Vi försöker äta ekologiskt, leva allmänt hälsosamt och vi bor inte bland innerstans avgaser. Trots detta kommer vår bebis ha omkring 200 främmande ämnen i sin späda lilla kropp när hon föds. Om vi sedan använder en skumgummimadrass i barnsängen, kör runt henne i en ny barnvagn, rengör rumpan med våtservetter och låter henne leka med ärvda leksaker av plast, så vågar jag inte ens tänka på hur många främmande ämnen den lilla kroppen skulle innehålla efter bara ett par månader i livet. Trots att många av nämnda saker är helt normala för många nyblivna föräldrar.
Detta kan jag konstatera efter att ha läst boken ”Den onda badankan – Ditt barn och de osynliga gifterna” av Katarina Johansson. Samma författare som skrivit boken ”Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, vilken jag recenserat i ett tidigare blogginlägg.
”Den onda badankan” handlar till stor del om leksaker, barnmat och barnkläder, men lika mycket om vardagens kemikaliestinna möbler, byggnadsmaterial, elektronik och rengöringsprodukter. Det är många som vill förringa problemen med kemikalier i vår vardag, som tittar snett på mammor som försöker få gehör för att byta ut plastprodukterna i förskolan, eller som har barn med märkliga nappar i munnen och nappflaskor av glas. Jag märker att kollegor blir upprörda och provocerade när jag börjar prata om att vi kommer försöka undvika plastleksaker till vårt barn, köpa ekologiska mjukisdjur och textilier. Kommentarer som ”det är överdrivet” och ”vi har ju överlevt” yttras. Samtidigt känner i princip alla någon som drabbats av cancer, inte sällan i unga år, par som har svårt att få barn eller personer som plötsligt drabbats av märkliga sjukdomar eller allergier.
Jag har redan tidigare läst diverse bloggar och tidningsartiklar kring hormonstörande ämnen och kemikalier i hemmet. Denna bok känns dock mer heltäckande och allt är samlat på ett strukturerat sätt, rum för rum, leksak för leksak, ämne för ämne. Som blivande småbarnsföräldrar har vi nu redan från början möjlighet att göra medvetna val vad gäller allt från nappflaska och kläder, till leksaker och blöjprodukter. Självklart får man sortera och välja vilken nivå man lägger sig på för att inte bli galen, för gifterna finns trots allt överallt: På golv och madrasser, i kläder och leksaker, i elektronik och konservburkar. Hela hemmet och förskolan är två stora krigszoner av olika kemikalier.
Man kan välja att se boken som en bok med pekpinnar som skapar ångest och en tyngd på redan skuldtyngda småbarnsföräldrars axlar. Eller så kan man läsa den med nyfikenhet, en vilja att bli en mer påläst och medveten förälder och konsument. Själv vill jag ha så mycket information som möjligt för att kunna göra medvetna val, skydda mitt barn mot ämnen som är hormonstörande, minskar fertiliteten och skadar nervsystemet. I likhet med många miljörelaterade frågor handlar det i stort om att bli medveten, minska konsumtionen och göra bra materialval.
Jag kan verkligen rekommendera boken för att bli en mer medveten och upplyst konsument, oavsett om du har barn eller inte. Vi har sedan tidigare rensat ut en del plast i köket, liksom teflonpannan. Badrummet har fått sig en rejäl kemikaliedetox, men i samband med att vi snart får en ny liten familjemedlem kommer vi vidta ytterligare åtgärder främst gentemot bebisen, vissa som vi hade koll på innan och vissa som jag tagit till mig från boken:
- Tvätta alla textilier med parfymfritt tvättmedel ett par gånger innan användning.
- Undvika kläder med plasttryck.
- Köp inte begagnade leksaker som luktar plast eller är tillverkade i Kina.
- Undvika all mat i konservburkar av metall.
- Försöka undvika våtservetter.
- Bli noggrannare med att städa bort dammråttor där stor andel kemikalier samlas.
Flera av punkterna togs även upp av Kemikaliepappan på hans föreläsning här om veckan. Nu har jag fått mycket fakta, inspiration och handfasta råd gällande förändringar för att minska kemikalierna i hemmet!
Vad gör du för att minska kemikalierna i ditt hem?
