Kategoriarkiv: Arbete

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör arbetsrelaterade frågor.

Sammanfattning: En månad med långsamhet

Nu är december månads utmaning över som gick ut på att testa hur livet kan förändras med ett generellt långsammare tempo i livet. Så vad tycker jag så här i efterhand?

Rent generellt har det varit otroligt skönt men samtidigt utmanande att dra ned på tempot. Skönt eftersom jag tycker mig bli mer harmonisk när stressnivån går ned som en följd av ett medvetet lägre tempo. Utmanande eftersom resten av världen knappast drar ned på tempot bara för att jag gör det.

Det överlägset mest positiva har varit att när jag medvetet drar ned på tempot både i kroppen och i sinnet, så blir det lättare att vara närvarande och tänka klart. Samtidigt finns det mer mental energi kvar vid dagens slut, vilket i sin tur gör det lättare att se vad som faktiskt är viktigt, både privat och professionellt, samt prioritera och välja bort. Med andra ord blir det lite som en positiv snöbollseffekt.

Det mest överraskande var att se hur stressade många andra är, speciellt arbetskamrater, samt hur omedvetna de själva är om sitt tillstånd och negativa effekter av detta. Människor som jag tidigare troligen skulle upplevt som effektiva framstod plötsligt som lätt mentalt obalanserade.

Faktum är att jag under månaden började se kollegornas onödigt höga tempo och stress lite som en drog eller sjukdom. En drog eftersom många verkar gilla sitt uppskruvade och enligt mig osunda sinnestillstånd, och en sjukdom eftersom människor i deras närhet tenderar att smittas, vare sig de vill eller inte.

En annan insikt jag fått under månaden är att ett lägre tempo inte är synonymt med att vara lat. Min uppfattning är att ett lägre tempo leder till mer genomtänkta beslut och sundare prioriteringar, det vill säga tiden och energin läggs på uppgifter av större värde än normalt och det totala resultatet blir bättre. Utfallet blir kvalitet framför kvantitet.

Sammanfattningsvis tror jag att världen skulle bli en bättre plats om alla drog ned på tempot i livet. Något som förhindrar detta är det faktum att det anses fint eller hög status att ha mycket att göra idag, oavsett värde. Detta är enligt mig en osund attityd som motverkar förändring.

Hur ser ditt liv ut; har du ett ständigt effektivt och uppskruvat tempo eller lever du i en lugn och harmonisk bubbla?

Vad har du i din handväska?

Många män skulle nog bli förvånade om en kvinna vände upp och ner på sin handväska och visade allt som ryms där i. För väldigt många kvinnor får nämligen plats med väldigt mycket saker i sin till synes lilla handväska. Lika många kvinnor skulle nog bli förvånade över hur lite jag har i min handväska. :)

En läsare berättade att hon hade 55 saker i sin handväska, för mig låter det oerhört mycket. Sedan jag rensade bland mina väskor i höstas varierar jag i princip mellan två väskor till vardags, en brun Fiorelli och en hemsydd jeansväska. Knappt en gång i veckan har jag min ryggsäck Osprey Talon 11 då jag joggar hem från jobbet. Så vad har jag egentligen i dessa väskor?

Då jag varierar mellan dessa tre väskor har jag förenklat det genom att ha ett ekologiskt läppbalsam i vardera väska, två från Naked Lips och ett från Burt’s Bees, så jag slipper flytta runt dem varje gång jag byter väska. Utöver detta finns det till vardags följande saker som byter plats varje gång jag byter väska: 

  • Nycklar
  • Plånbok
  • Passerkort
  • Mobiltelefon
  • Hörlurar
  • Matlåda

Detta är standarduppsättningen, det vill säga totalt sju saker. Utöver detta kan även följande saker förekomma i handväskan av och till:

  • Ray-Ban glasögon med fodral vid soliga dagar
  • Ett par tamponger vid röda dagar
  • Något enstaka kvitto då min minimalistiska plånbok knappt rymmer sådant
  • En Amazon Kindle vid längre tid på kommunala färdmedel, dock ej till/från jobbet

Av ren vana plockar jag oftast ur alla saker förutom läppbalsamet ur den väska jag använt under dagen när jag kommer hem från jobbet eller ärendet. Jag och Herr Minimalist har varsin hylla i vår bokhylla där vi lägger saker som nycklar, Kindle, solglasögon, plånbok, hörlurar etc. Den delen av bokhyllan har trädörrar och sakerna syns ej utifrån. Kvällen innan eller strax innan vi åker till jobbet går vi till hyllan och plockar ner det som ska med för dagen, och när vi kommer hem åker det vanligtvis tillbaka på samma plats igen. Detta gör att det aldrig blir något letande eller irrande i sista stund efter nycklar, plånbok eller passerkort som annars har en förmåga att gömma sig i olika jackfickor, väskor, hyllor etc.

Hur många saker har du i din handväska? :)

Politik, miljö och minimalism

I Sverige har vi sedan 1919 ett system som innebär att åtta timmars arbetsdag räknas som normalarbetsdag och fram till så sent som 1971 jobbade majoriteten av människorna i Sverige även på lördagar. Hela vår arbetsmarknad är utformad för män och kommer från en tid då kvinnor var hemma och lagade mat, tvättade, städade och tog hand om barnen.

Men idag förväntas båda parter arbeta. Inte minst för att upprätthålla vårt konsumtionssamhälle och strävan efter tillväxt. För hur skulle det se ut om vi istället började jobba mindre och fördelade ut jobben på fler personer? Den frågan ställer sig bloggaren Clara Lindström, mer känd som bloggaren UnderbaraClara, i tv-programmet De obekväma, som handlar om synen på arbete, pengar och konsumtion.

Det är ett jättekonstigt system egentligen, och det här systemet som vi har nu, det fungerar ju inte. Det är lätt att tro att det fungerar för vi lever i det nu, men dels innebär det stor arbetslöshet och dels så kan vi ha ett sådant här system enbart för att vi lever på krita. Vi gör det på lånade pengar men vi lånar också från naturen mer än vi kan betala tillbaka. Så egentligen är det här systemet kört. Det handlar bara om att förmå se det.

Det här systemet bygger inte på några djupa och logiska analyser, utan det bygger på att vi människor inte tänker efter. Utan att vi bara köper premisserna för hur ett lyckat liv ska vara rakt av. För om folk bara börjar ifrågasätta det så skakar samhällsbygget i grunderna.

Eftersom jag (Fru Minimalist) hade tv-förbud under april månad när tv-programmet kom ut har vi inte kunnat se det förrän nu. Om du har 30 minuter över någon kväll framöver kan jag varmt rekommendera dig att se det, programmet börjar lite trevande men blir bara bättre och bättre.

Det är lätt att tänka att frihet handlar om hur mycket pengar man har, men för mig handlar det också mycket om hur lite utgifter man kan ha. Hur lite kan jag leva på? Istället för att tänka hur mycket och hur maxat vill jag ha och hur fett vill jag bo så kan man tänka hur lite kan jag nöja mig med?

Kanske är det dags att downshifta, hoppa av konsumtionskarusellen eller i alla fall fundera över hur lite du kan leva på och ändå känna att du har livskvalitet och är nöjd?

Tv-programmet De obekväma går att se på UR-play fram till 23 oktober 2014.

Vad lägger du i påskägget?

Påsken närmar sig med stormsteg och i helgen gav vi bort de första påskäggen. Mina två syskonbarn fick leta i lägenheten efter var sitt ägg som vi gömt. Eftersom de fortfarande är relativt små barn ville vi inte ge dem för mycket godis, vi hade fyllt påskäggen med tre par fina strumpor vardera samt ett tiotal godisbitar.

Kommande vecka kommer det ges bort ytterligare påskägg, men inte fyllda med vad som helst utan den här gången har vi fyllt det med 25 kycklingar, foder, verktyg och en utbildning i djurhållning och att driva ett litet företag. Kycklingarna i sig ger vi inte till våra bekanta, de får ett värdebevis, själva gåvan går istället till människor som lever i fattigdom. Genom gåvan får de chansen att föda upp kycklingar och därigenom försörja sig och sin familj.

Möjligheten att ge kycklingar (och även andra djur) för uppfödning till familjer i fattiga länder finns året om. Nu till påsk tycker jag det passar extra bra att visa omtanke med påskägget och ge just kycklingar i påskäg. En lämplig gå-bort-present, eller del av gåva, vid påskmiddagar där du annars skulle tagit med ett godisfyllt ägg, en blomma eller en flaska vin.

Att ge bort kycklingar är att långsiktigt förbättra liv. Kycklingarna växer upp och börjar lägga ägg som kan ätas av familjen men som också kan säljas vidare på marknaden. Det är ofta kvinnor som föder upp hönsen, säljer äggen och lär sina döttrar detsamma. Det ökar deras möjligheter till självförsörjning och en bättre framtid vad gäller utbildning, mat och sjukvård.

Här är två ställen där du enkelt kan ge bort kycklingar:

Glad påsk!

Retroaktiv shoppingångest

Alla tar av och till dåliga beslut eller gör misstag. I min garderob hittar du till exempel följande:

  • Klänning Karen Millen, kostnad 2 300 kr. Använd en gång, numera för liten.
  • Klänning Karen Millen, kostnad 1 900 kr. Använd två gånger, för fin för det mesta.
  • Klänning Tiger of Sweden för 1 700 kr. Använd två gånger, för urringad.
  • Kjol Tiger of Sweden för 1 400 kr. Använd en handfull gånger, numera för tajt.
  • Skor Replay för 1 200 kr. Använda tre gånger, obekväma med alldeles för hög klack.

Den totala inköpskostnaden är totalt 8 500 kr för plagg som jag ägt under flera års tid men knappt använt alls och inte heller kommer använda framöver. Pris per användning (ppa) är otroligt högt. Pengarna hade jag nu i efterhand mycket hellre lagt på något annat till exempel en träningsweekend inklusive fickpengar, en semestervecka till Grekland eller varför inte bara 8 500 kr mer på sparkontot.

Att gräma sig tjänar naturligtvis ingenting till. Jag har redan slösat för mycket pengar, för mycket tid och för mycket utrymme på kläderna ovan för att slösa ytterligare energi och fokus. Istället väljer jag att lära mig av mina misstag och tänka framåt.

  • Jag har exempelvis lärt mig att vara betydligt mer noggrann när jag köper kläder. Jag ger mig inte ut på spontana shoppingrundor utan identifierar först ett grundläggande behov av ett plagg som jag sedan försöker tillfredsställa med bra kvalitet.
  • Jag säkerställer att plagget passar in i målbilden jag skapat för min garderob och att det inte utgör en dublett av något som redan finns och inte behövs fler av. Exempelvis äger jag i dagsläget bara två par jeans, ett par röda och ett par mörkblå. 
  • Numera ska plagget även fungera såväl på kontoret som på fritiden, jag har redan tillräckligt med pråliga festklänningar och strikta business-skjortor. Det finns ett stort värde i att inte ha en för spretig garderob utan att enkelt kunna kombinera plagg kors och tvärs.
  • Jag har insett vikten av att sälja inaktuella saker direkt. Såväl mentalt som ekonomiskt finns det fördelar med att göra sig av med saker som inte används. Ingen blir gladare över att ständigt se det där plagget som hänger i garderoben men aldrig passar till något eller kommer till användning.

Vågar du summera inköpskostnaden på de plagg du knappt använt eller planerar att använda, vilka bara tar onödig plats i garderoben?

Stress stimulerar minimalism

Det nya året har dragit igång med en rivstart för min del med långa tjänsteresor, krävande mässor, nya rekryteringar, flera interna projekt och extremt många bollar i luften. Självklart stressar detta mig men jag balanserar det relativt väl genom att sköta sömnen, kosten, träningen, journalskrivandet och det positiva tänkandet extra noga.

Något jag dock lagt märke till hos mig själv både nu och tidigare är att jag blir mer minimalistiskt lagd under liknande omständigheter. Plötsligt blir jag extra noga med att hålla ytor rena, att saker och ting ligger på rätt plats, att jag får avslut på uppgifter som kan färdigställas samt att alla möjliga typer av lågt prioriterade distraktioner elimineras.

Jag känner igen beteendet från studietiden och då speciellt vid intensiva tentaperioder. Plötsligt kunde jag komma på mig själv med att städa, vilket jag normalt tycker är extremt tråkigt, eller tokorganisera bokhyllan eller något annat halvproduktivt men oprioriterat istället för att plugga. På den tiden kallade jag och mina studiekamrater beteendet för anti-plugg.

Den förklaring som ligger närmast till hands är att då kontrollen och ordningen är lägre i studie- eller yrkeslivet så skapar jag mer av detta i privatlivet istället. Det går inte att ha kaos och utmaningar på alla fronter samtidigt. Inte för min del i alla fall.

Självklart är alla människor olika och jag har flera kollegor och vänner som verkar leva i permanent kaos på mer eller mindre samtliga plan men ändå utåt sett tycks nöjda och harmoniska (även om deras omgivning oftast inte är lika nöjda). Dock tycker jag mig se en tendens att de som klarar av att hantera stress och många bollar i luften över en längre tid tenderar att bli, eller kanske redan var, väldigt strukturerade och minimalistiskt lagda från början.

Känner du igen dig i min beskrivning eller tycker du snarare raka motsatsen? :)

Inte ett lönelyft på sju år

I början av 2007 fick jag min första lön som ingenjör. Det var ett stort lyft jämfört med studenttiden då studielån och studiebidrag gav totalt 6 900 kr per månad plus några extra tusenlappar för eventuellt helg- och kvällsarbete i butik, vilket skulle täcka studentlitteratur, boende och mat med mera i ett redan då dyrt Stockholm. Sedan min första ingenjörslön har jag dock inte fått en enda löneförhöjning trots att det gått ungefär sju år.

Att jag inte fått någon löneförhöjning är så klart långt ifrån sant, men på bankkontot varje månad ser det ungefär likadant ut nu som då. Hur kan det komma sig?

Jo, för ungefär samtidigt som jag fick min tillsvidareanställning läste jag en artikel som beskrev hur de flesta människor inte har mer pengar kvar på bankkontot vid slutet av månaden eller året trots att de år efter år ökar sin månads- och årsinkomst. Detta på grund av att de allra flesta mer eller mindre medvetet kontinuerligt skapar sig nya dyra vanor i samma takt som lönen ökar, istället för att spara, investera och amortera.

Därför gjorde jag redan då en budget över hur mycket pengar jag borde behöva varje månad för mat, kläder, boende, busskort, nöje med mera och för överskottet hade jag en återkommande automatisk överföring till mitt sparkonto där pengarna sedan gick vidare till amortering av mitt bostadslån eller liknande.

Låter det tråkigt? Enligt mig är det raka motsatsen. Jag slapp frestas att dra på mig en massa onödiga och återkommande utgifter och amorterade istället snabbt ned mina ganska stora och dyra bostadslån, vilket gav mig ytterligare ekonomiskt utrymme. Och vid de tillfällen jag verkligen ville ha något extra som en resa, kostym eller dator så kunde jag slå till på stort och köpa med kvalitet då jag hade ett rejält buffertkonto.

Idag är dock räntan på både bostadslånet och sparkontot väldigt mycket lägre än för sju år sedan så jag har till slut tvingats inse att amortering och räntesparande inte är den bästa vägen mot ekonomiskt oberoende.

Detta har fått mig att de senaste månaderna börja intressera mig för aktier och fonder, något som jag varken ansett mig ha tillräckligt med tid, kunskap eller intresse för tidigare. Det har resulterat i en hel del läsande samt intresse för bloggar som Äga Min Tid och Divided Mantra. Det vore fantastiskt härligt att ha valmöjligheten att gå ned i tid eller helt sluta arbeta någon gång i framtiden, helst långt innan jag och Fru Minimalist är i pensionsåldern.

Har du något kvar på lönekontot mot slutet av månaden och hur förvaltar du i så fall det kapitalet? :)