Etikettarkiv: förvaring

Vad har du i din junklåda?

14 svar

Var förvarar du saker som exempelvis utländska pengar, extra hänglås, ditt pass, oanvända nyckelbrickor, gamla glasögon och medlemskort av typen som måste innehas fysiskt men som används mer sällan (Ikea Family, skipass/liftkort, Europeiska sjukförsäkringskortet, Svenska Turistföreningen och liknande)?

För min del hamnar dessa saker i min ”junklåda”. En låda som jag som strävar efter att vara minimalist skäms lite över att ha och har för avsikt att göra mig av med på sikt. I min junklåda förvaras, utöver det som räknats upp ovan, även en uppblåsbar resekudde, squash-bollar (ja alltså för sporten squash), regnponchos, slanglås, överblivna passfoton, nyckelband, skidlås med mera.

Jag har försökt identifiera vad som kännetecknar innehållet i min junklåda och kommit fram till följande tre karakteristika:

1. Saknar tydlig tillhörighet. Saken saknar en given plats i hemmet och hör inte ihop med tillräckligt många andra prylar för att tillsammans få en egen plats. Exempelvis har vi en låda för brev och dylikt, där vi förvarar oanvända födelsedagskort, vykort, kuvert och frimärken, då dessa utgör en tillräckligt stor mängd för att tillsammans fylla en egen låda. Kanske skulle jag kunna göra en liknande låda med reserelaterade saker från junklådan, det tål att tänkas på.

2. Fysiskt liten. Saken tar ingen större plats och känns därför inte värd att få ett helt eget utrymme i en låda eller på en hylla. Exempel på detta är squash-bollarna och överblivna passfoton som är så små att de lätt skulle komma bort om de låg bland träningskläderna respektive bland övriga foton.

3. Används sällan. Det rör sig antingen om saker som inte används varje vecka utan vid specifika tillfällen som utlandsresor, squashmatch, Ikea-besök eller skidåkning. Eller av extrautrustning som inte behöver ta plats där nuvarande sak som används mer frekvent förvaras, som exempelvis oanvända nyckelband, nyckelbrickor och extra hänglås.

Junklådan var betydligt mer välfylld tidigare då den redan genomgått en utrensning det senaste året. Tidigare förvarades även visitkort, frimärken, medaljer, usb-minnen och skrivbordssaker som färgpennor, lim, sax och tejp i lådan. Som nämnt har jag som mål att på sikt göra mig av med junklådan. Den som följer bloggen får se huruvida jag lyckas.

Har du en eller flera junklådor och vad förvarar du i så fall i dem?

Relaterade inlägg:

  1. Från junklåda till reslåda
  2. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  3. Allt eller inget

Naturlig minimalism i segelbåten

2 svar

Dagarna innan fjällvandringen seglade jag tillsammans med vänner i Stockholms skärgård. Det är en årligen återkommande tradition och alltid en av de bästa veckorna under sommarsemestern.

Vad som gör segling så intressant utöver att det är roligt, utmanande och ett fantastiskt sätt att uppleva skärgården är segelbåtars tendens att tvinga sina passagerare att packa och förvara medhavda saker på ett i grunden minimalistiskt sätt för att allt ska fungera rent praktiskt.

Det är alltid en bra idé att packa så lite som möjligt baserat på konkreta behov då det tillgängliga utrymmet är begränsat. Speciellt om man är många i båten. Annars blir det snabbt kaos med prylar liggandes överallt och praktiskt taget omöjligt att ta sig fram utan att snubbla eller trampa sönder någons saker.

Det måste vara enkelt och gå snabbt att hitta det man behöver. Därför har allting en bestämd plats. Det finns ingen tvekan om var extra tampar, fendrar, ankare, landstigningsstege med mera förvaras. Då man ska lägga till någonstans alternativt då vinden ligger i, båten lutar och navigeringen kräver många justeringar och mycket uppmärksamhet finns det inte tid att leta efter prylar eller ägna tid åt att gräva och trassla fram dem bland annat bråte. Prylarna behövs direkt antingen för själva seglingsuppgiften eller för att snabbt kunna återvända till seglingsuppgiften. Så fort man är klar med något så återbördas saken till sitt bestämda utrymme.

Eftersom utrymmet är begränsat finns det inga onödiga dubletter av något. Det finns inget fin- och specialporslin, champagneglas eller speciella koppar avsedda för olika heta drycker, bara samma tallrikar, glas och koppar oavsett mat och omständigheter.

Många saker och prylar fyller flera behov. Köksbordet med dess sittplatser kan göras om till säng, mitten på köksbordet kan fällas upp och användas som skärbräda, aktern kan fällas ut till en badbrygga.

Allt som är med, både saker och inredning är optimerat för omständigheterna och konkreta behov med finurliga och praktiska funktioner. Alla avställningsytor har fördjupningar som håller glas och tallrikar på plats vid sjögång, köksskåpens handtag kan fällas in i köksluckorna för att inte vara i vägen och låser då samtidigt luckorna, belysningen är infälld i väggar och tak och är dessutom av diodtyp för att dra så lite ström som möjligt.

Allting är av bra kvalitet. Att segla ställer väldigt höga krav på materials hållfasthet. Inredning, utrustning och ytor slits snabbt om inte kvalitén är den bästa. Dessutom kan besättningen göra sig ordentligt illa om något väl går sönder. Därför tummas det inte på kvalitén även om det kostar lite extra.

Alla ytor och utrymmen som kan användas för förvaring är anpassade för förvaring. Det gäller sittytor, golvytor, väggar som ofta erbjuder praktisk förvaring bakom någon finurlig och diskret lucka.

En segelbåt tvingar helt enkelt sina passagerare att leva enkelt, praktiskt och behovsorienterat. Det är enligt mig en stor del av både charmen och utmaningen med att segla.

Relaterade inlägg:

  1. Tidningshögarna hopar sig
  2. Skor jag äger vs skor jag behöver
  3. Utrensade förhoppningar, drömmar och visioner

Dolda kostnader för förvaring

1 svar

Vi har vänner som köpt större boende enbart på grund av att de inte längre anser sig få plats med alla prylar och möbler i sin nuvarande bostad. Vi har även bekanta som efter att ha flyttat ihop valt att till en relativt hög månatlig kostnad och under en längre tid magasinera både möbler och kartonger fyllda med diverse saker i väntan på ett större gemensamt boende.

Många kan nog hålla med om att båda lösningarna ovan är dyra i förhållande till vad de får, det vill säga mer utrymme att förvara saker de troligen inte använder eller dagligen behöver. Vad samma personer som instämmer i tidigare mening ofta inte tänker på är att de kanske själva indirekt betalar stora summor pengar varje månad för att förvara minst lika onödiga prylar i sitt eget hem. Det kanske låter konstigt men låt oss förklara.

Förvaring av saker i hemmet sker vanligtvis i garderober, byråer, tv-bänkar, bokhyllor, kommoder, köksskåp, skrivbord, skohyllor, hatthyllor och klädkammare. Sammanlagt motsvarar dessa platser rätt många procentenheter av den total boytan och då räknar vi inte med andra ytor avsedda för ren förvaring som vindar, förråd och garage. I vårt fall med en lägenhet på 60 kvadratmeter uppskattar vi att vi har mellan 5 och 10 kvadratmeter avsedda för ren förvaring, lite beroende på hur man räknar (vi räknar inte med vårt separata källarförråd här). Med en årskostnad på cirka 1 800 kronor per kvadratmeter boyta innebär detta att vi betalar mellan 9 000 och 18 000 kronor per år för ren förvaring.

Resonemanget och beräkningen ovan ska naturligtvis tas med en nypa salt eftersom man aldrig helt kan komma från behovet av förvaring, men det kan ändå vara värt att ha i åtanke framför allt inför köp av ny och större bostad. Hur många kvadratmeter behöver du och din familj egentligen och hur många av dessa kommer enbart att användas till att förvara saker och möbler som faktiskt inte används eller behövs?

Relaterade inlägg:

  1. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  2. Förvaring i minimalisternas kök
  3. Förvaringsrapporten 2016

Finrummet som försvann

5 svar

Jag satt häromdagen och talade med min far på telefon då vi av någon anledning kom in på begreppet finrum. Ett finrum är ett rum i en bostad, som bara används vid högtidliga tillfällen, det vill säga ett rum som för det mesta inte används men som är fullt av dyra fina möbler och prydnadssaker som inte heller används.

För många år sedan då många i Sverige hade det lite fattigare, då de flesta födde större barnkullar och det bodde betydligt fler på en mindre yta än idag så skulle det om möjligt ändå finnas ett finrum. Det spelade ingen roll om familjen fick bo trångt och spartanskt i övrigt eller att finrummet nästan aldrig användes. Det skulle finnas och alltid vara redo för storfrämmande som nästan aldrig kom.

Idag är finrummet ovanligare då det ofta ersatts med ett vardagsrum men det har fortfarande långt ifrån helt försvunnit. Ofta hittar du finrummet hos de som bor lite större till exempel i en villa eller hos äldre föräldrar alternativt hos de med en konservativare uppväxt. Det står nästan precis lika oanvänt och redo för storfrämmande idag som för hundra år sedan. När ska egentligen alla vänner och grannar börja välla in och äta på finporslinet?

Ett finrum är utifrån våra minimalistiska värderingar så härligt tokigt på många vis. Låt mig förklara:

  • Man låter bli att använda hemmets kanske bästa och största rum.
  • Man betalar stora summor pengar för att köpa eller hyra en yta som sällan används.
  • Man betalar stora summor pengar för att värma upp en yta som sällan används.
  • Man betalar stora summor pengar för att vackert inreda en yta som sällan används.
  • Man lägger tid och energi på att städa och underhålla en yta som sällan används.

Vi föreslår att man skippar finrummet och väljer ett boende där varje yta faktiskt används frekvent och är möblerad med möbler som får användas utan att behöva hålla andan samtidigt. Så kommer i alla fall vi leva både nu och framöver.

Relaterade inlägg:

  1. 10 saker du kan göra dig av med idag
  2. Allt från minimalister till samlare
  3. Mer tid med färre saker