För många är presenter en viktig del av födelsedagsfirandet. Det gäller inte bara barn utan även många vuxna har en speciell relation till inslagna paket. Det har även gällt mig historiskt sett men i år då jag (Fru Minimalist) under april månad fyllde 30 år blev det för första gången ett helt annorlunda upplägg.
Trots fyra omgångar av firande, först med familj och släkt, därefter med kollegor, sedan en weekendresa med Herr Minimalist, och slutligen en middag i hyrd festlokal med drygt ett 20-tal vänner lyckades jag nästan nolla månadens in-lista. Men varför och hur lyckades jag med det?
Sedan ett par år tillbaka har jag en tillräckligt god ekonomi för att köpa det mesta jag behöver när jag behöver det, och gör även det så länge det finns ett konkret behov samt en lämplig lösning. Trots det lever kulturen att ge prylar i present kvar både i min vänskapskrets och familj, vilket gör det till lite av en konst både att ge och få presenter.
På själva födelsedagen, som var en vanlig arbetsdag, fick jag teer och choklad av mina kollegor. Utifrån valet av present tycks de ha fångat upp mina preferenser trots att jag började på min nuvarande arbetsplats så sent som i januari i år. Herr Minimalist gav mig en present i form av tre framtida gemensamma upplevelser samt ett restaurangbesök samma kväll.
I samband med födelsedagsbrunchen med familjen fick jag de enda prylar som kvalificerar sig för in-listan. Närmare bestämt en gjutjärnspanna och en vegetarisk kokbok från mina föräldrar. Gjutjärnspannan kommer att ersätta vår omiljövänliga teflonpannan som vi flaggat för att vi velta byta ut sedan en tid tillbaka och kokboken var kanske inte helt nödvändig men jag hoppas att den kan ge inspiration framöver. Till och med min syster gav mig en framtida upplevelse istället för en fysisk present.
Inför festmiddagen med vännerna var jag redan i inbjudan tydligt med att gästerna inte behövde ta med presenter. Om de trots allt ville ge något fick det gärna vara ätbart eller drickbart alternativt en gåva till valfri välgörenhetsorganisation. Detta resulterade i en dryg handfull viner, choklad och teer men även gåvor till flera välgörenhetsorganisationer samt presentkort på restaurang.
För att fira att jag fyllde jämt spenderade slutligen jag och Herr Minimalist påsken med en weekendresa och lät enligt våra nya prioriteringar helt bli shopping och sovenirer under dessa dagar. Istället fokuserade vi på god mat, upplevelser och på att bara njuta av att vara lediga och spendera tid med varandra.
Så vad var till slut den röda tråden för att nästan helt undvika onödiga prylar? Jo, att i god tid vara väldigt tydlig med mina preferenser och konkreta behov mot dem jag förutsåg skulle vilja ge presenter. En i efterhand framgångsrik taktik!
Vad önskar du dig i födelsedagspresent härnäst?