Etikettarkiv: livspussel

Ta vara på livet

Du har bara ett liv. Du vet inte när du tar ditt sista andetag. Om jag skulle säga att du endast har tre år kvar att leva på jorden, skulle du då fortfarande leva som du gör idag?

Det är en fråga som vi alla borde reflektera över då och då. För många av oss är det lätt att fastna i samma gamla rutiner, dag efter dag, springa på i ekorrhjulet, utan att reflektera över om vi verkligen lever det liv vi vill leva. Vi kan tro att vi har all tid i världen, men sanningen är att livet är skört och kan förändras på ett ögonblick.

Att tänka på livets begränsade tid kan verka deprimerande, men det behöver absolut inte vara det. Utan mer som en påminnelse om att leva livet fullt ut, vara tacksam och inte ta någonting för givet. Oavsett hur länge vi lever så finns det saker som vi borde göra, saker som kan hjälpa oss att känna oss mer levande och uppfylla våra drömmar.

Om du hade tre år kvar att leva, skulle du då;

  • vara kvar på samma jobb?
  • vara på samma sätt med din partner?
  • vara på samma sätt med dina barn?
  • vara på samma sätt med dina vänner?

Jobb tar ofta upp en stor del av våra dagar och liv. Om vi inte är nöjda med vår tillvaro på arbetsplatsen får det ofta stor påverkan på resten av livet. Om du endast hade tre år kvar att leva, skulle du vilja fortsätta på samma jobb? Om svaret är nej, vad skulle du vilja göra istället?

Likaså hur vi spenderar vår tid med vår partner, barn och vänner? Är det på ett sätt som verkligen gör oss lyckliga? Om inte, vad skulle du vilja ändra på, är det mer tid tillsammans i vardagen, skapa fler minnen, hitta gemensamma intressen eller att ta tag i någon relation som du har försummat?

När vi börjar tänka på livet på det här sättet, kan det bli lättare att prioritera det som är viktigt för oss. Det kan hjälpa oss att sätta upp mål och att fokusera på det som är meningsfullt i våra egna liv. Livet är kort, men genom att ta tag i våra drömmar och att leva livet fullt ut, kan vi skapa ett liv som vi är stolta över och där vi mår bra.

Så om du bara hade tre år kvar att leva, hur skulle du vilja leva ditt liv?

En av nutidens största lögner

Tänk om vi alla blivit lurade. Lurade in i ett system som inte skapar särskilt goda förutsättningar för att bli långsiktigt lyckliga, men däremot till att vara väldigt produktiva och skapa största möjliga avkastning. För någon annan.

Först har du energi och tid, men inga pengar.
Sen har du energi och pengar, men ingen tid.
Tillslut har du pengar och tid, men ingen energi.

De flesta av oss jobbar majoriteten av vårt vuxna liv då vi också har bäst hälsa. Eller åtminstone förutsättningar för att ha det. Vi jobbar i hopp om att i framtiden få en härlig tid som pensionär. Men när den dagen väl inträffar är de flesta gamla och saknar stor del av energin som behövs för att uppskatta ledigheten som pensionär till fullo eller som planerat.

Faktum är att vi jobbar mer nu än vad bönderna gjorde under feodalsamhället. De jobbade enligt historien mellan 120-150 dagar per år. Den tekniska utvecklingen, som bevisligen gör att färre behövs för att utföra samma uppgift, tycks inte leda till att vi tillåts arbeta mindre. Tvärtom jobbar vi mer än vi någonsin gjort historiskt.

Nationalekonomen John Maynard Keynes, förutspådde på 1930-talet att vi
genom effektiviseringar och automatiseringar, skulle klara oss på att jobba 15 timmar per vecka år 2000 för att upprätthålla en bra livsstandard. De effektiviseringar han förutspådde inte bara nåddes – de dubblades (!).

Men dagens politiska diskussion handlar snarare om att vi ska arbeta längre. Alla ska med på ”heltidsresan” och dessutom jobba allt högre upp i åldern. Den senaste arbetstidsförkortningen i Sverige skedde 1978 i och med införandet av den femte semesterveckan, men betänk då också att det med åren blivit allt vanligare att båda i hushållet jobbar mer eller mindre heltid.

Frågan kvarstår: varför ser det ut så här? Var tar produktivitetsvinsterna vägen?
Delvis har ökad produktivitet lett till ökad konsumtion, istället för mer fritid. Och delvis hamnar vinsterna hos de framgångsrika företagen och dess ägare. Effektiviseringen har inte gått till oss vanliga löntagare, utan det mesta har hamnat i företagsledarnas och majoritetsägarnas plånböcker.

Detta kan vara en av nutidens största lögner som det inte pratas särskilt mycket om. Att vi springer på allt snabbare i ekorrhjulet utan att ifrågasätta systemet. Samtidigt som det finns mycket annat än 40 timmar på jobbet som skapar lycka… Vi har det bra idag. Men vi som samhälle skulle kunna ha det så otroligt mycket bättre.

Det är inte alla förunnat att kunna frångå systemet eller att ens vilja göra det. Men kanske kan en minimalistisk livsstil vara en pusselbit mot ett ”rikare” liv här och nu, samt till att kunna gå i pension medan energin fortfarande finns kvar. Så att du har både tid, pengar och energi.

Nu är jag nyfiken, vad är dina tankar kring detta?

Att våga förverkliga sina drömmar

Vi har firat vår första jul på egen hand med bara vår lilla familj, helt enkelt för att vi inte kunde umgås med någon i släkten på grund av corona. Istället firade vi i en hyrd stuga i Orsa Grönklitt i Dalarna (det var glest med folk, vi åt samtliga måltider i stugan och hade handlat all mat innan avresa). Visst saknade barnen sina kusiner och mor- och farföräldrar, men detta var verkligen ett toppenbra substitut! Att få åka slalom och längdskidor i strålande sol på julafton – det kändes extremt lyxigt och tacksamt.

Hur som helst, under en av veckans längdskidturer på egen hand började jag tänka på vikten av att våga förverkliga sina drömmar. Att inte vänta på det perfekta tillfället som kanske aldrig dyker upp. Även om det såklart är väldigt bekvämt att tänka att det är det man går och väntar på. Ett tecken, en livsfas, en summa pengar eller att något annat i livet blir klart först.

Ibland kan det såklart krävas. Men väldigt ofta sätter vi upp dessa hinder för oss själva för att vi är rädda och inte vågar testa eller göra verklighet av vår dröm. För visst är det enklare att vara passiv och vänta på att någon eller något annat fattar beslutet åt oss. När alla pusselbitar fallit på plats då…

För mig och säkert många andra består rädslan i vad andra ska tycka eller rädsla för att misslyckas, men det kan också vara rädsla för vad chefen eller kanske ens partner ska säga.

Jag är övertygad om att man kan bygga upp tillit till sin egen förmåga. Att genom att sätta sig vid styrspakarna i sitt liv och märka att det faktiskt går att förändra eller följa sina drömmar, så blir det med tiden mer naturligt. Man skapar sig ett liv där man inte är offer för omständigheterna utan låter lusten och nyfikenheten vara större än rädslorna.

Kom ihåg att om du ska få det du vill ha av livet, behöver du ta steg i en riktning som leder ditåt. Kanske skala av och skapa utrymme för det du vill ha mer av. Kanske tacka nej, eller säga ja. Helt enkelt själv börja skapa det liv just du vill leva.

Ett nytt år innebär nya möjligheter och för många är det enklare att skapa förändring i samband med en nystart snarare än en vanlig regnig söndag i december. :)

Har du några små eller stora drömmar du borde ta steg i rätt riktning för att förverkliga? :)


Du blir som du umgås

Det sägs att vi blir som en mix av de fem personer vi umgås mest med. Med det i åtanke är det viktigt att du omger dig med människor som du inspireras av, som ger dig energi och som kan få dig att utvecklas.

När jag läste det här första gången för några år sedan tyckte jag det var jätteintressant att fundera kring vilka fem personer jag egentligen spenderar mest tid med? För många blir det en partner, någon vän, någon kollega och kanske familjemedlem (beroende på var familjen bor). Och i nästa steg, fundera på hur är de här människorna? Positiva eller negativa, inspirerande eller oinspirerande? Liknar de dig eller är ni väldigt olika?

För att konkretisera vad det kan innebära; om du är nyfiken på att göra ett annorlunda livsval som att exempelvis helt eller delvis hoppa av ekorrhjulet, men de du umgås med mest är mitt i ekorrhjulet och reflekterar inte ens över att det finns andra alternativ. Då kommer ditt livsval kännas väldigt stort. Medan om de människor du umgås med mest, har gjort livsval som liknar de du själv funderar på och drömmer om. Då kommer steget förmodligen kännas betydligt mindre och enklare att göra verklighet av.

För om du gör något som de flesta andra i samhället inte gör, då kommer du stöta på motstånd, du kommer bli ifrågasatt och du kommer ses som den som sticker ut. Men om din närmaste krets också ”sticker ut” så kommer du inte uppleva att du sticker ut i samma utsträckning. ;) Och det kan såklart handla om mycket annat; driva eget företag, vara en person som tränar, inte vilja bilda familj, bo i lägenhet i stan, med mera.

Skriv gärna ner de fem personer du umgås med mest så har du ditt utgångsläge. Hur känns det när du tittar på listan? Blir du pepp eller känner du att du saknar något? Vilka personer på listan har en livsstil eller ”har” något som du motiveras och inspireras av?

Vill du ta det till nästa steg så skriver du en ”önskelista” med ytterligare fem personer som du känner till, och som du skulle vilja att de påverkade ditt liv mer. Kanske för att de inspirerar dig på något plan, för att de skapat sig ett liv du är nyfiken på eller för att de ger dig energi. Det kan vara så att den som ligger längst ner på umgängeslistan i nuläget, borde bytas ut mot någon som ligger högt upp på din önskelista.

Och när man pratar om minimalism kopplat till relationer, så går det inte alltid (eller är ens önskvärt) att klippa bandet med vissa människor. Likväl som man inte alltid kan ”välja och vraka” vilka man umgås med. Men det kan vara så att energitjuvar till personer finns inom din familj. Men genom att fylla ditt liv med fler personer som ger dig energi och inspiration, kommer de personerna kunna hamna på din topp fem umgängeslista, och tillslut påverkas du av fler positiva än negativa personer. Och omger du dig med människor som ger energi, får du själv mer energi.

I takt med att du själv utvecklas och får nya drömmar, gör nya livsval och hamnar i nya livsfaser, kan såklart umgänget behöva justeras. Vissa människor består genom livets olika faser, och andra kliver av på en station medan du reser vidare mot nya platser.

Vid det här laget har du förstått vikten av att hänga med människor som utvecklar och inspirerar dig att leva ett liv du drömmer om – gör människorna på din lista det? :)

Så enkelt men ändå så svårt

Minimalism kan sammanfattas så här:

Minimalism_samf

Minimalism handlar till stor del om att komma underfund med vilka saker, människor och aktiviteter som är viktiga för dig och vilka som inte är det, samt att våga välja bort de sistnämnda. I teorin låter det otroligt enkelt.

Problemet är att de flesta av oss är så fast i ekorrhjulet att vi inte tar oss tid att uppmärksamma vad vi egentligen vill i livet, jämfört med vad vi tror att vill, borde vilja utifrån samhällets normer och vår omgivning, eller vad som bara råkar bli.

Det är lätt att tappa kontakten med våra inre värderingar, om vi ens någonsin tagit oss tid att lyssna på och fundera kring dem. Ofta har vi fullt upp med att fylla våra liv med mer prylar, fler åtaganden, längre to-do-listor och ytterligare relationer att underhålla. Vi köper fler saker än vi behöver eller har plats för, fyller kalendern tills det inte får plats mer aktiviteter, stressar och flänger runt på helgerna, stirrar i våra mobiltelefoner så fort vi får en kort paus och hänger på sociala medier för att inte missa något. Detta trots att de flesta helst vill spendera mer tid hemma med familjen, prata lugnt kring middagsbordet, läsa i soffan eller kanske träna.

Så hur kan du göra för att komma underfund med dina prioriteringar i livet, vilka saker, människor och aktiviteter som tillför värde och vilka som inte gör det?

Ett förslag är att ställa frågor till dig själv som du besvarar ärligt. Har du en partner eller nära vän kan ni göra det tillsammans och samtidigt lära känna såväl er själva som varandra lite bättre. Nedan finns 10 frågor som kan få dig att inse vad du borde lägga mer tid och fokus på i livet, och vad du kanske borde rensa upp och minska ner för att i längden bli lyckligare:

1. Vilka är dina 3-5 viktigaste pusselbitar i livet som du inte vill vara utan?

2. Vad skulle du vilja göra mer av i livet?

3. Vad skulle du vilja göra mindre av i livet?

4. Vilken typ av aktiviteter ger dig mer energi än de tar?

5. Vilken del av dagen ser du vanligtvis mest fram emot och varför?

6. Hur många timmar per dag känner du dig stressad och vad skapar den stressen?

7. Vilken känsla ger ditt boende dig?

8. Vilken är din favoritplats i hemmet och varför?

9. Om du tittar i din kalender närmsta veckan/månaden, vilka av åtagandena och aktiviteterna ser du fram emot och vilka är energikrävande måsten?

10. Om du får en helt oplanerad ledig dag, hur skulle du då välja att spendera den?

Så till den förmodligen viktigaste frågan, utifrån svaren på frågorna ovan, vad kan du göra redan idag som tar dig i en positiv riktning? Kan du planera in något du vill göra mer av, plocka bort eller avboka något i kalendern som tar mer energi än det ger eller som skapar stress? Spendera mer tid på din favoritplats i hemmet eller skapa en sådan plats? Eller planera in den typen av aktiviteter du skulle göra om du fick en oplanerad dag? :)

Hoppas dessa frågor ger dig en liten tankeställare kring dina prioriteringar och hjälper dig framåt på den minimalistiska resan. Den är ju så enkel men ändå så svår. :) Vill du ha praktiska och handfasta tips samt en steg för steg guide ska du läsa inlägget ”Så börjar du den minimalistiska resan”. Lycka till! :)

Det blir sällan som man tänkt sig

Idag är vi många som går tillbaka till jobbet efter julledigheten. För mig, Fru Minimalist, är det de sista tre dagarna på min nuvarande arbetsplats, och det är med å ena sidan lätta, och å andra sidan tunga steg jag går till jobbet denna vecka efter två veckors semester.

Efter föräldraledigheten bytte jag, Fru Minimalist, arbetsgivare. Jag valde ett stort välkänt företag med gott renommé, och som brukar hamna högt upp vid rankingen över Sveriges bästa arbetsgivare etc. Det som lockade var en förväntad bättre löneutveckling, lovord om utbildning och arbetsuppgifter inom stimulerande arbetsområden.

Ofta blir det ju sällan som man tänkt sig, men ibland blir det dock betydligt värre än man kunnat tänka sig. Kort sammanfattat var den sökta tjänsten i praktiken inte vad som utlovades i teorin vid de tre intervjuer jag gick igenom för att få jobbet. Jag tvingades jobba med arbetsuppgifter jag inte vill hålla på med i en otroligt stressig arbetsmiljö, vilket inte alls lämpade sig efter 7 månaders föräldraledighet där jag saknade Bebis Minimalist enormt från första arbetsdagen. Dessutom kände jag ingen större förståelse för familjelivet och min önskan om att gå ner på deltid kändes svår att förverkliga i realiteten. Jag fick heller inget gehör för att få en riktig datorskärm eller tangentbord istället för enbart den lilla bärbara datorns, vilket gjort att jag haft ont i rygg och axlar mer eller mindre konstant i fyra månader. 

Första månaden var det många kvällar av gråt och nätter av ont i magen på grund av jobb-situationen. Det här var ju jobbet jag tänkt ha lång tid framöver under småbarnsåren, och så kändes det fel på så många plan. Jag har aldrig förstått ordet söndagsångest tidigare, men nu förstår jag precis vad folk talar om. Att inte känna glädje på en plats där man spenderar 40 timmar i veckan, är väldigt jobbigt mentalt och spiller över på resten av livets beståndsdelar vare sig du vill eller inte. Jag har exempelvis aldrig varit så sjuk som under denna höst, feber, förkylning och magsjuka har avlöst varandra, och då går Bebis Minimalist inte på förskola än.

Plötsligt blev jag dock indragen i en intervjuprocess för ett helt annat jobb jag sökt i somras men där semester och omorganisation gjort att processen dragit ut på tiden. Jag erbjöds en tjänst som känns rolig och utvecklande, på en arbetsplats där förståelsen för familjelivet och livspusslet är mer utbredd. Förhoppningsvis är även stressnivån lägre mot där jag är nu, där folk bränner ut sig till höger och vänster.

Min nya arbetsgivare erbjöd en lägre lön än min tidigare liksom en sämre löneutveckling på sikt. Först fick detta mig att tveka något, men när jag tänkte tillbaka på hur hösten varit, hur jag mått och känt mig, tvekade jag inte längre att ta jobbet. Pengar betyder otroligt lite när man har ont i magen inför nästa arbetsdag eller känner att man inte kan påverka sin arbetssituation.

Det finns forskning som visar att över en viss basal nivå så spelar inte mer pengar någon roll för lycka. Själv känner jag att det är så otroligt mycket viktigare att kunna vara en närvarande, glad och harmonisk förälder till sitt barn och sin partner, än att tjäna några tusenlappar extra i månaden. Visst kan de där tusenlapparna göra ett ni exempelvis kan resa långt bort någon gång per år. Men en harmonisk, fungerande, rolig och kärleksfull vardag är otroligt mycket viktigare än att försöka lappa ihop ett förhållande och en familj ett par gånger per år.

Det är första gången jag slutar ett jobb under en provanställning, och då har jag ändå jobbat sedan jag var 14 år. Det var kanske inte bara jobbet eller arbetsgivarens fel, ibland får man bara inse att man är fel person, på fel plats vid fel tillfälle i livet. För ett par år sedan hade jag kanske varit som klippt och skuren för den här rollen, men nu passade den mig inte alls.

Jag kan naturligtvis inte med 100% säkerhet säga att jag kommer känna glädje och lycka på kommande arbetsplats, men magkänslan för att det kommer bli så är väldigt stark. Jag lägger arbetsåret 2015 bakom mig och blickar med tillförsikt fram emot år 2016!

Trivs du på jobbet eller är det dags att förändra din arbetssituation under året?