Etikettarkiv: cirkulär ekonomi

Beslut om kulturförändring

6 svar

I fredags kom förslaget där regeringen föreslår skattereduktion för den som lämnar in sina prylar på reparation i stället för att köpa nytt, samt att man ska få hyra ut personliga ägodelar skattefritt upp till 20 000 kr.

Jag är övertygad om att vi behöver statens hjälp för att kunna ta detta nödvändiga steg mot delningsekonomi och mer cirkulär ekonomi. Det måste löna sig att göra hållbara val, och det måste bli ekonomiskt lönsamt för att vi ska få med oss den stora massan och skapa en kulturförändring. Särskilt när tiden är knapp.

När vi träffade företaget Hygglo, som är en plattform för att just hyra ut prylar, år 2016 (tror jag det var). Så tyckte vi att deras affärsidé var klockren, men att samhället ännu inte var ”där”. Nu 2021 finns mognaden hos stor del av befolkningen, insikten om att en förändring är nödvändig, samt tekniken på plats. Nu är det ”bara” en kulturförändring som behövs. Och kultur byggs ju genom dig och mig och våra handlingar. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Syftet med regeringens förslag är (såklart) att gynna en mer hållbar konsumtion, att få fler att reparera samt hyra istället för att äga och köpa nytt.

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Regeringens förslag är alltså att du ska kunna hyra ut prylar skattefritt upp till 20 000 kr. Upp till det beloppet behöver du inte redovisa, deklarera eller fundera på om detta utgör någon form av hobbyverksamhet etc. Enligt förslaget ska det också gå att göra avdrag på 50 procent för reparation av olika prylar, som till exempel hushållsapparater, barnvagnar, möbler, trädgårdsmaskiner och mobiltelefoner, upp till ett värde om 10 000 kr per år. På så vis liknar reparationsavdraget det befintliga rutavdraget, fast det krävs inte att arbetet utförs i hemmet.

En otroligt viktig symbolisk handling att detta beslut går igenom. Att ta hand om det du har och uppmuntra till att dela det man äger med fler. Helt enkelt att cirkulär ekonomi ska gå före nykonsumtion och slit och släng. Eller som klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) uttalade sig i DN när förslaget presenterades:

– Jag tror vi är många konsumenter som är trötta på slit och släng- samhället och att få svaret i affären att det inte lönar sig att laga något utan att man ska köpa nytt.
Per Bolund (MP) i DN

För precis det som Per Bolund nämner var vi med om för ett år sedan, när vi skulle laga vår tre år ”gamla” diskmaskin, läs mer om det här.

En undersökning visar att 83 procent av svenskarna har prylar hemma som de inte använder och som skulle kunna användas av andra. Det här förslaget är (när det beslutats) en möjlighet för fler att enklare dela med sig och samtidigt få en intäkt. Att inte fler i dagsläget hyr ut sina prylar kan såklart dels bero på okunskap, att man inte vet att det idag finns bra plattformar för det. Men också att man inte har tillit till att andra människor kommer ta hand om det de hyr.

Förhoppningsvis gör detta att reparationstjänster får ett uppsving och att det kan bli lönsamt att starta lokala företag som bygger på reparation. Jag hoppas verkligen att beslutet, som kanske känns trivialt för vissa, är det som vi ser tillbaka på som den konkreta förändring, som var starten på en kulturförändring i vårt samhälle. Där nya former av ekonomi äntligen gynnades – delningsekonomi, reparationsekonomi och cirkulär ekonomi.

De nya reglerna föreslås träda i kraft första januari 2022.

Vad tror du om de nya förslaget, kommer de ha någon effekt?
Är du med och bidrar till den nya kulturförändringen?

Bild från när vi hyrde SUP och tog med till en sommarstuga i somras.

Få betalt i annan valuta

6 svar

Vad är värdet av att vara med och skapa en samhällsstruktur som i större utsträckning bygger på ett hållbarhetstänk och cirkulär ekonomi? De senaste veckorna har vi skänkt bort en del saker. Det har varit otroligt skönt. Känslan och vetskapen om att sakerna nu kommer till användning samtidigt som det skapats mer utrymme och luft i hemmet och förrådet, har överträffat behovet av pengarna de möjligtvis skulle kunnat generera.

Det är lätt att behålla och fortsätta förvara sakerna på grund av sunk cost. Det vill säga att man fortsätter äga och förvara saker som kostat pengar men inte längre levererar värde, bara för att slippa erkänna för sig själv och få svart på vitt att värdet nu är otroligt lågt. Då känns det bättre mentalt att behålla för att slippa ta ”kostnaden”.

Men det är såklart inte rationellt. Och om du istället tänker på att det finns andra valutor än pengar, så kan det bli betydligt enklare att släppa taget om saker som inte används. Vad är värdet av att något kommer till användning för någon annan istället för att förvaras hos dig? Vad är värdet av att någon annan som annars hade köpt en nytillverkad pryl nu köper (eller får till skänks) något begagnat som fyller hens behov? Vad är värdet av att någon som inte hade haft råd att köpa sprillans nytt nu fick tag i det hen sökte? Och vad är värdet av att vara med och skapa en samhällsstruktur som i större utsträckning bygger på hållbarhet, delningsekonomi och cirkulär ekonomi?

Ek-hyllan med konsoller ovanför tv:n är en av sakerna som skänkts bort.

Pengar är inte den enda valutan, och väljer vi att se och fokusera på det, så kan det kännas enklare att släppa ifrån oss saker som vi egentligen inte behöver. Istället för att förvara mängder av prylar och kläder i tron på att de kommer generera stora intäkter, eller i väntan på att tid och energi ska sammanfalla så att man orkar sälja dem. :)

Som i många andra sammanhang är det värt att ibland lyfta blicken. Summan av alla människors handlingar påverkar vårt samhälle och där ingår även hur du och jag agerar.

Det som vi har skänkt de senaste veckorna är;

Två kassar med barnkläder som barnen växt ur som gått vidare till barnfamiljer i närområdet.
Tv-fäste för att sätta upp en tv på väggen.
Torkvinda som stod på tomten när vi flyttade in men som vi inte har behov av.
En hylla i ek med konsoller som vi köpte loss från förra husägarna men efter att ha gjort om i tv-rummet inte ser behov av eller platsen för i hemmet.

En bonus vi fick uppleva när vi skänkte bort hyllan i ek, var att den nya ägaren kom med en ask Anthon Berg-choklad som tack. Det var en trevlig överraskning och fin gest!

Vilken pryl eller plagg skänkte du bort senast? Och hur går dina tankar generellt kring resonemanget med annan valuta? :)

Grejer som skänktes till välgörenhetsbutik i samband med vår flytt från lägenhet till hus.

Delningsekonomi i fjällvärlden

10 svar

Den här veckan är vi i Orsa Grönklitt, samma plats där vi firade jul för några veckor sedan, ja till och med i samma boende. Varför bryta ett vinnande koncept? ;) Denna resa kom att handla väldigt mycket om delningsekonomi, alltså om att låna, hyra och dela prylar istället för att äga. I vissa fall planerat och i andra fall som en akut lösning.

Ägandet av saker innebär skötsel, förvaring, organisering och underhåll vilket tar såväl energi som tid i anspråk. Att ha tillgång till saker utan att behöva äga ökar därför inom flera områden. För ofta går man inte miste om något, det kräver inte uppoffringar i form av tid eller kvalitet. Medan det finns vinster när det gäller tid och miljö, liksom i vissa fall pengar att spara på att inte behöva köpa, förvara och underhålla. Följ med på vår delningsekonomi-resa som började med att vår bil gick sönder.

Bil. Dagen innan avresa gick vår bil sönder (panik!) och någon verkstadstid akut en helg var inte möjlig utan det var bara att inse att för att ta oss till Orsa behövde vi lösa bil på annat sätt. Vi kollade hyrbilsfirmor och privatuthyrning av bilar, men fick tillslut låna barnens farmor och farfars bil. Dock kunde vi då inte få med oss skidorna i bilen. Men redan här innan avresa började alltså delningsekonomin med lånad bil, vilket kom att bli temat för hela vår vistelse.

*Så här glad blir man efter 8 km på hyrda skins-skidor :)*

Skidor. Vi behövde därmed hyra både slalomskidor och längdskidor, vilket såklart känns dyrt när man äger utrustning, men samtidigt ett tillfälle att testa bra utrustning. Herr Minimalist brukar hyra slalomutrustning då han inte tycker det är värt att äga, frakta och ta hand om, medan jag har ett par gamla slalomskidor. Jag fick även testa hur det kan vara att åka på fina slalomskidor med slipade kanter, mina gamla slalomskidor är både rostiga och i behov av mer kärlek. Jag passade även på att hyra längdskidor med ”skins” (typ stighud) då jag blivit nyfiken på det i år när jag börjat åka längdskidor igen, men aldrig orkar valla (apropå underhålla och sköta sina prylar ;) ).

Ottos i Grönklitt består av tre hus på rad med fem lägenheter i varje.

Boende. Vi bodde i en lägenhet i ett av husen hos Ottos i Grönklitt vilket vi gjorde även över julen. Det vi gillar med boendet är att det är gångavstånd till slalomområdet, att längdspår passerar utanför dörren samt att det är så generöst och genomtänkt. Det finns gemensamt utrymme där fem lägenheter delar på vallabod, skidförråd (låsbara) och bastu med relaxavdelning (du bokar din egen tid). Det finns pulkor och stjärtlappar att låna för alla boende, liksom diverse verktyg. I gemensamma utrymmet finns också böcker, spel och pussel att låna och använda. Det gör att boendet känns ”bjussigt” men också att det blir enkelt att vistas där. Och enkelhet gillar ju vi. :) Vi kan verkligen rekommendera att kontakta Ottos om du planerar en vistelse i Orsa Grönklitt.

Köket i vår lägenhet och in till höger vardagsrum med soffa.

Våffeljärn. Vi åkte upp till Orsa Grönklitt på alla hjärtans dag och i bilen upp kom barnen på att de ville äta våfflor. Vi äger inget våffeljärn, men hade planerat att stanna till vid barnens mormor och morfar på vägen upp, och frågade då om vi fick låna deras våffeljärn. Det fick vi gärna göra, och återlämna på vägen tillbaka till Stockholm.

Så, där har ni det, en hel del delningsekonomi under bara några dagars skidresa; bil, skidutrustning, pulkor, spel, gemensamma utrymmen och våffeljärn. Barnens vinterkläder är för övrigt även de hyrda (hos Hyber). Hållbart i stort och smått.

För att delningsekonomi ska fungera i samhället så krävs en kulturförändring. En kultur med empati och ansvar för andras saker. Med mindre individuellt ägande och mer kollektiv tillgång till saker. När tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Därför börjar en kulturförändring med ditt och mitt agerande.

När använde du dig av delningsekonomi senast, det vill säga hyrde, delade eller lånade något? :)

Hopp om framtiden

6 svar

I samarbete med Hyber.

Hopp om framtiden i hyrda ytterkläder från Hyber. För tredje året i rad hyr vi barnens ytterkläder från Hyber. Till största del för att det är så otroligt enkelt och därav sparar det oss föräldrar tid och mental energi. Det ger oss också flexibilitet nu när barnen är i faser när de växer mycket (4 år respektive 5,5 år) genom att man får byta storlek under hyresperioden. Och så har vi såklart den positiva miljöaspekten genom att våra barn använder kläder som andra barn också har använt.

Just nu har Hyber ett samarbete med Rädda Barnen för att uppmärksamma familjer som lever i utsatthet, fattigdom och otrygghet. Jag känner ofta tacksamhet över att vi och barnen lever i just Sverige med de fördelar det automatiskt innebär. Men precis som i andra länder är resurserna inte jämt fördelade, och coronapandemin har gjort att familjer som redan lever på marginalen fått det ändå svårare.

Barnen i hyrda byxor och tröjor från Hyber.

Därför är vi med och stöttar Hybers och Rädda Barnens gemensamma kampanj Hopp om framtiden, som stöttar familjer i socioekonomiskt utsatta områden. Du kan stötta kampanjen och samtidigt tävla om fantastiska ytterplagg till barnen i ett helt år. Läs mer om tävlingen hos Hyber.

Och även om du inte vill delta i tävlingen så får du gärna swisha en slant till Rädda Barnen på nr: 901 02 57. Märk gåvan med “Hyber” eller använd swish-länken här. Tänk om alla läsare swishade 10 kr, det skulle bli en rejäl summa pengar för barn i utsatthet.

Tillsammans kan du vara med och göra skillnad för flera barn och familjer!
Nu swishar jag, gör du? :)

Cirkulär konsumtion – cirkeln som inte sluts

29 svar

Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de flesta problem och behov kan lösas med nykonsumtion. När vi får ett sug efter något, villhöver eller behöver något, så går den första spontana tanken till att köpa nytt. Att det är så djupt rotat i våra tankemönster, i kombination med att det är så billigt att köpa många saker sprillans nya, gör tröskeln till att köpa nytt låg. Och tröskeln till att välja second hand högre. Likaså har det under de senaste decennierna varit högre status att kunna köpa nytt än begagnat.

Här om veckan lämnade vi in två stora påsar till Stadsmissionen som vi hade lyckats fylla med diverse urväxta barnkläder och kvarvarande ”grejer” från den där listan jag gjorde förra året, men som aldrig blev av att säljas.

Och jag tror vi är många som gör just det där, går in med några kassar till en second hand-butik och dumpar grejer (så skönt!), men där slutar den cirkulära konsumtionscirkeln som vi just påbörjade. För när det sedan uppstår behov så är vi långt ifrån lika många som köper second hand.

Enligt Myrorna får de in 18 ton (!) prylar och möbler. Om dagen! Vilket är en ökning från 16 ton för ett par år sedan. Vilket även det är otroligt mycket. För Stadsmissionen visar en siffra från 2017 att de fick in över 4 ton textilier (enbart textilier) varje dag, en siffra som idag med säkerhet är högre.

I Sverige är vi otroligt duktiga på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. 62 procent av oss köper inte second hand enligt en rapport från Naturvårdsverket. När det gäller att sluta den där cirkeln i det cirkulära konsumtionskretsloppet, då är vi svenskar inte alls särskilt duktiga. Och så länge vi bara bidrar i den ena halvan av den cirkulära ekonomin kan vi inte prata om att vi har en hållbar livsstil.

Begagnad skidhjälm och skidglasögon – en bra början.

Jag har funderat en del vad fenomenet kan bero på med tanke på dagens utbud samt alla olika kanaler där vi kan köpa saker second hand idag. Är det för att det varit status att kunna köpa nytt? Eller är vi många som har en föråldrad bild av vad second hand-butiker är? Jag minns själv hur jag och mamma besökte Emmaus i min hemstad som barn och tonåring, och jag tyckte att det luktade ”gammalt” där inne, var rörigt och bara fanns kläder som sedan länge gått ur modet. Långt ifrån det jag idag upplever i second hand-butiker. Kanske lever någon gammal och felaktig bild kvar hos många av oss 70/80/90-talister?

Vi behöver börja tänka och agera annorlunda för att klara den klimatomställning vi står inför. För 6-7 år sedan var jag också skeptisk till second hand, sedan blev jag gravid och fick barn och började i den vevan utforska andrahandsmarknaden med helt nya ögon. För att nu har flera plagg som jag aldrig kommer köpa nya för att det finns precis lika bra alternativ second hand, fast billigare och mer klimatvänliga. Läs inlägget 5 plagg jag bara köper second hand, om du är nyfiken på vilka plaggen är. Och så fort det uppstår ett behov av någon pryl, något som gått sönder eller barnen växt ur, så är second hand den första marknaden jag scannar av.

Kanske är stress och upplevd tidsbrist en orsak att folk inte handlar second hand (?). Samt att vi blivit så vana vid att lösa problem snabbt, och då är nykonsumtion närmast till hands när det ändå är så pass billigt (för plånboken, inte för miljön). Vi upplever att vi inte har tid att leta second hand eller tänker inte på att titta vad andrahandsmarknaden har att erbjuda. Vi behöver bli mer medvetna konsumenter med andra ord och inte alltid ha så bråttom. Klimatet behöver att hela cirkeln sluts i det cirkulära konsumtionskretsloppet.

Är du duktig på att sluta den cirkulära konsumtionscirkeln? :)

Hyra är det nya äga

10 svar

I samarbete med Hyber.

Är du liksom vi småbarnsföräldrar med för lite tid och stundtals låg energinivå? Har du också barn som växer snabbt? Eller vill du göra miljön en tjänst och konsumera mindre? Svarar du ja på något av detta så kan Hyber vara något för dig. :)

Hyber är en tjänst där du hyr kvalitetskläder till barnen istället för att behöva köpa och äga för dyra pengar. Du slipper helt enkelt lägga tid på att köpa barnens olika ytterkläder (och även andra mellanlager) som behövs de olika säsongerna.

En regnjacka på bevakning på Tradera, en regnbyxa på rea, skalkläder i nätbutiken och så jämföra vinteroveraller som håller både vind, regn och snö ute, är varm och andas. Till ett bra pris. För att sedan förvara alla kläder ett par år tills du får ändan ur att sälja eller syskon kan ärva. Om det råkar passa i storlek för årstiden. Och färgen accepteras av barnet. Och hålla tummarna att barnet inte plötsligt växer ur plaggen mitt under pågående säsong.

Tänk att slippa allt det där. ;)

Som vi ser det är den stora uppsidan med Hyber att det sparar tid, energi, öppnar upp för flexibilitet samt känns bra ur miljösynvinkel. Vårt alternativ hade varit att lägga tid och energi på att köpa motsvarande kläder second hand. Försöka hitta en bra färg som både storasyster och sedan lillebror kan tänka sig att ärva och hålla tummarna att lillebror nästa år vid den här tidpunkten har den storlek storasyster har nu.

Med Hyber får du byta kläder till en ny storlek när som helst under säsongen om barnet växt ur dem. Likaså kan du låta barn vara barn och behöver inte oroa dig för revor, fläckar eller slitage. För Hyber tar hand om lagning, tvätt och rekonditionering av plaggen innan de kommer till en ny ägare. Lite som en försäkring.

För oss är Hyber inte den billigaste lösningen, åtminstone inte så länge vi köper second hand och barnen kan ärva av varandra (men det är ju inte alltid det timar storleksmässigt i rätt säsong). Däremot är det en otrolig besparing tids- och energimässigt. Vi beställde klädpaketet Hyber GO och hade två dagar senare en komplett uppsättning höst- och vinterkläder till båda barnen; skaljacka, skalbyxor, vinteroverall och en otroligt mjuk och skön hoodie för milda höstdagar eller som lager på lager under övriga kläder (se översta bilden i inlägget).

Så vill du spara tid och energi, få lite bättre miljösamvete samt ha flexibiliteten att byta storlek (eller färg) under året så är Hyber en utmärkt tjänst. De har bara kvalitativa kläder från Isbjörn samt från Polarn & Pyret. Vi har aldrig tidigare testat plagg från Isbjörn utan mest ärvda eller second hand-köpta Polarn & Pyret-plagg. Men kan efter att ha använt hoodien, skalbyxor och skaljacka ett par veckor konstatera att de är funktions-, passforms- och kvalitetmässigt de bästa plagg våra barn har haft. Dessutom gillar jag att välja färg då jag föredrar starka färger på barnens jackor och overaller så de syns. En bonus är att man med dessa ytterplagg slippa klibbiga galonställ och ändå håller barnen sig torra oavsett väder! :)

Just nu får du 10 % rabatt när du använder koden Minimalisterna och väljer paketet Isbjörn 365 (rabatten gäller fram till 4/11-2018). Med det heltäckande paketet blir barnen kitade för alla tänkbara uteaktiviteter för hela året. Kanske kan det vara en lämplig hållbar julklapp om int annat? Våga testa Hyber och se hur det är att få kvalitetsbarnkläder men att slippa lägga tid på att köpa, förvara och äga. :)

Har du testat Hyber? Skulle du kunna tänka dig att hyra andra typer av kläder istället för att äga dem?

Detta inlägg är ett samarbete med Hyber.

Lillebror i härligt gröna kläder från Hyber.

4 prylar vi lånat och hyrt till huset

18 svar

Vid flytt till hus med trädgård behövs lite fler prylar än när vi bodde i lägenhet, så upplever åtminstone vi det. Även om man inte har något brinnande trädgårdsintresse (vilket vi saknar) kan man ju ändå vilja ha en prydlig och fin trädgård (något vi gärna vill :) ). Och vid flytt till ny bostad behövs ofta åtminstone viss ytskicksrenovering och saker ska upp på väggar etc. Då kan diverse olika hjälpmedel underlätta, som självklart inte behöver ägas, beroende på hur ofta de används och hur enkelt det går att få tag på dem på annat håll.

Här är 4 prylar vi har lånat eller hyrt sedan vi flyttade till huset:

Borrmaskin. För bland annat uppsättning av rullgardiner och saker på väggar.
Tapetnedångare/tapetborttagare. För den ytskicksrenovering vi hittills gjort och senare kommer göra under hösten. Ett smidigt och snabbt sätt att få ner vissa tapeter (vi upplever inte att den fungerar på alla slags tapeter tyvärr).

Vertikalskärare. Googla om ni inte vet vad det är, vi hade aldrig hört talas om det förrän vi flyttade till hus :). I ett försök att få ordning på vår gräsmatta. Jag har visionen om en jämn och grön fotbollsplan till nästa år.
Maskrosuppdragare. Fick vi låna av våra grannar i ett försök att få ordning på vår maskrosmatta, förlåt gräsmatta. 5 stora svarta plastsäckar har jag fyllt med enbart maskrosor. Puh!

Och tre prylar vi köpt begagnade sedan flytten:

Gräsklippare. Skulle helt klart kunna samägas med tanke på hur sällan den används, om inte alla i bostadsområdet redan ägde en egen. ;)
Elektrisk häcksax. Vi har häck runt i princip hela tomten som vi dessutom behöver hålla hyfsat låg på vissa ställen då vi har hörntomt där bilar behöver ha sikt över ett hörn. Elektrisk häcksax märkte vi snabbt var tidsbesparande.
Trimmer. Köpte vi loss från förra husägarna. Även om den snyggar till bra kring träd och buskar så tror jag inte vi hade köpt en sådan om vi inte fått den i paketpris tillsammans med andra trädgårdsprylar som snöskyffel, kratta, spade mm från dem.

Det blir tydligt när man flyttar till ett villaområde att de allra flesta husägare med åren har skapat sin egna, ofta stora, uppsättning med trädgårdsprylar. När det i majoriteten av fallen skulle fungerat lika bra att hyra eller låna dessa. Om exempelvis samfälligheten i området hade fått ett start-kit från byggherren och ett förråd att förvara sakerna i för utlåning. Då hade majoriteten av alla trädgårdsmaskiner som mestadels av tiden bara står och tar plats i förråd och garage inte behövt köpas, ägas och förvaras.

Visst skulle ett par personer som vill kunna klippa gräset precis när de vill ägt en egen gräsklippare, och någon annan som vill ha bäst-i-test-häcksaxen hade köpt en egen. Men jag är övertygad om att 9 av 10 husägare skulle se fördelen och smidigheten i att någon annan stått för inköp och förvaring. Eller vad tror du?

Vilken trädgårdspryl skulle du kunna samäga, låna, låna ut eller hyra vid behov?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: