Minimalism i mailboxen del 2

Mailkorgen är för många en källa till stress eftersom det är en aldrig sinande källa av uppgifter vars flöde är väldigt svårt att kontrollera och överblicka. Detta gäller såklart även för oss så därför tog vi oss en tankeställare kring hur vi gör redan idag men även hur vi kan göra framöver för att på ett enkelt sätt göra livet lite enklare. Vi kom fram till flera tips som vi tror de flesta kan applicera på sin eller sina mailkorgar och på så sätt snabbt frigöra både tid och fokus. Vi utgick från vad minimalism är för oss.

Avregistrera dig från alla typer informationsmail. En stor del av alla mail som inkommer varje dag är mail som inte tillför något som helst värde men som får arbetsbördan att se större ut än vad den är och gör det svårare att hitta vad som faktiskt är viktigt och relevant. Vårt tips är att avregistrera sig från alla former av mailutskick som inte är essentiella, både privat och professionellt. Det spelar ingen roll om utskicken i grunden har ett intressant innehåll, om det tar fokus och tid från viktigare saker så är vårt råd att du avregistrerar dig. Om du är osäker kan du alltid leka med tanken vad som skulle hända om du inte tog del av informationen, det vill säga i de flesta fall ingenting alls, eller prova att avregistrera dig och se om du saknar informationen efter ett par veckor.

Filtrera och batcha informationsmail du inte kan vara utan. Okej, vi inser att vissa typer av informationsmail faktiskt måste komma och förr eller senare bearbetas. Ett bra exempel från våra arbetsliv är notifieringar från ärendehanteringssystem. Vårt tips är att du skapar ett filter som automatiskt antingen sorterar in denna typ av mail i en specifik mapp (eller för modernare mailsystem taggar upp och arkiverar dem) så att du lätt hittar dem när det passar dig att behandla denna mindre viktiga information. Oavsett så är det viktiga att dessa mail aldrig landar i vanliga inkorgen och tar fokus från det som är viktigt eller bråttom utan istället hamnar på ett specifikt ställe du lätt navigerar till och behandlar enligt nästa stycke.

Anpassa typen av mail du bearbetar efter din energinivå under dagen. Morgonen och förmiddagen är den tid då de flesta har mest kreativitet, beslutsförmåga och produktivitet. Direkt efter lunch och på eftermiddagen börjar dessa egenskaper sina. Därför är det klokt att på förmiddagen bearbeta de mail som är viktiga, prioriterade eller på ett eller annat sätt intellektuellt krävande. Medan övriga mindre viktiga mail, cc:ad-mail och informationsmail med fördel kan behandlas på eftermiddagen. Detta tips gäller för övrigt alla former av arbetsuppgifter.

Läs enbart mailen vid ett bestämt och begränsat antal tillfällen per dag. De flesta är inte medvetna om att de är mailknarkare. De tabbar in i sitt mailsystem upp mot hundra gånger per arbetsdag. Ofta sker det så fort det finns någon form av väntetid under en och samma arbetsuppgift eller mellan två olika arbetsuppgifter, men ibland också mitt i en arbetsuppgift. En stor nackdel med detta är att du låter mailkorgen styra din dag. Istället för att fokusera på det som är absolut viktigast blir det lätt att du behandlar det som nyss kom in i mailkorgen. Dessutom avbryts fokus från den uppgift du hade innan och du tappar mycket effektivitet. En stor anledning till att så många ändå gör detta är att det blivit en vana samt att det faktiskt är ganska mycket skönare att behandla ett mail, om än oviktigt, än att ta tag i större, mer krävande och betydligt viktigare uppgifter eller surdegar. Du lurar dig själv att du är produktiv.

Vårt tips är att bestämma dig för att bara kolla mailen ett par gånger per dag, till exempel klockan 10, 13 och 16. När mailbearbetningen är påbörjad bör du inte byta till någon annan uppgift förrän du känner dig klar och därefter helt kan stänga ned mailapplikationen och inte öppna den igen förrän det är dags för nästa mailbearbetningstillfälle. Fördelen med att inte läsa mailen innan klockan 10 är att du slipper bli distraherad och istället kan använda din produktivaste morgontid till dina viktigaste och kreativaste uppgifter, samt att du själva styr din agenda för dagen istället för att inkorgen gör det. Har du jobbiga och krävande mail fungerar det bäst att ta dessa klockan 10 istället för vid ett av de senare tillfällena. Efter lunch kring klockan 13 är bra då du ändå är för matkomig för mer krävande uppgifter. Denna tid passar mycket bra att behandla informationsmail och mer rutinmässiga mail. Klockan 16 är en bra tid att behandla de sista mailen för dagen och förbereda inför morgondagen innan du går hem. Ofta är du vid den här tiden för trött för att orka ta tag i något mer omfattande men det är ett ypperligt tillfälle att förbereda för maximal effektivitet morgonen därpå.

Har du ett arbete som enbart går ut på att kommunicera via mail och inte kreativt skapa något eller göra några djupare analytiska och utredande arbetsuppgifter gäller naturligtvis inte regeln ovan.

Sammanfattningsvis är minimalism i inkorgen mycket likt minimalism på många andra områden i livet. I detta fall är det resurserna tid, fokus och energi som är begränsade och genom att eliminera, automatisera och batcha det som är oviktigt och distraherande samt etablera sunda rutiner och vanor får du tid, fokus och energi över för det som är prioriterat och av värde. Precis som i resten av livet!

Det här är det andra inlägget i en serie om tre på ämnet. Första och tredje inlägget hittar du här och här.

Born to run with minimalism

Här om kvällen sprang jag ett millopp och kom då mitt i löparspåret att tänka på minimalism och träning. Eller mer specifikt, minimalism och löpning. Hur lättillgänglig och minimalistisk löpningen är jämfört med många andra träningsformer och vad lite som behövs för att kunna utföra den.

Jag har tidigare i livet varit aktiv fotbolls- och hockeyspelare (jajamen det fanns damhockeylag redan på 90-talet). Både dessa sporter krävde en hel del utrustning. I fotboll i form av specifika strumpor, benskydd och inte minst fotbollsskor av vilka vi skulle ha minst tre par olika, ett par för inomhussäsongen, ett par för försässongen på grus och så ett par för spel på gräs. En del lagmedlemmar hade även ett par fotbollsskor för spel på konstgräs. Hockeyutrustningens alla delar ska jag inte ens gå in på, men ni förstår min poäng.

När det gäller löpning är det egentligen bara löparskorna som är den utmärkande utrustningen. Visst finns det stort utrustningsutbud även för löpare och framför allt för de som springer på högre nivå, men det är inget krav att ha avancerade löparbyxor som stabilisterar musklerna, ger bättre syretransport och stimulerar blodcirkulationen för att ta sig en löptur. Du kan dessutom börja rundan direkt utanför dörren och avsluta den på samma ställe, ingen transport, passande av tider eller köande till ett pass.

I boken Born to run – jakten på löpningens själ av Christopher McDougall förklarar Christopher bakgrunden till varför vi människor är som gjorda för att löpa. Han ger även skotillverkarna en käftsmäll och hävdar att vi ger fötterna mer och mer stöd men att detta också skapar mer och mer skador. Trots inköp av dyra, utprovade skor med luftkuddar och specialanpassade iläggssulor blir varje år mellan 65 % och 80 % av alla löpare skadade.

Skulle vi snegla på världens mest löpstarka folk vad gäller långdistanslöpning, tarahumarafolket, skulle vi inte ens behöva löparskor som utrustning utan klara oss på hemmabyggda skor av gamla bildäck och remmar och därmed skulle löpningen som träning bli ändå mer minimalistisk. Att löpning är en minimalistisk träningsform vidhåller jag dock oavsett vad du sätter på fötterna.

Hur gick det på loppet då? Jo tack, nytt personligt rekord på 46 minuter och 36 sekunder, det kan jag inte vara annat än nöjd med! Till helgen stundar en ändå större kraftmätning – Stockholm maraton!

Tidningshögarna hopar sig

Säg den som inte har minst en ordentlig tidningshög liggandes någonstans i sitt hem. Det börjar ofta oskyldigt med en gratistidning eller prenumeration som dimper ned i brevlådan som förmodligen är intressant men inte är prioriterad läsning just nu. Därför lägger du tidningen på matbordskanten eller soffbordet och glömmer raskt bort den. Det går ett några dagar eller veckor och plötsligt har du till din förvåning en jättehög med tidningar som inte är speciellt dekorativ, som är ganska skrymmande och som ger dig lite dåligt samvete varje gång du sneglar på den.

I det här läget är det oftast fel strategi att skaffa sig en ny fiffig förvaringsmöbel eller avancerat system för sortera fram de tidningar som faktiskt verkar relevanta. Istället är det dags att se över dina vanor, fokus och prioriteringar.

Vad du först och främst bör vara medveten om är att alla dessa tidningar tar tid och fokus från annat. Intressen och aktiviteter som du värderar högre men som du kanske inte är medveten om att du indirekt prioriterar bort. Är det till exempel högre värderat att läsa igenom lokaltidningen istället för att hinna träna? Är det högre prioriterat att kika igenom dagens skörd av reklamblad och reklamtidningar istället för att spendera samma tid i samtal med din partner? Är det högre prioriterat att spendera söndagsmorgonen med att läsa igenom DN eller SvD och informeras om allt negativt som hänt i världen istället för att leka med dina barn?

Vi är övertygande om vikten av ett medvetet informationsintag både i fysisk form som tidningar och böcker men även digitalt via tv och dator. Vi föreslår att du ger högre värderade intressen en chans och eliminerar alla distraktioner av lågt värde redan idag genom att applicera följande regler på din eller dina tidningshögar:

Prenumererar du på en tidning du aldrig hinner läsa? Säg upp den! Har du inte läst de senaste tio numren kommer du inte läsa de nästkommande tio heller. Slipp det dåliga samvetet och köp ett lösnummer istället när du verkligen är sugen och har tid att läsa. Det blir dessutom billigare i längden.

Har du andra typer av tidskrifter, oftast med mer eller mindre väl dold reklam, som du inte aktivt beställt men som ändå på något vis når ditt hem och hamnar i den växande tidningshögen? Se efter om du inte kan säga upp tidningen, och om det inte går, etablera vanan att skicka dessa rätt i pappersinsamlingen.

Har du redan en jättehög och känner dig radikal kan du förklara dig tidsskriftbankrutt och omedelbart slänga allt du samlat på dig och börja om från början med dina nya vanor. Vår gissning är att du inte kommer sakna mycket av den eventuella vishet som du gick miste om gömd någonstans i tidningshögen. Dessutom blir innehållet ofta snabbt irrelevant.

Om du inte känner dig mogen för tidsskriftbankrutt eller övriga råd ovan kan du experimentera med att bestämma en specifik tidsrymdsbuffert, till exempel en vecka eller två. Är tidningen inte läst från det att den anlände och inom den tidsrymden så är dess naturliga plats pappersinsamlingen oavsett hur spännande innehållet verkar.

Det är även bra att vara medveten om att du inte kan läsa allt. Ofta är det bättre att läsa det som är relevant för en själv just nu och fokusera enbart på det. Den mesta information går att hitta igen senare i en eller annan form om det skulle bli aktuellt. Välj själv vilken information du stoppar i dig istället för att försöka svälja allt som råkar komma i din väg.

Även bland de tidningar du faktiskt valt att läsa kan det vara bra att sovra. Du måste inte läsa allt eller inget i en och samma tidning. Det är bättre att läsa ingressen och genast gå vidare till nästa artikel om det inte verkar intressant eller relevant i en i övrigt intressant tidning. Det mest värdefulla du har är ju faktiskt din tid så varför slösa bort den i onödan?

Lycka till med din tidningsrensning och glöm inte att slänga allt du gör dig av med i pappersinsamlingen istället för i vanliga hushållssoporna!

Poolerna ritar om bilkartan

Vi hittade just en otroligt inspirerande artikel på SvD om bilpooler. Den handlar i korthet om att utbudet och intresset för bilpooler börjar växa till sig i storstäder.

”Bilpooler växer som frodigt ogräs i storstäderna. Parkeringsproblem, miljödito, dyra kostnader och minskad status för bilar. Allt spelar in.”

Istället för att lägga stora summor pengar på att äga en bil som raskt tappar i värde mot inköpspriset och som dessutom varje månad kostar ytterligare stora belopp i form av försäkringar, skatt och underhåll, kan du snabbt, enkelt och billigt hyra en vid behov.

”Kollen visar att det finns 15 BMW 1-seriebilar lediga inom 300 meters omkrets. Bara att gå till den närmaste, logga in och köra var du vill i staden. Och sedan lämna den på vilken parkeringsplats som helst. Ingen tankning, inget besvär. Och så den riktigt bra nyheten: Priset. 29 cent per minut innebär att 15 minuters resa landar på strax under 40 kronor. Alltså betydligt billigare än att ta en taxi.”

Det här tycker vi är jätteintressant och ligger i linje med hur vi ser på att äga fysiska saker. Det du använder och har nytta av varje dag finns det såklart anledning att äga som exempelvis kläder och möbler. För de som inte pendlar till jobbet med bil varje dag men ändå kan behöva en bil någon eller några gånger i veckan är det här kanon.

Vi hoppas att vi får se mer av det här framöver på flera områden. Varför ska till exempel alla villaägare äga en högtryckstvätt, en åkgräsklippare och en snöslunga var? Varför inte hyra eller samäga och på så sätt spara pengar och minska resursslöseri, materialvårdstid och behovet av förvarningsutrymme? Det håller vi tummarna för!

Skjortköp kan kosta skjortan

Igår bestämde jag mig för att precis som Fru Minimalist ta ett första steg mot en minimalistisk garderob. Det som kändes mest motiverade att börja med var att se över mina skjortor. En snabb inventering gav följande:

  • En vit, en ljusblå samt en vit- och blå-randig skjorta från Stenströms
  • Två likadana vit- och blå-rutiga skjortor från Oscar
  • Tre marginellt olika vit- och blå-randiga skjortor från Ströms
  • En gråblå kortärmad skjorta från G-star

Totalt har jag nio skjortor vilket i sig är lite anmärkningsvärt då jag mest använder pikétröjor på arbetet. Vad som är ändå mer anmärkningsvärt är att jag idag bara använder fyra av skjortorna. En har fått en stor ful fläck på armen som inte går att få bort, två har plötsligt krympt i tvätten, två är felköp på rea som visade sig vara lite för stora när jag väl var hemma. De skjortor som blev kvar är:

  • En ljusblå skjorta från Stenströms
  • En vit- och blå-randig skjorta från Stenströms
  • En vit- och blå-randig skjorta från Ströms
  • En gråblå kortärmad skjorta från G-star

Uppenbarligen har mina behov inte varit större än fyra skjortor sista året eftersom jag varken saknat eller använt dem jag nu rensade ur. De utrensade men använda skjortorna doneras till Myrorna eller Stadsmissionen och de oanvända skjortorna ska jag försöka sälja på Blocket.

Jag gjorde även en mindre gapanalys och kommer lagom till nästa bröllop, dop eller motsvarande köpa en vit skjorta med dubbel manschett. Folk gifter sig och skaffar barn som galna i vår bekantskapskrets just nu och vid dessa tillfällen passar det ofta med en tidlös vit skjorta. En rolig iakttagelse är för övrigt att alla mina skjortor är vita, blå eller kombinationer av dessa två färger. Lite tråkigt kanske men väldigt enkelt att kombinera med andra plagg och de fungerar i de flesta sammanhang.

Hur många skjortor har du och hur många skjortor anser du dig behöva?

Proaktiv konsumtion

Att vara proaktiv eller arbeta proaktivt är något de flesta förknippar med något positivt. Det vill säga att se till att vara förberedd när något händer istället för att plötsligt tvingas agera när något väl har hänt. Motsatsen kallas reaktiv.

Men hur är det egentligen med att shoppa eller konsumera proaktivt? Nu när vi börjat rensa ur vår gemensamma lägenhet utifrån ett minimalistiskt perspektiv så hittar vi gång på gång saker vi tidigare konsumerat utifall att vi någon gång skulle behöva det, för säkerhets skull eller för att det var ett bra erbjudande på något vi för tillfället egentligen inte hade behov av. Några bra exempel från vårt eget hem är:

  • Städmaterial – Otroliga mängder putsdukar, torkdukar, rengöringsmedel etc.
  • Prydnadsföremål – Gardiner, dukar, värmeljus, krukor.
  • Kläder – Skjortor, t-shirtar, klänningar, olika typer av specialskor, sportutrustning.
  • Mat – Konserver, torrvaror, ovanliga kryddor och jätteförpackningar av färskvaror.
  • Elektronik – Sladdar, adaptrar, brännbara CD-skivor, USB-minnen.
  • Underhållning – Sällskapsspel, böcker, prenumerationer.

Vad som är gemensamt för det mesta som vi shoppat proaktivt är att dessa saker aldrig eller nästan aldrig kommer till användning. Matens bäst-före-datum hinner gå ut (även på konserver), kläder hinner bli omoderna och mycket ligger bara och tar plats och fraktas runt på ett eller annat sätt. Det är ett rent resursslöseri och kapitalförstöring och ligger inte riktigt i linje med våra nya värderingar.

Därför har vi bestämt oss för att inspireras av det som i tillverkningsindustrin kallas för lean det vill säga kortfattat se till att det som vi behöver finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och enbart om dessa adderar ett tydligt värde. Det roliga är att synsättet fungerar lika bra i industrin som hemma hos oss. Ett tankeknep för att åstadkomma detta som vi märkt fungerar bra är att innan köp alltid fråga och ärligt svara sig själv; när eller hur ofta kommer jag att använda denna och var ska den förvaras? I otroligt många fall inser man att prylen är helt onödigt eller saknar en naturlig plats i ens hem.

Vi slänger dock in en brasklapp här och säger att vissa saker bör man ha införskaffat i förväg. Till exempel är det inte jättebra om man står utan första hjälpen-låda eller andra saker som kan behövas i det fall det sker någon form av katastrof.

Shoppa dig lycklig eller kanske olycklig?

Nordea publicerade i veckan en undersökning som visar att hela 73 % av alla kvinnor och nästan lika stor andel av männen, söker och finner glädje i att shoppa till sig själva. Det är alltså inte förnuft och behov som styr många människors shopping utan känslor och sinnesstämning.

Vi tycker det är oroväckande att så många har en motsvarande inställning till shopping och skapar sig vanor som lätt kan bli en ovana och leda till köp på kredit, konsumtions lån, betalningsanmärkningar och liknande. Nästan en femtedel av kvinnorna och en tiondel av männen i undersökningen känner även tröst i att shoppa. I värsta fall kan det skapas en ond cirkel med glädjeshopping – konsumtions lån – betalningsanmärkningar – deppighet – tröstshopping.

”Att shoppa har blivit en del av vår livsstil. Vi blir glada av att köpa något till oss själva. Frågan är hur länge glädjen varar och hur snart vi måste ge oss ut på en ny shoppingrunda för att hålla humöret uppe. Det blir en flykt från verkligheten, särskilt för dem med konsumtionslån och betalningspåminnelser som väntar därhemma”, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Som vi försöker förmedla i vår blogg är det inte sakerna du köper eller äger som gör dig lycklig. För mycket ägodelar kan snarare göra dig olycklig och ta mer energi från dig än de ger i ett längre perspektiv. Lycka som grundar sig på materiella ting är väldigt sårbar i och med att det materiella är tillfälligt och kortlivat i en värld som ständigt förändras. Bilen går sönder, du tröttnar på den tidigare så vackra vasen, jeansen blir omoderna och tröjan urtvättad. Verklig och bestående lycka har sin grund inom oss och är nästan oberoende av materiella ting du kan köpa. Det finns många undersökningar som visar att lycka handlar om mjuka värden som tacksamhet, uppskattning, odla sociala relationer, umgås med familj och vänner, ta hand om dig själv och din kropp.

Nästa gång du känner för att shoppa dig lycklig, stanna upp och lukta på blommorna, ring en vän eller gå och träna. Se om inte glädjen kan komma även den vägen istället!