Etikettarkiv: privatekonomi

Se upp för livsstilsinflation

10 svar

Det pratas mycket om inflation just nu. Något det dock sällan pratas om som är minst lika viktigt är livsstilsinflationen som ständigt pågår i samhället, oavsett låg- eller högkonjunktur.

Livsstilsinflation är när vi anpassar våra utgifter i takt med att våra inkomster ökar. Ett tydligt exempel som många kan känna igen sig i, är när man studerat och sedan börjar jobba och får mer pengar att röra sig med. Det blir då naturligt att börja unna sig och lägga till kläder, prylar eller tjänster i sitt liv. Likaså när man avancerar i jobbet och får högre lön. Plötsligt känns det legitimt att köpa en nyare bil, dyrare kläder eller varför inte större bostad så du får plats med alla nya saker? :)

Det som var tillräckligt igår, är inte nog idag.

Vår privatekonomi som egentligen borde bli bättre vid ökad inkomst blir oförändrad eller i vissa fall sämre på grund av livsstilsinflation. Vi skapar oss en allt dyrare livsstil. Ju mer vi konsumerar och vänjer oss vid en hög konsumtion, desto mer beroende blir vi att ha en hög inkomst. Du behöver jobba fler timmar eller ta större ansvar med högre krav, vilket ofta leder till mindre tid för vänner, familj, ideellt arbete och fritidsintressen. Är detta frihet kan man fråga sig?

Livsstilsinflation tenderar att öka på den ekonomiska stressen. Nya kostnader läggs på hög, fasta kostnader ökar och tillslut är du beroende av höga inkomster för att livet ska gå runt.

Att leva ett liv med lägre andel konsumtion gör att risken sjunker. Livet blir enklare och mindre beroende av en hög inkomst. Det i sig kan ge större frihet.

Kan du se hur den här livsstilsinflationen påverkar dig själv eller andra i din omgivning?

Relaterade inlägg:

  1. Värderingar och att leva som man lär
  2. Vad är meningen med livet?
  3. Det negativa med en minimalistisk livsstil

Prylbokslut och vikten av en in- och utlista

3 svar

Att göra en ekonomisk budget och följa upp är både vanligt förekommande och något som många kan förstå vikten av. Att dokumentera sina inkomster och utgifter, ger insikter kring onödiga kostnader och det blir i slutet av året tydligt hur mycket pengar man exempelvis lagt på mat eller kläder. Svart på vitt ser man vad pengarna gått till, kan analysera och utifrån detta justera beteenden.

Men att ha en ”budget” och följa upp hur mycket prylar och kläder som kommer in samt rensas ut, är inte lika vanligt. Alltså att skriva ner likt en in- och utlista, som vi hade under åren 2013-2019 över alla saker som köptes eller på annat sätt kom över tröskeln in i vårt hem, respektive saker som rensades ut eller på annat sätt lämnade hemmet. För att i slutet av året se hur balansen dem emellan ser ut.

Något jag märkt nu med två år utan in- och utlista, är att den där listan gjorde att vi båda blev bättre på att få ut saker ur hemmet. Vi kunde vid den månatliga uppföljningen se att oj nu har det varit mycket på in-listan av en eller annan anledning. Finns det en anledning att rensa ut något vi inte behöver för att skapa balans? Nu ser vi inte längre in- och utflödet på samma sätt. Det blir inte lika tydligt svart på vitt hur balansen mellan in och ut av saker ser ut.

Och självklart kan det finnas livsfaser där det är mer som kommer in i hemmet, än lämnar detsamma. Sker det medvetet behöver det inte göra något. Men det är många som skapar mer och fler förvaringslösningar i hemmet utan att reflektera över lösningen som att minimera antalet överflödiga saker. Eller som tycker att det är märkligt att hemmet blir allt mer trångt eller belamrat.

  • Fler och fler förvaringslådor som döljer överflödiga saker (?)

När vi bodde i vår lilla lägenhet med två barn, blev det av rena utrymmesskäl naturligt att hålla en balans mellan en in – en ut. Vi fick helt enkelt inte plats annars. Nu när vi bor i hus, är det enklare att stuva undan något i en garderob, lägga ut i förrådet osv, istället för att fatta ett slutgiltigt beslut och sälja, skänka eller slänga (återvinna).

Jag är övertygad om att i samma utsträckning som en ekonomisk budget kan medvetandegöra och skapa förändring kring konsumtionsbeteenden. Kan en in- och utlista över saker som tar sig över tröskeln i hemmet, samt lämnar detsamma, skapa samma viktiga medvetenhet kring prylarna i ens hem.

Köpstopp, shoppingfritt år är sätt att verkligen minimera inflödet. Men det finns flera fördelar med att också öka utflödet, förutom mer luft i det egna hemmet och friheten i att enbart äga det du faktiskt behöver, så ger man också andra människor chansen att köpa det de behöver begagnat, istället för nytt.

Så, årsbokslut över ekonomin i all ära, men om vi skulle göra ett prylbokslut, skulle många andra viktiga insikter komma. Insikter kring vad vi äger och har, samt hur vi kan förändra våra beteenden för att skapa ett mer hållbart liv med färre saker och större frihet under kommande år.

Kommer vi själva återgå till in- och ut-listor under 2022? Inte att redovisa månatligen, men jag har i alla fall förberett en sådan sida i min app för diverse anteckningar. Så kanske dyker det upp något sådant inlägg under året med hur balansen ser ut.

Skulle ditt prylbokslut visa på fler saker in eller ut år 2021? Eller råder det fullständig balans på årsbasis? :)

Relaterade inlägg:

  1. Månadens in och ut februari 2016
  2. Månadens in och ut augusti 2016
  3. Månadens in och ut december 2016

Beslut om kulturförändring

6 svar

I fredags kom förslaget där regeringen föreslår skattereduktion för den som lämnar in sina prylar på reparation i stället för att köpa nytt, samt att man ska få hyra ut personliga ägodelar skattefritt upp till 20 000 kr.

Jag är övertygad om att vi behöver statens hjälp för att kunna ta detta nödvändiga steg mot delningsekonomi och mer cirkulär ekonomi. Det måste löna sig att göra hållbara val, och det måste bli ekonomiskt lönsamt för att vi ska få med oss den stora massan och skapa en kulturförändring. Särskilt när tiden är knapp.

När vi träffade företaget Hygglo, som är en plattform för att just hyra ut prylar, år 2016 (tror jag det var). Så tyckte vi att deras affärsidé var klockren, men att samhället ännu inte var ”där”. Nu 2021 finns mognaden hos stor del av befolkningen, insikten om att en förändring är nödvändig, samt tekniken på plats. Nu är det ”bara” en kulturförändring som behövs. Och kultur byggs ju genom dig och mig och våra handlingar. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Syftet med regeringens förslag är (såklart) att gynna en mer hållbar konsumtion, att få fler att reparera samt hyra istället för att äga och köpa nytt.

  • Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Regeringens förslag är alltså att du ska kunna hyra ut prylar skattefritt upp till 20 000 kr. Upp till det beloppet behöver du inte redovisa, deklarera eller fundera på om detta utgör någon form av hobbyverksamhet etc. Enligt förslaget ska det också gå att göra avdrag på 50 procent för reparation av olika prylar, som till exempel hushållsapparater, barnvagnar, möbler, trädgårdsmaskiner och mobiltelefoner, upp till ett värde om 10 000 kr per år. På så vis liknar reparationsavdraget det befintliga rutavdraget, fast det krävs inte att arbetet utförs i hemmet.

En otroligt viktig symbolisk handling att detta beslut går igenom. Att ta hand om det du har och uppmuntra till att dela det man äger med fler. Helt enkelt att cirkulär ekonomi ska gå före nykonsumtion och slit och släng. Eller som klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) uttalade sig i DN när förslaget presenterades:

– Jag tror vi är många konsumenter som är trötta på slit och släng- samhället och att få svaret i affären att det inte lönar sig att laga något utan att man ska köpa nytt.

Per Bolund (MP) i DN

För precis det som Per Bolund nämner var vi med om för ett år sedan, när vi skulle laga vår tre år ”gamla” diskmaskin, läs mer om det här.

En undersökning visar att 83 procent av svenskarna har prylar hemma som de inte använder och som skulle kunna användas av andra. Det här förslaget är (när det beslutats) en möjlighet för fler att enklare dela med sig och samtidigt få en intäkt. Att inte fler i dagsläget hyr ut sina prylar kan såklart dels bero på okunskap, att man inte vet att det idag finns bra plattformar för det. Men också att man inte har tillit till att andra människor kommer ta hand om det de hyr.

Förhoppningsvis gör detta att reparationstjänster får ett uppsving och att det kan bli lönsamt att starta lokala företag som bygger på reparation. Jag hoppas verkligen att beslutet, som kanske känns trivialt för vissa, är det som vi ser tillbaka på som den konkreta förändring, som var starten på en kulturförändring i vårt samhälle. Där nya former av ekonomi äntligen gynnades – delningsekonomi, reparationsekonomi och cirkulär ekonomi.

De nya reglerna föreslås träda i kraft första januari 2022.

Vad tror du om de nya förslaget, kommer de ha någon effekt?
Är du med och bidrar till den nya kulturförändringen?

  • Bild från när vi hyrde SUP och tog med till en sommarstuga i somras.

Relaterade inlägg:

  1. Samarbete: 5 saker vi vill hyra i sommar
  2. Hyra är det nya äga
  3. Delningsekonomi i fjällvärlden

Viktiga ekonomiska insikter

10 svar

Ibland läser man ett blogginlägg, en bok eller lyssnar på en podcast där man får en insikt som biter sig fast och som får en att börja se saker i ett annat perspektiv. Ja, det kanske till och med få en att ändra beteende i vardagen.

Jag tänkte berätta om två sådana insikter kopplade till ekonomi som hjälpt mig i min minimalistisk livsstil.

Din verkliga timlön. Har du tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, nämligen din begränsade livstid? Den klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är otillräcklig:

Timlön = Nettolön/Arbetstid

För att räkna fram din verkliga timlön tar du med arbetsrelaterade kostnader som att din arbetsplats kräver att du har bil eller månadskort på kommunala färdmedel, kanske vissa typer av kläder du inte använder privat, lunch på restaurang onödigt ofta. Liksom addera restid och eventuella extratimmar du arbetar frivilligt då och då. Då blir beräkningen istället:

Timlön = (Nettolön–Arbetsrelaterade kostnader)/(Arbetstid+Arbetsrelaterad tid).

Utifrån den verkliga timlönen du får fram kan du nu räkna ut hur många timmar du behöver jobba för att köpa den där utelunchen, klädesplagget du suktat efter eller en ny bil. Plötsligt sätts allt i ett annat perspektiv, en tröja kostar inte längre 500 kr, den kostar X timmar av din arbetstid. Är det då värt det? Ibland ja, och ibland nej.

För mig ledde denna insikt till ett nej oftare när det framför allt handlade om slentriankonsumtion som ändå inte tillförde värde i mitt liv.

Alternativkostnaden. När du väljer att tacka ja till något, så väljer du samtidigt att tacka nej till något annat. Även om det så ”bara” är återhämtning eller att bara vara.

Om du väljer att tacka ja till utelunch varje vardag så väljer du samtidigt att tacka nej till en halvtimmes massage varje vecka, eller att investera motsvarande pengar i aktier eller fonder som kan växa sig större. Eller ekonomisk möjlighet att ha en extra ledig dag i månaden med dina barn.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Det kräver att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, både på kort och lång sikt. En utgift är inte automatiskt ”dålig” men det är bra att veta vad du aktivt väljer, och minst lika viktigt; vad du då väljer bort.

Den här insikten fick mig att prioritera bort aktiviteter som tog mer energi än de gav, till förmån för återhämtning. Liksom att i större utsträckning välja mina uteluncher med omsorg.

Vad tänker du kring de två ovanstående insikterna? Har du själv något ekonomiskt tankesätt som du har i åtanke i vardagen?

Relaterade inlägg:

  1. 5 tips för mer luft i kalendern
  2. Var ger minimalismen mest effekt
  3. Hitta tid till att prylbanta