Etikettarkiv: badrum

Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet

I somras rekommenderade vi dig att läsa boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, av författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson. För mig blev boken en ögonöppnare och gav mig en rejäl tankeställaren för vad produkterna vi vanemässigt använder dagligdags egentligen kan innehålla och göra med våra kroppar. Det var som att plötsligt se badrumsprodukternas svar på den oftast hemska kött- och djurindustrin.

Sedan dess har jag läst på ytterligare, letat efter alternativa produkter och allt eftersom produkterna tagit slut har vi bytt ut dem mot miljövänligare alternativ. På bilden nedan ser ni några av de produkter som på grund av dess innehåll rensades ut ganska omgående efter att ha läst boken.

badrumsprodukter

Det var dock inte bara rensningen av badrumsprodukter som tog fart, jag och Herr Minimalist började mer och mer ifrågasätta och fundera över hur många olika badrumsprodukter vi egentligen behöver. Herr Minimalist kom fram till att allt han behöver är:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, rakgel och hårvax.

Jag (Fru Minimalist) behöver:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, balsam, sminkborttagning, ansiktsrengöring, ansiktsvatten, ansiktskräm, hudkräm, mascara och gärna en body scrub.

Dessa produkter har under hösten försökts bytas ut mot miljövänliga varianter. Exempelvis köpte vi deon Dove Pure till oss båda som varken innehåller parabener, alkohol, färgämnen eller parfym. Den passar Herr Minimalist perfekt medan jag gav upp efter ett par månader då jag blev irriterad över att den inte höll mig fräsch en hel dag på jobbet. Jag köpte då en deo från Vichy utan alkohol och parabener och denna fungerar betydligt bättre för mig.

Bodyscruben använder jag istället för tvål i duschen och här har Weleda fått ersätta den tidigare kemikaliefyllda duschtvålen. Head & Schoulders schampo har åkt ut till förmån för ett schampo från märket American Crew. Solkrämen rensades även den ut till förmån för en med färre kemikalier. Mascaran har bytts ut mot en från UNE natural beauty. Sakta men säkert kommer nya, ur kemikalie- och miljösynvinkel, bättre produkter in i vårt badrum. När den sista hudkrämsburken är slut planerar jag att ersätta den med naturlig kokosolja.

Visst kan det vara jobbigt att inse att ens favoritprodukt inte är bra för dig eller för miljön, men samtidigt får du chansen att upptäcka andra bra märken och produkter. Jag har haft hudkrämer från Victoria Secret som favorit länge men nyligen insett att innehållet inte är särskilt bra för varken min hud eller naturen. I likhet med att du bryr dig om vad du stoppar i dig i form av mat känns det även viktigt att fundera över vad du får i dig via huden.

Om du tycker ämnet badrum, kemikalier och miljö är intressant rekommenderar jag för övrigt Ekomorsans blogginlägg här.

Har du några miljövänliga favoritprodukter att tipsa om? Eller är det snarare aktuellt med en utrensning av gamla eller omiljövänliga produkter?

Badskumt i badrummet

Vi städade ur badrummet här om veckan som ni kanske läst om här. Men efter att ha läst ut en av våra semesterböcker sommaren 2013 behöver vi ta en ny utrensningsomgång, läsa det finstilta på våra produkter samt överväga vad som egentligen är värt att använda. Redan i bokens första stycke fångar författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson sina läsare. Så här börjar boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg:

För en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän.

Badskumt är en bok alla borde läsa oavsett ålder och kön. Förhoppningsvis med ett ändrat synsätt, beteende och köpmönster som följd, eller åtminstone en ökad medvetenhet om följderna av sina val och handlingar. Boken borde vara obligatorisk i kittet familjer får med sig hem från BB eller egentligen redan innan man skaffar barn eftersom innehållet i vissa produkter kan försvåra graviditet, skapa hormonrubbningar och fosterskador. Kanske redan i gymnasiet eftersom Katarina Johansson tar upp mycket om kemikaliernas miljöpåverkan.

Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar våra minstingar i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.

Kanske är detta vad vi konsumenter behöver höra för att förstå att det faktiskt är upp till oss själva om det ska ske någon förändring. Det är vi som beslutar vad vi vill köpa och vilka tillverkare och företag vi vill stödja. Att lägga över ansvaret på Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller EU kommer du efter att ha läst boken förstå är lönlöst och ett enkelt sätt att slippa ta ditt ansvar som konsument. Flertalet av de produkter vi (Herr och Fru Minimalist) dagligen använder kommer med största sannolikhet ha ett annat fabrikat vid nästa köp, andra kommer vi sluta använda helt.

Visst görs en del tester av kemikalier och hur dessa påverkas under olika omständigheter, men av de 7 000 ämnen som figurerar i våra vanligaste produkter, vet vi väldigt lite om följderna för naturen eller oss själva på några års sikt eller när flera olika kemikalier blandas.

I Sverige styr våra lagar inte enskilda kemikalier eller ämnen, utan olika produktgrupper. Olika myndigheter ansvarar för olika områden där olika regler gäller. Detta får till följd att ett ämne kan vara godkänt i kosmetika men förbjudet i målarfärg och tvättmedel. Eller att det på en målarfärgsburk måste vara en symbol med en död fisk om det innehåller något miljöfarligt ämne, medan det inte behöver vara någon varning om samma ämne återfinns i en nagellacksflaska. Förvirrande och konsumentförsvårande om något.

Katarina Johansson skriver utan pekpinnar, enkelt, tydligt och hela tiden med glimten i ögat. Boken är full av konkreta tips, får oss att ifrågasätta och ger en känsla av att det går att påverka.

I höst/vinter kommer vi återkoppla till detta inlägg och berätta vilka förändringar vi gjort i vårt liv och badrum efter att vi båda läst boken och hunnit kolla upp alternativa produkter. Tills dess kan vi bara rekommendera dig att läsa boken samt att sedan ge den vidare till en vän.

Detta inlägg är inte sponsrat av vara sig adlibris, Katarina Johansson eller någon annan.

Ansiktslyftning i badrummet

Tidigare i veckan fick badrumsskåpet och kommoden sig en rejäl omgång och ansiktslyftning. Gång på gång återkommer vi till ämnet proaktiv konsumtion. Allt eftersom vi rensar upptäcker vi områden där vi ägnat oss åt detta utan att vi reflekterat över det.

I vårt badrum förekom tidigare proaktiv konsumtion främst vad gäller hudkräm och ansiktsrengöring, där totalt sju respektive åtta förpackningar slogs om det något begränsade utrymmet. Dessa gör vi nu helt slut på innan vi köper fler.

Vårt eget badrum är visserligen inget jämfört med mina föräldrars, vilka vi besökte här om veckan. Hos dem hittade vi i snitt fem oöppnade förpackningar vardera av hudkräm, schampo, duschtvål och balsam. Dessa totalt 20 förpackningar kommer de att klarar sig på länge, speciellt med tanke på att de ytterst sällan använder hudkräm och ingen av dem längre använder balsam i håret. Känner jag dem rätt kommer förrådet fyllas på långt innan de gjort slut på det de har idag.

Från vårt badrum rensades en eltandborste ut som inte längre används och tre märkesparfymflaskor donerades till Herr Minimalists tacksamma arbetskamrater. I övrigt var det mest halvtomma flaskor med tvål, schampo och liknande som kunde slås ihop alternativt slängas då många inte längre används.

En reflektion från rensningen var hur få produkter vi faktiskt använder dagligen i förhållande till det antalet produkter vi har i förvar. Att förvara någon extra schampoflaska eller hudkräm gör kanske inte så mycket, men med flera dubbletter av precis allt, både sånt du faktiskt använder och sådant du främst förvarar, blir det många förpackningar. Vi har tidigare skrivit om den dolda kostnaden av förvaring, som med många bäckar små plötsligt kan bli ganska hög totalt sett. Detta gäller såklart även för badrummet.

Hur många av alla produkter i ditt badrumsskåp använder du egentligen dagligen och hur mycket utrymme är tilldelat mer eller mindre relevant förvaring?