Etikettarkiv: skänka

Herr Minimalists Skor

Skorensning från ett manligt perspektiv

20 svar

Det här är mitt (Herr Minimalists) första inlägg i en serie där jag inventerar hela min garderob med avsikt att identifiera redundans samt eventuella förbisedda behov. Tanken är att arbeta igenom hela garderoben i ordningen skor, vardagskläder, träningskläder, ytterkläder och sist underkläder.

Mitt taktik är att plocka fram allt jag äger inom respektive kategori och analysera plagg för plagg utifrån vilka tillfällen samt hur ofta jag använder dessa. Därefter rensar jag enligt de fyra s:en det vill säga spara, sälja, skänka och slänga.

Det här är något som jag sett fram emot att göra ett bra tag så för mig kommer det här bli jätteroligt och förhoppningsvis blir det även småintressant och tankeväckande för dig med. ;)

  • Vandringskängor. Rejäla Haglöfs-kängor i läder. Dessa används vid ett par tillfällen per år vid exempelvis fjällvandringar och vintersemestrar då de är oumbärliga. Dessa behåller jag.
  • Vandringsskor. Låga men rejäla Merell-skor köpta i New York för ett par år sedan till ett mycket bra pris men utan något konkret behov. Därav blev de bara använda ett fåtal gånger för att sedan stå orörda. Dessa försöker jag sälja.
  • Vår-, höst- och vinterkängor. Tunnare Timberland-kängor i läder som används varje höst, vinter och vår så fort det börjar bli lite blött och kallt. Dessa behåller jag.
  • Finskor. Svarta läderskor som används dagligen på kontoret när Timberland-kängorna inte längre behövs, samt vid festligare tillfällen. Dessa behåller jag.
  • Sneakers. Sneakers inköpta på Borneo för ett år sedan som används nästan varje ledig dag på sommaren. Jag är nöjd med både funktion och design, så dessa behåller jag.
  • Sneakers. Sneakers från Adidas inköpta i New York för ett par år sedan till ett löjligt bra pris. Ett par typiska just-in-case-skor som skulle komma till användning om någon förvarnade med att ”ta med oömma skor”, vilket naturligtvis inte har hänt de senaste åren. Dessa skänker jag bort.
  • Sneakers. Converse-sneakers som jag varit väldigt nöjd med designmässigt men kanske inte komfortmässigt eller kvalitetsmässigt. Dessa skänker jag bort.
  • Inomhusträningsskor. Ett par äldre löparskor där dämpningen blivit för dålig varefter jag numera använder dem som träningsskor på gymmet vid jobbet. Dessa behåller jag.
  • Inomhusträningsskor. Ytterligare ett par äldre löparskor där dämpningen blivit för dålig varefter jag numera använder dem som träningsskor på gymmet där vi bor. Dessa behåller jag.
  • Inomhusträningsskor. Innebandyskor som köptes för över femton år sedan när jag spelade innebandy. Sedan cirka tretton år tillbaka har jag till och från använt dem som generella inomhusträningsskor, nu håller de dock på att falla sönder. Dessa slänger jag.
  • Löparskor. Väldigt snygga, relativt nya och sköna löparskor från Asics som jag är oerhört nöjd med. Dessa använder jag vid ett par tillfällen i veckan vid löpning så dessa behåller jag.
  • Dansskor. Gamla dansskor som jag ärvde av min morfar och mest tog emot för att göra min mor glad. Jag har inte använt dem en enda gång så nu skänker jag dem vidare.

Utöver det som traditionellt kallas skor har jag även följande hobbyutrustning som eventuellt skulle kunna ses som skor eftersom jag har dem på fötterna men som jag väljer att räkna bort i sammanställningen nedan.

  • Inlines. Jag tycker att inlinesåkning är riktigt roligt och försöker åka några gånger per år då vägarna blivit sopade från vinterns sandning. Tidigare spelade jag mycket inlineshockey men det är jag numera för gammal (läs feg) för. Dessa behåller jag.
  • Skridskor. Dessa har jag inte använt på flera år så i praktiken borde jag kunna rensa bort alternativt byta ut dem mot ett par långfärdsskridskor som jag är mer sugen på. Jag är dock inte riktigt redo att ta det steget än då jag fortfarande hoppas på att komma iväg till hockeyrinken med vännerna vid tillfälle. Jag behåller dessa tills vidare.
  • Längdskidpjäxor. Stabila pjäxor från Madshus som tyvärr inte används i den utsträckningen som önskas på grund av snöfattiga vintrar. Intresset för längdskidåkning är dock fortfarande stort så dessa behåller jag.
  • Badskor. Ett par riktigt billiga badskor som jag köpte i Egypten för sju år sedan inför bad på vassa klippor. Sedan dess har jag packat med dem vid såväl fjällvandringar som utlandsresor, men i praktiken aldrig använt dem. Eftersom vi i dagarna bokat semesterresa till ABC-öarna i sommar så ger jag dem en sista chans där.

Sammanfattningsvis hade jag totalt tolv par skor innan och sju par skor efter rensningen, vilket inte helt oväntat är lite färre än det antal skor som Fru Minimalist anser sig behöva enligt ett tidigare inlägg. Jag ser för tillfället inga som helst behov av ytterligare skor utan är helt nöjd med den uppsättning jag har.

Spontant tycker jag det låter mycket med sju par vardagsskor och fyra ytterligare hobbyskor men efter analysen ovan har jag insett att majoriteten av de vardagsskor som är kvar faktiskt fyller ett konkret och frekvent behov. Flera av hobbyskorna används av naturliga skäl mindre frekvent och vissa av dessa ligger däremot farligt nära att rensas ut då de i praktiken inte använts alls under de senaste åren.

Jag skulle enkelt kunna komma ner till sex par vardagsskor genom att transportera inomhusträningsskorna fram och tillbaka till jobbet, men eftersom jag redan äger två par så förenklar jag mina träningsdagar genom att ha ett par ståendes på kontoret tills vidare.

När behovsanalyserade du alla dina skor senast?

Relaterade inlägg:

  1. Skor jag äger vs skor jag behöver
  2. Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv
  3. Hur många väskor behöver du?

Organisera inte det du kan rensa bort

29 svar

Vad innebär det i praktiken då du städar och rensar? Betyder det att du utvärderar dina saker utifrån den funktion och det värde de tillför i ditt liv och gör en plan för hur du ska göra dig av med det som inte platsar? Eller innebär det att du oavsett behov sparar i stort sett allt och istället optimerar kategorisering och förvaring?

Historiskt sett har det senare alternativet varit en korrekt beskrivning av min process. Visst har mitt boende blivit rent och ytor avplockade men det som oftast fått mig att verkligen göra mig av med prylar har varit om de gått sönder och därmed blivit obrukbara.

Om vi utgår från de fyra s:en vi använder vid rensning så har jag hoppat över den inledande behovsanalysen som kunnat resultera i den jobbiga slutsatsen att jag inte längre behöver något och därmed som nästa steg borde sälja, skänka eller slänga. Istället har jag landat direkt i den betydligt lättare åtgärden spara och har därefter fokuserat på att optimera den processen.

Närmsta metafor till hands är ett trasigt Tetris där själva boendet inklusive vind, förråd och garage är spelplanen och där mina existerande prylar och inköp är pusselbitar som hela tiden trillar ned men där ingenting försvinner oavsett hur optimalt jag strukturerar dessa. Förr eller senare blir situationen ohållbar och då flyttar de flesta till ett större boende alternativt får medverka i tv-programmet hoarders. Game Over. ;)

Det luriga med att organisera, strukturera och köpa snygga praktiska förvaringshjälpmedel är att det ger en positiv känsla av att vara produktiv och åstadkomma något bra. Detta fungerar som effektiva skygglappar mot nackdelarna med beteendet. I praktiken är det omedvetna organiserandet oftast bara en form av väl kamouflerad prokrastinering som i längden riskerar att göra bostaden till en onödigt dyr förvaringslokal.

Sammanfattningsvis tycker jag att organisering och förvarning ska användas till att göra det så lätt som möjligt att hitta det du verkligen behöver, istället för att på effektivaste sätt gömma undan det som du egentligen inte behöver. Onödiga saker behöver inte en snyggare förpackning utan ett nytt hem alternativt en värdig sista vila, helst i form av återvinning.

Relaterade inlägg:

  1. Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv
  2. Baksidan av att organisera prylar
  3. Rensa med hjälp av de fyra s:en

Tips för färdiglästa böcker

31 svar

Ska färdiglästa böcker sparas som en intellektuell trofé i bokhyllan eller bör du göra dig av med dem så fort de är utlästa? Och om du ska spara vissa böcker, hur avgör du i så fall vilka? Och de böcker som verkligen var jättedåliga, vad gör du egentligen med dem?

Jag har försökt finna svar på frågorna ovan genom att identifiera tre olika typfall du behöver välja mellan när du läst färdigt en fysisk bok:

  1. Boken var bra och du tror dig vilja läsa om den igen i framtiden.
  2. Boken var bra men du tror dig inte vilja läsa om den igen i framtiden.
  3. Boken var dålig och du vill så klart varken läsa den igen eller ens läsa klart den.

Om du dessutom delar upp böcker i två huvudgrupper det vill säga skönlitterära böcker samt fakta- eller läroböcker så får du totalt sex olika scenarion. Dessa har jag listat i tabellen nedan samt markerat med grön, orange respektive röd färg enligt de fyra s:en. Jag har dock skippat alternativet sälja eftersom de flesta böcker helt saknar andrahandsvärde idag, förutom viss kurslitteratur eller motsvarande.

Tips för färdiglästa böcker

Grön = spara. Orange = skänka. Röd = skänka eller slänga.

Enligt mig är den bästa lösningen att skänka bort riktigt bra böcker till en vän alternativt en välgörenhetsorganisation eller motsvarande. På så sätt får en annan personen chansen att uppleva samma fantastiska äventyr eller ta del av samma kunskap som du. Om det är en vän som är villig att ta emot och läsa boken så får ni dessutom något intressant att prata om vid ett senare tillfälle.

De böcker du inte gillade eller ens läste klart bör du göra dig av med. Det kanske inte är en kanonide att lura på en vän dessa, däremot möjligen en välgörenhetsorganisation eller motsvarande som har större möjligheter att hitta en lämplig mottagare. Var boken riktigt usel kan du till och med överväga att slänga denna, för mänsklighetens bästa.

De enda böcker värda att spara är, enligt mig, dem som är mer av typen fakta- eller lärobok och som du vet att du kommer läsa igen.

Hur jag resonerar ovan låter kanske självklart för många eller i alla fall vissa, men trots det fastnar merparten av de redan lästa böckerna hemma i bokhyllan när vi klara med dem. Varför är det egentligen så och vad kan vi göra åt det?

  • Du tror att du kommer läsa om dina böcker. En vanlig anledning är att du tror dig vilja läsa om boken någon gång framöver. I realiteten finns det nästan oändligt många precis lika bra eller bättre böcker i världen. Därför är det synd att läsa om samma bok igen om den inte var makalöst magiskt exceptionellt bra. Oftast är det mer givande att skaffa nya intryck, perspektiv och erfarenheter genom att läsa en ny bok. Och hur ofta har du i praktiken läst om samma bok en andra eller tredje gång, speciellt en skönlitterär sådan?
  • Du ser dina böcker som intellektuella troféer. En annan vanlig anledning till att böckerna blir kvar i bokhyllan är stoltheten över att ha läst dessa, vilket man vill påminna sig själv och andra om. Dock är kunskap i bokhyllan inte i närheten lika användbart och imponerande som kunskap i huvudet. Att spara, förvara och frakta runt böcker du redan läst resten av livet är dessutom inte bara jobbigt utan kommer även med en del dolda kostnader. Och hur ofta har du i praktiken stått framför bokhyllan hemma tillsammans med en imponerad gäst och gått igenom dina troféböcker?
  • Du saknar en avvecklingsplan. En tredje anledning är att många varken har någon konkret model för vilka böcker de bör göra sig av med eller en plan för var och hur du kan göra detta. Det är helt enkelt lättast att låta dem stå kvar i bokhyllan. Hur har du historiskt sett gjort dig av med böcker du redan läst?

För att råda bot på utmaningarna ovan har jag satt ihop några tips och tricks:

  • Gå igenom bokhyllan enligt modellen ovan och de fyra s:en.
  • Hitta ett forum där du kan hitta inspiration till ny läsning, till exempel Goodreads. Då blir det tydligare hur otroligt mycket bra böcker det faktiskt finns och hur onödigt det är att läsa om en skönlitterär bok. Oavsett hur bra den var.
  • Hitta ett digitalt forum där du kan lista upp, diskutera och imponera andra med de böcker du redan läst eller planerar att läsa, till exempel Goodreads.
  • Gör givandet av böcker lite roligare genom att skriva namn, datum och betyg i boken och övertyga mottagaren att göra samma sak innan hen skänker den vidare.
  • Bestäm dig för att aldrig mer köpa en fysisk bok till förmån för en bra E-bookläsare. Då slipper du för ”all framtid” problemet med skrymmande böcker samt vad du ska göra av dessa innan, under och efter att du läst klart dem.

Hur gör du med redan lästa böcker? Får de vara kvar i bokhyllan och i så fall varför?

Relaterade inlägg:

  1. Last Book Standing
  2. Andrahandsvärdet på böcker
  3. Böckerna jag skulle läsa igen

Ge glasögonen en andra chans

Lämna ett svar

I samma stund som jag gjorde min ögonlaseroperation för tre-fyra år bestämde jag mig för att skänka alla mina gamla glasögon till en lämplig välgörenhetsorganisation men jag kom mig aldrig för och ganska snart föll tanken i glömska. Nu när jag häromdagen hittade glasögonen i min junklåda flera år senare bestämde jag mig för äntligen att ta tag i saken, men var skulle jag vända mig?

En snabb googling visade att det numera går att lämna in gamla glasögon hos Synoptik, som lämpligt nog har en butik på någon minuts promenadavstånd från vår bostad, väldigt smidigt.

Synoptik är nämligen samarbetspartner till den ideella organisationen Vision For All, optikernas svar på Läkare utan gränser. Ytterligare samarbetspartners till Vision For All är Lions, Memira och Essilor. Organisationen samlar sedan år 1995 in begagnade glasögon och ser till att de kommer till användning och förbättrar livskvalitén för människor i fattiga länder. I exempelvis Peru har nästan 50 % av alla som skulle behöva glasögon inte möjlighet eller råd att skaffa några.

Specsavers samlar in glasögon till förmån för behövande barn och vuxna i och runt SOS Barnbyar i Dar es Salaam i Tanzania som är ett av världens fattigaste länder.

Jag och troligen alla andra som har eller har haft synfel kan nog sätta sig in i hur utmanande det måste vara att klara av vardagen utan glasögon eller motsvarande. Därför kändes det extra roligt att donera just glasögonen till bättre behövande nu när jag inte längre behöver dem.

Har du några gamla glasögon som ligger och skräpar där hemma? I så fall rekommenderar jag verkligen att skänka dem vidare, både för ditt och dina glasögons bästa! Nu när du vet hur enkelt det är finns det inte längre några ursäkter! :)

Relaterade inlägg:

  1. Organisera inte det du kan rensa bort
  2. Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv
  3. Tips för färdiglästa böcker

Kan man skänka bort saker hur som helst?

8 svar

Kan man ge bort vilka saker som helst till vem som helst eller borde man vara lika noga när man skänker bort saker som då man införskaffar nya?

Då vi under de senaste månaderna sålt, skänkt och slängt mycket av det vi inte behöver, så har vi upplevt att många människor runt omkring oss gladeligen tackat ja till nästan vad som helst. Så länge det är gratis blir många jätteglada, oavsett huruvida de behöver sakerna eller inte, och oavsett om det är saker av bra kvalitet eller ej. Det känns naturligt att barn fungerar på det sättet, så i de fall vi ger bort saker till barn måste vi agera med gott omdöme och samvete, men en hel del vuxna tycks baserat på vår erfarenhet agera precis likadant.

Målet med de saker vi inte behöver, men tror har ett värde, är självklart att dessa ska komma till användning och fylla ett konkret behov hos någon annan. Vi vill inte att sakerna bara ska bli liggandes oanvända i någon annans låda eller slängas då mottagaren väl tänker efter. Därför är frågan om vi borde ta ett bredare ansvar än att bara glatt ge bort saker till första bästa person i vår närhet. Tar vi en genväg om vi skänker bort saker till dem som tackar ja till i stort sett allt eller ligger ansvaret helt hos mottagaren?

Vi diskuterade igenom detta och kom fram till att i de fall vi väljer att skänka bort saker till personer i vår bekantskapskrets, till familj eller kollegor så bör vi först ha tänkt igenom vilka som verkligen kan ha nytta av dessa. Inte bara vem som kan tänkas säga ja. Hittar vi ingen lämplig mottagare är det troligen bättre att skänka bort sakerna till en välgörenhetsorganisation som antingen för vidare sakerna till någon som med större sannolikhet behöver dem eller helt enkelt säljer dem. I det senare fallet då det uppstår ett ekonomiskt motstånd, så borde chansen öka att sakerna hamnar hos en mer lämplig ny ägare.

Vad tycker ni? Tänker vi rätt eller gör vi förutfattade antaganden om mottagarens faktiska behov?

Relaterade inlägg:

  1. Organisera inte det du kan rensa bort
  2. Vi dricker för lite champagne
  3. Böckerna jag skulle läsa igen

Rensa med hjälp av de fyra s:en

12 svar

Vi har i ett par tidigare inlägg nämnt de fyra s:en, det vill säga spara, sälja, skänka eller slänga. Det är dessa fyra kategorier vi använder oss av när vi rensar ur våra skåp, lådor, hyllor och andra utrymmen på saker vi inte längre behöver. I teorin låter det väldigt enkelt och det är det som tur är även i praktiken.

Det första vi gör då vi rensar är att fundera på om prylen/plagget etc ska (1) sparas eller ej. Kommer vi fram till att den inte ska sparas väljer vi något av de resterande alternativen i följande ordning. Helst (2) säljer vi prylen så att den kommer till användning och vi får tillbaka en del av kostnaden. Tror vi inte att det är värt besväret att sälja försöker vi istället (3) skänka bort den. Vi får visserligen inte tillbaka något av kostnaden men den kommer förhoppningsvis till användning. Som sista utväg (4) slänger vi saker.

Spara: Det vi väljer att spara ska ligga i linje med vår syn på minimalism. Rensar vi ur kläder så sparar vi endast de vi använder frekvent, som är av god kvalitet och hela och rena. Naturligtvis äger och sparar vi även vissa kläder som av naturliga skäl används lite mer sällan till exempel klänningar lämpade för finare fester, kavajer och cykelskor men då måste vi vara övertygade om att de faktiskt kommer till användning. Läs mer om hur vi tänker här.

När det gäller prylar och saker sparas endast de vi har användning för och nyttjar regelbundet. Vi har precis som de flesta andra människor en del prydnadssaker som ljusstakar, vaser och skålar i vårat hem, men även här försöker vi som sagt bara att behålla dem vi faktiskt frekvent använder och som på ett eller annat sätt gör oss glada. Exempelvis dessa.

Sälja: Möbler, elektronik och större saker har vi sålt med framgång på Blocket, exempelvis när vi flyttade ihop och hade dubbla uppsättningar av soffbord, tv, köksbord, köksstolar, tv-bänkar med mera. Vår erfarenhet är att Blocket fungerar bra för saker med lite högre värde och som är i gott skick.

Vi har försökt sälja en del kläder på Tradera utan någon större framgång. Fräscha märkesjeans med ordinariepris på 1 500 kr har ofta gått för kring en 50-lapp. Då känns det inte värt besväret om vi väger in tiden det tar att fotografera objektet, formulera annonstext, sköta mailkontakt med auktionsvinnare, paketera och posta varan samt betala Traderas avgift. På plussidan är att byxorna med större sannolikhet kommer till användning, men i dessa fall känns alternativet skänka som ett likvärdigt alternativ.

Loppis har vi pratat om att försöka oss på i sommar. Det finns många alternativ som garageloppis, bakluckeloppis eller idrottshallsloppis anordnade av sportklubbar. De flesta loppisalternativ kräver dock att man har tillgång till bil, vilket vi inte har.

Skänka: Vi skänker mycket kläder och prylar till välgörenhet och då främst till Stadsmissionen och ibland Myrorna. Att vi skänker främst till Stadsmissionen beror till stor del på att vi fått en positiv bild av dem som organisation samt att de ligger på rimligt avstånd från där vi bor. Att skänka saker till någon som behöver dem mer än oss, känns dessutom bra i hjärtat.

Vi frågar ofta runt bland familj, kollegor och vänner när vi har något som vi inte behöver men som vi tror att någon i vår närhet kan bli glad över och ha nytta av. Det känns på något vis roligare att ge bort saker till närstående än till Stadsmissionen eller Myrorna.

Det som ska ges bort lägger vi i en kartong eller kasse och transporterar till dess nya hem så snabbt som möjligt. Vi ställer inte ned kartongen eller kassen i källaren då vi av erfarenhet vet att de då ofta blir stående på tok för länge och bara tar upp plats.

Slänga: Användbara kläder och prylar undviker vi att slänga om de har någon form av andrahandsvärde vid försäljning eller för någon annan person. Som vi nämnt ovan skänker vi hellre kläder och saker till välgörenhet än slänger dem. Kläder med våra arbetsgivares loggor på väljer vi dock att slänga direkt så att den inte hamnar hos någon som inte representerar företaget väl. Vi slänger även allt för slitna kläder direkt.

Det är naturligtvis värt att tänka över var vi slänger saker. Är det prylar som räknas till grovsopor eller farligt avfall samlar vi dessa i en särskild påse tills vidare. En dag varje vecka finns kommunens sopbilar för farligt avfall tillgängliga i närheten av det område där vi bor. Hos dem är vi frekventa besökare eftersom vi inte har någon egen bil att köra iväg motsvarande avfall med.

Det går att argumentera för att det finns ett femte s i form av sortera, men det har vi valt att undvika då vi tycker att detta alternativ ingår som en underaktivitet först efter att vi valt alternativet spara. Åtgärden sortera gör det dessutom alltför lätt att undvika de lite jobbigare alternativen som kräver beslut och handling; sälja, skänka eller slänga, och leder ofta till att saker bara flyttas runt för förvarning på obestämd framtid.

Nu vet du hur vi gör när vi rensar ur våra förvaringsutrymmen och vårt hem. Hur brukar du göra och hur ser du på alternativen ovan?

Relaterade inlägg:

  1. Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv
  2. Organisera inte det du kan rensa bort
  3. Skorensning från ett manligt perspektiv