Minimalistiska lägenheter säljer

Har du tänkt på att de tips en mäklare ger säljaren av en bostad skulle kunna vara hämtade direkt ur en guide för ett minimalistiskt hem? Nedan följer några av de punkter (riktiga exempel) som vi fått av våra mäklare vid tidigare försäljningar:

  • Håll rena golvytor, plocka undan eventuella möbler som är i vägen.
  • Håll avställningsytor rena, plocka undan på bordsytor och fönsterbänkar.
  • Ta bort eventuellt överflöd, personliga ting och bilder.
  • Köket är ett av bostadens viktigaste rum. Se till att disk, disktrasa och diskborste är undanplockat, att papperskorgar är tömda och att bänkar och ytor är avtorkade.
  • I badrummet ska det vara snyggt och rent. Plocka bort schampoflaskor och annat, se till att handfat och toalettstol är rena (nedfällt toalettlock) och att det finns rena handdukar.
  • Ha lugn och ro. Stäng av radio och tv, diskmaskin, tvättmaskin och annat som kan störa.
  • Bädda sängar, städa av skrivbord och stäng garderobsdörrar.
  • Se till att bostaden är ordentligt utvädrad och fräsch.
  • Ställ undan cyklar och se till att varje sak är på sin plats.
  • Ställ undan kläder och skor i ytterhallen.
  • Dölj synliga sladdar.
  • Rensa i bokhyllor.

Det finns såklart alltid ytterligare punkter på mäklarens lista som att ställa fram värmeljus på toaletten, snittblommor i fönstren och en skål med godis eller frukt i köket. Majoriteten av tipsen leder dock till ett, i våra ögon, minimalistiskt hem om du väljer att följa dem.

Mäklarna själva motiverar oftast åtgärderna med att det är viktigt att hemmet ger ett positivt första intryck och att avskalade och rena ytor skapar ett behagligt lugn hos de som kommer in i lägenheten och gör att boendet känns luftigt. Vilket i sin tur ska attrahera så många spekulanter som möjligt.

Men om det är så att ett minimalistiskt hem är ett hem som majoriteten av alla människor känner sig harmoniska i samt attraheras av, varför är det då så vanligt med hem där ägaren ger intryck av att försöka åstadkomma raka motsatsen? Kan det vara så att många inte är medvetna om vad de egentligen blir harmoniska av? Kan det vara så att många inte har självdisciplinen att följa råden ovan fast de egentligen vill? Eller är grundproblemet att många helt enkelt har så mycket prylar att det inte ens är praktiskt möjligt?

Om du vet med dig att du egentligen gillar känslan av en lägenhet förberedd för visning så föreslår vi att du testar att implementera tipsen ovan i en veckas tid. Vem vet, det kanske leder till nya vanor och en livslång förändring till det bättre?

Svenskarna köper allt färre prylar

Svenskar köper allt färre prylar skriver Svenska Dagbladet i en artikel idag. Istället för att köpa kläder, tekniska prylar och möbler så lägger vi i större utsträckning pengar på upplevelser som restaurangbesök och resor. Enligt Jonas Arnberg på analys- och strategiföretaget United Minds, har den tidigare finanskrisen påverkat människors inställning till konsumtion och shopping.

Dessa ändrade vanor och konsumtionsmönster kan nu påverka detaljhandel rejält. Tidigare hade folk ont om pengar. Nu finns pengar att handla för, men man börjar handla på ett annat sätt. Konsumenterna har insett att det finns annat att köpa än prylar. Då lägger man mer pengar på en god middag eller en resa, säger Arnberg.

Ur ett minimalistiskt perspektiv tycker vi att detta är en sund trend som vi hoppas fortsätter framöver. Från en ofta överdriven konsumtion av kläder och prylar man egentligen inte behöver till en förhoppningsvis mer balanserad konsumtion av tjänster och upplevelser. I artikeln nämndes även att vissa andra segment, som sport, går utmärkt.

Sammanfattningsvis tycker vi att det var en inspirerande artikel där vi väljer att läsa in att fler och fler svenskar etablerar, enligt oss, sundare vanor och prioriteringar samt försöker ta vara på livet som trots allt är ganska kort. En ny soffa eller hallspegel glömmer man ganska snabbt i ett längre perspektiv men en spännande resa minns man hela livet!

Den medvetna manbagen

I helgen sprang Fru Minimalist Stockholm Maraton och jag, Herr Minimalist, var såklart på plats och hejade längs med banan. Med mig hade jag som vanligt min manbag med en hel del saker som jag sällan ifrågasätter om jag verkligen behöver ha med mig. Följande prylar ligger i dagsläget alltid i min manbag:

  • Journal – Moleskine (linjerad, large)
  • Läsplatta – Kindle Paperwhite
  • Mobiltelefon – Apple iPhone 5
  • Hörlurar – Apple iPhone 5
  • Penna – Pilot G-2 07 (svart)
  • Glasögon med fodral – Perry Ellis

Utöver det har jag ibland med mig något eller några av följande saker beroende på aktivitet:

  • Kamera – Canon Powershot G10
  • Vattenflaska – Klean Kanteen (vacuum insulated, 16 oz)
  • Kläder – Förstärkningsplagg tex tröja eller regnjacka
  • Solglasögon – Cheap Monday
  • Mat – Ytterst sällan

Detta bär jag runt på i en läderaxelväska från Crumpler av modellen Beefy Pocket. Jag har fått för mig att jag någon gång under dagen kommer behöva alla dessa saker, men gör jag verkligen det?

Journalen har jag med mig för att fånga upp idéer och insikter som kommer till mig under dagen, men i realiteten så skriver jag i 99% av fallen i denna på kvällen. Istället har jag vanan att snabbt fånga några stödord i min anteckningsapp (Simplenote) i iPhonen och föra över dem till journalen på kvällen om tankarna visade sig vara av värde.

Läsplattan har jag också med mig som underhållning då jag reser långt med kommunala färdmedel.  Tanken är att få ut mer av tiden på bussar och tunnelbanor men i realiteten transporterar jag mig sällan så långt och länge att det är värt att ta upp den. I 99% av fallen läser jag mest hemma på kvällen.

Mobiltelefonen har jag normalt i fickan och använder många gånger dagligen för allt möjligt. Ofta för SMS, ibland för att ringa men om jag ska rannsaka mig själv används den oftast för distraktion och förströelse. Kanske vore det bättre om denna normalt förvarades i väska istället för fickan. Då skulle jag inte ta upp den lika ofta för att kolla Facebook, bloggar och liknande och vara mer närvarande i nuet istället.

Hörlurarna är alltid med och används dagligen. Framförallt för att användas som hands-free vid telefonsamtal men ibland även för musik, oftast på gymmet och annat form av träning. På arbetsplatsen har jag ett par betydligt bättre lurar som avskärmar omvärlden effektivare, vilket är ett måste då jag sitter i ett öppet kontorslandskap och arbetar.

Pennan följer med som komplement till journalen. Eftersom det vid närmare eftertanke visat sig att journalen oftast inte behöver följa med dagligen så är även pennans existens något som kan ifrågasättas. Jag använder den i stort sett aldrig.

Glasögonen används nästan varje dag. Jag har ett väldigt litet synfel men jag har märkt att jag ibland kan få en lätt huvudvärk vid dagens slut om jag inte använder brillorna så de är alltid med. Eftersom de alltid sitter på näsan så kan fodralets existens i manbagen dock ifrågasättas.

Kameran ersätts oftast av mobiltelefonens kamera då dessa börjat bli riktigt bra för vardagsfotografering. Hade jag haft ett större intresse av fotografi hade jag haft en riktig systemkamera istället nuvarande kompakta systemkamera. Nu får riktiga kameran i realiteten på sin höjd följa med på resor och kanske vid roligare tillfällen som större fester, middagar och släktträffar. Vid närmare eftertanke borde den få följa med och användas oftare vid tillfällen jag vill minnas.

Vattenflaskan är jag dålig på att ta med vilket är dumt eftersom jag generellt är dålig på att dricka tillräckligt med vatten under dagen. Flaskan borde vara standard vid de tillfällen då jag inte bara transporterar mig mellan hemmet och kontoret. Dessutom är det betydligt billigare, miljövänligare och troligen hälsosammare än att köpa vatten på färdigbuteljerad flaska.

Kläder har jag sällan med mig mycket på grund av att det är svårt att få ned i min nuvarande väska med allt annat som redan ligger där.

Solglasögonen har jag med mig relativt sällan då jag tycker att de är lite tråkiga att använda samtidigt som jag umgås med vänner eftersom det blir så opersonligt att inte se varandras ögon. Ibland är de dock nödvändiga som vid bilkörning i motljus.

Mat har jag utöver matlådor till jobbet i stort sett aldrig med mig. Här skulle jag kunna bli bättre på att spara både pengar och miljöpåverkan genom att ha med mig en smörgås istället för att köpa någon skräpmat på stan eller motsvarande. Det borde dessutom i de flesta fall vara möjligt att förutse detta behov så här kan jag bli betydligt bättre.

Sammanfattningsvis visade det sig vid närmare eftertanke att det mesta av det som jag bär med mig dagligen är rätt onödigt samt att mycket av det jag normalt lämnar hemma borde få följa med oftare istället. Det skulle dessutom bli lättare att få med skrymmande men högre prioriterade saker som vattenflaskan, mat och förstärkningskläder om jag inte packade ned så mycket annat.

Vad har du i din manbag och hur mycket av det behöver du egentligen ha med dig?

Stockholm Maraton 2013

Stockholm Maraton 2013

Igår sprang jag (Fru Minimalist) Stockholm Maraton och fick vid målgång en stor tung medalj och en grön så kallad Finisher-tröja. Det vill säga en totalt onödig dekorationspryl och en användbar och praktisk träningströja.

Träningströjan blir ett bra tillskott i träningsgarderoben efter en tidigare rensning av uttjänta plagg i samma garderob. Den fyller nästan samtliga krav jag har på min minimalistiska garderob förutom möjligen stilrenhet men för träningskläder är just den punkten inte lika viktig. Dessutom känns det lite extra roligt och motiverande att träna med Finisher-tröjan på kroppen. Den kanske till och med fungerar som morot för att springa ytterligare ett Stockholm maraton någon gång i framtiden.

Jag funderade lite på om det finns någon risk att tröjan blir kvar år efter år i träningsgarderoben trots att den blivit urtvättad och sliten på grund av att den symboliserar prestige och stolthet men det tror jag inte. Vi har kommit längre än så i vår minimalistiska filosofi och i likhet med medaljen så sitter inte prestationen i själva tröjan. Medaljen kommer jag att fotografera och sedan gör mig av med, enligt vår filosofi för medaljer och pokaler som jag skrivit om tidigare. Kanske kunde jag till och med ha låtit bli att ta emot medaljen över huvud taget men den tanken slog mig inte just där och då i all trötthet och eufori vid målgång.

Hur det gick i loppet? Strax över 4 timmar och 8 minuter sprang jag i mål på, vilket känns klart godkänt för ett första maraton inför vilket uppladdningen inte varit den bästa.

Nu ska jag bara koppla av och njuta av det fantastiska vädret resten av söndagen. :-)

Konsumtion och lycka hos de tokrika

Imorse snubblade vi över ett roligt inlägg av Andreas Cervenka på SvD där han raljerar kring hur de rikaste 0.01% av jordens befolkning egentligen mår och tänker kring pengar och konsumtion.

Vad som gör artikeln riktigt intressant är slutklämmen där det refereras till en studie utförd av amerikanska Boston College där 165 hushåll med en genomsnittlig förmögenhet på 78 miljoner dollar intervjuades.

Fram träder bilden av en förvånansvärt bekymrad skara. Oro för att förlora sina pengar, för att överflödet ska förstöra barnen och relationerna med andra var några upplevda problem. En del kände, paradoxalt nog, inte ens ekonomisk trygghet.

Cervenka filosoferar även över hur livsstilen hos de rikaste påverkar de resterande 99.99% av jordens befolkning där många mer eller mindre medvetet strävar efter att nå samma livsstil eller i alla fall en livsstil så nära ”toppskiktet” som möjligt.

Den nästan tvångsmässiga överkonsumtionen hos den översta procenten har påverkat synen på vad som är normalt, vilket fått de halvrika att också öppna plånböckerna för att hänga med sina grannar och så vidare nedåt i samhällslagren. Plötsligt sitter en hel hålögd medelklass i överbelånade och nyrenoverade hus och bläddrar nervöst i glassiga livstilsmagasin till det rofyllda bruset av en magsårstablett som löses upp i ett glas vatten.

En intressant och läsvärd krönika enligt oss som förhoppningsvis får läsarna att ställa sig frågan; om det inte är konsumtion och prylar som gör människor lyckliga, vad är det då som faktiskt gör det?

Finrummet som försvann

Jag satt häromdagen och talade med min far på telefon då vi av någon anledning kom in på begreppet finrum. Ett finrum är ett rum i en bostad, som bara används vid högtidliga tillfällen, det vill säga ett rum som för det mesta inte används men som är fullt av dyra fina möbler och prydnadssaker som inte heller används.

För många år sedan då många i Sverige hade det lite fattigare, då de flesta födde större barnkullar och det bodde betydligt fler på en mindre yta än idag så skulle det om möjligt ändå finnas ett finrum. Det spelade ingen roll om familjen fick bo trångt och spartanskt i övrigt eller att finrummet nästan aldrig användes. Det skulle finnas och alltid vara redo för storfrämmande som nästan aldrig kom.

Idag är finrummet ovanligare då det ofta ersatts med ett vardagsrum men det har fortfarande långt ifrån helt försvunnit. Ofta hittar du finrummet hos de som bor lite större till exempel i en villa eller hos äldre föräldrar alternativt hos de med en konservativare uppväxt. Det står nästan precis lika oanvänt och redo för storfrämmande idag som för hundra år sedan. När ska egentligen alla vänner och grannar börja välla in och äta på finporslinet?

Ett finrum är utifrån våra minimalistiska värderingar så härligt tokigt på många vis. Låt mig förklara:

  • Man låter bli att använda hemmets kanske bästa och största rum.
  • Man betalar stora summor pengar för att köpa eller hyra en yta som sällan används.
  • Man betalar stora summor pengar för att värma upp en yta som sällan används.
  • Man betalar stora summor pengar för att vackert inreda en yta som sällan används.
  • Man lägger tid och energi på att städa och underhålla en yta som sällan används.

Vi föreslår att man skippar finrummet och väljer ett boende där varje yta faktiskt används frekvent och är möblerad med möbler som får användas utan att behöva hålla andan samtidigt. Så kommer i alla fall vi leva både nu och framöver.

Plocka, pimpa och bryta gamla vanor

Vi hade gäster över på middag i helgen och i sedvanlig ordning lade vi en stund på att plocka undan hemma. Vi tog bort högen med post från köksbordet, plockade undan tidningar och böcker från vardagsrumsbordet, städade av skrivbordsytan och hängde in kläderna i garderoben där de hör hemma.

Efteråt lade sig som vanligt ett lugn över hemmet. Det är alltid överraskande hur mentalt avkopplande det är att få bort alla prylar som ligger framme och tar fokus och energi utan att vi tänker på det. Vi förundras även varje gång över hur svårt det tycks vara att hålla hemmet rent på detta vis trots att vi egentligen vill. Varje helg börjar processen om på nytt med att plocka undan och göra fint.

Vi har klurat lite på varför det set ut som det gör och kommit fram till att medvetenhet är ett första steg i rätt riktning. Sen gäller det även att ha viljan att förändra till det bättre och det borde inte vara något problem. Nu är det bara handlingen som saknas. I vårt fall att bryta gamla vanor och ge plats för några nya:

Vi låter bli att ha posten liggandes på köksbordet dag efter dag och går istället igenom denna varje kväll. Med största sannolikhet kommer det inte ta mer än fem minuter i anspråk. Det borde inte vara så svårt eller kännas betungande.

Vi följer den policy som många företag kallar att göra ”clean desk”, det vill säga att dagligen skapa ett rent och avplockat skrivbord vid dagens slut. Det applicerar vi på vardagsrumsbord och skrivbord.

Vi ser till att kläder förvaras i garderoben och byrån och ingen annanstans. Punkt. Vi har en stol i sovrummet där kläderna gärna hopar sig på hög. Kläder har även en tendens att hängas utanpå garderoben och bli hängandes i flera dagar. När garderobshandtagen inte räcker till hängs kläderna högst upp ovanpå dörrarna. Dessa klädovanor ska nu brytas.

Vi börjar idag och återkommer om ett par veckor med en uppföljning kring hur det gått att bryta dessa vanor och hur det påverkat våra dagliga rutiner och välbefinnande. Det ska bli spännande att se ifall vi lyckats eller ej.

Har du några ovanor i hemmet som du gärna skulle vilja bryta?