Etikettarkiv: textil

Minimera samlingen med textilier

13 svar

Att rensa förvaringsutrymmen med diverse textilier kan vara något av en arkeologisk utgrävning. Ytterst hittar du oftast de senaste inköpen, strax innanför hittar du lite äldre varianter som tidigare var favoriter. Och längst in hittar du de textilier som du egentligen inte vill kännas vid att du en gång i tiden betalade för. Kanske minns du inte ens hur de ser ut – men de är säkert riktigt bra att ha om det blir aktuellt med zombieapokalyps eller om en hel armé med spontangäster dyker upp.

Det här inlägget tillhör serien med blogginlägg med tips kring att börja decenniet lite lättare, och idag fokuserar jag på rensning av textilier. Till textiler räknas allt från sängkläder och handdukar, till filtar, gardiner och dukar.

Hur kommer det sig att de flesta har rensningspotential bland textilier? Egentligen är det lite märkligt att det ofta finns en fantastisk rensningspotential bland textiler med tanke på att det inte är speciellt jobbigt att rensa bland dessa. Vem har egentligen en emotionell relation till sin handduk eller har investerat besvärande stora summor pengar på gardiner eller ett örngott?

Överflödet i linneskåpet beror oftast på något av följande:

  • Du sparar dem för säkerhet skull. Många sparar extra uppsättningar ifall det osannolika skulle hända; om du utan förvarning skulle få mängder med övernattande gäster, om hela familjen skulle bli fullständigt utslagen av kräksjukan exakt samtidigt eller om du plötsligt skulle bli personligt ansvarig för Nobelmiddagen. Typ. :)
  • Det är ju inget fel på dem. Även om de flesta gör sitt yttersta för att slippa använda sina, av slitage, florstunna gamla sängkläder, de urtvättade och numera sträva frottéhanddukarna, de permanent fläckiga dukarna eller de omoderna gardinerna, så är det egentligen inget fel på dem. Därför blir de kvar.

Om ditt linneskåp är i behov av rensning så kan det vara bra att tänka på att andrahandsmarknaden för textilier är nästan obefintlig, men ditt överflöd kan tas emot av kvinnojourer, härbärgen, katthem eller liknande institutioner.

Har du småbarn eller barnbarn på väg kan urblekta slitna handdukar göras om till uppskattade tvättlappar eller torktrasor. Det är miljövänligare och mer ekonomiskt att använda än engångsvarianter i papper. Dessutom är de garanterat giftfria efter hundratals tvättar.

  • Föredetta handdukar som numera utgör tvättrasor/torktrasor till barnen.

Vi har nöjt oss med två kompletta uppsättningar sängkläder till vår egen säng, och två till barnens (varav ett ärvt). Samma lika med handdukar. Det vill säga en uppsättning används och den andra är i tvätten/linneskåpet. Sen har vi ett par udda varianter till övernattande gäster. Men det är såklart individuellt hur många uppsättningar man behöver, beroende på vanor, tvättmöjligheter, sjukdomserfarenheter och frekvensen av övernattande gäster.

Tidigare i livet samlade jag på mig stora mängder dukar då flera i släkten var duktiga duk-producenter och jag själv trott att det ska man väl ha när man blir ”vuxen”. När jag väl blev vuxen märkte jag att jag inte alls tyckte om att ha dukar på ytor på samma sätt som mina föräldrar gillar. Ett fåtal större dukar har sparats även om de nu under småbarnsåren endast kommer fram i samband med kalas eller liknande festligheter. Majoriteten av övriga dukar har fått vandra vidare till andra som uppskattar och använder dem mer.

Och du, barn- och bebisfiltar, hur många kan man egentligen ha? :) Vi har genom åren fått åtminstone en handfull, och då har vi ändå hållit emot. I slutändan är det två stycken som barnen fått i dopgåva med namn, födelsedatum, födelsevikt etc på som används frekvent till såväl lek som mysfilt. Övriga har lämnat hemmet och landat hos någon annan som förmodligen har alldeles för många bebisfiltar där hemma. ;)

Vill du ha tips på hur du steg för steg kan gå tillväga rent praktiskt för att rensa i linneskåpet så hänvisar jag till steg för steg-guiden i inlägget här.

Är ditt linneskåp i behov av rensning? Hur tänker du kring mängden textilier i linneskåpet?

Relaterade inlägg:

  1. Ett avskalat lager i linneskåpet
  2. Rensa kökshanddukar steg för steg
  3. 10 enkla saker att prylbanta under semestern

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

18 svar

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

  • Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
  • Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
  • Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
  • Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Relaterade inlägg:

  1. Tips kring textilåtervinning från våra läsare
  2. Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel
  3. Samarbete: Ta hand om dina kläder

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

17 svar

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

Relaterade inlägg:

  1. Alla dessa bebissaker
  2. Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel
  3. Tygblöjor vs kemikalieblöjor

Det gör ont att rensa garderoben

7 svar

I dagens Metro kan vi läsa ny forskning från Göteborgs Universitet som visar att många mår dåligt av att göra sig av med gamla kläder. Studien visar att vi har svårast att göra oss av med handgjorda textilier, barnens första kläder samt tidstypiska plagg och accessoarer.

Studien har gjorts av etnologiprofessorn Anneli Palmsköld och ligger till grund för boken ”Textilt återbruk – om materiellt och kulturellt slitage”, som utkommer den 27 september i samband med Bokmässan.

– Det första utmaningen är den moraliska frågan om det är möjligt att slänga något som fortfarande är funktionellt. Den andra att kläder väcker mycket minnen, säger Palmsköld.

Om du känner igen dig i studien finns det dock ett knep att ta till; sälj dina kläder på Blocket eller Tradera. Studien visar att personer som säljer sina plagg vidare mår bättre än de som inte gör det.

Relaterade inlägg:

  1. Förvaringsrapporten 2016
  2. Att göra sig av med en favorit
  3. 5 plagg du enkelt kan rensa ut