Vi försöker i vår blogg ge inspiration till en mer minimalistisk livsstil där en del av detta är våra egna praktiska rensningsprojekt för att få ett mer minimalistiskt hem. Vi tänkte i detta blogginlägg beskriva fyra faser som de flesta minimalister eller aspirerande sådana befinner sig i eller går igenom.
1. Inse och acceptera
Du kommer till insikt att du redan har tillräckligt. Om du någon gång har backpackat eller fjällvandrat märker du snabbt att du klarar dig med väldigt lite. Många av sakerna du ser som självklara är inte alls need to have som du kanske upplever det hemma, utan bara nice to have. Det är såklart svårt att jämföra ett par veckor på resande fot med en fungerande och friktionsfri vardag hammavid, men resan kan ge dig minimalistiska insikter som du tar med dig hem till vardagen. Alla har vi saker i hemmet som vi förväntas ha eller bara förvarar av gammal vana, men som vi skulle klara oss lika bra utan.
Acceptera att du äger för mycket saker. Det är du knappast ensam om att göra. Men acceptera även att du behöver göra något åt det, både på kort och lång sikt.
2. Sluta köpa nytt
Impulsshopping och stresshopping bör i grunden vara förbjudet. Är du en person som har lätt för att köpa nya saker, kan du behöva förbereda dig på att bryta gamla vanor. När du inte längre besöker fysiska butiker eller webbshoppar avtar ofta även vanan och suget att shoppa. I blogginlägget Behovsstyrd minimalistisk shopping har vi beskrivit hur vi tidigare besökte en galleria/butik/webbhandel och sedan identifierade ett behov som då snabbt och enkelt kunde tillfredsställas. Numera identifierar vi alltid ett behov först, går igenom de 5 stegen för att undvika felköp, och shoppar också betydligt färre saker.
Forskning visar att lust att handla en viss pryl avtar med tiden och vi hinner inse att vi egentligen inte behövde den där prylen. Ett exempel är att sätta en monetär gräns. Om saken kostar över 500 kronor måste du vänta två veckor innan du får köpa saken. Anser du efter två veckor fortfarande ha ett behov och har tänkt mycket på saken kan köpet vara motiverat. Men börja med att fundera om du kan låna den eller köpa den på andrahandsmarknaden.
3. Använd, ordna och underhåll
Allt du redan har borde användas ofta och mycket, helst med glädje och närvaro. Om du vore en sak skulle du väl vilja användas så mycket som möjligt för det ändamål du är avsedd för, och samtidigt hanteras respektfullt utan slit- och släng-mentalitet?
De saker du har ska också ha sin plats, sitt egna lilla hem. Vänj dig vid att ställa tillbaka det du använt när du är klar i likhet med att ställa ner disken i diskmaskinen när du ätit istället för att ta omvägen via diskbänken eller diskhon. Ett stökigt hem eller skrivbord skapar onödiga stress och obalans, medan fria ytor är lättare att hålla städade, skapar lugn och ger oss en känsla av harmoni. Se dock till att inte organisera saker du egentligen bör rensa bort.
Har du saker av bra kvalitet som är dina favoriter, oavsett om det är prylar eller klädesplagg, ökar sannolikheten att du tar väl hand om dem och vill underhålla och reparera dem.
4. Skänk, sälj och släng
Gör dig av med saker du inte behöver eller använder. När du rensar kan det underlätta att göra det utifrån princpien de fyra s:en, liksom att du använder dig av tremånadersregeln för saker du känner stor osäkerhet och velar kring.
Låt inte saker vara kvar i hemmet och ta fysisk plats och psykisk energi. Har du inte använt sakerna på ett år kommer du med största sannolikhet inte sakna dem. Skulle du mot förmodan behöva saken någon gång i framtiden så går det att hyra eller låna, eller i värsta fall köpa saken igen. Du är inte Clas Ohlson som behöver ha massor av saker i lager. Följ gärna våra tips i blogginlägget Dags för vårstädning och vårrensning så slipper du framöver en överfull vind, källare och förråd. Tradera och Blocket kan vara till hjälp om du tycker det är värt energin, alternativ tjänster som Sellpy. Annars kan du öka på din karma genom att skänka sakerna till välgörenhetsorganisationer. :)
Vi har tagit oss förbi fas 1. Till viss del även fas 2 även om vi köper saker när behov verkligen uppstår, men antalet dåliga eller onödiga köp har nästintill försvunnit helt. Fas 3 och 4 är ständigt pågående, där kommer vi nog befinna oss i flera år framöver. Inte minst med tanke på att minimalistfamiljen utökas med fler barn som använder, sliter, ärver och växer ur saker både fysiskt och mentalt.
I vilken eller vilka av de fyra faserna ovan befinner du dig i? :)
Men kommer dom i sekvens? Jag tycker vi ”hattar runt” lite. Inte minst håller vi på i fas 4 lite till och från. Det var nästan så vi började där iom flytt. Iom att vi har så mycket mindre grejer så lägger vi inte någon direkt tid på att ordna.
Jag håller med om att de inte behöver komma i sekvens. Liksom att man under olika livsfaser kan befinna sig i en eller flera av faserna.
För mig är det absolut svåraste saker man sparat av nostalgiska skäl, kort man fått, minnessaker, gamla skolböcker. Nästan allt i förrådet är sånt. Hur ska man tänka där?
Nostalgi- och minnessaker är helt klart känsligt för många, vi har skrivit ett par inlägg kring detta tidigare med tips, råd och vår syn på detta. Du hittar dem här:
http://minimalisterna.se/nostalgi-och-minnessaker/
http://minimalisterna.se/nostalgiladan/
http://minimalisterna.se/vad-sparar-man-vid-en-bouppteckning/
Vi är inte minimalisten men vi har garanterat insett att man inte vill ha så mycket saker för de tynger bara ner en så väl fysiskt och psykiskt. Känns dock som om de olika faserna som ni beskriver ovan itereras flera gånger över tid snarare än att man bara går igenom dem en gång…eller hur tänker ni..har ni gått raka vägen?
När vi väl kom in på det här med minimalism så var steg 1 vår första fas. Så behöver det dock inte vara utan de kan som du skriver itereras flera gånger beroende på livsfas etc.
För vår del kom nog fas 4 efter fas 1, och den fasen kommer vi förmodligen befinna oss i så länge vi har småbarn som växer ur saker och får nya intressen och behov. :)
Håller med om att det finns faser och som flera skriver ovan hattar vi också runt lite bland dom. Parallellt uppkommer också frågan; vad gör vi istället för att äga och underhålla saker? Jag funderar mycket på det och på om det finns sådant där det medför mervärde att vara lite om sig och kring sig. T.ex. att odla delar av sin egen mat?! Inte billigare eller enklare men kanske värt det ändå.
Jag tror det beror mycket på intresse vad vi gör parallellt med den tiden vi sparar. Har man ett intresse för just matlagning, odling, ekologi etc så kanske det faller sig naturligt att odla egna grödor. Medan någon annan vill lägga tiden på exempelvis träning för att man då blir en mer harmonisk förälder, partner och kollega eller kanske satsar på någon tävling. En annan vill läsa bok eller lära sig ett nytt språk, eller varför inte driva en blogg. :)
Har blivit så inspirerad av er blog att jag har en mental inställning att slänga 2 saker (som inte går att sälja eller skänka då) varje dag. Det går ganska bra hittills. Har rensat i lådor och skåp och garderober. Det finns mycket kvar än…
I höstas, av olika anledningar, köpte jag nästan inget nytt, det blev verkligen en vändpunkt för mig och nu överväger jag noga varje köp. Och köper jag kläder så rensar jag ur ett annat plagg (gjorde en mastodontrensning för några månader sedan). Vill gärna komma till en capsule wardrobe, men är inte riktigt mogen än…. Mentalt då :-)
Håller med många ovan, att steg 1 är kanske det första, men sedan harvar man nog runt i de tre andra hela tiden. Kanske är nummer 3 ändå svårast?
Vad kul att höra att vi kunnat inspirera. Väldigt bra rensningsprincip, kul att se hur länge du kan hålla 2 saker ut per dag! :)
Jag tror att många även har svårt för steg 2, men det är nog väldigt olika för olika livsfaser och vanor.
Håller med ovanstående skribenter om att stegen kanske inte kommer i ordning men för mig undrar jag om inte det faktiskt är steg 1 som fattas. Jag har ju haft köpstopp, rensat mig gul och blå, sålt och skänkt och vårdat och underhållit men ändå är det som att själva acceptansen och insikten är lite på efterkälken. Visst kan jag se att jag har för mycket prylar och i perioder vilja göra mig av med allt för att kunna leva backpackerlivet igen men sen kommer det andra tillfällen när jag inte alls vill acceptera att det är att rensa ut allt som är det enda rätta. Ägandebegäret tar liksom över igen…
Hade ni era faser i den ordningen ni skriver? Det verkar ju underbart! Inse, acceptera och sedan åtgärda.
När vi väl kom in på det här med minimalism så var steg 1 vår första fas. Så behöver det dock inte vara. Efter fas 1 kom nog fas 4 för oss, och den fasen kommer vi förmodligen befinna oss i så länge vi har småbarn som växer ur saker och får nya intressen och behov. :) Därefter övriga två faser.
Fas 3 kändes naturlig och för att minska jobbet i fas 4 krävdes att vi anammade fas 2. :)
Jag är i steg 1 och jobbar med det. Jobbar med steg 2 också och inser att jag måste tillbaka till steg 1 igen, sen är jag och härjar i steg 3. Hm…men vad jag faktiskt lyckats acceptera är att resten av familjen inte är med på resan. Det är jag numera rätt okej med och det gör saken mycket lättare faktiskt
Apropå att familjen inte är med på resan hoppas jag du har läst inläggen nedan på ämnet, och tipsar annars om dem för lite tips både i vår text och kommentarsfälten. :)
http://minimalisterna.se/att-leva-med-en-icke-minimalist/
http://minimalisterna.se/shoppingkatalysatorn/
Roligt inlägg. Befinner mig på sätt och vis alltid i något av stadierna under olika stunder känns det som. Men tänker nu främst på det där att sluta köpa nytt. För mig är det just nu den lättaste punkten men upptäckte att den var en avgörande punkt för min mamma som jag hälsade på igår.
Tänkte att vi skulle röja och rensa. Visst, vi gjorde det, hon fann inget problem med att jag var sträng och kasserade en massa av hennes skräp. Men vad hittar jag också? En massa nya inköp, av både nya grejer av alla de slag och loppisprylar. Kommer på att detta med att köpa nytt kan vara mer dolt problem än att slänga. Ingen skulle gissa att det var mammas verkliga bekymmer. Hon köper ju sällan kläder och bryr sig inte om inredning och teknikprylar så inköpen sysn inte utåt. Hon vet inte vad göra med sin lön när lånen är betalda sedan länge och hon ingen har att försörja än sig själv så hon går och shoppar allt möjligt krafs på fritiden. Att göra sig av med det sedan är uppenbarligen inget bekymmer när jag väl är där och tvingar henne att bära ut minst en svart sopsäck med saker till återvinningen innan jag går hem.
Detta onödiga köpande kan ju inte bli av utan ett visst mått av överskott på pengar. Hur i all sin dar deala med detta ständiga köpsug? Som om livet bara handlar om att jobba, äta, sova och så köpa saker bara för att man kan. Det verkar som om detta med rensning faktiskt inte är så laddat för alla, utan att laddningen mest ligger i att sluta köpa nytt? Har faktiskt inte tänkt så mycket på det då det för mig oftast är tvärtom. Vill ju inte hålla på resten av livet att hjälpa mamma med att rensa när hon bara glatt köper nytt skräp. Då får hon ju bara plats för mer hela tiden och jag agerar som en medberoende!
Det låter som din mamma är någon form av shoppingkatalysator :)
http://minimalisterna.se/shoppingkatalysatorn/
Om du frågar henne, skulle hon då inte hellre göra något mer långsiktigt för sina pengar? Spara slantarna till något större inköp eller en gemensam upplevelse som resa, weekend etc? Det låter som hon har för mycket tid att ta sig till butiker och leta upp ett behov som passar de fina saker hon ser. Hon behöver tänka om och utgå från behov innan hon beger sig till butiken. Det har vi skrivit lite kring här:
http://minimalisterna.se/behovsstyrd-minimalistisk-shopping/
Men helt klart lättare sagt än gjort…
Jag har nog gått igenom alla faserna. Fas fyra får man dock upprepa gång på gång då man ser sina tillhörigheter med nya ögon. Material som jag t ex behöver nu fyller kanske ingen funktion om 6 månader eftersom jag eliminerat något engagemang eller liknande. Att minska sina aktiviteter är i mina ögon lika viktigt som det materiella. Bra inlägg!
Det du nämner påminner om det vi brukar säga att minimalism är som att skala en lök. Efter en tid eller kanske om något händer i livet så kommer du plötsligt till ett nytt lager och kan rensa ytterligare bland prylar som du tidigare såg som givna att spara. :)
http://minimalisterna.se/att-leva-minimalistiskt-ar-som-att-skala-en-lok/
Ha ha! Tack för tipsen om inlägg. Shoppingkatalysatorn hade jag missat. Jag är definitivt sambo med en sådan. Han tycker att jag velar när vi handlar och om jag ens andas om att jag i framtiden skulle behöva något drar han igång och börjar kolla runt. Vid det här laget så har det lyckligtvis oftast motsatt effekt. Men visst känner jag igen det även vid andra tillfällen med andra personer också.
Förmodligen befinner jag mig i fas 1, 2 och 4. Fas 3 är det sämre med lustigt nog…
Jag har startat en blogg med bilder på idéer till en capsule wardrobe, med fokus på färg. Kika gärna in :)
Nu glömde jag ange adressen: capsulew.blogg.se