Mitt shoppingfria år är över. Hur gick det egentligen? Kompenserade jag köpstoppet med att konsumera något annat? Kan jag tänka mig att ha ett köpstoppsår igen? Det och mycket mer kommer du få svar på i det här frågor- och svar-inlägget.

På Instastories frågade jag för ett par veckor sedan vad ni ville veta om mitt shoppingfria år och fick in mängder med bra frågor. Två av de mest populära frågorna var kring vad året givit mig och vilka fördelar ett köpstoppsår har, samt vad jag tänker införskaffa nu när året är slut. Dessa har besvarats i två egna inlägg senaste veckorna: ”Shoppingfritt år – Fördelarna med köpstopp” och ”Shoppingfritt år – Inköpslistan efter ett köpstoppsår”. Här kommer övriga frågor och svar:

Lyckades du med att inte shoppa något under hela året?

Ja, att inte shoppa något till mig själv lyckades jag med. Förhållningsreglerna kan du läsa i inlägget här. Det gällde ju alltså ”bara” kläder och prylar till mig själv. Saker till barnen var undantagna och likaså saker till vårt gemensamma hem. Och tur var väl det för annars hade vi inte kunnat köpa vårt hus under året. ;) Men jag tycker att mitt shoppingstopp spillde över och gjorde mig mindre konsumtionsbenägen även på gemensamma saker och till barnen.

Vad var svårast?

Svårast var första månaderna. Det tar tid att ändra (o)vanor och beteenden och i början gick jag rutinartat in i Tradera-appen, kikade favoritmärkenas webbshoppar etc. Men efter att gång på gång stängt ner och insett att jag inte hade något där att hämta, ändrades sakta men säkert vanan. Då slutade tankarna snurra på nästa plagg, nästa grej. Och det shoppingfria året blev lättare.

Vad var svårast att avstå från?

Behovsstyrda saker. Det vill säga saker jag egentligen ansåg mig behöva. Och inte ”villhöva” utan behöva. :) Som exempelvis mina solglasögon som gick sönder redan i maj och inte gick att laga. Så att jag inte hade några under denna soliga vår och sommar. Som minimalist har vi inga extra liggandes i en låda, och Herr Minimalist är slipade och anpassade utifrån han synfel. Men det löste sig ju på ett underbart sätt som du kunde läsa om här. Strumpor och joggingskor hade jag också köpt nya om jag ”fått”. Och hade det varit längre tid kvar än 2-3 månader när behovet av detta började bli akut, så tror jag att jag hade brutit shoppingfria året med att konsumera. Eller försökt få det i present av någon snäll familjemedlem. ;)

Sparade du mycket pengar? Har du räknar hur mycket du sparat?

Nja, eftersom jag inte var någon storkonsument innan på grund av vår minimalistiska livsstil så räknar jag med att ha sparat max 15 000 kr i utebliven shopping. Då har jag räknat på vad jag shoppat kläder och saker för per år senaste åren. Jag köper hellre kvalitet än kvantitet. På sätt och vis blev det trots shoppingstoppet mitt dyraste år någonsin med tanke på att vi köpte hus. ;)

Kan du tänka dig att ha ytterligare ett köpstoppsår?

Jag kan tänka mig att ha det, men inte nu i direkt anslutning efter detta år. Det finns saker jag verkligen behöver köpa nu efter ett helt år utan shopping. Strumpor till exempel, jag har bara 2 eller möjligtvis 3 par vanliga strumpor kvar nu. ;) Likaså är mina joggingskor 4,5 år gamla, och i normala fall brukar jag byta ca vartannat år, samma sak med sneakers som jag använder i princip dagligen året runt. Men om något år så är det inte omöjligt att det blir en repris. :) Dock känns ett köpstoppsår där second hand-köp är undantaget, som närmare till hands. Kanske kör jag från halvårsskiftet i sommar, vi får se. Ett år behöver ju inte vara januari – december. ;)

Har du aktivt undvikit köpcenter, butiker, bloggar etc för att inte trigga köpsuget?

Ja, det kom ganska naturligt att jag inte ville gå in på Tradera, fysiska butiker eller surfa in på webbshoppar och se klädnyheter från favoritmärkena. Även om jag inte tror att jag skulle fallit för frestelsen, så var en av mina förhoppningar med köpstoppet att tänka mindre på nästa plagg, nästa köp etc, och bli mer förnöjsam med det jag har. Därav undvek jag att trigga suget.

Har du verkligen minskat konsumtionen och inte bara skjutit upp den?

Bra fråga. Hade jag haft ett kortare shoppingstopp, säg ett par månader upp till ett halvår. Tror jag den risken hade varit stor att jag bara skjutit upp den. Ett år är så pass långt att flera av sakerna jag suktade efter för ett år sedan, minns jag inte ens nu. Sen är det klart att vissa saker har skjutits upp, som köp av nya strumpor, joggingskor och sneakers, där mer konkreta behov finns och köp behöver göras inom ett par månader, men jag har undvikit att göra dem 2018.

Ett konkret exempel är när jag bytte jobb under hösten. Inför alla mina tidigare jobbyten har jag känt behov av att uppdatera garderoben med något nytt plagg. Så även denna gång, men jag lät bli. Och den befintliga garderoben har såklart fungerat utmärkt även på det nya jobbet. Nu ett par månader in har ett sådant shoppingsug helt och hållet lagt sig och kommer inte ske.

Har du ersatt shoppingbegäret med andra hobbies/tidsfördriv?

Nej, det kan jag inte påstå att jag gjort. Men visst hade det varit fint om jag kunnat säga att jag yogat, mediterat och läst mängder med böcker istället för att surfa runt på webbshoppar eller bevakat auktioner på Tradera. ;) Även om jag faktiskt mediterade årets första 290 dagar (en stund varje dag). Men jag kan inte tillskriva det minskade shoppingbegäret den vanan. :)

Gjorde du några inköp innan det shoppingfria året började?

Nej, det gjorde jag faktiskt inte. Och det beror mest på att beslutet att ha ett shoppingfritt år kom ganska spontant i mellandagarna förra året. Så jag hade inte så mycket tid på mig att ”shoppa upp” mig, vilket var bra. Jag skrev lite om detta i inlägget Shoppingfritt 2018 – Utmaningar. 

Skulle jag köra ett shoppingfritt år igen skulle jag nog göra en ”bas-inventering” först kring saker jag använder frekvent. Att jag har tillräckligt många strumpor, underkläder, joggingskor och sneakers som ser ut att hålla hela året. Och kanske om det är något jag rensat ut men inte hunnit med att ersätta. Även om jag tycker det är helt okej att göra behovsstyrda avsteg från ett shoppingfritt år/köpstoppsår (jag menar livet måste ju få hända och komma emellan ibland :) ), så kan det ändå kännas lite plumpt om det beror på något man hade kunnat förutse. Likaså kan jag tycka att man får har undantag under sitt shoppingfria år så att man inte behöver gå ut och ”panikköpa” något inför ett sådant år. Bättre då att ha ett undantag för något specifikt som man vet att man verkligen behöver köpa under året.

Hur började du, hur bröt du vanan?

Det skulle jag säga att jag gjorde genom att just sätta ett shoppingförbud för mig själv. Då ”tvingades” jag försöka ändra mina (o)vanor och beteenden för att det inte skulle bli outhärdligt. Om jag skulle fortsatt sitta och sukta efter saker på Tradera eller i olika webbshoppar när jag inte fick konsumera något, så hade det här året blivit jobbigt. ;) Nu bröt jag vanan och minskade exponeringen för saker att shoppa, och då blev suget mindre.

Hur såg din garderob ut innan, var den komplett/perfekt?

Nej, det var den verkligen inte. Tror jag nämnt det tidigare också i inlägget här, att jag hade och har verkligen inte en perfekt garderob. Den har förbättringspotential och saknar vissa grundplagg. Jag kunde redan när jag gick in i det shoppingfria året räkna upp en handfull plagg jag skulle vilja komplettera garderoben med. Det vill jag delvis fortfarande, men lika lite som det var bråttom då, är det det nu. Och vissa av plaggen jag hade i åtanke då känns inte lika aktuella nu. Och andra har tillkommit eftersom man hinner slita på vissa favoritplagg under ett år, inte minst när man har en mindre garderob och går runt på samma plagg i större utsträckning.

En av förhoppningarna med mitt shoppingfria år var att jag skulle bli mer förnöjsam med det jag har i garderoben, istället för att fokusera på det jag inte har och köp jag borde komplettera den med. Har förhoppningen infriats? Jo, men det kan jag tycka, för jag har insett att jag klarar mig väldigt bra med de plagg jag har.

Hur bemöter man omvärldens tankar och frågor?

Jag tycker inte jag har blivit ifrågasatt (möjligtvis lite inom familjen). Utan oftast bemötts med nyfikenhet, som varför jag gör det och vad jag får/inte får köpa etc. Och då är det ju bara att svara på det utifrån de drivkrafter eller förhoppningar man har med sitt köpstoppsår, vilket ju kan vara olika (miljön, pengar, utmaningen, ändra vanor etc). Några har kommenterat med antydan till att de får lite dåligt samvete med kommentarer som ”jag borde också men det passar inte alls mig att ha ett sådant år just nu”. Vilket jag har full respekt för, ett helt shoppingfritt år passar inte alltid i livet, det kan jag faktiskt hålla med om. Men lite dåligt samvete kan ju vara bra om det leder till någon form av förändring längre fram. :)

Hur har du gjort när du verkligen behövt något?

I de förhållningsregler jag satte upp fick jag heller inte köpa second hand, så för mig har alternativen låna eller hyra varit mest aktuella. Och vi har både lånat och hyrt saker under året. Men inget jag förmodligen hade köpt ett vanligt år heller. Så det alternativ jag använt mig mest av är helt enkelt att avstå och stå ut, och hitta alternativa lösningar med befintliga saker i garderob och hem. :) Och det har fungerat förvånansvärt bra.

Hur ser köpstrategin ut för 2019?

Den ser nog egentligen ut ungefär som den gjorde åren innan shoppingfria året, vilket också beskrivs väl i inlägget kring varför Herr Minimalist valde att inte ha ett shoppingfritt år. Och det är att helt enkelt utgå från konkreta behov vid konsumtion. Jag hade inte ett shoppingfritt år för att jag hade osunda shoppingvanor innan, jag hade det för att vi som samhälle har osunda shoppingvanor, och för att jag ville visa att det går att låta bli att shoppa till sig själv under ett år och ändå leva ett normalt liv. Liksom lite som ett test för mig själv och se om jag kunde göra det, jag gillar utmaningar, fysiska som psykiska. ;) Så köpstrategin är att utgå från konkreta behov, köpa kvalitet och när det är möjligt – köpa second hand.

Hur har du tänkt på köpstoppet mycket under året?

I början tänkte jag mycket på det, i mångt och mycket för att konsumtion på ett eller annat sätt är ganska centralt i våra liv. Som jag nämnt tidigare hade jag heller ingen komplett garderob varken till vardags eller träning, så vissa konkreta behov kunde ändå få fäste för en stund. Men ju längre året gick desto mindre tänkte jag på köpstoppet. Sista månaderna var det väldigt naturligt och bara något som ägde rum i periferin.

Har det varit lättare eller svårare än du trodde?

Helt klart lättare! Kommer du bara över det där första halvåret när vanor och tankesätt fortfarande håller på att ändras, så tror jag du klarar det. Om du inte råkar ut för några missöden som ”kräver” konsumtion.

Hur bär man sig åt om det uppstår akut behov av något under ett köpstoppsår?

Det beror nog på hur ”hård” man är mot sig själv, och vilka andra vägar man har att välja där och då. Om det är något som ska användas sällan kan man ju försöka hyra eller låna. Är det något mer personligt eller som används frekvent så kanske det kan önskas i present av någon, kanske kan du vänta in födelsedag/jul/bröllopsdag etc. Generellt så tycker inte jag man behöver vara så hård mot sig själv om det uppstår en oförutsedd händelse som kräver konsumtion, men det kan ju bero på syftet med ditt köpstoppsår. Även om du måste konsumera någon gång under ditt köpstoppsår, så kan året ändå lära dig massor om dig själv, dina konsumtionsvanor och samhällets syn på shopping. Kom ihåg att du själv sätter upp dina förhållningsregler för köpstoppet (mentala eller skriftliga sådana).

Så, då var det slut på frågorna och frågestunden. Hoppas den inspirerat dig och inte avskräckt dig från att testa ett shoppingfritt år / köpstoppstår. Det är faktist mer än rolig utmaning än vad det är en jobbig sådan!

Vad tror du, kommer du inom överskådlig framtid att ha ett shoppingfritt år? :)