Etikettarkiv: överskottssaker

Dina hemliga superkrafter

Allt oftare blir jag så otroligt glad över att vi upptäckt fördelarna med att leva minimalistiskt. Det är nästan som att ha upptäckt en tidigare okänd superhjältekraft som ger oss snudd på orättvisa fördelar jämfört med många av våra medmänniskor.

Om vi börjar med några av de rent egoistiska fördelarna så påverkas vår ekonomi positivt av vår minskade konsumtion samt det faktum att vi numera enbart köper ytterst noga utvalda prylar av bra kvalitet som håller längre och håller oss tillfredsställda över längre tid. Dessutom har vi inga större problem att ärva eller köpa begagnade kvalitetsprylar så länge de är i gott skick.

Det faktum att vi omedelbart säljer, skänker och slänger, eller helst återvinner, det vi inte längre använder och behöver, gör att vi får tillbaka en del av inköpskostnaden. Förmodligen kommer vi också kunna bo på en mindre yta jämfört många andra i samma livssituation, vilket i sin tur är guld värt för privatekonomin.

Minskat underhåll av onödiga prylar gör också att pengar sparas och med alla minskade utgifter nämnda ovan finns det betydligt mer pengar över till sparande, amorterande och investerande. Vilket i sin tur ger oss möjligheten att bygga en exponentiellt växande ekonomisk trygghet och frihet över tiden.

Om vi ser lite mer globalt så leder minskad konsumtion och längre livslängd på prylarna vi väl köper till en minskad förbrukning av naturresurser. Dessutom gör allt omedelbart säljande och skänkande av onödiga prylar att de dels kommer andra människor till glädje istället för att samla damm och dels minskar andras nykonsumtion. Och mindre slit och släng leder i sin tur till mindre onödig tillverkning samt färre giftiga sophögar och utsläpp världen över.

Utöver de personliga fördelarna med en bättre ekonomi så sparar vi tid. Vi lägger mindre tid på att leta efter och organisera våra prylar då allting nödvändigt numera har en bestämd plats och inte längre gömmer sig bland en massa onödigt bråte. Det i sin tur gör att tiden och ansträngningen för att städa och plocka undan sjunkit dramatiskt.

När sakerna blir färre blir även valen lättare, vilket kanske är mest påtagligt i garderoben. Ett annat område där vi sparar mycket tid och fokus är att vi numera är mer medvetna kring vilka våra riktiga klädbehov är samt om de är tillfredsställda eller inte. Vi spenderar extremt lite tid och fokus på fönstershopping i alla dess olika former eller på att vara missnöjda med det vi har.

All den tid och fokus vi får över kan vi spendera på att umgås med familj och vänner, träna, läsa böcker, skriva blogg samt andra aktiviteter som vi anser vara av högre värde för oss. Och med mer tid minskar eventuell stress i vardagen.

Men den kanske största vinsten är kanske även den mest oväntade. Med förändringarna ovan uppstår ett inre lugn, en ökad närvaro och större tillfredställelse med livet. Det handlar inte bara om att sova bättre om natten tack vare en bättre ekonomi, ett godare samvete kring en minskad miljöpåverkan eller mer tid över till sådant som verkligen betyder något. För någonstans i processen med allt rensande och utvärderande blev vi plötsligt väldigt medvetna om vad som egentligen gör oss lyckliga och hur lite materiella ting vi verkligen behöver för att tillfredsställa våra behov och känna oss trygga. Känslan kan bäst beskrivas likt en tyngd som lyfts från axlarna. Prylarna har förlorat en stor del av den makt och distraktionskraft de tidigare hade över våra liv och vi kan numera andas lite lättare.

Från junklåda till reslåda

Efter hemkomsten från vår semesterresa fick jag ett sådant där rensningssug som vi minimalister kan få ibland och denna gång var det junklådan som var i fokus.

Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om junklådan och identifierade vad som kännetecknade innehållet i en junklåda; typiska att prylarna saknar en tydlig gemensam kategori, är fysiskt små och används ytterst sällan.

Många av sakerna jag förvarade i min junklåda var reserelaterade, allt från mitt pass, vaccinationskort och en liten reseplånbok till uppblåsbar nackkudde och skidlås. Dock var detta bara en del av lådans innehåll. Jag beslutade mig därför för att rensa upp i junklådan och göra om den till en renodlad reslåda.

Saker som rensades ut var bland annat regnponchos och nyckelband som jag fått som gratisreklam från olika håll, flera okända nycklar som jag vågade mig på att slänga, solglasögon jag fick i samband med en ögonlaseroperation, och värmepåsar för händerna som jag inte ens minns att jag ägde. Dessutom bytte flertalet saker plats, squashbollarna åkte ner i en sportlåda i källaren, extra cykelnycklar lades i vår nyckelförvaring, packpåsarna flyttade från garderoben till reslådan, med mera.

Bild före. En klassisk junklåda med blandat innehåll.

Junklåda innan rensning Bild efter. En reslåda med renodlat innehåll.

ReslådaDet är alltid en skön känsla att rensa och göra sig av med saker jag faktiskt inte använder. Allt oftare förvånas jag över varför jag tidigare haft så svårt att göra mig av med vissa saker, vilket verkligen var fallet med stor del av junklådans innehåll.

Behöver du verkligen din junklåda eller förvarar du saker där som du egentligen skulle kunna göra dig av med eller som skulle kunna höra hemma någon annanstans?

Värt att tänka på innan köp

Saker, saker och åter igen saker. Vi har den senaste månaden skrivit om våra rensningar av överflödiga glas, träningsprylarböcker, handväskinnehåll, sällskapsspel, gratisartiklar i badrummet och saker i nostalgilådan. Men varför rensar vi så mycket? Jo, därför att shoppandet och ägandet av mer saker än vi behöver kommer med ett flertal negativa aspekter, till exempel:

1. Bortkastade pengar

Köp av onödiga och överflödiga prylar är mer eller mindre att kasta pengar i sjön. Pengar som du jobbat ihop i utbyte mot din relativt begränsade livstid och som borde konsumeras eller investeras med maximal omsorg.

Dessutom följer ofta ytterligare kostnader av att äga som behovet av större boende för att få plats med allt alternativt extern magasinering i väntan på det slutgiltiga rensningsbeslutet. En hel del prylar kräver dessutom kostsamma reparationer och underhåll, även vid relativt begränsat användande.

2. Bortkastad tid

Det finns undersökningar som visar att ett svenskt hushåll skulle spara 34 timmar per år, på att ha saker bättre organiserat hemma. Färre saker gör det betydligt lättare att hålla ordning och sparar indirekt på din dyrbara tid.

Det är bra att underhålla och reparera befintliga kläder och prylar istället för att köpa nya, men det är också tidskrävande. Fler saker betyder mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva.

Dessutom är själva shoppingprocessen ofta tidskrävande i form av letande i diverse butiker, både offline och online, efter bästa produkt i förhållande till pris.

3. Onödigt utrymme

När saken väl tagit sig in i vårt hem betalar vi indirekt för platsen saken tar. Vilket i många större städer kan handla om stora kostnader. Ibland är det inte bara saken i sig som tar plats, utan även särskilda tillbehör, speciella rengöringsprodukter och accessoarer kopplade till saken.

Om det inte vore för att mina föräldrar hade så otroligt mycket saker, tror jag faktiskt att de hade övervägt att flytta till något mindre boende närmre sina barn och barnbarn. Ekvationen är enkel: ju fler saker desto större yta behövs. Bloggläsaren Fru Granath har i ett tidigare inlägg berättat om hur hennes familj om fyra personer bor trivsamt på 66 kvadratmeter. För att klara av det krävs rensning och begränsning för vad som får komma in i hemmet.

4. Förlorat fokus

Vi är bra på att ha många bollar i luften men våra hjärnor fungerar bäst när vi fokuserar på en sak i taget. När det är stökigt i hemmet eller ligger saker utspridda på skrivbordet är det större risk att distraheras. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan den uppgift du ska utföra och saker den uppfattar och noterar i periferin vilket skapar onödig inre stress.

5. Miljöpåverkan

En sak börjar inte sitt liv i affären där vi köper den. Miljön och våra begränsade naturresurser har redan tagit en kostnad vid tillverkningen. Ju fler som inte kan tänka sig att dela på saker enligt delningsekonomins filosofi, desto mer behöver tillverkas eftersom befolkningen hela tiden växer och u-länder utvecklas mot i-länder.

Billiga prylar med tveksamt innehåll kan ofta kosta i form av människors hälsa, skövling av regnskog och förbrukning av andra ändliga resurser. Och då har vi inte ens kommit till miljöpåverkan vid transport av varorna från fabrik till butik, eller från butik till konsument.

Detta var fem huvudpunkter. Har vi barn eller djur kan saker även ta energi genom att vi oroar oss över att de ska gå sönder. När vi reser eller flyttar behöver vi packa och ta med oss saken, och när vi väl börjar tröttna på den kan problem uppstå hur vi på bästa sätt kan göra oss av med den.

Är du fortfarande sugen på att köpa massa saker? :)

Dyr magasinering av överflödiga prylar

Många har en emotionell relation till sina ägodelar och har därför väldigt svårt att göra sig av med dem även om de inte längre behövs. Därför väljer fler och fler att magasinera stora delar av sina ägodelar i samband med att man till exempel separerar, flyttar ihop, flyttar till mindre boende, flyttar utomlands eller bara börjar få det lite för trångt i bostaden.

I USA har vart tionde hushåll magasinerat saker och förrådsbranschen omsätter, tro det eller ej, mer än hela nöjesindustrin i Hollywood. Magasinering tycks dessutom vara beroendeframkallande och i Sverige visar undersökningar att de som hyr förråd tenderar att göra det under allt längre perioder.

Om du är en av dem som valt att magasinera några av dina tillhörigheter kan det vara en intressant övning att försöka minnas innehållet i förrådet och skriv en lista på alla saker som förvaras där. Om minnet sviker dig kan det vara läge att fundera på om du verkligen borde betala för att förvara saker du inte ens vet om att du äger?

En annan intressant övning är att klura lite på när du använde sakerna i förrådet senast alternativt när du planerar att använda dem. Om du inte kan se att de kommer att komma till användning under överskådlig framtid kanske de skulle vara en annan ägare till större nytta och glädje?

En tredje intressant övning är att räkna ut hur mycket du betalar för förvaringen per år och ställ det i relation till värdet på sakerna du förvarar. När överstiger det ekonomiska kostnaden för förvarningen värdet av prylarna alternativt kostnaden av att införskaffa dem på nytt vid behov?

Kanske kommer du fram till att det inte är värt att betala för att förvara något som uppenbarligen inte är tillräckligt användbart eller omtyckt för att förvaras i ditt hem samt att det är dags att rensa. Att rensa bland magasinerade prylar och möbler bör dessutom vara betydligt lättare än att rensa bland saker i hemmet eftersom du mentalt delvis redan släppt taget om de förstnämnda.

Mitt tips är sammanfattningsvis att göra ett sista besök och ta hem det du verkligen saknat och kommer att använda inom en snar framtid. Sälj, skänk eller släng resten och på så sätt har du eliminerat både den mentala och ekonomiska bördan av att hålla dig med ett andra hem för dina överflödiga prylar!

Har du magasinerat möbler eller prylar någon gång och i så fall i vilket sammanhang?