Etikettarkiv: paretoeffektivitet

De bortglömda transaktionskostnaderna

Tänk om du hade fem olika konton innehållandes fem olika typer av mycket värdefulla tillgångar, där en transaktion på det ena kontot alltid påverkade ett eller flera av de andra. Och tänk om det totala värdet av dina tillgångar oundvikligen minskade vid varje transaktion men att du trots detta flera gånger per dag helt obetänksamt skyfflade tillgångar fram och tillbaka mellan dina konton. Visst vore det ett besynnerligt beteende?

De fem tillgångar jag syftar på i exemplet ovan är tid, pengar, energi, miljö och humanism. Det vill säga de fem områden där du enligt oss gör störst vinster med en minimalistisk livsstil. Dels genom att minimera onödig nykonsumtion och rensa ut saker du inte behöver men även genom att göra mer medvetna transaktioner i allmänhet. Låt mig ge några exempel:

  • Du är trött eller lite nedstämd efter en tuff arbetsdag och tröstshoppar på vägen hem. Dina energinivåer går ytterst temporärt upp men det tar tid, kostar pengar och är dåligt ur miljösynpunkt då shoppingen troligen inte fyllde ett praktiskt behov.
  • Du väljer att behålla en pryl du inte längre har behov av. Du sparar tid och energi på att inte sälja eller skänka den vidare men prylen kommer inte någon annan till glädje (humanism) och leder indirekt troligen till någon annans nykonsumtion (miljö). Dessutom går du miste om ett eventuellt ekonomiskt andrahandsvärde.
  • Du väljer att köpa en begagnad pryl istället för nytt direkt ur butik. Du får troligen lägga lite mer tid och energi på att hitta det du behöver men du gör miljön en tjänst och sparar med stor sannolikhet en del pengar.
  • Du köper en ny pryl av hög kvalitet, vilket gör att den både håller och uppskattas längre. Du får troligen lägga ut lite mer pengar men du behöver inte ersätta den lika snabbt, vilket är bra ur både ett ekonomiskt, tids- och miljöperspektiv.

En förklaring till att vi alla agerar så olika ligger i att vi ofta inte är medvetna om hur det ena kontot påverkar det andra. En annan förklaring är att vi värderar de olika tillgångarna olika högt vid olika tillfällen baserat på känslor, sinnestillstånd samt hur mycket resurser vi anser oss ha på respektive konto. En tredje förklaring är att tid, pengar och energikostnader snabbt och tydligt påverkar oss själva, medan kostnader på miljö- och humanistkontot främst påverkar någon annan som vi inte har en relation till och sällan får en omedelbart märkbar effekt.

En lösning på utmaningen ovan är att inför varje konsumtions- respektive rensningsbeslut stanna upp en sekund och göra en snabb och enkel konsekvensanalys ur de olika perspektiven ovan. Något som vi bland mycket annat går in på i mer detalj kring i vår bok Prylbanta. :)

Vilka tillgångar ovan tenderar du att värdera högst respektive lägst och vad får det för konsekvenser för andra och över tid?

Att köpa begagnat tar ofta mer tid och energi men är miljövänligare och bättre för plånboken jämfört med att köpa nytt.

Alla våra verktyg

Identifiera vita fläckar på rensningskartan med känslor

Jag tror inte på att främst låta känslor avgöra om man ska köpa eller behålla något. Det är då vi konsumerar bortom våra behov eller behåller saker vi inte använder på grund av känslor vi vill skapa eller undvika. Men kan känslor vara till hjälp vid rensning?

I helgen upplevde jag något intressant i samband med att jag skulle justera en av våra barnstolar. När jag öppnade verktygslådan blev jag irriterad eller nästan lite arg. Jag funderade inte speciellt mycket mer på det utan fixade till stolen och glömde tillfälligt bort hela händelsen. Någon dag senare insåg jag att min irritation berodde på att verktygslådan var fylld till bredden med onödiga dubbletter av verktyg vi inte använder. Dessutom var verktygen samt relaterade förbrukningsartiklar som väggpluggar, borrar, tassar, skruvar och spikar mm spridda över tre olika förvaringslösningar. En verktygslåda samt två proppfulla skokartonger. Irritationen var med andra ord en signal på att det var dags att rensa inom ett område vi nästan helt glömt bort. Fram tills nu.

Som den ambitiösa minimalist jag är följde jag därefter de klassiska rensningsstegen:

  1. Jag bestämde mig för att ta tag i detta hittills bortglömda rensningsområde och fann en lämplig yta (matbordet) samt avsatte tillräcklig tid för ändamålet.
  2. Jag tömde ut allt innehåll inom den kategori jag ville rensa (verktyg och tillbehör) på arbetsytan och var noga med att ingenting låg kvar i diverse förvaringslösningar och lådor.
  3. Jag identifierade dubbletter och sorterade allt efter naturliga grupperingar av verktyg och tillbehör för en god översyn av vad vi faktiskt äger.
  4. Jag eliminerade allt vi faktiskt inte använder eller har behov av varken idag eller inom en överskådlig framtid.
  5. Jag organiserade det vi valde att behålla i naturliga grupperingar i lämpliga förvaringslösningar och ställde tillbaka på rätt ställe i hemmet.
  6. Jag lade upp en plan för hur vi ska göra oss av med överflödet vi inte längre behöver genom att agera enligt 4S-modellen (spara, sälja, skänka och slänga).
  7. Jag klappade mig själv på axeln och njöt av den energi och tillfredsställelse det ger att för- enkla livet och se fullgoda prylar komma till användning av någon som behöver dem mer.

Så vilka överflödiga verktyg och liknande hittade jag i våra diverse förvaringsutrymmen till slut?

  • 3 måttband (av vilka vi behöll ett)
  • 3 hammare (av vilka vi behöll en)
  • 4 vattenpass (av vilka vi behöll en)
  • 4 polygriptänger (av vilka vi behöll en)
  • 2 avbitare (av vilka vi behöll en)
  • 5 skruvmejslar (av vilka vi behöll en samt dess tillhörande bitsats)
  • 14 insexnycklar (av vilka vi behöll ett set)
  • 3 tumstockar (av vilka vi behöll två, en lång och en kort)
  • 1 skiftnyckel (den behöll vi)
  • 3 knivar (av vilka vi behöll två)
  • 3 borrset (av vilka vi behöll ett)
  • 2 precisionsskruvmejselkitt (av vilka vi behöll ett)

Samt en uppsjö av andra mindre verktyg som följt med diverse IKEA-förpackningar och liknande. Utöver det gjorde vi oss även av med enorma mängder pryttlar och reservdelar som vi inte längre hade en aning om vilken produkt de följt med en gång i tiden.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Den nya betydligt mer slimmade verktygsuppsättningen.

Att vi hade ett sådan överflöd beror troligen på att vi tidigare i livet lånat men inte lämnat tillbaka vissa verktyg till våra föräldrar, att vi fått en del av verktygen i gåva samt att vi hade varsin verktygslåda när vi flyttade ihop. Att vi inte gjort något åt det hela beror främst på att vi använder verktygen så pass sällan att vi inte reagerat ordentligt förrän nu.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att även i hem och familjer som fokuserar på materiell förenkling så finns det ofta bortglömda områden med potential för rensning och därmed ökad paretoeffektivitet i världen. Samt att känslor precis som i övriga livet ofta (men inte alltid) är en bra signal på att något inte står helt rätt till.

Vilka förvaringsutrymmen i ditt hem gör dig arg, stressad eller irriterad? Har du några bortglömda vita fläckar på din rensningskarta?

Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion

Har du tänkt på att allt du äger men i praktiken inte behöver riskerar att indirekt leda till någon annans nykonsumtion, vilket i sin tur resulterar i helt onödig och negativ miljöpåverkan?

Om du istället för att låta dessa prylar vila i dina förvaringsutrymmen väljer att sälja eller skänka dem vidare till bättre behövande så hade de nya ägarna inte behövt köpa nyproducerade prylar till ett högre pris. Och om du mot all förmodan skulle ha gjort en felbedömning kring dina behov kan du alltid köpa tillbaka motsvarande pryl begagnat igen alternativt hyra eller låna vid enstaka behov.

Risken är med andra ord ganska liten, och uppsidan är för alla inblandade stor. Du har möjlighet att frigöra låst kapital vid en eventuell försäljning samt mental energi och ytor i hemmet. Den som du säljer eller ger bort prylen till får ett konkret behov löst och sparar pengar. Moder jord slipper ytterligare misshandel i form av den negativa miljöpåverkan nyproduktion av ytterligare prylar oftast leder till. En solklar win-win-win med andra ord och ett bra exempel på praktiserad paretoeffektivitet.

Vad har du i dina lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen som inte du men någon annan kan behöva, och hur kan du se till att prylen på bästa sätt kommer ut i kretsloppet igen?

Tillämpar du Paretoeffektivitet?

För oss med ett intresse för minimalism är Paretoprincipen, dvs den klassiska 80/20-regeln, ingenting nytt men visste du att gamla hederliga Vilfredo Pareto även har en spännande och högst relevant effektivitet uppkallad efter sig?

Paretoeffektivitet eller Paretooptimalism om man så vill är ett tillstånd av resursfördelning där det är omöjligt att omfördela en enda resurs så att någon individ får det bättre, utan att göra situationen sämre för någon annan individ.

Ett konkret exempel är en person som äger tre hammare och ger bort två av dessa till två andra personer som inte redan har men behöver varsin hammare. Personen som tidigare hade tre hammare har med största sannolikhet inte fått det sämre medan de personer som tidigare var utan numera har fått det bättre. Världen har med andra ord blivit lite mer Paretoeffektiv.

Vi skulle på skoj kunna säga att nivå ett av minimalism är att tillämpa Paretoprincipen och enbart behålla de 20% av dina saker som tillför 80% av värdet i ditt liv. Nivå två av minimalism är att samtidigt tillämpa Paretoeffektivitet och på ett ansvarsfullt sätt säkerställa att de eliminerade 80 procenten kommer till användning och glädje hos någon annan. Både av miljömässiga och humanitära skäl.

Rent teoretiskt skulle du även kunna tillämpa Paretoeffektivitet på din tid, energi och pengar. Till exempel genom att ägna dig åt volontärarbete samt ge ekonomiska bidrag till diverse hjälporganisationer i lagom omfattning. Men det är överkurs för de flesta.

Hur noga är du med att tillämpa Paretoeffektivitet när du rensar i ditt hem och tillämpar du den på något annat sätt i ditt liv?