Etikettarkiv: nyord

Årets nyord 2021

Snällvägg, mikrovana och fono, det är tre av mina favoriter från årets nyordslista. Varje år sammanställer Språkrådet och Språktidningen årets nyord. På listan hamnar nya ord som antingen uppfunnits eller blivit mer frekventa under året som gått.

De nya ord om skapas i samhället säger mycket om vad som är aktuellt och händer i världen. Orden visar på att trender och ämnen det plötsligt talas mycket om skapar behov av att utveckla språket med nya ord som beskriver nya fenomen.

Fono är en förkortning av engelskans fear of normal (jämför med fomo – fear of missing out). När samhället återgår till det normala är många glada, men andra vill inte alls tillbaka till det normala livet innan pandemin, de känner fono. Kanske vill man inte återgå till kramar i tid och otid, att pendla till jobbet, stora fester eller återgå till dagligt häng på kontoret. Jag tror vi är många som fått smak på ökad frihet och flexibilitet och kan känna fono. :)

Nedan går jag igenom några av de nya orden för 2021 med anknytning till hållbarhet och minimalism som jag tycker du borde ha koll på. :) Listan är i bokstavsordning:

Delningsboende. Kollektiv boendeform där hyresgästerna delar gemensamma ytor.

Domedagsskrollande. Överdriven konsumtion av medierapportering med negativ innebörd.

Fono. Rädsla för normalitet, efter eller under exempelvis coronapandemin.

Mikrovana. Mindre beteendeförändring som på sikt ska leda till en större beteendeförändring.

Mobilitetshubb. Anläggning där det finns ett utbud av olika transportmedel och där fordon kan parkeras, laddas eller lånas.

Nettonollmål. Mål att uppnå balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid och andra växthusgaser.

Snällvägg. Plats där personer kan ge bort exempelvis kläder.

Svinna. Slänga något som hade gått att använda.

Svinnlåda. Låda med livsmedel som närmar sig bäst före-datum, är på väg att bli dåliga eller anses ha skönhetsfel och därför säljs till nedsatt pris.

Tippningspunkt. Punkt där en förändring i ett system blir så stor att ett jämviktsläge oåterkalleligt och abrupt övergår i ett annat läge.

Återförvildande. Återställande av naturen till förhållanden som rådde innan den påverkades av människan.

Såklart fanns det också massor av nyord kopplade till coronapandemin. Pandemin har gett avtryck både i språket och tillvaron. Vi har hybridarbete och hybridmöten som följs av zoomtrötthet, men då kan vi gå ut med våra coronahundar varav vissa blivit våra genom att de blivit djuränklingar (husdjur vars ägare dött).

Vilket av årets nyord tycker du är bäst? Vilket har du själv använt mest det senaste året?

Smygflyga och tågskryta tack vare Gretaeffekten

Jag tycker det är roligt att se hur de nya ord om skapas i samhället säger mycket om vad som är aktuellt och händer i världen. Orden visar på att trender och ämnen det plötsligt talas mycket om skapar behov av att utveckla språket med nya ord som beskriver nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av de nya orden för 2019 med anknytning till hållbarhet och minimalism, i bokstavsordning:

  • Artdöden. Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder. Otroligt tråkigt att ett sådant ord ska behövas, men tyvärr något som förmodligen kommer användas allt mer det närmaste decenniet.
  • Beteendedesign. Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende. Kanske ingen direkt koppling till hållbarhet och minimalism, men jag tänker att beteendedesign är något som städer och samhällen skulle kunna använda sig av för att främja en hållbar och miljövänlig livsstil.
  • Dra åt helvete-kapital. Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation. Även kallat fuck you-kapital. Min bild av det är att det främst är tjejer som skaffar sig och pratar om ett sådant kapital, men det är såklart viktigt för båda parter. Ett dra åt helvete-kapital kan förutom trygghet vid ett relationsuppbrott, även skapa större frihet i livet och ge trygghet vid andra stora förändringar i livet.
  • Gretaeffekten. Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till. Greta har verkligen fått bli ansiktet utåt i klimatfrågor såväl ur ett politiskt håll som samhällsmedborgarnas.
  • Grönt körfält. Körfält där bara fossilfria fordon får köra. Låter rimligt att det ska finnas likväl som att vi har bussfiler på sina håll. Då kan man åka där och titta snett på oss klimatbovar som kör äldre diesel- och bensinbilar. ;)
  • Ikigai. Upplevelse av att tillvaron är meningsfull. Ett japanskt ord som handlar om anledningen att finnas till, eller det som får dig att vilja gå upp på morgonen. Detta tror jag är jätteviktigt att fundera över för framför allt minimalister som skalar bort allt mer runt omkring sig, och kanske till och med skalar bort stora delar av sitt jobb. Vad blir kvar av det som tidigare kanske skapade känsla av meningsfullhet? Vad är det då som ger livet syfte, mening och mål, och gör att vi känner glädje och tillfredställelse?
  • Klimatdiktatur. Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan. Detta hade jag inte hört talas om men med tanke på hur långsamma vissa politiska åtgärder kan vara så låter det bra att en organisation kan få fatta beslut så länge det är beslut ”åt rätt håll”.
  • Klimatnödläge. Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar. EU-parlamentets ledamöter utlöste klimatnödläge i december, men några konkreta åtgärder för klimatet beslutades det inte om. Och enskilda länder har inte utlöst något klimatnödläge. Lite förvirrande och det enda vettiga vore väl om alla världens länder utlöste klimatnödläge.
  • Klimatstrejk. Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder. En växande rörelse vilket är positivt, snart börjar politikerna fatta att något måste göras. Nu!
  • Popcornhjärna. Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon. Popcornhjärna tror jag är ett tillstånd som väldigt många har, läs inlägget 10 saker att göra istället för att plocka upp mobilen och stå emot impulsen nästa gång hjärnan vill att du ska ta upp mobilen. :)
  • Smygflyga. Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Detta hör väl ihop med flygskam som var ett av nyorden år 2018.
  • Tågskryta. Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg. Detta tycker jag man ska göra så mycket man kan, för i grunden är människor flockdjur och vi påverkar andra i vår omgivning mer än vi själva tror. Om alla andra på jobbet alltid tog tåget vid inrikesresor, skulle du själv boka ett inrikesflyg då? Det tror jag inte, åtminstone inte utan att smygflyga. ;)
  • Växtbaserat kött. Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens. Jag tänker direkt på oumph som gillas mycket av Herr Minimalist (jag tycker det är för likt konsistensen av en köttbit vilket jag inte ätit på ca 20 år.)

Jag saknar fortfarande ordet ”villhöver” i svenska ordlistan. Ett ord som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du är bäst? Vilket har du själv använt mest det senaste året?

Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?

Minimalisterna blir Miljonärerna

Rubriken är ett exempel på klickfiske, ett av 2014 års nyord som Språkrådet nyligen aviserat. Med klickfiske menas att man använder sig av en lockande eller avsiktligt vilseledande rubrik för att locka till klick. :)

Ett ord som vi hört och själva använt i ett par år och skrivit om så sent som här om veckan i inlägget Step by step, är plastbantning, som nu blivit ett officiellt ord. Kul att det uppmärksammas och får spridning även på detta sätt. Språkrådet har givit ordet plastbanta betydelsen:

Minska mängden plast i sin omgivning för att undvika giftiga kemikalier.

Matnationalism är ett annat roligt nyord för 2014. Enligt Språkrådet betyder det:

Föreställning om att mat producerad i det egna landet alltid är bättre än importerad mat, till exempel ur miljö- eller djurskyddssynpunkt.

Här får du gå till dig själv för att veta vilken matnäring du anser viktigast att stödja. Närproducerat stödjer produktionen i närområdet, kan bidra till ett öppet landskap liksom sysselsättning i området. Hur stor region som avses i ordet närproduktion finns det inga regler kring, det kan omfatta din lilla semesterort, hela Sverige eller Norden. I begreppet närproducerat finns heller inget som säger hur produktionen gått till, om den är ekologisk eller oekologisk. När det gäller miljöpåverkan från det vi äter är inte transporterna och de ibland långa frakterna det stora problemet, utan den största miljöpåverkan sker i själva produktionen. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar av en enda gröda belastar miljön mer.

I övrigt tycker jag krislåda var ett intressant nyord som avser en låda som innehåller saker en person behöver för överlevnad vid en kris. Jag kanske ska skicka in som förslag till Språkrådet att ”tremånaderslåda” blir ett nyord till år 2015? Med beskrivningen:

En låda som innehåller saker en person tror sig klara sig utan men vill se om hen saknar under de kommande tre månaderna.

Vilket ord skulle du vilja se som nyord för år 2015?