Etikettarkiv: badskumt

Förvaring i minimalisternas badrum

I samband med vår frågestund i våras fick vi en hel del frågor om hur det ser ut i vårt hem i allmänhet och hur vi gjort och tänker kring förvaring i synnerhet. Vi går därför igenom rum för rum hur vi har det där hemma och hur vi förvarar olika saker. Vi började med hallen, gick vidare in i vardagsrummet för att sedan ta steget in i det privata sovrummet respektive det mer gästvänliga köket. Denna vecka avslutar vi förvarings- och hemma-hos-serien med att öppna dörren till badrummet.

En vanlig orsak till att man är missnöjd med sitt badrum är att det är för trångt eller att det inte uppfyller familjens rådande behov. Badkaret som var viktigt för femåringen är troligen mindre viktigt några år senare då en dusch skulle spara såväl tid som skapa utrymme. När en hel familj behöver göra sina morgonbestyr samt trängas framför ett handfat i morgonruschen kan irritationen bli stor. Vi förvarar dessutom allt fler produkter och saker i badrummet.

Vårt badrum är stort och rymmer såväl toalett och handfat med en kommod under, som tvättpelare, torkställning, dusch och numera även ett skötbord. En bra grej med vårt badrum är att torkställningen alltid kan stå framme utan att det stör även om det hänger tvätt på den. Torkställningen står bakom tvättpelaren och innan duschväggen, vilket gör att den knappt syns när du kikar in i badrummet eller använder toalett och handfat, men heller aldrig får vatten på sig eftersom duschväggen skyddar. Under torkställningen får dessutom tvättkorgen plats.

På bilden nedan ser du vårt badrum. Mitt emot tvättmaskinen står vårt skötbord som du ser på bild längre ned.

badrum

Produkter vi använder dagligen förvaras i det lilla badrumsskåpet bredvid badrumsspegeln. Medan det vi använder mer sällan eller som är skrymmande förvaras i kommoden under handfatet.

En kommod under handfatet är otroligt smidig förvaring i ett badrum och bra utnyttjande av utrymme. Visst kan du hävda att som minimalist bör det som används rymmas i enbart badrumsskåpet, men i många hem är det utrymmet relativt litet, och åtminstone som tjej behövs det någonstans att förvara vissa skrymmande sanitetsprodukter, lite smink och hårattiraljer, även som minimalist. :) Och med barn i hemmet är det guld värt att kunna stuva undan blöjpaket om int annat.

skötbord och skötbädd

Under skötbordet förvaras Bebis Minimalists tygblöjor, vanliga blöjor, tvättlappar med mera.

När Bebis Minimalist började rulla även på skötbordet uppfann vi ett minimalistiskt rullskydd av en bok vi fått gratis från bvc eller mvc och som inte användes. Enkelt med stabilt rullskydd med inbyggd underhållning. Problem solved! :)

rullskydd

Har du en gång haft tvättmaskin i ditt hem är det svårt att sedan vara utan det. Vi skulle aldrig flytta någonstans där vi blev tvungna att gå till en separat tvättstuga för att tvätta. Vissa hävdar att de sparar tid eftersom de då kan köra flera maskiner samtidigt, men moderna tvättmaskiner kan du tidsinställa och på så vis kan en tvätt exempelvis vara klar när du vaknar på morgonen. Vi tvättar bara fyra olika maskiner med tvätt: mörk/färgad 40 grader, ljus 40 grader, handdukar och lakan 60 grader samt tygblöjor och tvättlappar 60 grader.

Apropå tvätt och handdukar. Som vi skrivit i inlägget 10 saker du kan göra dig av med idag, så är handdukar något många har onödigt många uppsättningar av. Vi har tre set med handdukar innehållandes två badlakan, två handdukar samt en gästhandduk. Ett set är väldigt slitet så det gör vi oss troligen av med framöver. Utöver det har vi två små badlakan som används i träningsväskan, vid resor etc. Vi förvarar badlakan och handdukar i en garderob i vår hall men i en framtida bostad vore det smidigt om de kunde förvaras i badrummet där de ju faktiskt används.

På krokar på toalettdörren hänger hårtork, som vi båda använder, samt Fru Minimalists platt-tång.

toalettdörr

Vad är ditt bästa förvaringstips för badrummet?

Den onda badankan

Vi försöker äta ekologiskt, leva allmänt hälsosamt och vi bor inte bland innerstans avgaser. Trots detta kommer vår bebis ha omkring 200 främmande ämnen i sin späda lilla kropp när hon föds. Om vi sedan använder en skumgummimadrass i barnsängen, kör runt henne i en ny barnvagn, rengör rumpan med våtservetter och låter henne leka med ärvda leksaker av plast, så vågar jag inte ens tänka på hur många främmande ämnen den lilla kroppen skulle innehålla efter bara ett par månader i livet. Trots att många av nämnda saker är helt normala för många nyblivna föräldrar.

Detta kan jag konstatera efter att ha läst boken ”Den onda badankan – Ditt barn och de osynliga gifterna” av Katarina Johansson. Samma författare som skrivit boken ”Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, vilken jag recenserat i ett tidigare blogginlägg.

”Den onda badankan” handlar till stor del om leksaker, barnmat och barnkläder, men lika mycket om vardagens kemikaliestinna möbler, byggnadsmaterial, elektronik och rengöringsprodukter. Det är många som vill förringa problemen med kemikalier i vår vardag, som tittar snett på mammor som försöker få gehör för att byta ut plastprodukterna i förskolan, eller som har barn med märkliga nappar i munnen och nappflaskor av glas. Jag märker att kollegor blir upprörda och provocerade när jag börjar prata om att vi kommer försöka undvika plastleksaker till vårt barn, köpa ekologiska mjukisdjur och textilier. Kommentarer som ”det är överdrivet” och ”vi har ju överlevt” yttras. Samtidigt känner i princip alla någon som drabbats av cancer, inte sällan i unga år, par som har svårt att få barn eller personer som plötsligt drabbats av märkliga sjukdomar eller allergier.

Jag har redan tidigare läst diverse bloggar och tidningsartiklar kring hormonstörande ämnen och kemikalier i hemmet. Denna bok känns dock mer heltäckande och allt är samlat på ett strukturerat sätt, rum för rum, leksak för leksak, ämne för ämne. Som blivande småbarnsföräldrar har vi nu redan från början möjlighet att göra medvetna val vad gäller allt från nappflaska och kläder, till leksaker och blöjprodukter. Självklart får man sortera och välja vilken nivå man lägger sig på för att inte bli galen, för gifterna finns trots allt överallt: På golv och madrasser, i kläder och leksaker, i elektronik och konservburkar. Hela hemmet och förskolan är två stora krigszoner av olika kemikalier.

Man kan välja att se boken som en bok med pekpinnar som skapar ångest och en tyngd på redan skuldtyngda småbarnsföräldrars axlar. Eller så kan man läsa den med nyfikenhet, en vilja att bli en mer påläst och medveten förälder och konsument. Själv vill jag ha så mycket information som möjligt för att kunna göra medvetna val, skydda mitt barn mot ämnen som är hormonstörande, minskar fertiliteten och skadar nervsystemet. I likhet med många miljörelaterade frågor handlar det i stort om att bli medveten, minska konsumtionen och göra bra materialval.

Jag kan verkligen rekommendera boken för att bli en mer medveten och upplyst konsument, oavsett om du har barn eller inte. Vi har sedan tidigare rensat ut en del plast i köket, liksom teflonpannan. Badrummet har fått sig en rejäl kemikaliedetox, men i samband med att vi snart får en ny liten familjemedlem kommer vi vidta ytterligare åtgärder främst gentemot bebisen, vissa som vi hade koll på innan och vissa som jag tagit till mig från boken:

  • Tvätta alla textilier med parfymfritt tvättmedel ett par gånger innan användning.
  • Undvika kläder med plasttryck.
  • Köp inte begagnade leksaker som luktar plast eller är tillverkade i Kina.
  • Undvika all mat i konservburkar av metall.
  • Försöka undvika våtservetter.
  • Bli noggrannare med att städa bort dammråttor där stor andel kemikalier samlas.

Flera av punkterna togs även upp av Kemikaliepappan på hans föreläsning här om veckan. Nu har jag fått mycket fakta, inspiration och handfasta råd gällande förändringar för att minska kemikalierna i hemmet!

Vad gör du för att minska kemikalierna i ditt hem?

Badskumt i badrummet

Vi städade ur badrummet här om veckan som ni kanske läst om här. Men efter att ha läst ut en av våra semesterböcker sommaren 2013 behöver vi ta en ny utrensningsomgång, läsa det finstilta på våra produkter samt överväga vad som egentligen är värt att använda. Redan i bokens första stycke fångar författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson sina läsare. Så här börjar boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg:

För en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän.

Badskumt är en bok alla borde läsa oavsett ålder och kön. Förhoppningsvis med ett ändrat synsätt, beteende och köpmönster som följd, eller åtminstone en ökad medvetenhet om följderna av sina val och handlingar. Boken borde vara obligatorisk i kittet familjer får med sig hem från BB eller egentligen redan innan man skaffar barn eftersom innehållet i vissa produkter kan försvåra graviditet, skapa hormonrubbningar och fosterskador. Kanske redan i gymnasiet eftersom Katarina Johansson tar upp mycket om kemikaliernas miljöpåverkan.

Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar våra minstingar i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.

Kanske är detta vad vi konsumenter behöver höra för att förstå att det faktiskt är upp till oss själva om det ska ske någon förändring. Det är vi som beslutar vad vi vill köpa och vilka tillverkare och företag vi vill stödja. Att lägga över ansvaret på Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller EU kommer du efter att ha läst boken förstå är lönlöst och ett enkelt sätt att slippa ta ditt ansvar som konsument. Flertalet av de produkter vi (Herr och Fru Minimalist) dagligen använder kommer med största sannolikhet ha ett annat fabrikat vid nästa köp, andra kommer vi sluta använda helt.

Visst görs en del tester av kemikalier och hur dessa påverkas under olika omständigheter, men av de 7 000 ämnen som figurerar i våra vanligaste produkter, vet vi väldigt lite om följderna för naturen eller oss själva på några års sikt eller när flera olika kemikalier blandas.

I Sverige styr våra lagar inte enskilda kemikalier eller ämnen, utan olika produktgrupper. Olika myndigheter ansvarar för olika områden där olika regler gäller. Detta får till följd att ett ämne kan vara godkänt i kosmetika men förbjudet i målarfärg och tvättmedel. Eller att det på en målarfärgsburk måste vara en symbol med en död fisk om det innehåller något miljöfarligt ämne, medan det inte behöver vara någon varning om samma ämne återfinns i en nagellacksflaska. Förvirrande och konsumentförsvårande om något.

Katarina Johansson skriver utan pekpinnar, enkelt, tydligt och hela tiden med glimten i ögat. Boken är full av konkreta tips, får oss att ifrågasätta och ger en känsla av att det går att påverka.

I höst/vinter kommer vi återkoppla till detta inlägg och berätta vilka förändringar vi gjort i vårt liv och badrum efter att vi båda läst boken och hunnit kolla upp alternativa produkter. Tills dess kan vi bara rekommendera dig att läsa boken samt att sedan ge den vidare till en vän.

Detta inlägg är inte sponsrat av vara sig adlibris, Katarina Johansson eller någon annan.