Etikettarkiv: proaktiv konsumtion

9 kg lättare med feng shui

Helgen som var låg vi alla tre nerbäddade i rejäla förkylningar och jag fick tid att läsa bloggar jag annars inte följer. Bloggen Simplicity skrev inredningstips om hur du skapar feng shui i bokhyllan och plötsligt var jag och Herr Minimalist i full gång med att ändra om i vår egen bokhylla.

Vi började med att, som så många gånger förr, rensa bland böckerna. 12 utrensade böcker och 9 kg lättare började vi sedan göra om i bokhyllan. Ställa böckerna i färgordning i enlighet med feng shui. Lätta upp genom att ställa dit några nya prydnadssaker, ta bort några andra och fronta två böcker. De frontade böckerna blir en rolig inredningsdetalj där valet av bok som frontas kommer variera utifrån säsong, lust och humör. Resultatet ser ni på bilden nedan.

bokhyllan

Jag skulle gärna ha någon av färgerna med böcker liggandes ner istället för ståendes, men det får kanske bli nästa gång som förändringsandan faller på. Det största positiva resultatet denna gång var att bokhyllan och våra axlar blev 9 kg lättare. Kanske är det bebis minimalist ankomst som gjort prioriteringar och insikter tydligare, exempelvis att vissa böcker som köpts genom proaktiv bokkonsumtion eller faktaböcker erhållna i gåva mm, faktiskt inte kommer bli lästa inom överskådlig framtid.

Är din bokhylla redo för lite rensning och feng shui i helgen? :)

Det stora valet

Skön att köra, swivelhjul fram, hjul som går att låsa, lufthjul, vändbar sits, justerbart handtag, säker i test, helst fotbroms, lämplig för vinterväglag, minimalistiskt enkel och snygg i designen.

Efter att ha pratat med barnfamiljer i vår närhet samt läst på nätforum, butiker och bloggar hade vi tillslut många krav på vår lista inför det stora barnvagnsköpet. För vissa är detta bara ett köp bland alla andra inför det första barnet, men som många dyrare köp för oss minimalister var det ett stort köp som krävde noggrann research, en hel del googlande samt klämmande, kännande och provkörande i barnvagnsbutiker.

Efter att ha gått igenom Emmaljungas och Brios sortiment utan att någon omedelbar kärlek uppstod, så stod det tillslut mellan två barnvagnar som kändes helt rätt för oss utifrån våra krav – Kronan Duo S och Kronan City.

Skillnaden dem emellan är väldigt liten. Duo S har kraftigare mönstrade däck som lämpar sig för terräng liksom 12 tums däck där bak, medan City har enklare mönstrade däck samt 10 tums däck både bak och fram. Duo S är en halv decimeter bredare än City och även något tyngre. City-modellen är dock något dyrare än Duo S.

Med tanke på att vi bor hyfsat centralt, visserligen tycker om att vistas ute i naturen men inte räknar med att köra vagnen i skog eller terräng mer än på breda löparstigar, samt bor relativt litet och måste ha vagnen i hallen, så föll valet tillslut på Kronan City.

Eftersom vi inte äger någon bil hade vi inte några specifika krav på storlek i hopfällt läge, men vi har givetvis kontrollerat att vagnen känns enkel för oss att fälla ihop och inte blir allt för stor när den är i minimerat läge.

Jag satte en bevakning på barnvagnsmodellen på Blocket och efter 1-2 veckor hade vi hittat en vagn som endast använts under ett halvår och var i så gott som nyskick. Priset blir ju därefter, men ett par tusenlappar sparade vi, samt att det kändes bra ur miljö- och kemikaliehänseende.

Det ingick ingen liggdel i den begagnade vagnen, utan enbart chassi och sittdel, så vi ställdes även inför valet om vi skulle köpa en ny liggdel eller ny mjuklift. Vi satsade på en liggdel, bland annat eftersom vi har en stor hiss och ändå behöver ta upp vagnen i lägenheten. Förhoppningsvis kan vi ha liggdelen en längre period då dessa brukar vara något större än mjukliften.

Efter att ha läst boken ”Den onda badankan” så har jag förstått vikten av att vädra nya saker som bebisen ska använda. Det känns därför skönt att redan nu ha hela barnvagnen på plats och att vi kan se till att den vädras innan den börjar användas på riktigt.

Det är verkligen en djungel vad gäller barnvagnar och jag tror inte det finns någon enskild barnvagnsmodell som passar alla föräldrar. Det är bara att kika på alla olika barnvagnar som rullar på stan eller prata med folk i bekantskapskretsen så talar majoriteten sig varm om just sin barnvagnsmodell. Och som det känns nu kommer vi prata oss varma om vår Kronan City. :)

Vad var viktigast för dig när du valde barnvagn?

Last Book Standing

I helgen gjorde jag en sista rensning av den studentlitteratur jag drog på mig under min tid på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rensningen har skett i flera omgångar och de sista tolv böckerna som fick gå denna gång var riktigt jobbiga att göra sig av med. Mycket på grund av att de användes i de kurser jag ansåg vara både roligast och mest grundläggande samt att de innehåller mycket koncentrerad kunskap.

Det är böcker som jag vid mina tidigare rensningar inte riktigt kunnat göra mig av med, men efter att ha suttit och bläddrat i dem under söndagsmorgonen insåg jag att jag knappt minns någonting alls om dess innehåll, att jag inte haft nytta av dem sedan studenttiden samt att jag med väldigt stor sannolikhet aldrig kommer att ha varken tid eller lust att fräscha upp sakkunskaperna med hjälp av dem igen. Och skulle det mot alla odds bli aktuellt så kan jag som tur är faktiskt alltid köpa eller låna nya böcker med ungefär samma innehåll. Därför åkte de nu ut!

Den enda bok jag inte kunde göra mig av med, vilken numera får representera min tid på KTH i bokhyllan, är min gamla rosalila matematiska formelsamling som användes i diverse kurser under hela högskoleperioden och som för alla studenter gick under smeknamnet BETAn. The last book standing.

Spår av proaktiv bokkonsumtion

Häromdagen gick jag med hjälp av Goodreads igenom vilka böcker jag läst under de senaste åren och noterade en ganska jämn balans mellan skönlitterära böcker och facklitteratur. Går jag däremot igenom innehållet i min bokhylla så ser jag en väldigt annorlunda fördelning där majoriteten av böckerna är facklitteratur. Hur kan det komma sig?

Delvis beror det på att jag aldrig sparar skönlitterära böcker jag redan läst utan undantagslöst skänker dem vidare, men däremot av och till sparar riktigt bra facklitteratur. Men även om jag tar hänsyn till den aspekten och istället enbart kikar på oläst litteratur så är obalansen påtaglig. Av mina, efter många rensningar, kvarvarande 135 fysiska böcker är ganska precis 100 olästa och av dessa är enbart fyra av skönlitterär karaktär.

Nästan samtliga olästa böcker är vid närmare granskning införskaffade för mellan fyra och sju år sedan. Från en period då jag precis upptäckt hur smidigt och billigt det var att köpa böcker via internet, men innan jag skaffade min första e-bok-läsare från Kindle. Under den perioden kom jag i kontakt med många intressanta självutvecklingsböcker och liknande via diverse bloggar och ljudböcker, till exempel de smått fantastiska bokreferaten från Philosopher Notes. Parallellt med detta hade jag dessutom börjat arbeta och stött på många nya utmaningar där jag av och till såg möjligheten att läsa mig till en lösning eller insikt.

Det ledde till att jag flera gånger om året köpte på mig mellan tio och tjugo böcker åt gången, vilket i kombination med en viss övertro på min förmåga att hinna läsa böcker samt mitt snabbt växlande intressefokus ledde till att jag på min höjd hann läsa 25% av böckerna innan de blev mer eller mindre irrelevanta och lägre prioriterade. Det spelar ingen roll att böckerna i många fall är tidslösa klassiker och egentligen av intressant karaktär då det nästan alltid finns något annat område som för tillfället är högre prioriterat.

Vad har jag då lärt mig av detta? Jo, att inte konsumera facklitteratur proaktivt. Istället köper jag numera enbart ny facklitteratur en bok i taget och bara om det finns ett omedelbart behov av kunskapen samt tid över till läsning. Då vet jag att boken blir läst samt att informationsupptagningen blir effektivare. Nästan alla köp sker för övrigt numera via min Kindle så jag slipper äga en fysisk kopia av boken.

Läser du facklitteratur och tenderar du att överkonsumera böcker när inspirationen kommer stormande eller är jag ensam i min nördighet på det här området? :)

Köp-och-släng-samhället

Det talas ofta om att vi lever i ett slit-och-släng-samhälle. Uttrycket kan sammanfattas med att vi slänger något så fort vi anser att prylen blivit inaktuell, sliten eller trasig utan en tanke på eller ens möjlighet till återanvändning alternativt reparation.

Häromdagen berättade en av mina kollegor att han tycker sig se generella tendenser till att vi som samhälle är på väg att ta nästa steg, dessvärre i fel riktning, mot ett köp-och-släng-samhälle. Enligt honom blir det med andra ord allt vanligare att saker hamnar direkt i papperskorgen utan att använts mer än vid något enstaka tillfälle eller i värsta fall inte en endaste gång.

Jag tycker mig dessvärre kunna hålla med min kollega och i vissa fall även erkänna mig skyldig till samma beteende, framförallt historiskt sett. Min personliga erfarenhet är att köp-och-släng-beteende typiskt uppstår kring proaktiv konsumtion, presenter, prenumerationer och tröstshopping.

Proaktiv konsumtion – Så for vi köper mat, kläder eller saker som vi inte har ett konkret behov av inom en överskådlig framtid är risken stor att vi inte hinner äta upp maten innan den blir dålig, använda kläderna innan de blir omoderna eller prylarna innan de blir inaktuella.

Presenter – Alla gåvor som inte valts ut med omsorg för att lösa ett säkerställt behov hos mottagaren riskerar att aldrig komma till användning. Det går oftast att applicera på allt från födelsedagspresenter, gå-bort-presenter till praktexemplet företagsgåvor där exakt samma gåva ofta appliceras på flera hundra personer med helt olika förutsättningar, intressen och behov.

Prenumerationer – En prenumerationer innebär i korta drag att redan idag betala för något som sedan levereras vid ett flertal bestämda framtida tillfällen. Fördelen är att totalpriset ofta blir lite lägre samt att produkten levereras till ens hem, nackdelen är att respektive leverans varken tar hänsyn till konkreta behov eller tillgänglig tid vid leveranstillfället. Typiska exempel är prenumerationer på rakblad, eller på fysiska dagstidningar som DN och SvD som alldeles för ofta går direkt från brevlådan till papperskorgen eller i bästa fall pappersinsamlingen.

Tröstshopping – Alla former av konsumtion som inte utförs för att tillfredsställa ett långsiktigt konkret behov utan istället ett kortsiktigt emotionellt behov. Till exempel inköp av en ny handväska för att det varit en tung vecka, trots att du redan har en motsvarande handväska.

Har du några köp-och-släng-tendenser idag och i så fall inom vilket område? Finns det kanske fler bra exempel på köp-och-släng-kategorier som jag inte nämnt ovan?