Kategoriarkiv: Arbete

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör arbetsrelaterade frågor.

Entimmesmötet

Självklart finns det ett behov för människor att ha möten, både privat och ännu frekventare i arbetslivet. Vissa möten har som syfte att avrapportera status, andra att lösa eller diskutera konkreta och komplexa problem. Några av dessa kräver enbart ett par minuter och andra många timmar.

Mina arbetsdagar består ofta till stor del eller helt av möten och det finns mycket hos dessa möten som kan förbättras. Till exempel att de alltid bör ha en agenda, att rätt personer ska medverka, att irrelevanta diskussioner elimineras, att deltagarna förbereder sig samt att de avslutas med en tydlig summering och förankring av eventuella uppgifter. Men det är inte det jag tänkte beröra i detta inlägg utan istället det slentrianmässiga entimmesmötet.

Entimmesmötet är, precis som det låter, ett möte som är precis en timme långt. Väldigt ofta behöver det absolut inte vara så långt men trots det bokas en timme för säkerhets skull och enligt Parkinsons lag så blir mötesdeltagarna ofta kvar hela mötestiden ut.

Jag funderar ofta på hur det skulle se ut på arbetsplatser om alla strävade efter att korta ned mötena till minsta möjliga. Då skulle troligen de som enbart dyker upp för att med gott samvete ta det lugnt under en timme tacka nej, de som väl dyker upp skulle tvingas förbereda sig för eventuella beslut istället för stjäla tid till det under själva mötet, de som normalt har dåligt fokus och distraheras av mail eller smartphone skulle inte ha möjlighet att tappa fokus och sist men inte minst skulle många kunna arbeta halvtid istället.

Det med halvtid är så klart inte sant men jag tror att det slösas bort otroligt mycket tid på de slentrianmässiga entimmesbokningarna som drar ned allas effektivitet och tvingar oss att jobba över och stressa i onödan. Därför kommer jag framöver försöka använda mig av halvtimmesmöten eller mindre där jag tidigare bokade entimmesmöten. Det ska bli spännande att se om tiden räcker till, om mötena blir mer effektiva samt hur det tas emot av kollegor och kunder.

Vad har du för möteskultur på din arbetsplats? Lider du också av permanent mötesterror? :)

Alla saker har en bestämd plats

Tänk om allting du äger har en och endast en bestämd plats där de hör hemma. Så fort du inte använder saken ifråga lägger du tillbaka den och så fort du behöver den igen vet du exakt var den ligger. Precis som i en segelbåt där all utrustnings existensberättigande och placering bör vara genomtänkt och optimerad.

Precis så har jag och Fru Minimalist valt att hantera våra saker, allt från prylar till kläder, och vi tycker att det är så fantastiskt bra och effektivt att vi vill dela med oss av våra insikter och erfarenheter kring detta. Några av fördelarna vi ser med att var sak har en bestämd plats är följande:

  • Du hittar dina saker. När alltid har en naturlig plats, antingen i hemmet, i en väska eller i en specifik ficka så tenderar färre saker att slarvas bort, förläggas, glömmas kvar, försvinna eller bara vara svåra att hitta.
  • Alla hittar gemensamma saker. Bor du till exempel i ett hushåll med flera personer så tenderar saker att försvinna eller byta plats med jämna mellanrum, men om alla vet exakt var en sak hör hemma och följer detta så slipper ni det problemet och eventuella irritationsmoment som lätt uppstår när saker flyttas runt.
  • Du sparar tid. När du i samma ögonblick som du behöver något vet var du hittar detta så slipper du slösa tid och energi på att leta efter var du lagt exempelvis bilnyckeln, fakturan som ska betalas eller tidningen med receptet du tidigare sparat.
  • Du slipper stressa upp dig. Det kan vara oerhört stressande att inte hitta något, speciellt om det av en eller annan anledning börjar bli ont om tid. Till exempel när du inte hittar din plånbok på väg till jobbet.
  • Du slipper köpa något i onödan. Då dina prylar har ett naturligt och logiskt hem blir det mycket tydligare om du redan äger något du funderar på att införskaffa. Allt från dammsugarpåsar till sportutrustning.
  • Det du har kommer till användning. Då dina saker har ett naturligt och logiskt hem ökar din överblick av vad du äger med följden att det troligen kommer till frekventare användning.
  • Ditt hem upplevs som rent och avplockat. Eftersom rätt plats för något ytterst sällan är på hallbordet, soffbordet, skrivbordet, matbordet eller golvet så tenderar ytor att hållas renare och hemmiljön lugnare.
  • Det blir lättare att städa undan. När varje sak har ett naturligt hem tar det mindre mental energi att städa undan hemma eftersom besluten om var saker ska ta vägen redan är tagna. En bonus är att städningen med största sannolikhet blir mindre tidskrävande och sker frekventare.
  • Du får en skön känsla av kontroll. Nu är inte alla i lika stort behov av kontroll men de flesta mår trots allt bäst av att ha allt från ekonomi, arbets- och privatliv under någorlunda ordning och kontroll.

En undersökning från juni 2013 visar att svenska hushåll i genomsnitt skulle spara 34 timmar per år, det vill säga nästan en hel arbetsvecka, på att ha bättre ordning hemma. Det som anges vara vanligast att inte hitta är nycklar till bilen, hemmet eller cykeln, samt vantar och mössor till sig själv eller barnen. Hushållen tror enligt undersökningen att mest tid går att spara genom att ha bättre ordning i garderoben, en avsedd plats för småsaker i hallen eller ett välorganiserat hemmakontor.

Nackdelen jag ser är att du kan upplevas som lite av ett kontrollfreak av din omgivning. Framför allt av de som inte har viljan eller det mentala fokuset att följa rådet ovan, men vi brukar trösta oss med att det bara handlar om avundsjuka de få gånger vi får kritik. ;)

Vet du var du kan hitta något så fort behov uppstår eller är ditt liv fyllt av ett ständigt letande och vad letar du i så fall oftast efter?

Känslan av att vilja bli klar

I november fick jag ett erbjudande om ett nytt jobb. Ett högst attraktivt sådant då både företagets verksamhet i sig är intressant och arbetsuppgifterna precis inom det område jag vill utvecklas. Självklart tackade jag ja.

I samband med att jag skrev på för den nya tjänsten kom känslan av att vilja bli klar med den garderobsförändring jag arbetat med under det senaste halvåret. Jag ville färdigställa den optimala klädstrukturen och känna att samtliga plagg är kvalitativa, stilrena och funktionella, samt enkelt kan matchas kors och tvärs. Och jag ville ha garderoben helt klart innan jag tillträdde den nya tjänsten.

Å ena sidan kan känslan av att vilja bli klar göra att saker faktiskt snabbt blir genomförda, men som med många saker som går för fort kan det också bli fel, vilket också hände då jag gjorde mig av med plagg som jag i efterhand insåg mig behöva. Därför släppte jag i mellandagarna tanken på att stressa klart garderoben innan jag börjar på nya arbetsplatsen och låter istället processen få ta den tid den behöver. 

Jag ser trots allt inte minimalism som något man någonsin blir helt klar med utan mer som en livsstil och resa. Det kommer alltid komma in nya plagg i garderoben, om än inte i lika strid ström som för ett par år sedan, och i takt med att jag utvecklas kommer det alltid finnas ett visst behov av rensning.

Känner du igen känslan av att vilja komma på plats och bli klar? Vad har det haft för inverkan på dig, dina saker och ditt hem?

Värdet av visitkort

Vad är egentligen syftet med visitkort? Den frågan ställde jag mig här om veckan efter att ha rensat ut min privata och urgamla suddgummissamling och ganska kort därefter fick syn på min smockfulla visitkortspärm på jobbet.

Historiskt sett har jag samvetsgrant satt in alla visitkort jag fått av kunder och partners i en pärm så fort jag är tillbaka på kontoret, lite som en maskin utan insikt och eftertanke. Mest på grund av att jag vet att det är något man ”bör” göra och något som ”alla andra” gör. Vad jag dock aldrig reflekterat över är att jag enbart vid en handfull tillfällen under min yrkesverksamma del av livet faktiskt öppnat pärmen för att hitta ett redan insorterat visitkort.

Jag funderade därför över den optimala livscykeln för att visitkort och kom fram till följande.

  1. Ett visitkort är ett väldigt bra sätt att på ett snabbt, smärtfritt och effektivt sätt förmedla sina egna eller få någon annans kontaktuppgifter.
  2. Ett visitkort är även bra eftersom det går att snabbt skriva ned en liten anteckning på visitkortet kring vem personen är och varför hen är intressant att hålla kontakten med.
  3. De visitkort du mest av artighet tar emot kan slängas direkt. Antingen lite diskret på plats eller så fort du är tillbaka på kontoret eller hotellrummet.
  4. Så fort du är tillbaka vid datorn eller på kontoret är det effektivast att lägga in de personer du vet dig vilja hålla kontakten med i ett digitalt kontaktregister.
  5. Finns det en anteckning eller uppgift på kortet så går även den in i det digitala kontaktregistret alternativt att-göra-listan. Därefter slängs de fysiska visitkorten.

Som jag ser det finns det inget som helst värde i att behålla fysiska visitkort om du genomför punkt (4) och (5) ovan, annat än prestigen med att ha en eller flera smockfulla visitkortspärmar.

Därför slängde jag alla mina visitkort och ställde tillbaka plastfickor samt visitkortspärm i kontorsförrådet med en lättare och friare känsla i sinnet. Det kändes otroligt skönt att rensa bort ännu en onödigt samling och dessutom en ofta förbisedd att-göra-lista från mitt medvetande.

Får du visitkort av de personer du möter i ditt arbete och hur hanterar du dessa? Kanske har du lite lugnare på jobbet så här inför jul alternativt i mellandagarna och kan passa på att rensa bland dina visitkort?

Paretoprincipen rätt applicerad är minimalism

Om du är som de flesta andra människor så använder du större delen av tiden endast en mindre del av din garderob. Detsamma gäller förmodligen din musiksamling där du större delen av tiden lyssnar på en liten del av all din tillgängliga musik. Och av den tid du spenderar på jobbet kommer troligen större delen av dina avgörande resultat från en mindre del av de uppgifter du lägger din tid på.

Denna typ av fördelning går att finna i nästan alla sammanhang och kallas ofta för Paretoprincipen. Det är en empirisk regel enligt vilken 20 procent av orsakerna står för 80 procent av verkan. Samma princip kallas även 80/20-regeln. Vad som gör denna princip så intressant ur ett minimalistiskt perspektiv är att Paretoprincipen rätt applicerad på din tid, dina pengar och ditt fokus nästan automatiskt gör dig till en minimalist.

För som minimalist går mycket ut på att eliminera de onödiga 80 procenten och fokusera på de avgörande 20 procenten. Till exempel identifiera och eliminera större delen av din garderob som i stort sett aldrig används, att identifiera och eliminera större delen av ditt dagliga informationsintag som varken gör dig gladare eller klokare eller varför inte att identifiera och eliminera större delen av dina åtaganden som varken för dig framåt karriär- eller utvecklingsmässigt.

Paretoprincipen går enligt min erfarenhet att applicera på nästan vad som helst med ökad lycka, medvetenhet och resultat som utfall. Den jobbiga delen med att applicera principen är att du blir smärtsamt påmind om allt onödigt du lägger din tid, dina pengar och ditt fokus på.

Inom vilka områden i ditt liv skulle du må bra av att applicera Paretoprincipen och hur skulle ditt liv i så fall förändras?

Att lämna jobbet på jobbet

Det finns oändligt många olika typer av arbeten som ställer helt olika krav på utföraren. Några jobbar främst med kroppen, andra mest med huvudet. Några jobbar på natten, andra främst på dagen. Några har uppgifter som enbart går att utföra på arbetsplatsen, andra uppgifter som kan tas med överallt.

Jag har en typ av arbete som går att utföra ungefär var som helst så länge jag har jobbdatorn och jobbmobilen med mig. Det är ofta bra eftersom jag då kan arbeta hemifrån någon dag i veckan om jag skulle föredra det eller från hotellrummet då jag är på tjänsteresor.

Precis samma upplägg har dessvärre även en baksida. Jag har under våren och hösten ofta tagit med mig jobbdatorn hem på kvällar och helger, inte för att arbeta, utan för att jag och Fru Minimalist inte haft någon egen dator. Syftet med att ta hem jobbdatorn har varit att skriva och läsa blogginlägg, sköta bankärenden, kommunicera med vänner via mail etc.

Att släpa hem jobbdatorn har dock visat sig vara inte bara fysiskt betungande, utan även mentalt. För vad som lätt händer då jag sitter framför min jobbdator, trots att det är efter arbetstid, är att jag lite snabbt kikar i jobbmailen alternativt ser något annat som för in tankarna på arbetet. Plötsligt sitter jag där och arbetar eller tänker på arbete istället för att använda kvällen och helgen åt återhämtning och roliga fritidsaktiviteter.

Jag trodde, kanske lite naivt, att jag med disciplin och medvetenhet skulle kunna eliminera det beteendet men har insett att i praktiken fungerar det inte speciellt väl. Enda sättet för mig att känna mig helt fri är att lämna jobbdatorn på arbetsplatsen när jag går hem för dagen.

Därför köpte jag och Fru Minimalist här om veckan en MacBook Pro. Kanske inte helt minimalistiskt tänker du, men minimalism handlar inte bara om fysiska ting utan även att göra plats för rätt tankar och beteenden och det är precis vad som blev resultatet.

Jag känner mig numera otroligt mycket friare på kvällar och helger och märker även att jag återhämtar mig bättre. Det gör i längden att jag kan arbeta mer fokuserat och engagerat då jag väl är på jobbet, vilket gör det till en win-win både för mig och min arbetsgivare. Faktum är att både fritiden och jobbet blir betydligt roligare då jag inte längre tillåter arbetet att smyga sig in i dygnets alla vakna timmar.

Hur ser din arbetssituation ut? Kan du lämna arbetsuppgifterna på arbetsplatsen eller tenderar även du att ta med arbetet hem på kvällar och helger?

Gratis är inte alltid gott eller ens gratis

Efter att ha varit på Lidingöloppet förra helgen och mässan Eget Företag i slutet av denna vecka har det ännu en gång slagit mig hur mycket gratissaker som delas ut i liknande sammanhang. Faktum är att det ibland verkar som att halva syftet från arrangörernas, utställarnas och sponsorernas sida är att ge bort gratis prylar av varierande kvalitet.

Några exempel på give-aways från dessa evenemang är vattenflaskor i alla färger och former, nyckelband och pennor med reklamloggor, lypsyl och godis av tveksam kvalitet, skoputs i fickstorlek och små putsdukar för smartphones.

Vad som gör detta utmanande, från ett minimalistiskt perspektiv, är att det är så löjligt enkelt att plocka på sig eller tacka ja till gratisprylar utan att först identifiera ett bakomliggande behov. Det är även lätt att glömma att bara för att jag inte behöver motprestera med min plånbok så kostar gåvan ändå i form av fokus, eventuellt underhåll och framtida förvaring.

Men onödiga give-aways är inte bara skadligt för dem som har ambitioner att ha ett hem fritt från saker som inte används eller behövs. Det är även heltokigt från ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv, då min övertygelse är att majoriteten av alla gratisprylarna aldrig används utan istället hamnar längst in i ett skåp eller längst ned i en låda under en tid för att därefter slängas. Massor av ändliga råvaror förbrukas i onödan och hamnar i bästa fall på en modern soptipp någonstans utan att ha levererat något värde. Det vill säga sakerna är i ett större perspektiv långt ifrån gratis.

Vårt tips till dig som besöker en mässa eller motsvarande blir därför att innan tänka igenom om du egentligen behöver några av saker som vanligen skänks bort under liknande tillställningar innan du tackar ja till något. Inte bara för harmonin i ditt hem utan även av miljömässiga skäl. Skulle alla besökare tacka nej skulle företag förr eller senare sluta med dessa onödiga give-aways av dålig kvalitet.

Har du samma inställning till give-aways eller har du några bra exempel på saker du fått under liknande omständigheter som du faktiskt använder frekvent?