Etikettarkiv: närvaro

Fru Minimalists ord 2016

Tidigare har vi berättat att vi brukar nyttja långledigheten över jul- och nyår till att gå igenom årets mål och sätta nya mål för kommande år. Fru Minimalist skriver även ett årsbrev till sig själv, utdrag från ett sådant brev kan du läsa här.

Vi brukar fokusera på endast ett fåtal mål inom ett par olika kategorier eftersom det enligt forskning ökar sannolikheten att målen som sätts uppnås. Det är heller ingen idé att sätta mål utan att ha en actionplan för hur implementeringen av målen ska gå till i praktiken. Bara för att du säger eller skriver att du ska träna tre gånger i veckan, så frigörs det inte per automatik tid i kalendern för denna aktivitet. Du behöver alltså en plan för vad du kan göra avkall på för att få tid för träning. Målen du sätter ska även vara mätbara och gärna kunna delas upp i delmål under året för att upprätthålla motivation och senare veta om du nådde målet eller inte.

Förutom mål och årsbrev brukar vi även ange ett par ord som ska följa med oss under året och genomsyra våra handlingar just det året. Under 2015 hade exempelvis Fru Minimalist ord som ”positiv” och ”närvarande”.

  • Positiv: Jag visste att första halvåret skulle bli tufft med en förlossning då jag är otroligt förlossningsrädd och därefter en period av konstant sömnbrist. Jag insåg att jag skulle behöva tänka positivt i många nya krävande situationer.
  • Närvarande: Jag ville fokusera på att vara närvarande med vår dotter eftersom folk säger livet rullar på dubbelt så fort efter barn. Jag läste exempelvis boken Mindfulness för föräldrar som jag även recenserade här på bloggen, för att skapa mig verktyg för att vara mer närvarande i vardagen.

Vilka är då Fru Minimalists ord som ska genomsyra år 2016?

  • Långsamhet: Det kanske är ett märkligt ord att ha som ledord för året, men låt mig förklara. Jag är en person agerar snabbt, talar snabbt och ofta tar snabba beslut, för mig är sträckan från tanke till handling otroligt kort. På gott och ont. Ofta är det positivt då det gör att jag tar action, ser till att saker händer, driver projekt, kommer framåt etc. Men allt har en baksida. Ibland tar jag action och beslut för fort, svarar utan att tänka eller känna efter mm. Om jag är lugn och ger mig själv tid att tänka efter talar jag dessutom långsammare vilket är mer behagligt för mottagaren. Dessutom fattar jag mer välgrundade beslut om jag ger mig själv tid att tänka efter en extra gång.

Konkreta exempel på när snabbheten varit negativ är dels de gånger jag märker att jag talar snabbt och ser att folk har svårt att uppfatta vad som sades. Eller när vi fått erbjudande om att låna vänners bil, men snabbt men artigt tackat nej för att inte vara till besvär. Istället för att stanna upp och fundera om det finns något konkret behov av bil närmsta veckorna, vilket det oftast gör för en barnfamilj utan bil med vänner och familj utanför stan.

  • Närvarande: Under 2016 vill jag återigen fokusera på att vara närvarande, både i relationer med vänner, medarbetare och familj. Inte för att det gick dåligt under 2015, utan för att jag fortfarande anser det vara viktigt. Jag tror även att långsamheten kan hjälpa närvaron och vice versa.

Konkreta exempel på när jag lyckats vara närvarande under 2015 är dels under flertalet av amningsstunderna och lekstunderna med Bebis Minimalist, men framför allt när familjen gick på två kurser i babysim. Där var det närvaroträning på hög nivå och det var en härlig känsla att under 30 minuter enbart vara fokuserad på det som sker här och nu.

Det är sant som folk säger att livet rullar på snabbare med barn, men varje dag ges jag möjlighet att träna på att vara närvarande och långsam i exempelvis diskussioner på jobbet, i telefon med vänner och tillsammans med familjen.

Vilka ord vill du ska symbolisera ditt 2016?

Te, påsar och burkar

I minimalisthemmet dricker vi mycket te året runt. Nu när hösten och vintern är i antågande med kyla och mörker kulminerar antalet koppar per dag. Te utgör ofta såväl en mysig och uppiggande start på dagen som lugn avslutning på kvällen, som gärna avnjuts med grädde och lite honung och ackompanjeras av en bit mörk choklad.

Vår tekonsumtion gör att det i perioder finns många olika teer som trängs i ett av köksskåpen. Tidigare hade vi även väldigt många teburkar som tog plats, nu har vi lyckats minimera antalet till fyra stycken som du ser nedan vilket känns lagom utifrån vår tekonsumtion. Teburkarna är inte bara snygga, de gör det även enklare att ta löste. Visserligen hade det varit ändå mer minimalistiskt att inte ha några teburkar alls, och det är en fin balans mellan att ha ett fåtal teburkar som ger en känsla av ordning och reda i köksskåpet, och för många burkar som istället skapar oreda och snarare ger ett rörigt intryck.

Våra fyra teburkar.

Våra fyra teburkar.

Vi köper i princip bara löste, gärna ekologiskt sådant. Detta då vi helt enkelt gillar smaken på löste bättre och upplever att det ger starkare smak. Storfavoriten i hemmet är något så tråkigt och klassiskt som ekologiskt Earl Grey. Då och då provar vi nya tesorter, antingen på eget initiativ eller genom att vi får te i gåva, men vi återkommer alltid till vårt favoritte. Detta har lärt oss att inte ha för många olika tesorter hemma samtidigt. Vi tenderar nämligen att oftast välja favoritteet vilket slutar med att andra mindre goda teer står och blir gamla och tappar smak.

När du kliver in i en tebutik är det lätt att bli överväldigad av alla tesorter och valmöjligheter. Det är inte ovanligt att det finns hundratals tesorter att välja bland. Något som snarare gör det svårare än lättare att välja, i likhet med konstaterandet i boken ”The paradox of choice”. Det är helt enkelt jobbigt att välja när det finns för många valmöjligheter.

Oftast dricker vi svart te, men i perioder försöker vi gilla grönt te. Ännu har vi dock inte hittat någon favorit, utan efter ett par koppar blir det gröna teet ståendes i skåpet i enlighet med beskrivningen ovan. Kanske har du något gott grönt te att tipsa oss om? :)

När det kommer till tillredning av te så är vi inte sådana finsmakare att vattnet ska hålla en viss temperatur. Däremot använder Herr Minimalist en tekorg likt den på bilden nedan istället för vanliga kulformade tesilar som enligt honom inte alls ger samma goda smak.

Tekorg - Betydligt bättre än traditionella kulformade tesilar. :)

Tekorg – Betydligt bättre än traditionella kulformade tesilar. :)

I dagsläget använder vi tekoppar från vår Höganäs-servis, men i perioder blir vi sugna på att byta ut dessa till förmån för någon variant av Bodums tjocka glas som du både kan dricka kalla och varma drycker ur. Att slippa ha både en uppsättning vattenglas och en uppsättning tekoppar skulle kännas minimalistiskt. Vägen dit att behöva konsumera när vi har såväl fungerande glas som tekoppar känns inte lika minimalistisk.

Eftersom vi enbart dricker te och inte kaffe har vi valt att inte ha någon kaffekokare eller kaffekoppar i hemmet. När vi får kaffedrickande besök serverar vi frystorkat ekologiskt kaffe ur tekoppar, och det är aldrig någon som klagat.

Vad är din relation till te? :)

Har du blivit utsatt för phubbing?

Virala succéer som youtube filmerna ”I Forgot My Phone” och ”Look Up” har fått oss att tänka till gällande hur vi använder mobiltelefoner och sociala medier. Vi småler och skäms lite igenkännandet åt filmerna, men samtidigt är det få av oss som gör någon konkret och långsiktig för att minska användandet eller (o)vanan.

Bloggen Psyblog presenterade här om veckan en studie som visar att användarmönstret av mobiltelefoner kan kopplas samman med depression och lägre tillfredsställelse och mindre glädje i relationen till sin partner. Det som undersöktes var om personer blivit utsatta för fenomenet ”phubbing” av sin partner. Phubbing kommer av kombinationen ”phone” och ”snubbing”, att man bivit avvisad genom att partnern fipplat med mobiltelefonen. Det vill säga att personen tittar i mobilen istället för att rikta uppmärksamheten till den som söker kontakt.

Spontant låter det kanske bisarrt. Att phubbing inte är något som goda vänner och par i bra relationer håller på med. Men säkert har du någon gång suttit och tittat i mobilen samtidigt som din partner börjat prata med dig, och du nickar instämmande eller svarar nonchalant, för att inte släppa det ”viktiga” som äger rum på skärmen framför dig. Eller att en vän på en middag tagit upp mobiltelefonen och sugs upp av skärmens innehåll istället för den intressanta konversationen som ni andra för i bakgrunden.

46% av de tillfrågade hävdade att de hade blivit avvisade med mobiltelefonen av sin partner. Exempelvis genom att medvetet placera mobiltelefonen så man kan hålla koll om något händer, eller ha mobilen redo i handen om det skulle uppstå en mikrosekund av ostimulerad tid eller paus i konversationen, eller genom att titta på skärmen samtidigt som en konversation förs. 23% menade att phubbing skapade någon form av konflikt i relationen och 37% menade att de kände nedstämdhet relaterat till partnerns mobiltelefonanvändande.

Även vi kan tyvärr relatera till fenomenet även om det inte är vanligt förekommande. På jobbet svarar man kort och snabbt utan att lyfta blicken från datorskärmen. Hemma kan jag sitta och läsa något på mobiltelefonen samtidigt som Herr Minimalist ställer en fråga. Och istället för att titta upp, få ögonkontakt, tänka efter och svara i dessa situationer, så replikerar jag mer eller mindre automatiskt och förmodligen oengagerat utan att lyfta blicken. Jag är ju ändå kvinna och anser mig kunna konsten att multitaska. ;) Undersökningen gav mig en tankeställare och jag ska bli bättre på att lyfta blicken, fundera över det som sades, och ge ett mer närvarande svar.

Nedan kan du kika på den två minuter långa youtube-filmen ”I Forgot My Phone” som visar hur phubbing kan se ut i vardagen.

Har du varit utsatt för phubbing av vänner eller din partner? :)

Mindfulness i badbassängen

I vintras skrev jag ett blogginlägg om boken Mindfulness för föräldrar och gav tips på hur du kan bli mer närvarande och mindful i vardagen. Jag skrev bland annat följande stycke som jag är övertygad om att många av er läsare kan känna igen er i:

Som vuxen lär du dig att planera och ständigt ligga steget före istället för att vara närvarande i det som händer här och nu. Att du under tiden du byter blöja, läser för barnen eller ”lyssnar” till ditt barns dag på dagis, är mitt uppe i middagsplanering, jobbtankar eller att du måste komma ihåg att tvätta.

Jag märker själv när jag är ute tar en barnvagnspromenad hur tankarna snurrar och jag tänker på allt mellan himmel om jord. Förutom det fantastiska att jag är ute och går med vår underbara dotter i vagnen, att solen värmer mitt ansikte och vinden blåser i håret, det tänker jag väldigt sällan på där och då. Likaså när jag är på gymmet, det är ytterst sällan jag funderar över hur det känns i musklerna jag tränar eller vad skönt det är att röra på sig. Jag försöker, men det är svårt och kommer ännu inte automatiskt.

Men är det någonstans jag lyckas vara närvarande i nuet till 110% och känner mig otroligt mindful så är det när jag och Babis Minimalist går på babysim. Jag har märkt hur otroligt närvarande jag är med henne under den halvtimmen vi badar och gör diverse övningar. Det är fullt fokus och samtidigt njuter jag av hur varmt och skönt vattnet är, samt ser och känner hur hon rör sig i vattnet och tar sig an nya utmaningar. Det är en härlig känsla att vara så otroligt närvarande tillsammans.

Ibland får jag till samma närvaro och mindfulness vid matningsstunderna, känner hur Bebis Minimalist håller hårt i mitt finger, hör hennes ljud och myser av stunden tillsammans. Men ofta flyger tankarna iväg även där, eller så passar jag på att läsa en bok som upptar mitt fokus.

Att vara mindful och närvarande i varje minut dygnet runt är inte eftersträvansvärt, men att hitta de där stunderna i vardagen när du stannar upp och känner efter hur det känns här och nu, är lycklig och njuter, tror jag är viktigt. De där 90% av tillvaron som är vardag och det verkliga livet riskerar annars att bara bli en lång transportsträcka. Många inser inte förrän i slutet av livet att lycka är ett medvetet val och att lycka oftast finns i de små guldkornen i din egen vardag, det gäller bara att stanna upp och se dem.

Har du några exempel på tillfällen då du är totalt närvarande i det som händer här och nu?

Hur tacksam är du?

När vi pratar om att må bra och vara lycklig är det inte alltid så lätt att bara tänka positivt. I perioder i livet har vi motgångar som vi inte kan styra över och hur vi än vrider och vänder på dem kan det vara svårt att se det positiva med det inträffade just där och då. Något som då kan vara enklare och ge motsvarande effekt på ditt välbefinnande och humör är tacksamhet. Vikten av att känna och uppmärksamma tacksamhet är något som även kort nämndes i boken Mindfulness för föräldrar.

Tacksamhet ger dig möjlighet att känna dig bättre och lyckligare i vardagen även i perioder av motgång eller missöden. Mitt i all stress och elände finns det massor av saker du kan vara glad och tacksam för. Lär du dig bara att se dessa så kommer det få en positiv inverkan på hur du mår.

Studier har visat att tacksamma personer är mindre deprimerade, mindre stressade, sover bättre och upplever starkare glädje och tillfredsställelse i livet. De är även mer förlåtande och empatiska. Det fantastiska är att tacksamhet går att öva upp, det behöver inte hänga ihop med vilken personlighet du har, det finns därmed inga undanflykter för dig att börja. :)

Jag och Herr Minimalist har som vana att majoriteten av veckans kvällar berätta för varandra strax innan vi ska sova, vad vi är tacksamma för. Oftast är det saker vi reflekterat kring eller upplevt under dagen, stort som smått; att någon på jobbet var hjälpsam, att vi är friska eller friskare, en fin kommentar på bloggen, en god eller trevlig lunch/middag, att det är fredag, att vi fick en specifik uppgift avklarad, att partnern gjort något omtänksamt, att vi tränat eller bara att solen sken idag. Det mest positiva med tacksamhetsövningen tycker jag är att även små positiva saker lyfts fram, för det är ju ändå dessa små vardagliga saker som i slutändan utgör livet.

Att vara tacksam innan du går och lägger dig har enligt studier större positiv inverkan än att göra det på morgonen, då det sistnämnda gör att det snabbt försvinner bort i vardagens brus. Det finns även studier som visar att det sätter sig bättre om du fysiskt skriver ner det du är tacksam över istället för att bara tänka det för dig själv. Vill du inte skriva i ett block så finns det även appar att använda, sök på gratitude journal så får du några exempel. Vi har dock valt att berätta det högt för varandra istället vilket fungerar utmärkt för oss.

Om vi mot förmodan fortfarande inte lyckats övertyga dig om att tacksamhet skulle ha positiv inverkan på ditt liv kommer här ytterligare fyra skäl till att uttrycka tacksamhet:

  • Tacksamhet gör att du njuter mer av det som är bra i ditt liv samt gör att du kan maximera njutningen och meningsfullheten i händelsen. Du uppmärksammar den mer och blir glad både när den sker och efteråt när du är tacksam över att den inträffade.
  • Tacksamhet gör dig snäll. Studier visar att människor som uttrycker tacksamhet och är medvetna om andras hjälpsamhet är mer benägna att själva vara hjälpsamma mot andra i sin omgivning. Hjälpsamhet föder hjälpsamhet.
  • Tacksamhet gör dig mindre materialistisk och att du uppskattar det du redan har i större utsträckning, därmed blir du mindre fixerad vid att skaffa nya prylar. Detta gör även att du fokuserar mindre på vad andra har och känner mindre avundsjuka.
  • Tacksamhet boostar relationer och gör att du påminns om värdet av familj, vänner och kollegor. Genom att tacksamhet har en positiv inverkan på ditt liv och gör dig mer positiv utåt gentemot andra, har tacksamma personer lättare för att skapa nya vänner och kontakter.

Och glöm för all del inte att visa din tacksamhet för andra, som vi skrev om tidigare i år! :)

Har du någon rutin för att vara tacksam över vardagens positiva händelser?

Mindfulness för föräldrar

Aldrig har vi föräldrar och blivande sådana stått inför så många val som nu; var och hur vill vi föda, vilken mödravårdscentral ska vi tillhöra, lämplig dagispedagogik, bostadsområde och fritidsaktiviteter med mera. I vår strävan efter framförhållning och att vara den perfekta föräldern är det lätt att tappa fokus från det som är viktigast, det som pågår framför dig just nu. Livet och tillvaron med dina barn och din familj.

Som numera frekvent besökare på vårt bibliotek i kombination med att livet som höggravid inneburit lugnare kvällar än tidigare, har jag haft mycket tid över för bokläsning. De senaste månaderna har det av naturliga skäl varit diverse gravid- och barnrelaterade böcker jag frossat i. Den senaste av dessa är boken Mindfulness för föräldrar av Heidi Andersen och Anna-Maria Stawreberg. Boken bygger på filosofin mindful parenting som hjälper dig att se ljuspunkterna i den där vardagen som faktiskt är livet. John Lennon lär ha sagt:

Life is what happens to you while you’re busy making other plans.

Som vuxen lär du dig att planera och ständigt ligga steget före istället för att vara närvarande i det som händer här och nu. Att du under tiden du byter blöja, läser för barnen eller ”lyssnar” till ditt barns dag på dagis, är mitt uppe i middagsplanering, jobbtankar eller att du måste komma ihåg att tvätta. Tänk på hur det känns att prata i telefon med någon som sysslar med annat under ert samtal, du känner dig osynlig och ignorerad. Det är fullt jämförbart med hur vi ofta behandlar våra barn.

Genom mindfulness kan du låta din energi användas till att verkligen se och höra dina nära och kära, istället för att lägga energi på sådant som inte finns annat än i tanken. Vi är många som haft enorma svårigheter och motgångar under våra liv, men där majoriteten av dem aldrig har hänt i verkligheten utan bara i våra tankar. Med mindfulness kan du lära dig att se tankar som tankar, känslor som känslor och reaktioner som reaktioner. Med den förmågan kan du sluta oroa dig för sånt som redan hänt eller kanske kommer att hända.

Författarna pratar i boken om A-metoden eller tekniken AAA – Andas, Agera och Acceptera.

  • Andas. Om du tar för vana att ta ett djupt andetag för att landa i nuet, får du extra möjligheter att se på situationen innan autopiloten går på och du reagerar utifrån den. Det ger dig tid att upptäcka om du är i nuet eller upptagen av att tro att saker ska vara annorlunda än de faktiskt är.
  • Acceptera. Inom mindfulness handlar acceptans inte om att passivt acceptera vad som helst, utan om att först när vi accepterar tillvaron som den är utan att tolka eller döma, kan vi agera på ett aktivt och riktigt sätt. Det är inte så lätt, men att bråka med verkligheten, det som är just nu, exempelvis ett bråkigt barn, fungerar inte.
  • Agera. Efter att ha tagit dig tid att andas djupt och acceptera verkligheten är det dags att agera istället för att reagera. Du kan nu agera som en vuxen och som en förälder där ditt val grundar sig på nuet och inte på saker som hänt i ditt förflutna. Ibland kan det bästa vara att inte göra någonting alls. Om du inte kan få det att bli bättre just nu, gör det åtminstone inte sämre. 

Att vara medvetet närvarande gör att du möter varje ögonblick precis som det är i verkligheten. Vi har en tendens att ta saker och ting i vardagen för givet, vilket gör att vi missar det extraordinära i det ordinära. Många inser inte förrän i slutet av livet att lycka är ett medvetet val och att lycka oftast finns i de små guldkornen. Guldjägaren kan slita i årtal för att hitta det han söker, men i din vardag har du massor av små guldkorn att glädjas över en helt vanlig dag.

Genom att reflektera över din egen barndom kan du undvika att upprepa vissa mönster. Vad det till sist är frågan om är att våga släppa kontrollen och acceptera livet som det faktiskt är. Alla har vi varit små barn med förmågan att se glädjen och lyckan i nuet och bli stående länge i en vattenpöl eller tittandes på små fåglar som äter frön. Många av oss vuxna har tappat den förmågan av vardagsnjutning längs vägen. För att vi ska njuta krävs semester, en ny bil eller goda middagar. De där 90% av tillvaron som är vardag och det verkliga livet blir många gånger bara en lång transportsträcka. Men inom oss finns nybörjarsinnet kvar, redo att se det fantastiska i allt det vardagliga.

Mindfulness för föräldrar är en tänkvärd bok med många exempel ur verkligheten samt handfasta tips på hur du kan träna på att använda mindfulness i din vardag. Ett handfast närvarotips som jag själv börjat använda sedan jag läste boken är att när jag exempelvis väntar på tunnelbanan eller sitter i soffan hemma, räkna upp två saker som jag känner i kroppen här och nu, två dofter jag känner, två ljud jag hör och två saker jag ser. Övningen hjälper mig att återvända till nuet och skapa ett lugn.

Vad är dina tips för att vara mer närvarande i nuet och hitta lyckan i de små tingen i livet?

Dags att sprida lite glädje?

Kommer du ihåg hur det kändes senast en okänd person sa något snällt till dig? Visst blev du glad och allt kändes plötsligt lite lättare. Unna någon annan samma känsla, och när du ser hur några snälla ord gör att personen lyser upp så kommer du själv förmodligen bli glad och upprymd. Kanske även lite stolt över att du vågade prata med en främling, bjuda på något utan någon tanke på motkrav.

En så otroligt enkel gest som att genuint tacka för bra service i butiken, berätta för en vän att du tycker hen har ett fint klädesplagg på sig eller är fint nyklippt i håret, eller tala om för kollegan att hen höll ett professionellt framträdande på mötet. Dessa exempel tar bara några sekunder av din tid och du har ju förmodligen redan tänkt tanken att servicen var extra bra, klädesplagget snyggt, håret fint stylat och imponerats av framträdandet. Så vad är det som hindrar dig att gå från tanke till handling?

Jag tror det är väldigt svenskt att försvåra det hela, tänka att det jag vill säga är för personligt eller oroa sig för hur det ska uppfattas. ”När är rätta tillfället?”, ”Tänk om hen tycker jag är påträngande eller närgången?”, ”Om jag säger det till personen som sitter bredvid mig på bussen, kommer hen då tro att jag är intresserad eller att vi måste fortsätta småprata resten av resan?”

De senaste dagarna har jag fått läsa, höra eller uppleva tre exempel på komplimanger givna till främlingar vilket fått mig att fundera kring detta ämne.

  • Läsaren Eva kommenterade på vårt inlägg Snål, sparsam eller slösaktig och tyckte att hon fick otroligt bra service från personer som var involverade i diverse ärenden hon nyligen utförde på stan. Hon påtalade den goda servicen för en butiksanställd kvinna som blev gråtfärdig av glädje då Eva framförde sin uppskattning.
  • Herr Minimalist berättade för mig vid middagsbordet här om kvällen, om hur han efter julledigheten mött en kvinnlig kollega på kontoret som var elegant klädd. Han hade ärligt påpekat för henne att hela hon såg väldigt stilig ut idag. När de sedan kom i konversation med varandra två veckor senare berättade kvinnan att hon fortfarande blev glad när hon tänkte på hans kommentar den där morgonen.
  • Helgen som var lyxade vi till det och åt frukost på ett hotell i stan, bäst att passa på nu innan bebisen kommer. :) Vid bordet intill oss satt ett medelålders par och efter någon timme sade mannen i sällskapet: ”Vilken otroligt fin och glad liten familj ni ser ut att vara”. Vi tackade så mycket för den fina kommentaren och så här i efterhand värmer den ändå mer än den gjorde just där och då när vi nog mest blev paffa. En omtänksam kommentar helt utan tanke på gentjänst eller motkrav.

Har någon på tunnelbanan snygga skor, säg det! Är kassörskan i butiken trevlig, påtala det! Har städerskan gjort ett bra jobb, visst ska hen få veta det? Det är naturligt om det känns lite obekvämt att kommentera en främling, men börja då med en kollega eller vän de första gångerna. När du väl provat tror jag du kommer inse att det inte är svårt och samtidigt kan ge en varm känsla eller ett leende tillbaka som värmer även hos dig. Det kostar så otroligt lite i tid och energi men kan verkligen ge massor tillbaka och bevisligen göra en persons dag eller vecka.

Kan vi inte komma överens om att vi sprider lite mer glädje och omkring oss från och med idag genom att våga säga det fina vi tänker om andra i vår omgivning?

Kommentera gärna om du vågade testa eller har någon historia sedan tidigare på ämnet!