Etikettarkiv: minimalism

Minimalistiska apptips – Remember the Milk (iOS)

Det här är det första inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i mitt liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Först ut är appen Remember The Milk som är den kraftfullaste men samtidigt mest lättanvända och överskådliga varianten av att-göra-listor jag hittat hittills och då har jag ändå utvärderat en hel del olika tjänster utifrån följande kriterier:

Vad jag inte kan vara utan:

  • Flera listor – Jag jobbar enligt vissa delar i GTD-metodiken och behöver därför möjligheten att ha flera olika listor. Typiska exempel på listor är att göra nu, att göra sen och påminnelser. Jag försöker även hålla isär listor gällande privatliv och arbetsliv.
  • Taggar, smarta listor och sökfunktioner – Med taggar kan jag enkelt hitta flera relaterade uppgifter även om dessa ligger bland många andra uppgifter i flera olika listor. En typisk tag kan vara ekonomi, träning eller en väns namn.
  • Prioritet – Möjligheten att markera vad som är viktigt och mindre viktigt. Dock föredrar jag att det inte finns för många nivåer då det är svårt att sätta tillfredsställande kriterier för dessa. Max 3-4 nivåer räcker.
  • Förfallodatum – Möjligheten att definiera ett sista datum (och möjligen tid) när en uppgift måste vara genomförd.
  • Repetitioner – Möjligheten att skapa smarta återkommande uppgifter som till exempel varannan vecka på söndagar, eller första lördagen varje månad och så vidare.
  • Noteringar – Jag försöker hålla beskrivningen av en uppgift kort men ibland måste man lägga till extra information som en adress, en liten lista eller kontaktuppgifter.
  • Smartphone-åtkomst – Jag kan när som helst komma på en ny idé och då är det viktigt att jag snabbt och enkelt kan lägga till dem i min lista oavsett var jag befinner mig.
  • Webbläsar-åtkomst – När jag sitter framför datorn är det lättare att jobba via denna än via mobilen.
  • Synkronisering – Det jag lägger in via webbläsaren ska såklart vara synkat med det jag lägger in via mobilen och vice versa.
  • Påminnelser – Jag gillar normalt inte appar och tjänster som blinkar, låter och stjäl min uppmärksamhet men då och då är det viktigt att kunna få en sådan så det följer med på kravlistan.
  • Flexibilitet – Jag föredrar appar som inte tvingar in mig i dess specifika sätt att arbeta utan istället enkelt låter mig anpassa verktyget efter mina behov och mitt sätt att tänka.
  • Intuitivt, rent och lättanvänt gränssnitt – Det ska vara enkelt och gå snabbt att både navigera och lägga till nya uppgifter i tjänsten. Jag vill inte göra en massa onödiga musklick och navigera onödigt mycket av menyer etc. Dessutom står jag faktiskt inte ut med att tvingas använda en ful app varje dag.

Vad som inte är viktigt:

  • Kalendervy – Jag föredrar oftast en tydlig lista så länge datum etc står i denna. Majoriteten av mina uppgifter saknar dessutom förfallodatum.
  • Bifogade dokument – Jag vill hålla listan enkel. Behöver jag ytterligare information räcker noteringsmöjligheterna i stort sett alltid för mina behov. Då slipper jag även hålla koll på dokumentversioner etc.
  • Samarbetsmöjligheter – I dagsläget har jag ingen nytta av det. Om alla på mitt kontor plötsligt börjande använda samma tjänst kanske detta skulle bli intressantare.
  • Gratis eller lågt pris – Jag har hellre en bra tjänst jag använder varje dag till ett acceptabelt pris än en sämre men tjänst gratis. Jag prioriterar kvalitet.
  • Integrationer – Jag behöver inte en integrationer med en massa andra system som Outlook, EverNotes etc. Min erfarenhet är att dessa ofta fungerar sisådär och tillför komplexitet.

Vad jag helst slipper:

  • Hierarkier – Jag föredrar att tagga uppgifterna och på så vis hitta bland dem. Det är kraftfullare och kräver mindre administration än hierarkier. Dessutom kan en och samma uppgift ofta passa i flera sammanhang och då är taggar mycket kraftfullare.
  • Kategorier – Kategorier är enligt mig bara en mindre kraftfull version av taggar och helt redundant. Dessutom kan man oftast bara ha en kategori per uppgift till skillnad mot taggar där samma uppgift kan ha flera.

Utifrån dessa kriterier utvärderade jag en mängd olika tjänster och valet föll på Remember The Milk som uppfyller alla krav ovan och med sitt otroligt lättanvändbara, minimalistiska men flexibla gränssnitt var en rätt självklar vinnare.

Det fanns fler tjänster som mer eller mindre uppfyllde kraven ovan men inte fullt lika elegant som som Remember The Milk, tex Astrid och Wunderlist var goda silvermedaljörer. Jag hittade även många intressanta men enklare verktyg som möjligen är att föredra om du inte anser dig behöva mer avancerade funktioner som smarta listor och taggar, till exempel Teuxdeux, DoItTomorrow och AnyDo. Gillar du riktigt röriga gränssnitt där utvecklarna inte verkar kunnat säga nej till ett enda förbättringsförslag så kan du ta en kik på Toodledo och HiTask.

Om du ger Remember The Milk en chans så missa inte att utforska några av mina favoritfunktioner som ”Smart Add Shortcuts”, ”Smart Lists” och diverse kortkommandon på tangentbordet.

Vilket att-göra-system använder du och varför har du valt att använda just detta?

Dags att banta plånboken

Har du någonsin tänkt på hur mycket de flesta släpar runt på i sina plånböcker? De är inte sällan vi ser plånböcker som knappt går ned i en vanlig byxficka, plånböcker som är nästan runda eller som från början är så stora att de kräver en väska för att kunna transporteras runt bekvämt. Vad är det egentligen alla bär runt på som är så viktigt?

För att få svar på detta har vi bett om att få ta en kik i vänner och bekantas plånböcker. När vi börjat se ett mönster så har vi applicerat några av grundstenarna i vår tolkning av minimalism dvs att man bör eliminera det oviktiga för att framhäva det viktiga, att var sak har sin bestämda plats samt att man enbart ska behålla det man verkligen behöver och kontinuerlig använder. Utifrån den analysen hittade vi följande typiska förbättringsområden:

Mynt behövs nästan aldrig eftersom de flesta inköpsställen accepterar köp med kort även vid riktigt små summor. Vi förslår att du lägger ur de mynt du eventuellt samlat på dig vid dagens slut i en låda. Vid årets slut eller då lådan är full växlar du in dem på en bank. Se det som någon form av oväntad och trevlig återbäring.

Oviktiga kvitton är kvitton som det inte finns någon som helst anledning att spara dvs kvitton som inte berättigar dig till någon garanti eller öppet köp. Dessa borde aldrig ens få göra en snabbvisit i plånboken. Det är då bättre att tacka nej till kvittot redan i kassan eller slänga i första bästa papperskorg. Den stora majoriteten av kvitton är inte viktiga.

Viktiga kvitton är de som berättigar dig till garanti eller öppet köp. Dessa föreslår vi att du stoppar i plånboken tills du kommit hem samma dag. Därefter häftar du fast dem på ett papper och stoppar in i en pärm. Tänk på att kvitton som är förblir kvar i plånboken blir svårare att hitta när du väl behöver dem, är lätta att slänga av misstag och riskerar att gå sönder.

Medlemskort har relativt stor förbättringspotential. För några år sedan var man tvungen att ha med sig sina fysiska medlemskort men idag kan man oftast registrera sitt köp på sitt personnummer istället som i sin tur är kopplat till medlemskapet. Om det inte går så räcker det ofta att ha själva medlemsnumret tillgänglig. Numret kan man skriva av och till exempel förvara i digital form. Vill man göra det riktigt enkelt för sig kan man fota av kortet med sin smartphone.

Passerkort har en mycket begränsad förbättringspotential. Dock kan man tex lägga över gymkort i sin gymväska istället för plånboken. Då följer kortet automatiskt med när man verkligen behöver det och stannar hemma i övrigt.

Kredit, konto och uttagskort måste såklart få följa med, annars kan man inte betala för sig. Den potential vi ser här är att minimera antalet kort man bär runt på till ett eller max två. Har man fler bör man nog fråga sig varför.

Klippkort är lite kluriga. Ett typiskt exempel på klippkort är det som ger dig elfte lunchen gratis. Vad man bör ta sig en funderare på är hur mycket man egentligen tjänar på dessa samt hur ofta man använder dem. Ofta blir klippkorten liggande i plånboken utan att man någonsin når upp i bonusnivå om man nu inte råkar vara en riktig vanemänniska. Vi föreslår att man rensar ur dem som legat i plånboken i evigheter samt dem som du vet med dig aldrig någonsin kommer att bli klara.

Åkkort måste såklart med. Här finns ingen tydlig förbättringpotential än så länge. Med lite tur kan man använda mobilen till detta i framtiden.

Sedlar tar nästan ingen plats så här ser vi ingen större förbättringspotential. Börjar din plånbok bli riktigt tjock av sedlar så är vi de första att gratulera samt rekommendera att du använder några av dessa istället för ditt betalkort nästa gång det är dags att betala tills du får ned plånboken till behändigare nivåer.

Bland dem vi talat med som bantat sin plånbok så har några gått steget längre och transporterar numera enbart runt en ytterst begränsad mängd kort i ett visitkortsfodral. Det tycker vi är inspirerande och imponerande!

Minimalistiska apptips

Jag är en stor anhängare av verktyg som gör min vardag enklare och som hjälper mig att fokusera i vardagslivet och på jobbet. Det finns mängder av både fysiska och digitala verktyg som jag inte är sen att testa. Allt från applikationer som installeras direkt på datorn, diverse webbtjänster, smartphone-appar till kombinationer av dessa, så länge de löser mina behov på ett bra och konkret sätt.

För några år sedan köpte jag min första iPod Touch, vilket var lite av en ögonöppnare för mig. Snart sålde jag denna och köpte istället en iPhone då jag insåg hur många bra verktyg den plattformen (iOS) erbjuder vad gäller personlig effektivitet och organisation samt hur kraftfulla dessa blir då de kombineras med tillgång till internet oavsett var man är. Därefter gjorde jag en ganska omfattande undersökning och analys kring de bästa apparna jag kunde hitta inom ovan nämnda behovsområde. Idag sitter jag med en uppsättning som jag är riktigt riktigt nöjd med och gärna delar med mig av.

Därför tänkte jag idag starta en serie inlägg som jag kallar Minimalistiska apptips där jag går igenom de bästa apparna jag hittat samt varför jag tycker de är så bra och hur de passar in i en minimalistisk livsstil. Framtida inlägg på temat kan du filtrera fram genom att trycka här.

Inom några dagar kommer mitt första inlägg om Remember The Milk, vilket är en av mina absoluta favoritappar, vilken jag använder åtskilliga gånger varje dag.

Medaljernas baksida

Pokaler, plaketter, medaljer och diplom. Alla har vi fått dem någon gång; när vi idrottade som barn, deltog i skolmästerskap, vann kontorets golftävling, deltog i en vinprovning eller vågade hoppa fallskärm. Men vad och hur mycket betyder de egentligen för oss? Hur och varför ska de sparas och förvaras? Sitter verkligen prestationen i det fysiska beviset? Skulle ingen människa tro på att du faktiskt genomfört bedriften om du inte har kvar dem? Spelar det någon roll vad andra tror och tycker över huvud taget i denna fråga?

Vi klurade lite på detta, kom fram till flera bra insikter (mer om dessa nedan) och därefter städade jag ur mina samlingar med följande resultat:

Gamla fotbollspokaler och plaketter från ungdomsårens idrottande har jag nu slängt. Tio år efter att den sista fotbollsmatchen spelades. Det var ett 30-tal stycken men betydde inte speciellt mycket för mig längre. De stod först hemma i barnrummet hos min föräldrar fint uppradade på en bokhylla för att lagom till att jag fyllde tjugo packas ned i en stor låda och sedan dess aldrig plockas upp igen.

Åtskilliga medaljer har det blivit genom åren. Fotbollsturneringar, basket, innebandy och diverse löpar- och cykellopp. De från ungdomen och mindre löparlopp som Midnattsloppet, Gävle Halvmaraton, Kungsholmen runt etc, var enkla att göra sig av med. Betydligt svårare var det med Lidingöloppet 3 mil och Vätternrundan 30 mil, lopp med prestige och status. Till slut föll dock polletten ner även här, det vill säga att genomförandet och stoltheten över att ha klarat dessa lopp faktiskt inte sitter i själva medaljen, utan inombords hos mig själv. Därför fick även dessa åka i återvinningen.

Diplom tar visserligen inte lika stor plats som pokaler och plaketter men behöver vi verkligen spara dem? Vi besteg till exempel ett riktigt högt berg under en resa tidigare i år och fick då ett diplom som intyg på att vi tog oss ända upp till toppen. Vi visste först inte vad vi skulle göra av diplomet, men skapade sedan en ny minimalistisk vana. Vi tog ett foto av intyget och sparade det digitalt istället. Det bästa av allt är att det här knepet kan även tillämpas på mycket annat som exempelvis ovan nämnda pokaler, plaketter och medaljer. Då har du bevisen kvar men de behöver inte ta upp fysisk plats i bostaden, förrådet eller motsvarande.

Sammanfattningsvis kom vi fram till att själva prestationen är skild från det fysiska beviset och att det räcker att du bevarar bedriften i minnet för att känna stolthet och glädje efteråt. Om du trots allt vill spara någon form av bevis så finns det bättre sätt än att göra det i dess fysiska form, till exempel genom att ta ett foto av bevisen och därefter slänga originalen.

Visar ni upp era pokaler, medaljer och diplom i ert hem, har ni slängt dessa eller ligger de och skräpar i en låda på vinden?

Konsten att ge presenter

För oss som försöker leva minimalistiskt är presenter en utmaning, både att ge och att få. I detta inlägg fokuserar vi enbart på hur vi resonerar kring att ge presenter vid högtider som jul, dop, födelsedagar och liknande. Gå-bort-presenter avhandlas vid ett annat tillfälle. 

Vi vill börja med att erkänna att vi precis som de flesta andra älskar känslan av att få presenter. Det handlar om att känna sig uppskattad, om förväntan och spänning. Vi är dessutom snudd på betingade att känna precis så sedan barnsben tack vare alla gåvor vi fått vid trevliga och mysiga tillfällen som jul och födelsedagar. Dock är vår åsikt att själva gåvan sällan blir optimal av den enkla anledningen att de flesta i vår ålder har råd att köpa de väsentliga prylar de behöver och därför redan äger dessa. För att vara säker på att få en present vi faktiskt har nytta av och blir helt nöjd med, är man tvungen att lägga något som kan liknas vid en noggrann och tydlig beställning, en så kallad önskelista, eller snarare detaljerad inköpslista. Det i sin tur förtar en stor del av grundidén och utmaningen med att ge presenter. Att hitta en vettig present utan att göra just en beställning är dessutom snudd på omöjligt, vilket sammanfattningsvis oftast resulterar i ett av två resultat. Antingen blir det en mer eller mindre regelrätt beställning eller så sitter vi där med något vi egentligen inte behöver eller hade lagt pengar på om vi själva fått bestämma och som vi inte känner att vi kan göra oss av med eftersom det är en present.

Det mest minimalistiska hade kanske varit att skippa gåvor helt, men vi riskerar då att anses konstiga, snåla eller bara tråkiga. Vår kultur innehåller så mycket förväntningar på fysisk leverans. Förväntningarna finns vid jul, födelsedagar, dop, bröllop, nytt boende, ja till och med vid middagsbjudningar eller en fika. Detta är lite märkligt eftersom tid eller livstid, om man tänker på det, är det dyrbaraste och den mest begränsade resursen vi har och det därför borde räcka gott och väl som ömhets- eller uppskattningsbevis att faktiskt välja att spendera tid tillsammans, men riktigt så enkelt är det inte.

Så hur gör vi för att inte bryta mot våra övertygelser och livsstil? Hur gör vi för att fortfarande överraska men samtidigt inte lämna onödiga prylar efter oss hos våra vänner, bekanta och familj? Jo, vi försöker smyga in minimalism genom att alltid ge gåvor ur de två kategorierna upplevelser och förbrukningsvaror.

  • Förbrukningsvaror kan vara allt från en korg med exklusiva teer, kaffe, spännande choklad eller charkuterivaror, till finare viner och dessertostar. Matnyttiga gåvor som kan anpassas utifrån intresse och smak.
  • Upplevelsepresenter kan vara allt från biobiljetter, teaterbiljetter eller ett presentkort på en restaurang. Gåvor som får mottagaren att uppleva något nytt och minnesvärt. Det bästa av allt är att denna strategi fungerar nästan oavsett vem vi ger presenter till. En invändning vi tidigare fått är att detta bara fungerar på vuxna, att när det gäller små barn så fungerar bara saker. Men säg det barn, eller den förälder för den delen, som säger nej till en dag på Skansen eller en bio tillsammans med moster eller farmor och farfar.

Sammanfattningsvis har vårt minimalistiska tankesätt gjort presentvalen färre, mindre utmanande och helt enkelt förenklat beslutsprocessen.

Lästips: ”Jag saknar inte en pryl”

Vi hittade en intressant artikel i Dagens Nyheter här om dagen som vi gärna vill dela med oss av. Artikeln handlar om Jessica som infört köpstop under ett par månader och de erfarenheter hon dragit av detta.

http://www.dn.se/ekonomi/jag-saknar-inte-en-pryl

Vi rekommenderar kanske inte ett fullt så drastiskt, minimalistiskt tillvägagångssätt men det vi tar med oss från artikeln är att många av de saker vi köper faktiskt är helt onödiga samt hur mycket av vår kultur och umgängesform som är orienterad kring konsumtion.

I den chatt som följde på artikeln svarar Jessica att det positiva hon fått ut av köpstoppet är nya intressen som att vara ute mer i naturen samt att hon sparat 10 000 kr per månad som hon tidigare lade på köksredskap eller andra onödiga saker till hemmet, inköp av resor och dyra kläder.

http://www.dn.se/ekonomi/chatt-om-kopstopp

Det ska bli intressant att se hur våra egna köpvanor och konsumtionsmönster eventuellt förändras genom vår resa mot ett mer minimalistiskt liv.

Vad minimalism är för oss

De flesta som hört talas om minimalism har säkert en mental bild av vad/hur en minimalist är eller borde vara. Vad som gör definitionen svår är samma problematik som med de flesta etiketter vi försöker sätta på människor, det vill säga att denna bild troligen är mer eller mindre unik för varje individ.

För vissa betyder minimalism att leva med maximalt 100 saker. För andra att enbart köpa och behålla saker man med säkerhet vet att man kommer använda sig av framöver. För en tredje att försöka hålla ytor i sitt hem rena från saker.

Så hur avgör man vem som har rätt? Enligt oss så går det inte. Alla har och bör ha sin egen tolkning av att leva minimalistiskt. Det viktiga är att göra sitt bästa utifrån sina förutsättningar och av goda anledningar. Däremot tänkte vi kort försöka beskriva vår tolkning i punktform nedan:

  • Vi konsumerar enbart nya saker vi med säkerhet vet att vi behöver och kommer använda frekvent framöver och det vi köper är av hög kvalitet.
  • Vi behåller enbart saker vi faktiskt använder frekvent. Det innebär att vi säljer, ger bort eller i värsta fall slänger det övriga.
  • Vi gör plats för det som är viktigt genom att eliminera det som är mindre viktigt. Både fysiskt och mentalt.
  • Vi har ordning och reda i hemmet och avplockade rena ytor. Var sak har sin bestämda plats.
  • Vi är medvetna om att resurser är ändliga. Allt från pengar, naturens resurser till vår egen livstid och försöker ha det i åtanke i vår vardag.
  • Vi är medvetna om att mentalt fokus är en bristvara som bör investeras klokt.

Den bild vi beskrivit ovan är såklart vår nuvarande bild och vi räknar med att den kommer förändras allt eftersom vi experimenterar, implementerar och lär oss mer om att leva minimalistiskt.

Vad är din tolkning av att leva minimalistiskt?