Etikettarkiv: presenter

2019 års gå-bort-present

Tänk om skänka pengar till välgörenhet blev den nya blombuketten? Det vill säga att det blev kutym att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer och ge ett gåvobevis när man annars hade gett en blomma, en flaska vin eller en chokladask som gå-bort-present och liknande gåva. Att tänka till kring mottagaren man ska besöka och vad som då är mest passande av alla insamlingar som finns.

Inget ont om vackra blombuketter, men att ge hjälp till andra utsatta människor det är att ge bort omtanke på riktigt. Det finns otroligt många fina projekt vilket gör det enkelt att hitta något som matchar mottagaren. Kvinnligt entreprenörsskap med Läkarmissionen till karriäristen, eller ett matpaket med Röda Korset till den matlagningsintresserade eller Flickors rätt till utbildning till med Erikshjälpen till läraren eller studenten?

Stadsmissionen, Unicef, UNCHR och Läkare utan gränser är andra insamlingsorganisationer där du garanterat kan hitta något som matchar mottagaren.

Till den som är djur och natur-intresserad finns det också mängder med valmöjligheter. Plantera ett träd med WWF till den trädgårdsintresserade. Eller stötta ett utrotningshotat djur i likhet med det ni följare gjorde när vi tillsammans samlade in över 5000 kr (!) till vår insamling för orangutanger via WWF när vi blivit utsedda till Världshjältar. Vi är otroligt glada, stolta och tacksamma över att ni hjälpte oss med det! Andra som kämpar i samma anda och gärna tar emot en gåva nästa gång du är bjuden på middag är Naturskyddsföreningen och Greenpeace.

Så vad säger ni, är ni med och vågar testa att ge ett gåvobevis nästa gång du blir bjuden på middag eller liknande där du annars hade tagit med en mindre gåva? Vem vet, du kanske startar en ny trend i hela bekantskapskretsen, och då blir hundralappen du själv skänkte värd betydligt mer någonstans där den verkligen behövs.

Dags att prata julklappar med släkten

Om mindre än två månader stundar årets konsumtionshögtid nummer ett – julen. När det är som mörkast ska vi utöver julavslutningar, glöggfikor, luciafiranden, julfester och lussebakande klämma in en massa onödig shopping också. Eller? ;)

Även om det kan kännas avlägset så är det hög tid att fundera kring hur du och din familj och kanske släkt, vill ha det med julklappar och julfirande i år. Helt enkelt för att kunna kommunicera och förbereda alla på att den här julen kanske inte blir som alla andra jular. Det är dags att tänka hållbart kring julfirandet, hållbart för dig och hållbarare för planeten.

Nu var det ett par år sedan vi tog det där snacket och ändrade upplägg från stora höger med inslagna prylar som bytte ägare. Till att istället köpa en julklapp av förbrukningskaraktär för ca 100 kr och någon variant av julklappsspelet som fördelar ut julklapparna. För bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa sina värderingar. Vi tycker att konsumtion fortfarande ska utgå från behov, dina egna och mottagarens.

Men barnen, de måste väl ändå få julklappar!? Våra barn fick inte julklappar av oss föräldrar förra året. Det tyckte många var mycket konstigt (det skrevs t o m en tidningsartikel om det). Våra barn var då 1,5 samt 3 år, och vi tyckte helt enkelt inte att de behövde fler saker än de redan hade. Och de fick ju ett par julklappar från mor- och farföräldrar.

Julklappar till barnen från mor- och farföräldrar julen 2017.

Hur gör man då om man vill ha en hyfsat minimalistisk jul och vad kan man göra åt mor- och farföräldrar som gärna köper både två och tre julklappar till barnen? Vi tycker att man ska våga vara tydlig och kommunicera sina preferenser. Hjälp din omgivning att hitta alternativa lösningar som ligger i linje med dina värderingar genom att ge konkreta förslag. Kanske kan du erbjuda dig att avlasta släktingar och få göra inköpen till barnen åt dem? ;) Och om du inte får med dig släkten på en minimalistisk jul i år, så har du åtminstone sått ett frö.

När det gäller julen så kom ihåg att det främst handlar om att umgås med människor man älskar, och inte att byta prylar med varandra. Bland det finaste du kan ge en annan människa är faktiskt din tid samt fulla närvaro och uppmärksamhet.

Jag vill gärna passa på att tipsa om en intervju med oss i Leva & Bo igår där du också kan läsa om våra bästa tips kring en minimalistisk jul. Där kan du få ytterligare tips kring hur du kan tänka kring julklappar, julpynt och givmilda släktingar. :) Intervjun hittar du här.

Vad är dina bästa tips kring minimalistiskt och mer hållbart julfirande?

Julens baksmälla

Så här dagarna efter jul kan en vissa baksmälla infinna sig, inte bara från stor mängd julmat och sötsaker, utan även på grund av alla nya prylar och kläder som nu ska få en plats i de ofta redan fulla lådorna, garderoberna och skåpen i hemmet.

Statistiken säger att vi lägger allt mer pengar på julklappar och gåvor till våra nära och kära. Vi är köpstarka, optimistiska och växande i antal. I grund och botten är presenter något fint som betyder att vi visar omtanke. Ska vi aldrig nå köphysterins gräns och börja tänka mer hållbart?

Veckan före julafton kan vi se dem; människorna med tomma panikslagna blickar som ger sig ut på lunchen på jobbet för att köpa de sista klapparna. Sista helgen innan jul fylls köpcentrumen av samma sorts människor. På julafton kan vi se dem irrandes omkring på mataffärer och bensinmackar som fortfarande håller öppet. På jakt efter något som inte ser ut som den sista-minuten-julklapp det är. Kanske var du någon av dessa personer denna jul? ;)

Nu när du kanske sitter med den här baksmällan är det perfekta tillfället att fundera över hur du vill ha det nästa jul. Vad var bra och vad skulle du vilja ändra på? Vill du lägga tid och fokus inför jul på annat än att jaga efter julklappar? Eller göra annat än att flänga mellan julbord och julklappsöppningar under julafton?

Som vi skrivit om tidigare; vill du ändra på julklappstraditioner i familj och släkt, då gäller det att ta upp diskussionen i god tid, och det kan naturligtvis även gälla om du planerar att göra andra större förändringar kring julfirandet. Nedan är några tips på hur du kan hantera julen och julklappar för att göra den mer hållbar och mindre stressig för alla inblandade. Kanske passar någon av punkterna dig och din familj:

Jultraditioner. Det blir extra tydligt när man får barn att det finns chans till ett slags omtag kring julen och man kan börja forma sina egna jultraditioner. Julklappar eller inte, vad önskas på julbordet, vilka vill vi vara med etc. Man kan ju faktiskt träffa resten av släkten andra dagar än just på julafton eller andra tider på året än just kring jul. Och självklart kan du försöka ändra jultraditioner även om det inte finns några barn med i bilden.

Önskelista. Det är skillnad på önskelista och inköpslista. Se till att någon i släkten köper något från listan, det är inte meningen att hela listan ska bockas av. Kanske behöver barnen heller inte sitta och bläddra fritt med en leksakskatalog framför sig inför julen.

Second hand. Våga köpa julklappar second hand, inte minst till barn eftersom utbudet av både böcker, pussel och spel är stort och ofta kan hittas i bra kvalitet. Nytt behöver faktiskt inte vara nyproducerat, utan nytt för den som får det. Kanske har du till och med något hemma som du inte behöver men som skulle göra någon annan glad?

Slopa. Blir du irriterad på att släkten köper för mycket prylar till dina barn så låt bli att köpa något själv, och våga vara tydlig med vad barnen faktiskt behöver. Att inte köpa något själv funkar åtminstone så länge barnen är små och inte reflekterar över vem som ger vad. Våra barn är 1,5 år och 3 år och har än så länge inte fått någon julklapp från oss i samband med julafton. Eller ge julklapparna till era barnen en annan dag än på julafton för att dra ut på julen.

Julklappsspelet. Ett sätt att hålla nere antalet julklappar bland de vuxna är att spela julklappsspelet. Ändå bättre är om man bestämmer att paketen bara får utgöras av förbrukningsvaror. Det finns många olika varianter på julklappsspelet, vi har beskrivit hur vi gör i vår släkt i inlägget ”Dags att köpa julklappar?”.

Julklappslotteri. Ett annat sätt att hålla nere antalet julklappar är att ni tidigare under året lottar till vem av dem ni brukar fira jul med, som man ska köpa julklapp till i år. Bestäm ett ungefärligt belopp det får kosta som är rimligt för alla inblandade. På detta sätt kan alla få en personligt utvald julklapp, men man behöver bara köpa julklapp till en person. 

Vilket av ovanstående tillvägagångssätt är du mest sugen på att implementera i er familj eller släkt till nästa jul?

Kom ihåg att ta upp det i god tid innan och bli inte allt för besviken om du får mothugg. I vår släkt var det ramaskri första året med julklappsspelet med förbrukningsvaror, men nu ett par år senare är det ingen som muttrar utan alla är tillfreds. Kanske till och med mer tillfreds för att de sluppit stressa runt efter julklappar veckorna innan jul. :)

Minimalisternas rimstuga

Har du köpt eller planerar att köpa vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” i julklapp till dig själv eller någon i din närhet, så bjuder vi nedan på lämpliga julrim. Hoppas du något av dem ska gilla, och att vi din julklappsångest kunnat stilla. ;)

Till dig som har allt du redan behöver,
och vars förvaring fullständigt svämmar över.
Kanske har du insett att överflödet tar mer än det ger,
och istället tid, pengar och energi vill ha mer.
Med denna till hjälp kan du släppa taget framöver,
om alla onödiga prylar du egentligen inte behöver.

Komiskt att boken bredvid har en pil som pekar på vår bok med texten ”För ett meningsfullt liv”. :)

Rensa bland prylar, kläder och andra grejer,
Något som passar både killar och tjejer.
Istället för att låta prylarna äga dig,
lär du dig stå emot och säga nej.
Du får mer tid, pengar och energi,
blir friare och får mer harmoni.

Vill du ha ett kortare rim så hittar du vårt förlag Norstedts rimtips ovan.

Om din konsumtionsbägare har runnit över,
finns här verktygen som du behöver.
Prylbanta, rensa och skänk bort till andra,
och fokusera på tiden ni har med varandra.
Säljer du saker får du själv en förtjänst,
och miljön gör du av bara farten en tjänst.
Minimera och få större frihet och harmoni,
liksom mer tid, pengar och energi.

God jul önskar Minimalisterna!

Ett vackert dekorerat pepparkakshjärta kan fungera som gå-bort-present i juletider.

En jul utan julklappar

Det är 24 oktober idag, två månader kvar till julafton. Det är med andra ord hög tid att börja fundera kring hur du och din familj eller släkt vill ha det med julklappar den här julen.

Våga vara den som lyfter frågan om ni kan tänka er ett annat upplägg än traditionella julklappar i år. Det viktigaste med julen är ju trots allt att ta sig tid och umgås med nära och kära. Inte att springa i affärer veckorna innan jul bland andra stressade människor på jakt efter den perfekta julklappen till var och en i halva släkten.

Om din familj inte går med på något annat än det traditionella upplägget med mängder med julklappar till alla närvarande personer, så är våra tips att köpa något i kategorin förbrukningsvaror eller upplevelsepresenter. På så vis föregår du med gott exempel och står åtminstone emot prylhetsen som givare.

Både förbrukningsvaror och upplevelsepresenter går dessutom att anpassa utifrån person och prisklass. Finare viner, dessertostar, exklusivare choklad, teer, charkuterivaror och annat ätbart går alltid hem. I upplevelsekategorin finns allt från biobesök, teater, konsert, massage och hotellövernattningar.

Även barn uppskattar upplevelsepresenter, exempelvis ett besök på ett barnvänligt museum, en djurpark eller varför inte gå på bio tillsammans. Det kan ge minnen för livet, fördjupa relationen och vara betydligt mer uppskattat än ytterligare en leksak.

En mer radikal variant är att resa bort över julen och inte hänga med resten av släkten, till en fjällstuga, ett slott eller utomlands. Lite som ett ”statement” mot julklappshetsen.

Vi kör numera julklappsspelet med en julklapp av förbrukningskaraktär á 100 kr i våra familjer. Hur vi gjort kan du läsa om i inlägget ”Dags att köpa julklappar?”. I framför allt Fru Minimalists släkt har detta inte alls varit någon självklarhet eller enkel förändring, utan tagit ett par år att få igenom, ställa om och hitta en ny tradition. De små barnen i släkten får fortfarande julklappar av exempelvis mor- och farföräldrar och sina kusiner.

Skjut inte upp diskussionen kring julens julklappar utan ta tag i det redan denna vecka. Risken med att vänta är att flera hinner börja köpa julklappar och då kommer ett förslag kring att tänka om och tänka nytt kring julklappar, förmodligen inte mottas särskilt varmt. Och skulle det mot förmodan bli mothugg och arga blickar kring förslaget redan nu, så hinner åtminstone stormen bedarra och ni kan ändå fira en fröjdefull jul tillsammans i slutet av december. :)

Ni andra som lyckats minska ner eller få släkten att helt sluta med julklappar, hur har ni gått till väga och vad gör ni istället för att öppna julklappar på julafton? :)

Barnkalas utan tillsatt socker

I helgen hade vi barnkalas för lillebror som fyllt ett år. Vi hade bestämt oss för testa att ha ett sockerfritt kalas den här gången. Eftersom vi får en hel del frågor när det gäller kalas och presenter tänkte vi skriva lite hur vi tänker i stort men med lillebrors kalas som utgångspunkt.

Bakgrunden till att vi ville hålla kalaset sockerfritt var, förutom att vi försöker låta bli tillsatt socker till våra egna barn, att vi på storasysters kalas i vintras, hade stora mängder sötsaker. Jag tror vi räknade till sju sorters kakor och utöver det glasståg/marängsviss. Visserligen åt våra barn mest grädde och banan, men vi föräldrar blev lite äcklade av allt sött. Redan samma kväll pratade vi om att ha ett sockerfritt barnkalas nästa gång det var dags.

Ett gäng hembakade kakor, glutenfria mandelmassa- och nougatkakor, glutenfria kokostoppar samt rullrån.

Vad bjöd vi då på när kalaset var sockerfritt? Vi hade kalaset på eftermiddagen och bjöd på:

  • Fruktsallad med vispad grädde. Jordgubbar, kiwi, melon, banan och äpple. Vi blandade ihop allt i två stora bålskålar. Har du kräsna gäster kan du ju dela upp frukten och låta dem blanda sin egen fruktsallad. :) I vispgrädden hade vi haft i lite vaniljpulver (inte vaniljsocker).

  • Chokladbollar. Så kallade ”nyttiga chokladbollar” eller ”raw food bollar” som är chokladbollar där dadlar ersätter sockret. Dadlar, havregryn, mandelmjöl, kakao, kokosfett och lite svagt kaffe som mixas och sedan rullade i riven kokos.

  • Kokostoppar, en med kakao och en utan, båda recepten från Cecilia Folkesson Naturlig mat och hälsa . Båda blev riktigt goda tyckte vi, någon gäst tyckte de med choklad var lite torra och osöta (surprise!). Kanske beror det på vilken nivå på sött kroppen är van vid? Nästa gång ska vi testa att ha i kanel i de utan kakao och även doppa dem i smält mörk choklad.

  • Scones och kex med flera olika sorts ostar och mjukost. Här frångick vi sockerfriheten och serverade även marmelad som tillbehör.

  • Te, kaffe, mjölk och smaksatt vatten fanns att dricka.

Vi upplevde inga stora negativa konsekvenser av vårt sockerfria kalas. Några rynkanden på näsan när vi berättade om det, och någon kommenterade att ”vanliga kokostoppar är godare”, men i övrigt höll gästerna sig artiga till vårt experiment. Allt utom scones och kex var glutenfritt.

Jag vet att många bjuder på vattenmelontårta när de ska ha sockerfria kalas, men jag har lite svårt för kombinationen vattenmelon och grädde. Kanske har någon läsare testat det eller har något annat bra tips på något ”tårtaktigt” men fortfarande sockerfritt?

Kommer vi ha alltid ha kalas utan tillsatt socker framgent? Förmodligen inte helt sockerfria, men vi vill inte tillbaka till sockerstinna kalas. Sockerbantade kalas kan nog vara en gyllene medelväg där vi hittar några favoritkakor utan tillsatt socker, men även bjuder på frukt med glass eller glasståg likt det storasyster haft på sina båda kalas som du ser på bild nedan.

Glasståg på storasysters 1-årskalas för 1,5 år sedan.

Presenter är ju också ett gissel när det kommer till barnkalas. Då vi bara bjöd de närmaste i släkten skrev vi följande textsnutt på kalasinbjudan vi skickade ut via mejl:

På A:s önskelista står kläder till höstens förskolestart (storlek 86 eller 92). Annars leks det mycket med duplo här hemma, och det är alltid välkommet med en slant till hans sparkonto som kan växa och bli till en större present när han själv vuxit sig större.

När man skriver något liknande är det bra att räkna med att alla inte kommer följa presentrådet, men man kan ändå känna att man gjort vad man kunde. Att bara vara passivt tyst och efteråt beklaga sig över att barnen fick billiga onödiga plastleksaker, känns inte helt rättvist eftersom dels väldigt mycket av leksakerna i en leksaksbutik är just billiga onödiga plastleksaker. Och dels dina släktingar inte är tankeläsare eller per automatik vet hur just era behov ser ut. Våga vara tydlig för att styra inköpen dit du vill.

Den bästa leksaken lillebror fick? Det var nog lådan med briojärnväg som han fick ärva från sina äldre kusiner. Det vill säga bästa presenten var helt enkelt begagnade leksaker. Det blir inte en bättre present för att den är sprillans ny från butiken. Det känns kul att släktingar vågar ge presenter som sticker ut från ”normen” men som de vet att vi föräldrar och barnen uppskattar. Det vill säga våga tänka mer på mottagarna (och kanske miljön) än på omgivningens reaktion.

Totalt fick lillebror åtta presenter, cirka en från varje närvarande familj. Utöver ovanstående var det kläder, böcker och duplo. Så ganska likt det vi önskade. Än så länge får inte barnen några födelsedagspresenter eller julklappar från oss föräldrar. Eftersom de är så små är det inget de reflekterar över. Vi sätter hellre över en slant till deras sparkonto än köper någon pryl.

Kläder till lillebror och en av t-shirtarna är till storasyster för att syskonmatcha. :)

Hade vi bott större än vi gör idag så att barnen haft ett eget barnrum, hade vi gärna önskat oss någon större leksak eller möbel. Antingen genom att be några i släkten gå ihop eller genom att köpa tillsammans med oss. Kanske kan vi göra så i framtiden.

Vill du läsa om storasysters 1-årskalas med återvinningstema förra året så hittar du det här.

Har du någon erfarenhet att dela med dig av kring sockerfria barnkalas? Eller tips kring hur du gör för att minska antalet presenter?

Varför sparar vi saker i onödan?

Varför sparar de flesta så mycket onödiga prylar då då det finns så många olika typer av negativa kostnader? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det typiskt om att det är känslor istället för rationellt och logiskt tänkande som styr.

Nedan kan du läsa om några anledningar vi identifierat till varför människor tenderar att spara så mycket:

Sociala drivkrafter. På samma sätt som införskaffande av nya prylar drivs av diverse sociala drivkrafter så bidrar vår närmaste omgivning och dess krav, kultur och förväntningar till att vi behåller saker vi egentligen inte mår bra av eller faktiskt använder och har nytta av. Om du funderar på att rensa ut något men samtidigt hör en inre dialog i still med att varje hem måste ha en rejäl salt- och pepparkvarn eller vad skulle folk tro om vi inte hade en TV, så är det stor sannolikhet att det är omgivningens förväntningar och inte dina behov som motiverar det fortsatta ägandet av prylarna.

Enkelhet och prokrastinering. Det enklaste alternativet när du står inför valet att behålla eller rensa ut en pryl är nästan alltid att behålla. Det faktum att hjärnan och människan i grund och botten är lat gör alternativet spara till det första och naturligaste alternativet för de flesta. Det är betydligt jobbigare att fatta slutgiltigt beslut kring om prylen bör säljas, skänkas eller slängas. Dessutom medför dessa typer av beslut vanligtvis ytterligare aktiviteter och kostnader. Ett klassiskt sätt att förhala ett rensningsbehov är att flytta onödiga prylar till sommarstugan och på så sätt använda denna som förvaringsplats för bråte du inte tycker passar i ditt hem.

Det är ju inget fel på den. Ett vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns behov av är att det faktiskt inte är något fel på prylen. Men bara för att en sak fortfarande är fullt fungerande så betyder inte det att den fyller ett behov hos dig eller att du bör fortsätta förvara den. En anledning till att detta argument är vanligt är att många enbart ser alternativet slänga, men i praktiken finns även alternativen sälja och skänka. Att veta att en sak kommer till användning hos någon annan underlättar ofta den mentala delen av rensningsprocessen.

Det är en present. Det är vanligt att hålla fast onödigt länge vid gåvor och presenter bara för att de är just gåvor. Även om de inte längre fyller ett behov eller skapar värde i ditt liv. Många är rädda att personen de fått saken av ska upptäcka att de gjort dig av med prylen och bli sårad. Att göra sig av med saker du fått i present betyder inte att du inte bryr dig om personen du fick den av eller att du förringar gåvas värde. Du blev förhoppningsvis glad när du fick den, antingen för själva gesten eller för att den fyllde ett behov, men nu är det dags att släppa taget. Utan att du för den sakens skull behöva släppa taget om din vän. Inte skulle väl du vilja att en vän behöll något hen fått av dig men inte gillar, av ren skyldighet eller lojalitet? Nej, just det! :)

Genom att ge förbrukningsvaror och upplevelser ökar sannolikheten att pricka rätt med presenter och gåvor.

Redan tagen kostnad. Redan tagen kostnad eller “sunc cost” som många känner den vid resulterar ofta i en obehaglig känsla som uppstår med insikten om hur mycket pengar eller tid du lagt på något som inte längre levererar värde i ditt liv. Samma känsla kan göra oss villiga att skiljas från ytterligare tid och pengar i samma riktning även fast vi innerst inne vet att det är fel. Att saken har kostat pengar är inget som automatiskt kvalificerar den för att få stanna kvar i ditt hem. De flesta saker har de facto kostat pengar, för så är det med kläder och prylar. Acceptera att den kostat pengar, att du fattat ett mindre bra köpbeslut, lär av misstagen och gå vidare.

För säkerhets skull. Det är otroligt vanligt att saker och kläder sparas ”utifall att”. Det grundar sig ofta i en rädsla att prylen faktiskt en dag kan komma till användning och att du då kommer ångra att du gjort dig av med den. Det spelar ingen roll att liknande prylar i 99 procent av fallen aldrig kommer till användning, att kostnaden för att förvara prylen över tid ofta är högre än att låna, hyra eller köpa en ny vid ett eventuellt framtida behov, eller det faktum att nypriset ofta är lågt. Det är rädslan för och känslan av att ha gjort ett dåligt beslut de flesta vill undvika. Det enklaste sättet att identifiera saker du sparar för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga och trevande meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå”, “det skulle kunna komma till nytta” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgiska skäl. Det du äger och behåller främst av nostalgiska skäl motiveras oftast av en längtan efter en tid som varit eller en relation eller människa som inte längre är en del av ditt liv eller i livet över huvud taget. Det generella tipset är att inse att minnena och känslorna för tiden och människorna som varit inte sitter i prylarna utan i ditt huvud. Behöver du hjälp att minnas fungerar ett foto ofta precis lika bra, oavsett om det är fysiskt eller digitalt.

Har du något ytterligare skäl till varför du sparar saker i onödan? :)