Etikettarkiv: välgörenhetsorganisation

5 tips vid försäljning second hand

En Sifo-undersökning som släpptes i somras visar att svensken i snitt har 38 oanvända saker hemma. Slår man ihop värdet av dessa landar summan på i genomsnitt ca 18 000 kronor. Är ni flera personer i hemmet kan antalet saker och summan bli ändå större.

Om du också tillhör personerna som har pengar som ”dräller” omkring där hemma i form av prylar som inte används, så är detta inlägg perfekt för dig! Nedan får du nämligen 5 tips när det gäller försäljning av saker second hand:

  1. Rätt tidpunkt. Bäst är att sälja saker inför eller under rätt säsong. Det är få som har bevakning på ”slalomskidor” under sommarsemestern jämfört med under december månad. Många barnsaker är såklart oberoende av säsong, men ytterkläder och aktivitets-prylar säljs bäst om du tajmar dem med sin säsong. Men förutom säsong är det bra att exempelvis Tradera-annonser avslutas på kvällen när folk har tid att buda, eller att prylar läggs upp på Blocket när du kan vara hemma och ta emot köpare.
  2. Bild och text. Att ta bra bilder så att man som köpare ser vad man köper samt skicket på den, är också avgörande för att bygga trovärdighet och skapa intresse. Det finns alltid ett orosmoment vid second hand-köp över nätet, att det du ska köpa inte kommer motsvara förväntningarna. Minska den oron genom tydliga bilder och informativa texter.
  3. Välj forum. Sälja via Tradera, Blocket, gratisappar, FB-sidor eller fysiska second hand-butiker? Det är delvis en smaksak vad man gillar. Via Tradera kan du med bra bilder och informativa texter i princip slippa all kontakt med köparen. Jag tycker olika forum passar för olika saker; Traderas auktion när jag har svårt att bedöma ett lämpligt pris och saken är lätt att skicka. Lokala köp/sälj-sidor på FB för mer skrymmande saker och saker som någon i närområdet borde vilja ha. Och Blocket om jag inte får napp via lokala FB-sidan. De flesta barnkläder lämnar jag till en second hand-butik ett par km bort som säljer på kommission.
  4. Prissättning. Via Blocket eller någon googling bort så har du koll på vad andra säljer motsvarande kläder eller prylar för. Lägg dig strax under om du vill bli av med det snabbt, eller i nivå med övriga. Kanske inser du att värdet är så lågt att det inte är värt all administration som det ändå är med att sälja saker second hand. Då kan du såklart skänka sakerna vidare till välgörenhet.
  5. Ärlighet varar längst. Var ärlig i din beskrivning. Hur är skicket? Är den stor eller liten i storlek, namnad, sliten i muddarna? Jag tror alla som köper regelbundet via second hand-kanaler någon gång har köpt något som inte motsvarade förväntningarna eller beskrivningen. Se till att det inte händer för någon som köper något av dig! :)

En vanlig fråga jag får då och då är vad man ska göra om man sagt att man ska komma och köpa något, och kommer dit och prylen av någon anledning inte alls känns rätt. Många känner sig bundna att köpa för att man sagt muntligt ja via telefon, chat eller mejl. Jag har flera exempel på när detta hänt mig och handlar du mycket via Blocket och liknande kommer det säkerligen hända även dig. Det är ju annat att se något på riktigt än enbart via foton.

För oss har det hänt vid tänkt köp av tv-bänk, barnsäng och vardagsrumsbord. Då har vi helt enkelt artigt men ärligt sagt att ”den kommer inte passa som vi tänkt oss där hemma”, eller att den inte motsvarade förväntningarna vi hade och det vi såg framför oss. Någon gång har vi sagt att vi behöver fundera och gå iväg och prata ihop oss. Och så får man tillsammans samla mod, gå tillbaka och tänka att man förmodligen inte kommer träffa säljaren igen. :)

Vilket är ditt bästa tips vid försäljning eller köp second hand?

2019 års gå-bort-present

Tänk om skänka pengar till välgörenhet blev den nya blombuketten? Det vill säga att det blev kutym att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer och ge ett gåvobevis när man annars hade gett en blomma, en flaska vin eller en chokladask som gå-bort-present och liknande gåva. Att tänka till kring mottagaren man ska besöka och vad som då är mest passande av alla insamlingar som finns.

Inget ont om vackra blombuketter, men att ge hjälp till andra utsatta människor det är att ge bort omtanke på riktigt. Det finns otroligt många fina projekt vilket gör det enkelt att hitta något som matchar mottagaren. Kvinnligt entreprenörsskap med Läkarmissionen till karriäristen, eller ett matpaket med Röda Korset till den matlagningsintresserade eller Flickors rätt till utbildning till med Erikshjälpen till läraren eller studenten?

Stadsmissionen, Unicef, UNCHR och Läkare utan gränser är andra insamlingsorganisationer där du garanterat kan hitta något som matchar mottagaren.

Till den som är djur och natur-intresserad finns det också mängder med valmöjligheter. Plantera ett träd med WWF till den trädgårdsintresserade. Eller stötta ett utrotningshotat djur i likhet med det ni följare gjorde när vi tillsammans samlade in över 5000 kr (!) till vår insamling för orangutanger via WWF när vi blivit utsedda till Världshjältar. Vi är otroligt glada, stolta och tacksamma över att ni hjälpte oss med det! Andra som kämpar i samma anda och gärna tar emot en gåva nästa gång du är bjuden på middag är Naturskyddsföreningen och Greenpeace.

Så vad säger ni, är ni med och vågar testa att ge ett gåvobevis nästa gång du blir bjuden på middag eller liknande där du annars hade tagit med en mindre gåva? Vem vet, du kanske startar en ny trend i hela bekantskapskretsen, och då blir hundralappen du själv skänkte värd betydligt mer någonstans där den verkligen behövs.

Var med och skapa förändring

Visst du att 80 procent av Sumatras urgamla regnskog och drygt hälften av Borneos har försvunnit sedan 50-talet? Till största del på grund av odlingen av oljepalmer som ger palmolja. Nästan hälften av alla orangutanger lever idag i områden som riskerar att helt försvinna eller bli obeboeliga för orangutangerna inom snar framtid.

Orangutangen är sedan länge akut utrotningshotad. Den lever i trädtopparna på öarna Borneo och Sumatra i Sydostasien där regnskogen försvunnit i rasande takt. Allra mest utsatt är Tapanuliorangutangen med endast 700 orangutanger kvar (!). Risken är stor att flera orangutangarter som finns idag försvinner under vår egen livstid.

Vi har blivit utsedda till världshjältar tidigare i veckan av WWF Sverige, i fint sällskap med Clara ”Underbaraclara” Lidström och Therése Lindgren m.fl för att sprida kunskap om vår planets snabba förlust av biologisk mångfald. Vi har fått välja ett djur att stötta lite extra och det blev orangutangen som var det djur som gav oss ett uppvaknande under en resa till Borneo, vilket var en av anledningarna till att vi började ändra livsstil och startade bloggen Minimalisterna (någon vecka efter resans hemkomst). Men också för att vi genom att stötta orangutangerna även hoppas kunna bevara mer av den viktiga regnskogen.

Bild från WWF Sverige.

Om just du väljer att skänka så lite som 10 kronor till insamlingen så blir vi jätteglada – tillsammans är vi starka och kan göra skillnad på riktigt! Du hittar information om vår egen insamling här och donera valfritt belopp kan du göra här (via swish eller med kort).

När det gäller just orangutanger så arbetar WWF för att stoppa regnskogsskövling och skydda områden åt orangutangerna. De jobbar också med att stoppa handeln med orangutangungar. Palmoljan har blivit en jätteindustri som försörjer miljontals människor, och det vore naivt att tro att det går att helt stoppa produktionen. Istället jobbar WWF för att ställa om produktionen och göra den mer hållbar.

Ska du öppna plånboken under Black Friday-helgen så gör det i så fall för en god sak. ;) Som sagt; 10 kronor kan räcka långt om vi alla är med och bidrar. Var med och skapa den förändring du vill se i världen! :) Du får självklart gärna sprida budskapet om hur den biologiska mångfalden håller på att utarmas på grund av vår livsstil. Mer information finns hos WWF.

För att vara tydliga: Vi är inte sponsrade av WWF, får inga pengar för varken utmärkelsen eller för att sprida detta budskap. Och vi får heller ingen del av de insamlade pengarna. Trevlig helg! :)

Medan du sov

Medan vi sov förlorade de sitt hem. Medan vi sov svalt de ihjäl. Och medan våra Svensson-liv rullade på med studier, jobb, förskolehämtningar, aktiviteter, stress och träning så försvann två tredjedelar av jordens vilda ryggradsdjur.

Just nu har WWF en kampanj där de uppmärksammar att om vi fortsätter i nuvarande takt så kommer två tredjedelar av mängden vilda ryggradsdjur som fanns år 1970 att vara borta år 2020 (källa Living Planet Report 2016). Redan nu har 60 % av de vilda ryggradsdjuren på vår jord försvunnit de senaste 50 åren (!).

På något sätt har jag alltid känt mer för djur som far illa än för människor. Kanske för att djur känns mer hjälplösa och utsatta för människors handlingar (?). De har ingen egen talan men drabbas hårt av vår vinstfokuserade och tillväxtfokuserade samhälle.

År 2013 reste vi runt i Borneos djungel och jag fick se vilda orangutanger. Guiden, Herr Minimalist och resten av gruppen var inne i en grotta för att kolla på spindlar och andra djur men då jag har spindelfobi så valde jag att stanna kvar utanför grottan och strosade själv i djungeln. Plötsligt hör jag att kvistar som bryts av. En orangutangmamma med en liten bebis klättrar och svingar sig fram ovanför mitt huvud. Jag har en darrig filmsnutt tagen med en dålig mobilkamera från tillfället, och ett minne för livet såklart.

Orangutang på Borneo fångad på bild med en dålig mobilkamera.

Att se en vild orangutang idag är väldigt ovanligt, helt enkelt för att de är få till antalet på grund av den enorma skövlingen av deras hem – regnskogen, till förmån för anläggning av oljeplantage (som ger palmolja). Det första vi gjorde när vi kom hem från Borneo var att bli orangutangfaddrar hos WWF. Och det har vi fortsatt vara sedan dess. Det andra vi gjorde var att börja ändra vår livsstil och blogga om det på Minimalisterna.

Filmen nedan är 40 sekunder, se den och gör sedan något litet som du kan göra för att hjälpa och bevara djuren och naturen på vår planet. Tips kring hur du kan hjälpa finns här. Kanske en lämplig gåva att lägga under julgranen till den som redan har allt?

Strukturera din rensning med fyra S

Nu i april är det dags för en ”ny” capsule wardrobe för min del. När jag gick igenom mina kläder för att se vilka plagg som ska få vara med mig de kommande sex månaderna passade jag på att göra en rensning i garderoben (igen :) ).

Varje gång jag gör en mer planerad rensning, inte bara tar bort en enstaka pryl som jag inser att jag inte behöver, så rensar jag enligt en modell som vi skrev om redan i ett av våra första inlägg på bloggen år 2013, nämligen att rensa enligt de fyra s:en. Det är en modell vi även skriver om och utvecklar i vår bok Prylbanta. De fyra s:en står för; sälja, skänka, slänga och spara. Det är lika enkelt i teorin som i praktiken, och det gör rensningen mer strukturerad.

Nu var det garderoben som fick sig en liten rensningsomgång och då började jag med att;

  1. Fundera över om plagget skulle sparas eller inte. Här hjälper min capsule wardrobe mig att utvärdera plaggen. Om plagget ingått i hösten och vinterns garderob men ändå inte kommit till frekvent användning har det rensningspotential. Om jag inte väljer att ha med plagget i vårens och sommarens garderob så borde det också ha rensningspotential. Väljer jag att plagget inte ska sparas så utvärderar jag det i nästa steg.
  2. Sälja, skänka eller slänga? I nästa steg gäller det att fundera över om det är värt att sälja för att få tillbaka en liten del av kostnaden eller om det istället kan skänkas bort till välgörenhet. Eller som sista utväg slänga, vilket när det gäller just kläder sker i form av återvinning hos någon klädbutik (läs mer här vad några kedjor säger att de gör med bortskänkta plagg).
  3. Sortera klädesplaggen i olika högar (eller påsar) för de olika ändamålen. Spara brukar inte bli någon hög för mig utan snarare hängas tillbaka in i garderoben (eller läggas tillbaka där de hör hemma om det är prylar). Men kläder där det finns stora tveksamheter kring kan hamna i en ”spara-kanske-hög” som gås igenom igen det sista jag gör.
  4. Planera in i kalendern vad nästa steg är. Det är viktigt att inte låta de olika påsarna med kläder bli kvar i hemmet onödigt länge för då är risken stor att kläder börjar leta sig tillbaka in i garderoben igen. Oavsett om nästa steg är sälja på FB eller skänka till välgörenhet så planera in aktiviteten i kalendern så ökar sannolikheten att den blir av.

Rensa garderoben med hjälp av de fyra s:en.

Som ovan såg min garderobsrensning ut den här gången:

Sälja. I sälja-högen hamnade två märkeskläder som jag tänkte försöka sälja på Tradera, får se om jag administrerar det på egen hand eller anlitar någon sälj-tjänst.

Skänka. Här hamnade en polotröja och två sjalar som inte längre använts frekvent. Sjalar är en av mina akilleshälar men de börjar minimeras även de. Dessa lägger jag i en påse och tar med till vår närliggande Stadsmissionen, vi har nästan alltid en sådan påse på gång. Nu fick plaggen sällskap med böckerna jag rensade ut och skrev om i inlägget ”Böckerna jag skulle läsa igen”.

Slänga. Strumpor med hål i, en bh som gjort sitt och ett par bikinibyxor som köptes akut inför ett babysim för några år sedan men aldrig använts sedan dess. Dessa läggs i någon närliggande klädbutiks återvinningsbehållare, någon rabattkupong man får för besväret tar jag aldrig. ;)

Spara. De plagg som ligger i spara-högen på bilden var de jag behövde fundera ett extra varv kring om de förtjänar sin plats i garderoben eller inte.

Har du något område där hemma där du borde avsätta tid för att rensa enligt de fyra s:en? :)

Ett avskalat lager i linneskåpet

Vi brukar säga att leva minimalistiskt är som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig under ett nytt lager på löken och ser på saker som tidigare var oumbärliga med nya ögon och kan släppa taget. Ibland blir det väldigt tydlig i praktiken även för oss. Exempelvis när vi rensade linneskåpet en regnig dag förra veckan. Vi kunde nu rensa ut ytterligare 10 blandade bäddtextilier och 6 handdukar, trots att det var minst tredje gången vi rensade i linneskåpet.

Vi tyckte vi rensade rejält förra rensningsomgången i linneskåpet, men det är precis så det är med minimalism. Du blir aldrig helt klar och det är resan och inte målet som räknas. I vårt fall upptäckte vi två saker i samband med rensningen:

  • Dels att det kommit in nya lakan till barnen som de fått i julklapp/födelsedagspresent, som gjorde att vi nu kunde göra oss av med väldigt slitna, ärvda dito, eller helt enkelt överflödiga.
  • Dels att flera av handdukarna vi för några år sedan sparat med klassiska argument som ”om uti fall att”, ”kan vara bra att ha när vi får barn” etc, fortfarande låg mer eller mindre oanvända längst in i linneskåpet.

Vissa lakan och handdukar, de du ser nedan, lade vi ner i det vi kallar för framtidslådan som du kan läsa mer om i inlägget ”Den säkra framtidslådan”. Där lägger vi saker som vi vet kommer till användning inom överskådlig framtid. I detta fall ett par kökshanddukar som kommer bytas ut när befintliga (som ser exakt likadana ut) blir för fläckiga eller går sönder. De är ärvda av Herr Minimalists mormor så viss nostalgi finns kring dessa kökshanddukar i lin med brodyr. Ett påslakan och örngott till barnen som kommer behövas, men just nu klarar vi oss väldigt bra med enbart två uppsättningar till vardera barn. Blir det kräksjuka för båda barnen samtidigt kan vi plocka upp detta bäddset från förrådet, eller så snart något av de vi har går sönder.

Överflödiga kökshanddukar och sänglakan till framtidslådan

Hur många set/uppsättningar med lakan och handdukar behöver man? Den frågan får vi väldigt ofta. Vi skulle vilja svara två set. Ett som är i bruk och ett som du växlar med som är i tvättkorgen/tvättmaskinen/linneskåpet.

Så enkelt är dock sällan svaret och det finns inget direkt ”rätt” antal för alla, utan du måste utgå från just dina eller din familjs behov. Antalet kan bero på tillgång till tvättmaskin och torktumlare, hur ofta du tvättar lakan/handdukar, om du har barn och var de sover, hur du är som person gällande variation, hur mycket förvaring du har, möjligheten att vid eventuell vinterkräk-kris ha beredskap av andra lakan (gästlakan, barnens sängkläder etc).

Vi har tre set med sängkläder till vår dubbelsäng och två uppsättningar handdukar (badlakan + handdukar). När nästa set med sängkläder går sönder så pass mycket att vi inte kan/villl laga det mer, så ersätter vi det inte med något nytt utan växlar de två vi har. Tills vi eventuellt upptäcker att vi har behov av ytterligare uppsättning, men det får framtiden utvisa.

Många hävdar att textilier är förbrukningsvaror och därför villl de slita ut dem och inte rensa ut dem. Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Hur många år kan det inte ta att slita ut sängkläder och handdukar? Kan det vara bättre om de kommer till användning frekvent på annat sätt under den tiden? De flesta växlar ändå bara bland favoriterna medan övriga utgör hyllvärmare.

Men vad gör man med utrensade lakan och handdukar? Vi frågade om våra mor- och farföräldrar ville ha några av våra som fortfarande var i gott skick, men för oss överflödiga, i sin sommarstuga. Där har vi noterat att vissa lakan sjunger på sista versen. De tackade ja. Vårt motkrav var att de samtidigt skulle göra sig av med lika många av nuvarande sängkläder. :)

Utrensade sängkläder, några till mor- och farföräldrarnas sommarstuga och några till textilåtervinning.

Kanske finns det någon i din närhet som tar emot textilier och syr andra saker av? Vi gjorde exempelvis torkdukar/tvättlappar av gamla handdukar innan vi fick barn, dessa används dagligen vid blöjbyten.

Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Alla har inte någon person att skänka till, och vad man kan göra beror såklart även på vad du rensat ut. Vi har exempelvis rensat ut dukar och skänkt till välgörenhetsorganisationer. Lakan och handdukar i hyfsat skicka kan i vissa städer skänkas till katthem, härbergen och kvinnojourer. Flera stora klädkedjor tar emot textilier (och såklart kläder), även fläckiga eller med hål i. Vad som händer med dessa efter att du stoppat dem i insamlingslådan skriver vi om i ett separat inlägg som kommer i helgen eftersom vi får många frågor kring det.

Har vi nu skalat klart alla lager i linneskåpet och tagit oss in till lökens kärna eller kan vi rensa ytterligare bland sängkläder och handdukar? Som vi nämnde är minimalism en resa som inom de flesta rensningsområden fortsätter. Om något år har barnen växt ur spjälsängarna och vi kan rensa ut alla lakan relaterade till det och nya sängkläder gör anspråk på att komma in. Några handdukar kanske sjunger på sista versen och får bli torktrasor och något set med sängkläder till dubbelsängen har kanske rensats ut… Löken fortsätter att skalas. :)

Var kan du skala av ytterligare ett lager av prylar i hemmet?

Fem prylar du aldrig ska slänga

Med miljön i fokus har Blocket tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en lista på fem prylar du aldrig bör slänga då de har extra stor negativ miljöpåverkan och samtidigt är lämpliga för andrahandsmarknaden.

Här är de fem prylar du aldrig bör slänga utan istället försöka sälja eller skänka bort:

1. Jeans. 11 000 liter vatten. Så mycket krävs för att producera ett par jeans. Lägg där till ett gäng giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning där svarta och blåa färger är värst. Dessa populära byxor är en riktig miljöbov med andra ord.

2. Mobiltelefoner och datorer. Arsenik, cyanid, mutbrott och penningtvätt. Produktionen av mobiltelefoner och liknande elektronik kräver inte bara miljöfarlig arsenik och cyanid. Prylarna innehåller dessutom flera metaller vars brytning ligger bakom konflikter i Centralafrika och skapar mutbrott, penningtvätt och brott mot de mänskliga rättigheterna.

3. Cyklar. Energikrävande stålproduktion och järnmalm. Att lyfta en tågvagn järnmalm från en gruva kräver ungefär lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn. Stålproduktion är med andra ord extremt energikrävande. Nu finns det ju cyklar i andra material, men de flesta cyklar tillverkas fortfarande av stål och järn.

4. Skinnsoffor. Kossor, metangas, stål och träd. För att tillverka stommen till en skinnsoffa krävs stål och trä, varav träden måste växa i omkring 50 år. Till själva soffan krävs sedan en stor mängd mat till kossor, vilka i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Tänk på det nästa gång du funderar på att köpa eller göra dig av med en skinnsoffa. :)

5. Vitvaror. Stål, plast och färg. Denna blandning består många av våra vitvaror av och dessa material är energikrävande vid såväl produktion som återvinning. Kyl och frys som är äldre än 10 år bör dock lämnas till återvinningscentral då de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.

Många tänker att vi i Sverige är bra på att värna om miljön, och till viss del stämmer det. Vi är exempelvis duktiga på att åka kollektivt och på återvinning, samtidigt är vi dock, som de flesta västländer, flitiga konsumenter vilket kräver stora resurser och har negativ miljöpåverkan. Genom att handla begagnat sparas resurser, i form av exempelvis minskad nytillverkning. Beräknat på Blockets försäljning 2015 sparade svenska folket in ungefär 0,8 miljoner ton växthusgaser på att handla begagnat. Det motsvarar lika mycket utsläpp som om Stockholm hade varit fri från all vägtrafik i ett helt år. Och det gäller endast handeln som sker via Blocket.

Om du är händig kan gamla, slitna och trasiga jeans bli såväl snygga kuddar som väskor. De kan även lämnas i de stora klädkedjornas återvinningsboxar, H&M var tidigt ute med detta men numera har även Lindex och KappAhl hakat på trenden. Mobiltelefonerna kan skickas till företag som återvinner dessa mot en viss summa pengar. Och annars är såklart Tradera och Blocket, liksom diverse välgörenhetsorganisationer jättebra alternativ.

Vilka prylar skulle du själv aldrig slänga utan istället sälja eller skänka bort?