Etikettarkiv: tink

Köper du prylar eller välbefinnande?

Har du tänkt på vad mycket pengar vi lägger på kläder och prylar jämfört med hur mycket vi lägger på vår egna fysiska och psykiska hälsa? Jag upplever att träning och andra långsiktiga satsningar i vårt eget välbefinnande oftast får en betydligt mindre pott i vår månadsbudget?

En ny iPhone här, en ny bikini och ett par nya höstplagg där, några inredningsdetaljer och en vinterjacka med matchande halsduk. Ingen skulle höja på ögonbrynen för den konsumtionen under ett år trots att den säkert inte var livsviktig samt kan uppgå till ett femsiffrigt belopp totalt. Men hur mycket pengar lägger vi på vårt eget psykiska och fysiska välbefinnande? Det som egentligen borde värderas otroligt mycket högre än prylar och kläder. Gymkort upplevs dyra, ekologisk mat likaså, PT-timmar ska vi inte ens tala om och att gå till en coach regelbundet kostar bara fåtalet på sig.

Min analys är att vi är dåliga på att värdera sådant som inte lämnar något fysiskt efter sig. Eller saker som inte ger omedelbar positiv belöning. Upplevelser är också något som oftast inte lämnar något fysiskt efter sig, men det ger ändå någon slags omedelbar positiv tillfredsställelse.

Men när det gäller områden där belöningen är mindre konkret och där man själv har ett visst ansvar för att få betalt för nedlagda tid, pengar och energi, så är vi inte lika generösa mot oss själva. Likaså områden där belöningen kommer först på lång sikt. Det räcker inte att gå till gymmet en gång, gå på ett coachsamtal, åka på en träningsresa eller äta en hälsosam måltid för att må bra på lång sikt. Det krävs ofta någon form av regelbundenhet och du är oftast själv ansvarig för, åtminstone delar av, utvecklingen.

Det är helt enkelt lättare att låta pengarna gå till prylar. Risken för att misslyckas eller att inte få valuta för pengarna är mindre. Det står en prislapp och du vet ofta ganska väl vad du får med dig hem och belöningen sker direkt (om än kortvarigt). Det har kanske att göra med människans oförmåga att investera och tänka långsiktigt och holistiskt?

Har du en app likt Tink eller bankernas egna utgifts-uppdelningar så kan du hyfsat snabbt få en överblick över hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder, respektive din egen fysiska och psykiska hälsa.

Har du funderat kring hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder vs mer långsiktiga investeringar i dig själv under ett år?

Akilleshälar vid konsumtion

De flesta av oss har någon eller några kategorier av saker inom vilka vi gärna shoppar trots att vi redan har allt vi behöver och där det är alldeles för lätt att falla för ytterligare köp när vi väl öppnat plånboken.

Inom dessa områden är det lätt att hitta argument som rättfärdigare ytterligare köp. Till exempel att något är kompatibelt, kompletterar, sticker ut, är unikt, är säsongens variant eller färg, har en ny teknisk feature, förbättrar eller bara dyker upp vid ett unikt och minnesvärt tillfälle.

Det är helt enkelt områden där vårt immunförsvar mot konsumtion av olika anledningar är svagt, där våra ambitioner kring behovsstyrd konsumtion tenderar att fallera och som vi av uppenbara skäl borde hålla oss ifrån i allmänhet, både i fysiska eller digitala butiker.

Vi brukar skoja om att dessa områden är våra minimalistiska akilleshälar, eftersom vi precis som alla andra givetvis har dem. Om du följt bloggen länge och ägnat våra månatliga in- och ut-listor uppmärksamhet har du kanske redan listat ut några av dem, om inte så följer de nedan:

Herr Minimalist – Tekniska prylar i allmänhet och e-böcker och appar i synnerhet.

  • Tekniska prylar. Ett genuint teknikintresse gör att ”nice to have” ibland trumfar ”need to have”, speciellt när det gäller uppgraderingar av redan uppskattade prylar. Men då och då kan det även röra sig om ett helt nya intressen, som exempelvis den activity tracker som köptes i december.
  • Böcker. Ett stort intresse för självutveckling, lärande och läsning i allmänhet har gjort att ebok-köp till Kindlen tenderar att gå över styr. Appen Tink blev en ögonöppnare för hur mycket pengar som årligen läggs på digital eboks-shopping och där alla inköp inte ens hinner konsumeras innan det i ett inspirerat ögonblick är dags för nästa köp.
  • Appar. En passion för produktutveckling inom mjukvara gör att den tid och pengar som läggs på appar och mjukvara ofta springer iväg i jakt på smidiga lösningar. Ofta grundar sig sökandet i konkreta dagliga ”behov” och ”problem” som i fallet med scanner-appmat-list-app eller to-do-app men långt ifrån alltid.

Fru Minimalist – Kläder i allmänhet och dyra märkeskläder och halsdukar/sjalar/scarfs i synnerhet.

  • Kläder. Fru Minimalist har länge haft ett stort intresse för snygga kläder. För en tjej med väldigt alldagligt utseende som knappt sminkat sig med mascara under högstadiet, blev kläder sättet att sticka ut från mängden. Någonstans där uppstod intresset för dyra och lite udda klädesplagg, som gärna införskaffades under dagsresor till storstaden Stockholm.
  • Dyra märkeskläder. Fru Minimalist började jobba extra redan som 14-åring vilket gjort att det redan tidigt fanns extrapengar under studietiden. Detta gav (tyvärr :) ) även möjligheten att börja köpa dyra märkeskläder tidigt och skaffa (o)vanan att vilja äga sådana. Det har följt med i vuxen ålder och förmodligen är det därför en hel del plagg givit retroaktiv shoppingångest.
  • Halsdukar, sjalar och scarfs. I teorin bör det räcka med med två halsdukar/sjalar, en till vinterjackan och en till den kombinerade vår-/sommar-/ och höstjackan. Trots detta trängs minst 7-8 stycken i lådan på hatthyllan och i säsongslådan. Så här vid tidig vår blir suget som störst då butikernas utbud av vackra halsdukar, sjalar och scarfs i vårens färger och mönster tenderar att öka. Butiksfönstren visar upp fina sidensjalar/scarfs, de dyker upp på Tradera eller bärandes av kollega, och skapar ett starkt shoppingsug. Här gäller det att se upp!

Ovan är våra akilleshälar där vi medvetet måste se upp när det gäller konsumtion. För dig kanske det är helt andra saker som lockar, exempelvis inredningsprylar, barnkläder, pysselsaker, Tradera-fynd, förvaringslådor, blommor, jultomtar eller ljusstakar.

Vilket eller vilka områden är din akilleshäl när gäller shopping? :)

Minimalistiska apptips – Tink (iOS)

Det här är det tionde inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i våra liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Den app jag recenserar denna gång är appen Tink. Trots att den är helt gratis tillför den otroligt mycket värde i våra liv eftersom den hjälper oss att nå insikter kring vår privatekonomi och våra konsumtionsmönster, vilket motiverar ökat sparande och minskad konsumtion.

Tink fungerar så att du ger appen möjlighet att via BankID koppla upp sig mot dina bankkonton. Därefter laddar den hem ditt utdrag och kategoriserar alla dina utgifter i grupper som exempelvis boende & hushåll, mat & dryck, shopping, transport eller hälsa & skönhet per vecka, månad eller valfri tidslängd. Du har även möjlighet att sätta ekonomiska mål och appen varnar om du överskrider dessa samt om det generellt sker något fuffens som dubbeldragningar eller identitetsstöld.

Tink Examples

Jag personligen tycker att det är superintressant att se hur mitt spenderande förändras över tid samt vad jag faktiskt lägger pengarna på. Jag har som exempel nått följande insikter:

  • Mellan en tredjedel och fjärdedel av mina månatliga utgifter går i snitt till rena boendekostnader, trots att vi sambor och bor relativt litet.
  • När jag inte är pappaledig lägger jag mycket mer pengar på restaurangluncher men även restaurangmiddagar än väntat.
  • Våra resor tenderar att vara dyrare än jag tror eftersom jag ofta glömmer att räkna med kringutgifter utöver själva hotell, flyg och mat, som utflykter, taxi, utrustning, kontanter osv.
  • Min största rena shoppingkategori under 2015 är hemelektronik. Därefter kläder och accessoarer, böcker och spel samt sport och fritidsartiklar.
  • De senaste året har jag lagt 6000 kronor på kläder men bara 1000 kronor på presenter (stackars Fru Minimalist).
  • Jag borde nog ha köpstopp när det gäller e-böcker till min Amazon Kindle. ;)

Det som eventuellt talar emot Tink är att de självklart tjänar pengar på att analysera sina användares data. Data och analyser som de sedan säljer vidare, visserligen utan kopplingar till enstaka individer men ändå. Det vore även rätt läskigt om de drabbades av till exempel ett dataintrång, det vill säga Tink är inget för den svårt paranoide.

En annan sak som ligger Tink i fatet är att det inte lämpar sig speciellt väl för dem som inte betalar det mesta med kort. Då har Tink ingen data att analysera och resultatet blir av förklarliga skäl rätt ointressant.

Har du använt dig av Tink eller liknande tjänster tidigare och vad har du i så fall nått för insikter tack vare verktyget?