Etikettarkiv: junklåda

Nostalgi och minnessaker

Vid ett par tillfällen har vi fått frågan om hur du ska hantera minnessaker och prylar du fått eller ärvt som har ett nostalgiskt eller känslomässigt värde snarare än fysiskt sådant. Det är lätt att bli sentimental och fäst vid prylar som påminner oss om vårt förflutna och som får oss att förflytta oss bakåt i tiden. Eller saker som tillhört våra nära och kära och som fyller dig med glada minnen om personen. Förmodligen hör dessa prylar till de svåraste att göra sig av med för väldigt många.

Barnens första klädesplagg, anteckningsblock från skolan, fotbollsbilder från VM 94, en hjärtformad sten från en resa, studentskylten dina föräldrar gjort, nallen från din första stora kärlek, farfars gamla fickur eller kepsen med din idols autograf. Denna typ av nostalgiska minnessaker har stor risk att hamna i en låda i förrådet, källaren eller på vinden, kanske i din nostalgilåda. Men hur kan du tänka kring och vad kan du göra med sakerna som väcker så mycket minnen och känslor?

Visa upp. Att göra sig av med minnessaker betyder inte att alla behöver rensas ut. Fokusera istället på de som betyder mest för dig och som gör dig innerligt glad och låt dessa ta plats i ditt hem. Ibland håller vi fast vid saker i ett försök att hålla fast vid personer som lämnat oss. Hedra istället dessa personer genom att visa upp saker som tillhörde dem och som har en historia. En hel kartong med minnessaker undangömd i källaren känns mer meningslöst än att ha ett fåtal av dem synliga i hemmet, som genererar glädje när du ser dem. Jag har en bägare från Frimurarna och en gammal dalahäst som tillhört min morfar respektive mormor, dessa står i vår bokhylla och skapar en retro touch.

Använd. Låt inte minnessakerna ligga nerpackade eller undangömda utan använd de som går att nyttja. T-shirten från favoritfestivalen, smycken du ärvt av din farmor, eller finbesticken du fick i studentpresent men fortfarande aldrig använt. Kanske kan du träna eller sova i t-shirten istället för att låta den ligga längst ner i byrålådan, och annars är det kanske dags att låta den lämna hemmet. Finbesticken jag samlat och sparat på i tio års tid låg länge nerpackade i en flyttlåda men är nu de enda bestick vi äger och använder. När min mormor gick bort ärvde jag bland annat en glasvas och en glasskål som vi använder regelbundet.

Digitalisera. Om du sparat framkallade fotografier, kvitton och andra dokument, kan det vara aktuellt att digitalisera dessa. Men inte utan en rejäl rensningsomgång först. Beroende på vad det är du sparat kan du scanna eller fota av dem, och sedan organisera dessa digital. Även minnessaker du har svårt att släppa iväg kan vara värda att fotografera och spara digitalt för att sedan lättare kunna låta den fysiska saken lämna hemmet. För några månader sedan slängde jag ett 30-tal diplom som jag sparat genom åren, några av dem ser ni nedan. Det var en skön befrielse och känsla att inse att de inte längre hade något värde för mig. Fina inbjudningskort och tackkort tar jag ett foto på och sparar i en särskild mapp i mobilen som minne men också som inspiration den dag jag själv ska skapa något liknande.

Passar minnessaken inte in på något av ovannämnda och du ändå inte kan göra dig av med den? Det är helt okej, så länge det rör sig om ett fåtal saker. Så känner vi också kring exempelvis våra dagböcker, scrapbook-fotoalbum och studentmössan. Dessa förvaras därför i vår respektive nostalgilådor i källaren och kommer medvetet bara flyttas med vid varje flytt. Kanske blir lådorna lättare med åren eller också tynger vi dem med ytterligare nostalgiska minnessaker. Mer än en varsin flyttlåda med saker blir det dock aldrig.

Vilka minnessaker har du svårt att göra dig av med?

Diplom

Från junklåda till reslåda

Efter hemkomsten från vår semesterresa fick jag ett sådant där rensningssug som vi minimalister kan få ibland och denna gång var det junklådan som var i fokus.

Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om junklådan och identifierade vad som kännetecknade innehållet i en junklåda; typiska att prylarna saknar en tydlig gemensam kategori, är fysiskt små och används ytterst sällan.

Många av sakerna jag förvarade i min junklåda var reserelaterade, allt från mitt pass, vaccinationskort och en liten reseplånbok till uppblåsbar nackkudde och skidlås. Dock var detta bara en del av lådans innehåll. Jag beslutade mig därför för att rensa upp i junklådan och göra om den till en renodlad reslåda.

Saker som rensades ut var bland annat regnponchos och nyckelband som jag fått som gratisreklam från olika håll, flera okända nycklar som jag vågade mig på att slänga, solglasögon jag fick i samband med en ögonlaseroperation, och värmepåsar för händerna som jag inte ens minns att jag ägde. Dessutom bytte flertalet saker plats, squashbollarna åkte ner i en sportlåda i källaren, extra cykelnycklar lades i vår nyckelförvaring, packpåsarna flyttade från garderoben till reslådan, med mera.

Bild före. En klassisk junklåda med blandat innehåll.

Junklåda innan rensning Bild efter. En reslåda med renodlat innehåll.

ReslådaDet är alltid en skön känsla att rensa och göra sig av med saker jag faktiskt inte använder. Allt oftare förvånas jag över varför jag tidigare haft så svårt att göra mig av med vissa saker, vilket verkligen var fallet med stor del av junklådans innehåll.

Behöver du verkligen din junklåda eller förvarar du saker där som du egentligen skulle kunna göra dig av med eller som skulle kunna höra hemma någon annanstans?

10 utrymmen på 100 minuter

Efter den positiva responsen vi fick på inlägget 10 saker som du kan rensa ut idag blev jag inspirerad att skriva ett liknande inlägg fast med en om möjligt ändå kortare rensningsstartsträcka. Därför valde jag ut tio ovanligt enkla områden där du kan göra stor skillnad på enbart 10 minuter vardera.

1. Öppna din junklåda och plocka bort saker du inte använt det senaste halvåret, onödiga dubbletter och sådant som egentligen är skräp. Är du riktigt modig tömmer du junklådan i en påse, som du sedan gömmer undan i en tremånaderslåda. Därefter hämtar du enbart tillbaka de sakar du faktiskt saknar och behöver under de kommande månaderna. Det som är kvar i slutet av de tre månaderna gör du dig av med.

2. Öppna din e-post och gå igenom de reklam- och informationsmail du fått den senaste tiden. Fundera över vilka du verkligen läser och uppskattar. För alla andra råder jag dig att skrolla längst ned i mailet och trycka ”avregistrera/unsubscribe” för att framöver spara tid, energi och fokus.

3. Gå igenom kökslådan där du förvarar köksredskap som stekspade, slickepott och soppslev med mera. Rensa ur de saker som du inte använt det senaste halvåret, till exempel redundanta specialprylar för sällananvändning. Har du svårt att ta ett slutgiltigt beslut kan du alltid lägga sakerna i en tremånaderslåda. Kanske är det förresten dags att börja plastbanta ditt hem?

4. Kika i strumplådan och gör dig en gång för alla av med strumpbyxor och strumpor med hål i. Omaka strumpor kan du spara och ha med dig på nästa resa för att använda en sista gång som ett välförtjänt farväl av dessa. Då blir dessutom väskan lättare på vägen hem, vilket är trevligt.

5. Gå igenom bilen och rensa allt som ligger och skräpar. Ta med två påsar, i den ena påsen lägger du skräp och saker som ska slängas, och i den andra lägger du saker som skall sparas men som egentligen inte hör hemma i bilen. Efteråt slänger du ena påsen och sorterar in andra påsens innehåll på dess rätta plats.

6. Gå igenom badrumsskåpet, kommoden eller motsvarande i badrummet och gör dig av med alla produkter du inte använt senaste halvåret samt de saker vars bäst-före-datum har passerats. Förmodligen kan du hitta allt möjligt som gammalt smink, gratisprover av rengöringsprodukter och parfymer, gamla hudkrämer och hårprodukter du inte längre använder. Kom ihåg att sortera och slänga denna typ av produkter på miljöstation eller motsvarande i de fall där det behövs.

7. Öppna kylskåpet och släng alla burkar och liknande där där bäst-före-datumet passerats för länge sedan. En vanlig bonus från denna aktivitet är att man hittar bortglömda halvtomma förpackningar med mat, som fortfarande är lämpliga som föda, och som du kan använda vid kommande måltider.

8. Gå igenom hemmet rum för rum och plocka undan saker som hamnat på fel plats, tidningar och post som ligger och skräpar på diverse ytor, saker som egentligen borde slängas och gör sist men inte minst en plan för typiska permanenta att-göra-saker.

9. Ta ut alla saker som förvaras under diskhon. Återvinn och släng onödiga saker och gör rent utrymmet. Stoppa därefter endast tillbaka det som verkligen borde förvaras där. Jag insåg till exempel att vi förvarade stora mängder plast- och papperspåsar som i praktiken aldrig kommer till användning.

10. Leta reda på hemmets många penngömmor och undersök vilka pennor som inte längre fungerar och släng dessa. Fundera även över vilken typ av pennor du och resten av familjen faktiskt tycker om och använder och gör dig av med resten. När vi rensade bland våra pennor i somras gick vi från 89 till 23 pennor.

Varför inte investera några minuter i att rensa ut de område ovan som verkar enklast eller roligast? Jag kan nästan garantera att du kan hitta tillräckligt med tid för minst ett område någon gång under dagen. Lycka till!

Ge glasögonen en andra chans

I samma stund som jag gjorde min ögonlaseroperation för tre-fyra år bestämde jag mig för att skänka alla mina gamla glasögon till en lämplig välgörenhetsorganisation men jag kom mig aldrig för och ganska snart föll tanken i glömska. Nu när jag häromdagen hittade glasögonen i min junklåda flera år senare bestämde jag mig för äntligen att ta tag i saken, men var skulle jag vända mig?

En snabb googling visade att det numera går att lämna in gamla glasögon hos Synoptik, som lämpligt nog har en butik på någon minuts promenadavstånd från vår bostad, väldigt smidigt.

Synoptik är nämligen samarbetspartner till den ideella organisationen Vision For All, optikernas svar på Läkare utan gränser. Ytterligare samarbetspartners till Vision For All är Lions, Memira och Essilor. Organisationen samlar sedan år 1995 in begagnade glasögon och ser till att de kommer till användning och förbättrar livskvalitén för människor i fattiga länder. I exempelvis Peru har nästan 50 % av alla som skulle behöva glasögon inte möjlighet eller råd att skaffa några.

Specsavers samlar in glasögon till förmån för behövande barn och vuxna i och runt SOS Barnbyar i Dar es Salaam i Tanzania som är ett av världens fattigaste länder.

Jag och troligen alla andra som har eller har haft synfel kan nog sätta sig in i hur utmanande det måste vara att klara av vardagen utan glasögon eller motsvarande. Därför kändes det extra roligt att donera just glasögonen till bättre behövande nu när jag inte längre behöver dem.

Har du några gamla glasögon som ligger och skräpar där hemma? I så fall rekommenderar jag verkligen att skänka dem vidare, både för ditt och dina glasögons bästa! Nu när du vet hur enkelt det är finns det inte längre några ursäkter! :)

Vad har du i din junklåda?

Var förvarar du saker som exempelvis utländska pengar, extra hänglås, ditt pass, oanvända nyckelbrickor, gamla glasögon och medlemskort av typen som måste innehas fysiskt men som används mer sällan (Ikea Family, skipass/liftkort, Europeiska sjukförsäkringskortet, Svenska Turistföreningen och liknande)?

För min del hamnar dessa saker i min ”junklåda”. En låda som jag som strävar efter att vara minimalist skäms lite över att ha och har för avsikt att göra mig av med på sikt. I min junklåda förvaras, utöver det som räknats upp ovan, även en uppblåsbar resekudde, squash-bollar (ja alltså för sporten squash), regnponchos, slanglås, överblivna passfoton, nyckelband, skidlås med mera.

Jag har försökt identifiera vad som kännetecknar innehållet i min junklåda och kommit fram till följande tre karakteristika:

1. Saknar tydlig tillhörighet. Saken saknar en given plats i hemmet och hör inte ihop med tillräckligt många andra prylar för att tillsammans få en egen plats. Exempelvis har vi en låda för brev och dylikt, där vi förvarar oanvända födelsedagskort, vykort, kuvert och frimärken, då dessa utgör en tillräckligt stor mängd för att tillsammans fylla en egen låda. Kanske skulle jag kunna göra en liknande låda med reserelaterade saker från junklådan, det tål att tänkas på.

2. Fysiskt liten. Saken tar ingen större plats och känns därför inte värd att få ett helt eget utrymme i en låda eller på en hylla. Exempel på detta är squash-bollarna och överblivna passfoton som är så små att de lätt skulle komma bort om de låg bland träningskläderna respektive bland övriga foton.

3. Används sällan. Det rör sig antingen om saker som inte används varje vecka utan vid specifika tillfällen som utlandsresor, squashmatch, Ikea-besök eller skidåkning. Eller av extrautrustning som inte behöver ta plats där nuvarande sak som används mer frekvent förvaras, som exempelvis oanvända nyckelband, nyckelbrickor och extra hänglås.

Junklådan var betydligt mer välfylld tidigare då den redan genomgått en utrensning det senaste året. Tidigare förvarades även visitkort, frimärken, medaljer, usb-minnen och skrivbordssaker som färgpennor, lim, sax och tejp i lådan. Som nämnt har jag som mål att på sikt göra mig av med junklådan. Den som följer bloggen får se huruvida jag lyckas.

Har du en eller flera junklådor och vad förvarar du i så fall i dem?