Etikettarkiv: samvete

Det negativa med en minimalistisk livsstil

Fördelarna med en minimalistisk livsstil är många. Oftast är det såklart dessa som framhävs och med rätta får ta störst plats. De första åren såg vi enbart fördelar med vår livsstil. Men med åren har vi även identifierat ett fåtal nackdelar med en minimalistisk livsstil, de är inte många, och fördelarna är så mycket större, men vi tänkte ändå avslöja de nackdelar vi identifierat:

  • Långsamhet. Det tar lång tid att gå från tanke till handling. Det kan bero på flera olika saker, exempelvis att vi gärna handlar second hand och då kan det ta längre tid att hitta rätt sak i rätt område till rätt pris (och hinna först :) ). Men också för att man vill att köpet ska vara långsiktigt och säkerställa att det är grundat på konkreta behov.

Barnens nya sänglösning tog ett halvår att landa i.

  • Optimeringsvilja. En stor utmaning för många minimalister är viljan att optimera varje beslut vilket, förutom att det i likhet med den första punkten leder till långsamhet i besluts- och köpprocessen, också kan leda till perfektionism. Man vill att det som köps ska vara det bästa på marknaden, det som har längst hållbarhet och som även kommer tåla ögats slitage under lång tid. Det vill säga såväl rent kvalitetsmässigt kunna användas länge, samt något som kommer vara omtyckt länge. Och gärna vara det minst dåliga valet för miljön.

Efter flera år optimeringsvilja landade vi i servisen Swedish Grace.

  • Samvetet. Åtminstone för oss så gnager det dåliga samvetet så fort vi öppnar plånboken och köper något nytt. Oavsett hur stort behovet är, hur bra research som gjorts och hur välgrundat beslutet känns. Det tar ändå emot. Någon gång under processen från tanke till att varan kommit hem, så gör sig det där dåliga miljösamvetet påmint, över att ha konsumerat nytt. För allt är ju inte lämpligt eller smidigt att köpa begagnat.

De här nackdelarna kan såklart ses även som fördelar, för det finns alltid två sidor av myntet. Att det går långsamt gör att vissa köp inte blir av, och då var det väl kanske inte så viktiga som de kändes där och då, eller att ”problemet” löstes på annat sätt än genom konsumtion. Optimeringsviljan gör att köpen, när de väl blir av, ofta blir väldigt välgrundade, långsiktiga och bra. Och lite gnagande dåligt samvete över nykonsumtion tycker jag egentligen bara är bra för att än en gång verkligen tänka till om det är något man behöver eller bara ”villhöver”. :)

De här nackdelarna var som nämnt inget vi upplevde de första åren med vår minimalistiska livsstil. Kanske var vi för nyförälskade för att vilja se baksidorna som livsstilen kom med. ;) Att vi identifierat dem kan också ha att göra med att vi de senaste åren gjort flera större förändringar i livet (barn, flytt, hus, jobb mm) till skillnad från våra första år som minimalister.

Har du upplevt någon negativ sida med en minimalistisk livsstil? Berätta gärna i kommentarsfältet!

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?

Kan man skänka bort saker hur som helst?

Kan man ge bort vilka saker som helst till vem som helst eller borde man vara lika noga när man skänker bort saker som då man införskaffar nya?

Då vi under de senaste månaderna sålt, skänkt och slängt mycket av det vi inte behöver, så har vi upplevt att många människor runt omkring oss gladeligen tackat ja till nästan vad som helst. Så länge det är gratis blir många jätteglada, oavsett huruvida de behöver sakerna eller inte, och oavsett om det är saker av bra kvalitet eller ej. Det känns naturligt att barn fungerar på det sättet, så i de fall vi ger bort saker till barn måste vi agera med gott omdöme och samvete, men en hel del vuxna tycks baserat på vår erfarenhet agera precis likadant.

Målet med de saker vi inte behöver, men tror har ett värde, är självklart att dessa ska komma till användning och fylla ett konkret behov hos någon annan. Vi vill inte att sakerna bara ska bli liggandes oanvända i någon annans låda eller slängas då mottagaren väl tänker efter. Därför är frågan om vi borde ta ett bredare ansvar än att bara glatt ge bort saker till första bästa person i vår närhet. Tar vi en genväg om vi skänker bort saker till dem som tackar ja till i stort sett allt eller ligger ansvaret helt hos mottagaren?

Vi diskuterade igenom detta och kom fram till att i de fall vi väljer att skänka bort saker till personer i vår bekantskapskrets, till familj eller kollegor så bör vi först ha tänkt igenom vilka som verkligen kan ha nytta av dessa. Inte bara vem som kan tänkas säga ja. Hittar vi ingen lämplig mottagare är det troligen bättre att skänka bort sakerna till en välgörenhetsorganisation som antingen för vidare sakerna till någon som med större sannolikhet behöver dem eller helt enkelt säljer dem. I det senare fallet då det uppstår ett ekonomiskt motstånd, så borde chansen öka att sakerna hamnar hos en mer lämplig ny ägare.

Vad tycker ni? Tänker vi rätt eller gör vi förutfattade antaganden om mottagarens faktiska behov?