Mindre irritation med minimalism i strumplådan

I tisdags tog jag ett första steg på vägen mot en minimalistisk garderob då jag spenderade en del av kvällen på strumprensning. Det tog cirka femton minuter och jag slängde totalt sju par strumpor samt några ensamma stackare som jag inser aldrig kommer hitta en partner i min strumplåda. Ut åkte även ett två par strumpbyxor som jag inte använt på något år liksom några trasiga som av någon anledning fått vara kvar i lådan.

Jag fascineras av hur jag dag ut och dag in det senaste halvåret stört mig på att jag inte hittar ett par lämpliga strumpor när jag öppnar lådan, att strumpbyxorna jag tar på mig har hål eller bara över vilken oreda det varit i lådan och så krävs det en insats på femton minuter för att få åtgärda det och göra allt så mycket bättre. Snudd på löjligt!

Sju par svarta strumpor och tio par vita löparstrumpor/träningsstrumpor blev det kvar efter rensningen, samt ett par olika strumpbyxor och hudfärgade strumpor. Kanske behöver jag fylla på med några fler svarta strumpor av bra kvalitet ganska snart framöver men och andra sidan går vi mot sommar, semestertider och öppna skor så jag kanske klarar mig ett tag.

Hur många par strumpor har du och hur många strumpor behöver man egentligen?

Minimalism i mailboxen del 1

Mailkorgen är för många en källa till stress eftersom det är en aldrig sinande källa av uppgifter vars flöde är väldigt svårt att kontrollera och överblicka. Detta gäller såklart även för oss så därför tog vi oss en tankeställare kring hur vi gör redan idag men även hur vi kan göra framöver för att på ett smidigt sätt göra livet lite enklare. Vi kom fram till flera tips som vi tror de flesta kan applicera på sin eller sina mailkorgar och på så sätt snabbt frigöra både tid och fokus. Vi utgick från vad minimalism är för oss.

Minimera antalet inkorgar. En vanlig källa till stress och brist på känslan av kontroll är att ha många inkorgar att övervaka. Om det är möjligt så se till att enbart ha en mailadress för arbetsuppgifter och en för privata ärenden. Skrota helt din gamla hotmail-adress som du ersatte med en gmail-adress för sju år sedan. Informera människor som av någon anledning fortfarande mailar till din gamla adress om att du bytt och maila över eventuella viktiga mail till nya mailadressen. Vår erfarenhet är att de personer eller organisationer som eventuellt fortfarande mailar den gamla adressen inte är speciellt viktiga för dig samt att ”viktiga” mail som du inte behövt senaste tolv månaderna troligen inte kommer att behövas närmsta 100 åren heller.

Ha en professionell och en privat mailadress. Det här tipset säger av naturliga skäl delvis emot det tidigare tipset om att minimera antalet mailkorgar men vi ser en otrolig nytta med att separera privata och professionella mail. Då slipper du störas av privata och kanske generande mail i jobbmailen och ändå värre distraheras och stressas av jobbrelaterade mail på kvällar och helger. Dessutom är det ytterst troligt att du förr eller senare byter arbetsgivare, varvid du måste informera vänner och bekanta om att du byter mailadress och riskera att förlora mail under övergångsperioden. Liksom du inför sökandet av nytt jobb behöver kunna ange en annan mail att kontakta än nuvarande jobbmailen. Värt att tänka på är att olika arbetsgivare har olika nivåer av integritet. Vissa drar sig inte för att läsa anställdas mail och den risken slipper du om du hanterar privata mail helt separat. Samma regel kan för övrigt appliceras på din jobbmobil.

Sluta att manuellt sortera mail i mappar, sök istället. Ett av våra bästa tips för att minimera den tid många lägger på mail är att sluta att manuellt sortera mailen i mappar. Alla moderna mailsystem har idag bra sökfunktioner som snabbt och enkelt hittar alla mail från en specifik person, med en specifik ämnesrad, med eller utan bifogade filer, innehållande vissa nyckelord och så vidare. Vad som gör mappar extra opraktiskt är att ett och samma mail ofta kan höra hemma i fler än en mapp. Vi har sett massor av kollegor klicka runt bland potentiella foldrar på jakt efter ett specifik mail. Vi misstänker att anledning till att många fortfarande använder foldrar är att de är kvar i ett gammalt tankesätt från tiden innan det fanns bra sökfunktioner eller att det ger en inbillad känsla av kontroll, struktur och produktivitet. Oavsett så är det totalt slöseri med tid och något alla borde sluta med omedelbart.

Ren inbox i enlighet med populära inbox zero. Här går fru och herr minimalists åsikter isär, det är inte ofta det händer och vi förklarar respektive persons syn på ren inbox nedan.

Om du måste ha en ren inkorg rekommenderar Herr Minimalist användandet av en enda mapp vid namn ”arkiverat” eller motsvarande dit du flyttar allt du är helt klar med så att alla mail som ligger kvar i inkorgen oavsett läs- och flaggstatus anses obehandlat.

Herr Minimalists främsta tips är dock att skippa detta förfarande och istället alltid låta alla mail ligga kvar i inkorgen. De mail som är olästa är helt enkelt olästa, de som är flaggade oavsett lässtatus kräver ytterligare en insats och de som är lästa och utan flagga är helt färdigbehandlade. För att fortfarande ha överblick kräver denna metod att du sätter upp ett enkelt och automatiskt filter i din mailkorg som enbart visar olästa samt flaggade mail. När filtret är på plats arbetar du enbart i den foldern som visar resultatet av filtret och behöver aldrig någonsin flytta ett mail igen. Faktum är att du aldrig behöver besöka inkorgen igen. Detta tillvägagångssätt fungerar för övrigt bäst om du inaktiverar automatisk lässtatus, annars riskerar du att vissa mail markeras som lästa automatiskt och försvinner ur fokus utan att först behandlas på korrekt sätt.

Fru Minimalist är snarare ett stort fan av inbox zero-konceptet och skulle känna stress av att titta i inboxen och ständigt ha fullt med mail, såväl lästa som olästa. Jag strävar istället efter att ha så få mail som möjligt i inkorgen. Går mailet att hantera snabbt gör jag det direkt och lägger det sedan i mappen Arkiv. Jag har även en mapp som heter Viktigt där jag sorterar in mail som inte kräver något action men som innehåller väsentlig information som kan vara bra att komma ihåg. Flaggning av mail görs av mail som jag hanterat delvis eller som kräver någon form av hantering ett par veckor framåt. Jag tar bort flaggade mail från inkorgen vilket gör att min inbox endast består av nya olästa mail samt lästa mail som bör hanteras härnäst och som kräver mer av mig än bara ett kort svar. Kanske beror mitt hanterande på ett mer omodernt mailsystem än Herr Minimalists, men för mig fungerar detta utmmärkt. Att gå på semester eller ta helg med en mailkorg som gapar tom, det är pricken över i enligt Fru Minimalist!

Sammanfattningsvis är minimalism i inkorgen mycket likt minimalism på många andra områden i livet. I detta fall är det resurserna tid, fokus och energi som är begränsade och genom att eliminera, automatisera och batcha om det som är oviktigt och distraherande samt etablera sunda rutiner och vanor får du tid, fokus och energi över för det som är prioriterat och av värde. Precis som i resten av livet!

Det här är det första inlägget i en serie om tre på ämnet. Andra och tredje inlägget hittar du här och här.

Vägen mot en minimalistisk garderob

Det finns säkert många som tycker att en riktigt minimalistisk garderob ska bestå av ett bestämt antal uppsättningar kläder, till exempel fem perfekt matchande outfits och lika många, eller snarare få, uppsättningar av lämpliga skor. För mig som älskar kläder, variation och färg skulle det vara otroligt tråkigt. Självklart är det inte minimalistiskt att ha en oändligt stor garderob men min övertygelse är att antalet kläder jag äger automatiskt kommer att begränsas av de värderingsgrunder jag identifierat hos mig själv och beskriver nedan. Min målbild är att när jag öppnar min garderob tycka om och vilja bära varje enskilt plagg.

De värderingsgrunder jag identifierat är följande:

  • Kvalitet
  • Stilrenhet
  • Funktionellt
  • Behovsstyrt

Jag köper hellre ett kvalitativt och lite dyrare plagg än två eller tre billigare plagg till samma kostnad men av lägre kvalitet som riskerar att snabbt tappa form, färg eller gå sönder. Jag vet dessutom av erfarenhet att jag blir nöjdare och använder plagget mer och längre om det är av bra kvalitet och noga utvalt.

Jag vill ha stilrena plagg som är lätta att matcha och fungerar i många olika sammanhang, utan att de för den delen bli färglösa eller tråkiga. Det innebär att jag undviker vissa extrema mönster, färger och typer av design men det betyder inte att alla kläder jag äger är svarta eller vita, enfärgade eller helt utan mönster eller personlig touch.

Med funktionellt menar jag att kläderna ska vara lätta att använda, tåliga, bekväma och lämpliga att bära vid diverse olika sammanhang. Jag vill göra mig av med klänningen jag knappt kan gå i trappor med eller kjolen jag är övertygad ska spricka när jag knyter skorna. Jag skippar byxorna jag behöver hjälp att få på eller dem jag inte vågar sitta ned med för att eventuella fläckar aldrig skulle gå att få bort.

Tidigare shoppade jag med vänner och bekanta för att det var roligt, som ett fritidsintresse. Med en mer minimalistisk livsstil har shoppingen blivit mer behovsstyrd istället för slentrianmässig eller luststyrd. Det är sällan jag shoppar något spontant numera, istället har jag en lista där jag allt eftersom skriver upp saker jag tycker saknas i garderoben och när de behöver införskaffas. Till exempel att nya vinterskor behöver köpas tidig höst innan alla butiker är urplockade och innan det blivit så kallt att jag står utan alternativ. Det betyder inte att det har blivit tråkigare att shoppa, men däremot sker det mer sällan och mer målinriktat när det väl blir av.

Jag försöker även undvika onödiga dubbletter av plagg som löser samma behov. Hittar jag en fin sommarklänning men vet med mig att jag redan har en eller ett par minst lika fina sommarklänningar hemma i garderoben, så låter jag bli att köpa. Jag har insett och accepterat att jag inte kan köpa allt som är fint.

Sammanfattningsvis vill jag understryka att minimalism för mig inte handlar om att äga ett begränsat antal plagg utan istället undvika att köpa, och samtidigt såklart sälja och ge bort, plagg som inte uppfyller mina värderingar. På så vis har jag bara kvar kläder jag älskar och använder frekvent. Utmaningen är att först identifiera sina värderingar och dessutom hålla sig till dem.

Jag kommer att återkomma till mina värderingar kring kläder och vägen till en minimalistisk garderob i ett flertal inlägg framöver. Det ska bli spännande att se om jag kan leva upp till mina värderingsgrunder och hur lång tid det dröjer innan garderoben känns komplett, om den någonsin kommer göra det.

Minimalistiska apptips – Remember the Milk (iOS)

Det här är det första inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i mitt liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Först ut är appen Remember The Milk som är den kraftfullaste men samtidigt mest lättanvända och överskådliga varianten av att-göra-listor jag hittat hittills och då har jag ändå utvärderat en hel del olika tjänster utifrån följande kriterier:

Vad jag inte kan vara utan:

  • Flera listor – Jag jobbar enligt vissa delar i GTD-metodiken och behöver därför möjligheten att ha flera olika listor. Typiska exempel på listor är att göra nu, att göra sen och påminnelser. Jag försöker även hålla isär listor gällande privatliv och arbetsliv.
  • Taggar, smarta listor och sökfunktioner – Med taggar kan jag enkelt hitta flera relaterade uppgifter även om dessa ligger bland många andra uppgifter i flera olika listor. En typisk tag kan vara ekonomi, träning eller en väns namn.
  • Prioritet – Möjligheten att markera vad som är viktigt och mindre viktigt. Dock föredrar jag att det inte finns för många nivåer då det är svårt att sätta tillfredsställande kriterier för dessa. Max 3-4 nivåer räcker.
  • Förfallodatum – Möjligheten att definiera ett sista datum (och möjligen tid) när en uppgift måste vara genomförd.
  • Repetitioner – Möjligheten att skapa smarta återkommande uppgifter som till exempel varannan vecka på söndagar, eller första lördagen varje månad och så vidare.
  • Noteringar – Jag försöker hålla beskrivningen av en uppgift kort men ibland måste man lägga till extra information som en adress, en liten lista eller kontaktuppgifter.
  • Smartphone-åtkomst – Jag kan när som helst komma på en ny idé och då är det viktigt att jag snabbt och enkelt kan lägga till dem i min lista oavsett var jag befinner mig.
  • Webbläsar-åtkomst – När jag sitter framför datorn är det lättare att jobba via denna än via mobilen.
  • Synkronisering – Det jag lägger in via webbläsaren ska såklart vara synkat med det jag lägger in via mobilen och vice versa.
  • Påminnelser – Jag gillar normalt inte appar och tjänster som blinkar, låter och stjäl min uppmärksamhet men då och då är det viktigt att kunna få en sådan så det följer med på kravlistan.
  • Flexibilitet – Jag föredrar appar som inte tvingar in mig i dess specifika sätt att arbeta utan istället enkelt låter mig anpassa verktyget efter mina behov och mitt sätt att tänka.
  • Intuitivt, rent och lättanvänt gränssnitt – Det ska vara enkelt och gå snabbt att både navigera och lägga till nya uppgifter i tjänsten. Jag vill inte göra en massa onödiga musklick och navigera onödigt mycket av menyer etc. Dessutom står jag faktiskt inte ut med att tvingas använda en ful app varje dag.

Vad som inte är viktigt:

  • Kalendervy – Jag föredrar oftast en tydlig lista så länge datum etc står i denna. Majoriteten av mina uppgifter saknar dessutom förfallodatum.
  • Bifogade dokument – Jag vill hålla listan enkel. Behöver jag ytterligare information räcker noteringsmöjligheterna i stort sett alltid för mina behov. Då slipper jag även hålla koll på dokumentversioner etc.
  • Samarbetsmöjligheter – I dagsläget har jag ingen nytta av det. Om alla på mitt kontor plötsligt börjande använda samma tjänst kanske detta skulle bli intressantare.
  • Gratis eller lågt pris – Jag har hellre en bra tjänst jag använder varje dag till ett acceptabelt pris än en sämre men tjänst gratis. Jag prioriterar kvalitet.
  • Integrationer – Jag behöver inte en integrationer med en massa andra system som Outlook, EverNotes etc. Min erfarenhet är att dessa ofta fungerar sisådär och tillför komplexitet.

Vad jag helst slipper:

  • Hierarkier – Jag föredrar att tagga uppgifterna och på så vis hitta bland dem. Det är kraftfullare och kräver mindre administration än hierarkier. Dessutom kan en och samma uppgift ofta passa i flera sammanhang och då är taggar mycket kraftfullare.
  • Kategorier – Kategorier är enligt mig bara en mindre kraftfull version av taggar och helt redundant. Dessutom kan man oftast bara ha en kategori per uppgift till skillnad mot taggar där samma uppgift kan ha flera.

Utifrån dessa kriterier utvärderade jag en mängd olika tjänster och valet föll på Remember The Milk som uppfyller alla krav ovan och med sitt otroligt lättanvändbara, minimalistiska men flexibla gränssnitt var en rätt självklar vinnare.

Det fanns fler tjänster som mer eller mindre uppfyllde kraven ovan men inte fullt lika elegant som som Remember The Milk, tex Astrid och Wunderlist var goda silvermedaljörer. Jag hittade även många intressanta men enklare verktyg som möjligen är att föredra om du inte anser dig behöva mer avancerade funktioner som smarta listor och taggar, till exempel Teuxdeux, DoItTomorrow och AnyDo. Gillar du riktigt röriga gränssnitt där utvecklarna inte verkar kunnat säga nej till ett enda förbättringsförslag så kan du ta en kik på Toodledo och HiTask.

Om du ger Remember The Milk en chans så missa inte att utforska några av mina favoritfunktioner som ”Smart Add Shortcuts”, ”Smart Lists” och diverse kortkommandon på tangentbordet.

Vilket att-göra-system använder du och varför har du valt att använda just detta?

Dags att banta plånboken

Har du någonsin tänkt på hur mycket de flesta släpar runt på i sina plånböcker? De är inte sällan vi ser plånböcker som knappt går ned i en vanlig byxficka, plånböcker som är nästan runda eller som från början är så stora att de kräver en väska för att kunna transporteras runt bekvämt. Vad är det egentligen alla bär runt på som är så viktigt?

För att få svar på detta har vi bett om att få ta en kik i vänner och bekantas plånböcker. När vi börjat se ett mönster så har vi applicerat några av grundstenarna i vår tolkning av minimalism dvs att man bör eliminera det oviktiga för att framhäva det viktiga, att var sak har sin bestämda plats samt att man enbart ska behålla det man verkligen behöver och kontinuerlig använder. Utifrån den analysen hittade vi följande typiska förbättringsområden:

Mynt behövs nästan aldrig eftersom de flesta inköpsställen accepterar köp med kort även vid riktigt små summor. Vi förslår att du lägger ur de mynt du eventuellt samlat på dig vid dagens slut i en låda. Vid årets slut eller då lådan är full växlar du in dem på en bank. Se det som någon form av oväntad och trevlig återbäring.

Oviktiga kvitton är kvitton som det inte finns någon som helst anledning att spara dvs kvitton som inte berättigar dig till någon garanti eller öppet köp. Dessa borde aldrig ens få göra en snabbvisit i plånboken. Det är då bättre att tacka nej till kvittot redan i kassan eller slänga i första bästa papperskorg. Den stora majoriteten av kvitton är inte viktiga.

Viktiga kvitton är de som berättigar dig till garanti eller öppet köp. Dessa föreslår vi att du stoppar i plånboken tills du kommit hem samma dag. Därefter häftar du fast dem på ett papper och stoppar in i en pärm. Tänk på att kvitton som är förblir kvar i plånboken blir svårare att hitta när du väl behöver dem, är lätta att slänga av misstag och riskerar att gå sönder.

Medlemskort har relativt stor förbättringspotential. För några år sedan var man tvungen att ha med sig sina fysiska medlemskort men idag kan man oftast registrera sitt köp på sitt personnummer istället som i sin tur är kopplat till medlemskapet. Om det inte går så räcker det ofta att ha själva medlemsnumret tillgänglig. Numret kan man skriva av och till exempel förvara i digital form. Vill man göra det riktigt enkelt för sig kan man fota av kortet med sin smartphone.

Passerkort har en mycket begränsad förbättringspotential. Dock kan man tex lägga över gymkort i sin gymväska istället för plånboken. Då följer kortet automatiskt med när man verkligen behöver det och stannar hemma i övrigt.

Kredit, konto och uttagskort måste såklart få följa med, annars kan man inte betala för sig. Den potential vi ser här är att minimera antalet kort man bär runt på till ett eller max två. Har man fler bör man nog fråga sig varför.

Klippkort är lite kluriga. Ett typiskt exempel på klippkort är det som ger dig elfte lunchen gratis. Vad man bör ta sig en funderare på är hur mycket man egentligen tjänar på dessa samt hur ofta man använder dem. Ofta blir klippkorten liggande i plånboken utan att man någonsin når upp i bonusnivå om man nu inte råkar vara en riktig vanemänniska. Vi föreslår att man rensar ur dem som legat i plånboken i evigheter samt dem som du vet med dig aldrig någonsin kommer att bli klara.

Åkkort måste såklart med. Här finns ingen tydlig förbättringpotential än så länge. Med lite tur kan man använda mobilen till detta i framtiden.

Sedlar tar nästan ingen plats så här ser vi ingen större förbättringspotential. Börjar din plånbok bli riktigt tjock av sedlar så är vi de första att gratulera samt rekommendera att du använder några av dessa istället för ditt betalkort nästa gång det är dags att betala tills du får ned plånboken till behändigare nivåer.

Bland dem vi talat med som bantat sin plånbok så har några gått steget längre och transporterar numera enbart runt en ytterst begränsad mängd kort i ett visitkortsfodral. Det tycker vi är inspirerande och imponerande!

Minimalistiska apptips

Jag är en stor anhängare av verktyg som gör min vardag enklare och som hjälper mig att fokusera i vardagslivet och på jobbet. Det finns mängder av både fysiska och digitala verktyg som jag inte är sen att testa. Allt från applikationer som installeras direkt på datorn, diverse webbtjänster, smartphone-appar till kombinationer av dessa, så länge de löser mina behov på ett bra och konkret sätt.

För några år sedan köpte jag min första iPod Touch, vilket var lite av en ögonöppnare för mig. Snart sålde jag denna och köpte istället en iPhone då jag insåg hur många bra verktyg den plattformen (iOS) erbjuder vad gäller personlig effektivitet och organisation samt hur kraftfulla dessa blir då de kombineras med tillgång till internet oavsett var man är. Därefter gjorde jag en ganska omfattande undersökning och analys kring de bästa apparna jag kunde hitta inom ovan nämnda behovsområde. Idag sitter jag med en uppsättning som jag är riktigt riktigt nöjd med och gärna delar med mig av.

Därför tänkte jag idag starta en serie inlägg som jag kallar Minimalistiska apptips där jag går igenom de bästa apparna jag hittat samt varför jag tycker de är så bra och hur de passar in i en minimalistisk livsstil. Framtida inlägg på temat kan du filtrera fram genom att trycka här.

Inom några dagar kommer mitt första inlägg om Remember The Milk, vilket är en av mina absoluta favoritappar, vilken jag använder åtskilliga gånger varje dag.

Medaljernas baksida

Pokaler, plaketter, medaljer och diplom. Alla har vi fått dem någon gång; när vi idrottade som barn, deltog i skolmästerskap, vann kontorets golftävling, deltog i en vinprovning eller vågade hoppa fallskärm. Men vad och hur mycket betyder de egentligen för oss? Hur och varför ska de sparas och förvaras? Sitter verkligen prestationen i det fysiska beviset? Skulle ingen människa tro på att du faktiskt genomfört bedriften om du inte har kvar dem? Spelar det någon roll vad andra tror och tycker över huvud taget i denna fråga?

Vi klurade lite på detta, kom fram till flera bra insikter (mer om dessa nedan) och därefter städade jag ur mina samlingar med följande resultat:

Gamla fotbollspokaler och plaketter från ungdomsårens idrottande har jag nu slängt. Tio år efter att den sista fotbollsmatchen spelades. Det var ett 30-tal stycken men betydde inte speciellt mycket för mig längre. De stod först hemma i barnrummet hos min föräldrar fint uppradade på en bokhylla för att lagom till att jag fyllde tjugo packas ned i en stor låda och sedan dess aldrig plockas upp igen.

Åtskilliga medaljer har det blivit genom åren. Fotbollsturneringar, basket, innebandy och diverse löpar- och cykellopp. De från ungdomen och mindre löparlopp som Midnattsloppet, Gävle Halvmaraton, Kungsholmen runt etc, var enkla att göra sig av med. Betydligt svårare var det med Lidingöloppet 3 mil och Vätternrundan 30 mil, lopp med prestige och status. Till slut föll dock polletten ner även här, det vill säga att genomförandet och stoltheten över att ha klarat dessa lopp faktiskt inte sitter i själva medaljen, utan inombords hos mig själv. Därför fick även dessa åka i återvinningen.

Diplom tar visserligen inte lika stor plats som pokaler och plaketter men behöver vi verkligen spara dem? Vi besteg till exempel ett riktigt högt berg under en resa tidigare i år och fick då ett diplom som intyg på att vi tog oss ända upp till toppen. Vi visste först inte vad vi skulle göra av diplomet, men skapade sedan en ny minimalistisk vana. Vi tog ett foto av intyget och sparade det digitalt istället. Det bästa av allt är att det här knepet kan även tillämpas på mycket annat som exempelvis ovan nämnda pokaler, plaketter och medaljer. Då har du bevisen kvar men de behöver inte ta upp fysisk plats i bostaden, förrådet eller motsvarande.

Sammanfattningsvis kom vi fram till att själva prestationen är skild från det fysiska beviset och att det räcker att du bevarar bedriften i minnet för att känna stolthet och glädje efteråt. Om du trots allt vill spara någon form av bevis så finns det bättre sätt än att göra det i dess fysiska form, till exempel genom att ta ett foto av bevisen och därefter slänga originalen.

Visar ni upp era pokaler, medaljer och diplom i ert hem, har ni slängt dessa eller ligger de och skräpar i en låda på vinden?