Etikettarkiv: tidningar

Därför ignorerar vi dagsnyheter

Vi har i inlägget provocerande minimalistiska vanor nämnt att vi varken läser dagstidningar eller tar del av nyhetssändningar på tv, radio eller internet, vilket kan vara provokativt för vissa. Ibland får vi under kaffepauser och luncher höra att vi inte tar vårt samhällsansvar alternativt tar en stor risk som inte hänger med i vad som händer ute i världen. Men varför undviker vi trots det nyheter?

Ord som framkallar rädsla som exempelvis död, sjukdom, kris eller fattigdom påverkar hjärnan negativt även om det inte föreligger någon konkret risk för mottagaren. Delar av hjärnan reagerar nämligen undermedvetet på negativa ord och berättelser som om de vore verkliga hot och det spelar ingen roll om mottagaren är medveten om detta. Vi är med andra ord grundprogrammerade till överlevnad och resultatet är att vi blir nyfikna av negativa nyheter. Mycket mer nyfikna är vad vi blir på positiva sådana, tyvärr. Detta är en av grundanledningarna till att kvällstidningar men även dagstidningar tenderar att ignorera positiva, förvrida neutrala och blåsa upp negativa nyheter i jakten på att sälja lösnummer.

Det finns dessutom mängder med forskning som visar att en människa som är spänd eller deprimerad och under ett par sekunder får ta del av ett antal negativt laddade ord, genast mår ännu sämre. Ju mer negativa interaktion, desto svårare blir det att bryta mönstret och desto längre tid tar det att börja tänka positivt och känna lycka igen.

De flesta nyheter och artiklar är högst irrelevanta. Av alla nyhetsartiklar som du har läst eller hört de senaste året, nämn en som efter att du tagit del av den, gjorde en förändring eller tog ett bättre beslut i något väsentligt rörande ditt jobb, din fritid eller din familj?

Att hålla sig uppdaterad med allt som händer i världen är dessutom oerhört tidskrävande, oavsett vilket medium vi använder. Om du läser tidningen 15 minuter på morgonen, läser nyheter på internet sammanlagt 15 minuter under dagen och tittar 15 minuter på tv-nyheterna på kvällen, så lägger du med tillägg för distraktionstid och att åter hitta fokus, totalt cirka en halv dag av din vakna tid på nyhetskonsumtion i veckan. Den tiden lägger vi hellre på aktiviteter som ger positiva känslor och energi, till exempel träning, socialt umgänge eller utvecklande och underhållande läsning. Vi har dessutom märkt att den viktigaste informationen ändå brukar tränga sig igenom det allmänna mediabruset via löpsedlar, sociala medier eller diskussioner i lunchrummet.

Vi vill dock avsluta med att erkänna att vi faktiskt skummar igenom nyhetssajter som DN eller SvD någon gång i veckan samt att Fru Minimalist dessutom av och till spenderar pauserna på jobbet med ett besök på DI.se. Vi tar dock aldrig del av nyheter via tv, dagstidningar eller radio.

Kanske är det här med nyheter lite av en generationsfråga då våra föräldrar tycks ha ett mycket större behov av detta än vi har. De tar del av nyheter dagligen via radio, morgontidning(ar) till frukosten, tv-sändningar flera gånger per dag och gärna en kvällstidning mot slutet av dagen. Kanske är de efter ett livslångt missbruk beroende av sin dagliga dos rädsla för att känna att de har kontroll på läget.

Hur mycket tid spenderar du på att utsätta dig för negativa nyheter under en vanlig vecka?

Varning för permanenta att-göra-saker

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?

Lockande tidningserbjudanden

Här om dagen fick jag ett erbjudande från en träningstidning som jag prenumererade på för väldigt många år sedan. För bara 59 kronor + porto om 34:50 kronor kunde jag få tre nummer av tidningen, en träningstopp från ett välkänt märke, en Body Butter samt en 15 minuters tränings-dvd med Paolo Roberto. Totalt värde på paketet var hela 760 kronor!

Wow, vilket bra erbjudande med så användbara saker, var min första tanke. Body Butter kostar kring 200 kronor och det går ju alltid åt, och träningstoppen av bra märke såg fin ut på bilden och en tränings-dvd kan ju ge inspiration på övningar samt göra att man äntligen får till det där tidseffektiva hemmaträningspasset.

Marknadsföringsavdelningen hade verkligen lyckats med kampanjen med tanke på min reaktion. De fångade mitt intresse och fick mig sugen att slå till. Sedan ställe jag mig de frågor vi tidigare tagit upp i inlägget Glädjen att avstå från köp, för varje enskild sak i erbjudandet:

  • Fyller saken ett konkret behov eller riskerar jag proaktiv konsumtion?
  • Hur ofta och när kommer jag i realiteten att använda den?
  • Äger jag redan en motsvarande sak och vad är det i så fall för fel på den?
  • Var ska den förvaras?
  • Vad kan jag lägga motsvarande summa pengar på som är av större värde för mig?

Tidningen. Det finns en anledning till att jag inte prenumererat på tidningen på många år och heller inte köper lösnummer. Den är helt enkelt inte tillräckligt bra. Visserligen skulle jag läsa den med visst intresse om den plötsligt damp ner i brevlådan eller om den låg i väntrummet hos tandläkaren, men jag skulle hellre lägga mina pengar på något annat.

Träningstoppen. Märket är välkänt så kvaliteten bör vara god, men jag köper aldrig annars ett plagg jag inte har provat eller med säkerhet vet kvaliteten på. Det kan vara en billig variant som inte sitter som jag vill när jag tränar och då kommer nuvarande topparna i träningsgarderoben ändå att konkurrera ut toppen inför varje träningspass.

Body Butter. Någon form av hudkräm använder jag regelbundet. Dock har jag i inlägget om rensningen av badrummet avslöjat att just hudkräm råder det överflöd av hos oss, med andra ord äger vi redan motsvarande produkter. Efter att ha läst boken Badskumt av Katarina Johansson som ni kunde läsa recension om tidigare, har jag dessutom blivit mer försiktig med vad jag kletar på min kropp eftersom det senare kommer in i min kropp.

Tränings-dvd. Att träna hemma framför tv:n har aldrig riktigt varit min grej, jag föredrar att träna ute i naturen eller ta mig iväg till gymmet och få miljöombyte på köpet. Kanske skulle tränings-dvd:n komma till användning om jag hade mindre fritid, men en 15 minuters tränings-dvd kommer jag förmodligen tröttna på efter ett par pass. Det är en pryl jag aldrig skulle komma på att köpa själv eller känna ett behov av.

Efter denna snabba tankeövning med mig själv kom jag fram till att erbjudandet inte var så bra ändå. Visserligen sparar jag jättemycket pengar på att nappa på erbjudandet, men jag riskerar också att få ett träningslinne som inte passar eller används, en hudkräm som jag ska förvara i något år framöver, samt en tränings-dvd som blir liggandes i en låda för att så småningom rensas ut.

För något år sedan fick jag ett liknande erbjudande från en annan träningstidning där jag för en liten peng fick en pulsklocka och ett par nummer av tidningen. Jag hade tidigare aldrig sprungit med pulsklocka då jag motiverar mig på annat sätt än att springa på en viss tid, sträcka, puls etc, men folk säger ju att det ska vara så bra och motiverande. Hur det gick? Pulsklockan låg oanvänd i sin förpackning tills för två veckor sedan när jag fick ändan ur och sålde den på Tradera.

Brukar ni nappa på sådana här tidningserbjudanden som kommer med jämna mellanrum? Om ja, använder ni de prylar/kläder ni fick med och som lockade er att slå till?

Lever vi som vi lär?

Vi förespråkar en minimalistisk livsstil av flera olika anledningar och på flera plan i livet, vilket vi tidigare skrivit om bland annat här. För oss är detta en resa som vi hoppas ska prägla resten av våra liv, det är ingen temporär fluga och heller inte något årligen återkommande spurt som den klassiska vårträningen inför beach 20xx. Det ska bara finnas där, varje dag, varje vecka, varje år.

Men hur väl lyckas vi egentligen med detta i vårt eget hem?

Generellt har det gått bra. Vi har ännu inte hunnit gå igenom och rensa bland alla önskade utrymmen i lägenheten än, men de som står på tur känns inte som några problemområden utan kräver bara sin tid. Vi har dock identifierat tre områden där vi inte riktigt når ända fram i vårt minimalistiska tänk och där vi inte har någon optimal lösning ännu:

Cyklar. Vi har en varsin modell dyrare cykel. Fru Minimalist har en racercykel som har tagit henne 30 mil runt Vättern och Herr Minimalist har en kvalitativ mountainbike. I den bostadsrättsförening där vi bor har vi någon gång per år inbrott i cykelförråd samt i privata förråd vilket gjort att vi av säkerhetsskäl har våra cyklar antingen på balkongen eller inne i lägenheten.

Då vi inte har något tak på balkongen får cyklarna utstå ganska hårda påfrestningar om de står där ute året runt och de tar dessutom upp stor del av balkongens yta. Därav har vi cyklarna ståendes växelvis ute på balkongen och inne i lägenheten. Inte optimalt och det känns absolut inte minimalistiskt.

Förrådet. Vi bor i en tvåa på 60 kvadratmeter och trots att vi försöker leva minimalistiskt så råder viss brist på förvaringsutrymme i lägenheten. Detta gör att många saker som inte används varje vecka åker ner i förrådet, exempelvis resväskor, vinterjackor, extrastolar, presentinslagningsgrejer och annat. Och tillsammans med skidutrustningar, balkongmöbler, vandringsryggsäckar, blomlådor, uppblåsbar gästsäng med tillbehör samt diverse flyttkartonger fyllda med emballage med mera, så blir det snabbt fullt. Vi har idag lyckats skapa det där förrådet som jag tidigare tittade snett på hos mina grannar.

Därför är det hög tid att rensa, våga slänga och göra oss av med saker som inte längre används. Exempelvis Herr Minimalists gigantiska hockeytrunk med gamla kampsportsgrejer som användes senast 2005. Eller Fru Minimalists sparade vinterjackor eller gigantiska jag-ska-flytta-utomlands-och-aldrig-mer-komma-tillbaka-resväska. Men oavsett om, eller snarare när, vi rensar ut det vi faktiskt inte använder längre så kommer förrådet att förbli mer fullt än vi föredrar.

Dagliga post- och tidningshögen. Vi ser den varje dag men mot veckans slut är den plötsligt borta för att någon dag senare dyka upp igen med nytt innehåll. Vi pratar om post- och tidningshögen som varje vecka samlas på vår köksbänk. Tidigare lade vi den alltid på köksbordet vilket vi båda störde oss på vid varje måltid och som vi även beskriver i inlägget Plocka, pimpa och bryta gamla vanor. Numera lägger vi posten på samma del av köksbänken vilket inte heller är den optimala lösningen.

På helgen tar vi vanligtvis action på högen och läser, slänger och om nödvändigt sorterar in i pärmar och på måndag eftermiddag börjar vanligtvis en ny hög sin tillväxt. Vi vill inte under veckan gömma undan posten i ett skåp där den riskerar att bli bortglömd och vi har hittills inte riktigt kommit in i vanan att gå igenom högen varje kväll. Därför ligger den tills vidare kvar på köksbänken under vardagarna och småstör.

Tips på fiffiga lösningar på dessa tre ominimalistiska problemområden mottages tacksamt! :)

Plocka, pimpa och bryta gamla vanor

Vi hade gäster över på middag i helgen och i sedvanlig ordning lade vi en stund på att plocka undan hemma. Vi tog bort högen med post från köksbordet, plockade undan tidningar och böcker från vardagsrumsbordet, städade av skrivbordsytan och hängde in kläderna i garderoben där de hör hemma.

Efteråt lade sig som vanligt ett lugn över hemmet. Det är alltid överraskande hur mentalt avkopplande det är att få bort alla prylar som ligger framme och tar fokus och energi utan att vi tänker på det. Vi förundras även varje gång över hur svårt det tycks vara att hålla hemmet rent på detta vis trots att vi egentligen vill. Varje helg börjar processen om på nytt med att plocka undan och göra fint.

Vi har klurat lite på varför det set ut som det gör och kommit fram till att medvetenhet är ett första steg i rätt riktning. Sen gäller det även att ha viljan att förändra till det bättre och det borde inte vara något problem. Nu är det bara handlingen som saknas. I vårt fall att bryta gamla vanor och ge plats för några nya:

Vi låter bli att ha posten liggandes på köksbordet dag efter dag och går istället igenom denna varje kväll. Med största sannolikhet kommer det inte ta mer än fem minuter i anspråk. Det borde inte vara så svårt eller kännas betungande.

Vi följer den policy som många företag kallar att göra ”clean desk”, det vill säga att dagligen skapa ett rent och avplockat skrivbord vid dagens slut. Det applicerar vi på vardagsrumsbord och skrivbord.

Vi ser till att kläder förvaras i garderoben och byrån och ingen annanstans. Punkt. Vi har en stol i sovrummet där kläderna gärna hopar sig på hög. Kläder har även en tendens att hängas utanpå garderoben och bli hängandes i flera dagar. När garderobshandtagen inte räcker till hängs kläderna högst upp ovanpå dörrarna. Dessa klädovanor ska nu brytas.

Vi börjar idag och återkommer om ett par veckor med en uppföljning kring hur det gått att bryta dessa vanor och hur det påverkat våra dagliga rutiner och välbefinnande. Det ska bli spännande att se ifall vi lyckats eller ej.

Har du några ovanor i hemmet som du gärna skulle vilja bryta?

Tidningshögarna hopar sig

Säg den som inte har minst en ordentlig tidningshög liggandes någonstans i sitt hem. Det börjar ofta oskyldigt med en gratistidning eller prenumeration som dimper ned i brevlådan som förmodligen är intressant men inte är prioriterad läsning just nu. Därför lägger du tidningen på matbordskanten eller soffbordet och glömmer raskt bort den. Det går ett några dagar eller veckor och plötsligt har du till din förvåning en jättehög med tidningar som inte är speciellt dekorativ, som är ganska skrymmande och som ger dig lite dåligt samvete varje gång du sneglar på den.

I det här läget är det oftast fel strategi att skaffa sig en ny fiffig förvaringsmöbel eller avancerat system för sortera fram de tidningar som faktiskt verkar relevanta. Istället är det dags att se över dina vanor, fokus och prioriteringar.

Vad du först och främst bör vara medveten om är att alla dessa tidningar tar tid och fokus från annat. Intressen och aktiviteter som du värderar högre men som du kanske inte är medveten om att du indirekt prioriterar bort. Är det till exempel högre värderat att läsa igenom lokaltidningen istället för att hinna träna? Är det högre prioriterat att kika igenom dagens skörd av reklamblad och reklamtidningar istället för att spendera samma tid i samtal med din partner? Är det högre prioriterat att spendera söndagsmorgonen med att läsa igenom DN eller SvD och informeras om allt negativt som hänt i världen istället för att leka med dina barn?

Vi är övertygande om vikten av ett medvetet informationsintag både i fysisk form som tidningar och böcker men även digitalt via tv och dator. Vi föreslår att du ger högre värderade intressen en chans och eliminerar alla distraktioner av lågt värde redan idag genom att applicera följande regler på din eller dina tidningshögar:

Prenumererar du på en tidning du aldrig hinner läsa? Säg upp den! Har du inte läst de senaste tio numren kommer du inte läsa de nästkommande tio heller. Slipp det dåliga samvetet och köp ett lösnummer istället när du verkligen är sugen och har tid att läsa. Det blir dessutom billigare i längden.

Har du andra typer av tidskrifter, oftast med mer eller mindre väl dold reklam, som du inte aktivt beställt men som ändå på något vis når ditt hem och hamnar i den växande tidningshögen? Se efter om du inte kan säga upp tidningen, och om det inte går, etablera vanan att skicka dessa rätt i pappersinsamlingen.

Har du redan en jättehög och känner dig radikal kan du förklara dig tidsskriftbankrutt och omedelbart slänga allt du samlat på dig och börja om från början med dina nya vanor. Vår gissning är att du inte kommer sakna mycket av den eventuella vishet som du gick miste om gömd någonstans i tidningshögen. Dessutom blir innehållet ofta snabbt irrelevant.

Om du inte känner dig mogen för tidsskriftbankrutt eller övriga råd ovan kan du experimentera med att bestämma en specifik tidsrymdsbuffert, till exempel en vecka eller två. Är tidningen inte läst från det att den anlände och inom den tidsrymden så är dess naturliga plats pappersinsamlingen oavsett hur spännande innehållet verkar.

Det är även bra att vara medveten om att du inte kan läsa allt. Ofta är det bättre att läsa det som är relevant för en själv just nu och fokusera enbart på det. Den mesta information går att hitta igen senare i en eller annan form om det skulle bli aktuellt. Välj själv vilken information du stoppar i dig istället för att försöka svälja allt som råkar komma i din väg.

Även bland de tidningar du faktiskt valt att läsa kan det vara bra att sovra. Du måste inte läsa allt eller inget i en och samma tidning. Det är bättre att läsa ingressen och genast gå vidare till nästa artikel om det inte verkar intressant eller relevant i en i övrigt intressant tidning. Det mest värdefulla du har är ju faktiskt din tid så varför slösa bort den i onödan?

Lycka till med din tidningsrensning och glöm inte att slänga allt du gör dig av med i pappersinsamlingen istället för i vanliga hushållssoporna!