Etikettarkiv: shopping

Köp-och-släng-samhället

Det talas ofta om att vi lever i ett slit-och-släng-samhälle. Uttrycket kan sammanfattas med att vi slänger något så fort vi anser att prylen blivit inaktuell, sliten eller trasig utan en tanke på eller ens möjlighet till återanvändning alternativt reparation.

Häromdagen berättade en av mina kollegor att han tycker sig se generella tendenser till att vi som samhälle är på väg att ta nästa steg, dessvärre i fel riktning, mot ett köp-och-släng-samhälle. Enligt honom blir det med andra ord allt vanligare att saker hamnar direkt i papperskorgen utan att använts mer än vid något enstaka tillfälle eller i värsta fall inte en endaste gång.

Jag tycker mig dessvärre kunna hålla med min kollega och i vissa fall även erkänna mig skyldig till samma beteende, framförallt historiskt sett. Min personliga erfarenhet är att köp-och-släng-beteende typiskt uppstår kring proaktiv konsumtion, presenter, prenumerationer och tröstshopping.

Proaktiv konsumtion – Så for vi köper mat, kläder eller saker som vi inte har ett konkret behov av inom en överskådlig framtid är risken stor att vi inte hinner äta upp maten innan den blir dålig, använda kläderna innan de blir omoderna eller prylarna innan de blir inaktuella.

Presenter – Alla gåvor som inte valts ut med omsorg för att lösa ett säkerställt behov hos mottagaren riskerar att aldrig komma till användning. Det går oftast att applicera på allt från födelsedagspresenter, gå-bort-presenter till praktexemplet företagsgåvor där exakt samma gåva ofta appliceras på flera hundra personer med helt olika förutsättningar, intressen och behov.

Prenumerationer – En prenumerationer innebär i korta drag att redan idag betala för något som sedan levereras vid ett flertal bestämda framtida tillfällen. Fördelen är att totalpriset ofta blir lite lägre samt att produkten levereras till ens hem, nackdelen är att respektive leverans varken tar hänsyn till konkreta behov eller tillgänglig tid vid leveranstillfället. Typiska exempel är prenumerationer på rakblad, eller på fysiska dagstidningar som DN och SvD som alldeles för ofta går direkt från brevlådan till papperskorgen eller i bästa fall pappersinsamlingen.

Tröstshopping – Alla former av konsumtion som inte utförs för att tillfredsställa ett långsiktigt konkret behov utan istället ett kortsiktigt emotionellt behov. Till exempel inköp av en ny handväska för att det varit en tung vecka, trots att du redan har en motsvarande handväska.

Har du några köp-och-släng-tendenser idag och i så fall inom vilket område? Finns det kanske fler bra exempel på köp-och-släng-kategorier som jag inte nämnt ovan?

Att kitta upp sig inför nya utmaningar

Inför vår fjällvandring förra veckan gjorde jag ett klassisk misstag, nämligen att i onödan och i sista minuten kitta upp mig inför vårt kommande äventyr. Samma eftermiddag som vi skulle ta tåget norrut tog jag under förmiddagen en spontan tur in till stan för att komplettera och förbättra min utrustning. Detta trots att vi sedan veckor tillbaka förberett alla tänkbara packlistor och tänkt igenom alla typer av konkreta behov.

Trots det stressade jag in till stan och shoppade på mig en minikompass, ett par nya och dyra iläggssulor till vandringskängorna och ett par nya, dyra och slitstarka handskar. Redan på tunnelbanan på väg hem insåg jag att inköpen var rätt onödiga men då fanns det inte tid att återvända och returnera produkterna innan avfärd. De formgjutna, om än något slitna, sulorna jag redan äger sedan många år tillbaka är troligen minst lika bra eller kanske till och med bättre än de nya. De handskar jag redan äger är visserligen slitna men duger gott till denna fjällvandring då vädret är relativt snällt den här tiden på året. Och en vandring på stigarna kring Kungsleden kräver knappast en kompass om man har en bra karta, vilket vi sedan tidigare har.

Det här är ett klassiskt beteende som jag gång på gång sett hos mig själv och många andra. Det vill säga att inför någon typ av utmaning, såväl fysisk och psykisk, konsumera för att känna sig säkrare, tryggare eller mer förberedd.

Det kan vara att köpa en ny skjorta inför ett viktigt kundbesök med jobbet, en ny väska, penna och miniräknare inför terminsstart, en ny klänning och skor inför en stor fest, nya badkläder och solglasögon inför en solresa, ny ryggsäck och annan utrusning inför ett äventyr eller varför inte det kanske vanligaste exemplet, diverse sportutrustning efter nyårslöftet om att äntligen komma igång med träningen.

Vad jag sett hos mig själv är att jag blir både relativt prisokänslig och alltför ”skjutglad” vid liknande tillfällen. Det känns motiverat att köpa det första jag hittar som fyller behovet till det pris som erbjuds av just den butiken utan att först undersöka priser hos alternativa butiker och inköpsställen via till exempel www.prisjakt.se eller liknande. Eftersom det ofta är eller känns brådskande så gör jag ofta inte heller tillräckligt bra research kring alternativa produkter och lösningar.

Min egen analys av beteendet är att jag precis som de flesta andra använder liknande konsumtion som en mental krycka att luta mig mot. Jag inbillar mig att jag efter inköp ökat sannolikheten att lyckas med utmaningen som ligger framför mig trots att jag ofta redan har tillräcklig utrustning och den kunskap jag behöver. Allt bottnar i osäkerhet eller stress och efter inköp känner jag mig lite lugnare och bättre förberedd.

Min erfarenhet är att det ofta går precis lika bra att låta bli konsumtionen vid tillfällen likt dem beskriva ovan. Ofta duger den utrustning och de kläder jag redan har. Om behov verkligen skulle uppstå går det ofta att köpa eller ändå bättre hyra utrustning på plats. Att hyra är speciellt bra om det handlar om prylar som används sällan. Då slipper du frakta, förvara, vårda och på annat sätt spendera tid, pengar och mentalt fokus på dem framöver. Dessutom visar det sig ofta att du inte behöver allt du trodde dig behöva, det vill säga det kan vara en bra idé att vänta med inköp tills behovet verkligen är bekräftat.

Sammanfattningsvis är mitt råd att stoppa dig själv nästa gång du känner för lite impulsshoppning i sista sekunden inför nya utmaningar. Försök se igenom dina egna ursäkter och artificiella argument och inse att det ofta handlar om rädsla eller otrygghet i grund och botten. Ett knep för att komma runt beteendet är att försöka identifiera konkreta behov genom att använda kontrollfrågor och i mesta möjliga mån undvika proaktiv konsumtion.

Nu ska jag åka in till stan och och lämna tillbaka de onödiga och oanvända iläggssulorna! :)

Kontrollfrågor vid rensning

Vilka enkla frågor kan hjälpa dig att ta rätt beslut när du rensar ut prylar du misstänker att du inte längre behöver?

Vi har tidigare skrivit om att man med fördel kan kategorisera upp rensningsprocessen enligt de fyra s:en, det vill säga spara alternativt sälja, skänka eller slänga. Men hur tar du egentligen det svåraste beslutet, det vill säga om du ska spara saken eller om det är aktuellt att hitta ett nytt hem åt den, antingen hemma hos någon annan eller i värsta fall på soptippen?

Vi själva brukar använda oss av tre frågor som ganska snabbt avslöjar om prylen fortfarande är relevant för oss eller ej.

  1. När använde jag saken senast?
  2. När tror jag mig med bestämdhet använda saken nästa gång?
  3. Hur skulle mitt liv se ut utan saken?

Den första frågan är oftast relativt lätta att svara på. Är detta svårt att minnas betyder det oftast att du inte använt saken på så länge att den inte är relevant längre. Då är det läge att överväga att sälja, skänka eller slänga saken. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga två.

Fråga nummer två är betydligt klurigare eftersom det inte handlar om fakta utan om att göra ett antagande. Då ökar risken att överdriva sannolikheten eller gå in i mentalt försvar för att undvika den jobbiga processen kring att ta ett slutgiltigt beslut. Dessutom innefattar ofta själva säljandet, skänkandet och slängandet även en del arbete, vilket det spontant kan vara bekvämare att skjuta på. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga tre.

Den tredje och sista frågan kan hjälpa dig att inse att du ofta redan äger liknande saker som löser samma behov om det skulle uppstå. Alternativt går det ofta lika bra att låna eller hyra en motsvarande sak. Som en sista utväg kan du även införskaffa motsvarande sak igen om det mot alla odds visar sig att du gång på gång behöver saken du tidigare efter noggrant övervägande gjort dig av med.

Vi har under våra rensningsrundor kommit på oss själva och varandra med att bestämt hävda att något behövs och används även fast så inte är fallet. En indikation, på att vi famlar efter dåliga anledningar att behålla något, är att vi hittar på en eller flera scenarion där flera osannolika omständigheter ska infalla för att det ska bli aktuellt att använda saken igen. Till exempel:

  • Om jag blir bjuden på maskerad med 80-tals-tema så är denna skjorta klockren.
  • Om vi flyttar till ett större boende så kanske det blir aktuellt med ett vinställ på väggen.
  • Om jag skulle ta upp kroki-målandet så kommer jag ha användning för dessa pennor igen.
  • Om det blir aktuellt att måla om fasaden kan den slitna t-shirten komma till användning igen.

Tipset är helt enkelt att objektivt syna dina egna argument i sömmarna ordentligt nästa gång det är dags att rensa. Det är alltför lätt att bara köpa sina egna eller sin partners argument rakt av, speciellt eftersom det oftast är det kortsiktigt enklaste alternativet.

Minimalistisk Shopping

Behovsstyrd minimalistisk shopping

I helgen besökte vi Stockholms innerstad och shoppade på minimalistiskt vis, vilket skiljer sig rätt rejält från hur vanlig shopping ofta går till idag. Oavsett vilken typ av shopping du ägnar dig åt så ingår två grundkomponenter. Du identifierar ett behov och besöker någon form av butik där du kan tillgodose behovet. Det intressanta är att detta går att göra på flera sätt:

Variant 1:

  1. Besöka butik/galleria/webbhandel etc
  2. Identifiera ett behov

Variant 2:

  1. Identifiera ett behov
  2. Besöka butik/galleria/webbhandel etc

För några år sedan ägnade vi oss ofta åt variant 1 med resultatet att vi ofta kom hem med saker vi egentligen inte behövde. Att shoppa var till stor del en social aktivitet, ett sätt att undvika tristess eller belöna och muntra upp oss där målet var att komma hem med något, nästan vad som helst, annars hade det varit en misslyckad shoppingtur. Vi köpte det vi spontant blev sugna på i butiken eller på webbplatsen.

Sedan ett tag tillbaka ägnar vi oss enbart åt variant 2 med resultatet att vi i stort sett aldrig kommer hem med saker vi inte behöver. Dessutom sker shoppingen mer sällan och tar mindre tid när den väl blir av. När vi kombinerar shoppingvariant 2 med inställningen att vi inte ska äga mer än vi faktiskt behöver och frekvent använder, så slutar det antingen med att vi kommer hem tomhänta eller med någonting av hög kvalitet som känns långsiktigt och riktigt rätt.

Hur gick det i helgen då? Jo, Herr Minimalist kom hem med ett par träningsshorts, det börjar bli varmt att jogga eller gymma i långbyxor nu, och Fru Minimalist kom hem tomhänt men lika glad ändå efter en trevlig dag på stan!

Manisk taxfree-shopping

När jag avslutade mina högskolestudier och började arbeta på heltid så ingick det då precis som idag en hel del resor i tjänsten. Inte bara inom Sverige utan även ofta utanför landets gränser. Det innebar att jag samtidigt som jag slutat leva studentliv och fått ett rejält ekonomisk uppsving, fick tillgång till taxfree-shopping någon gång i månaden.

Resultatet för min del blev en lätt överdriven shopping av taxfree-varor. Jag köpte under en längre tid på mig mängder med olika exklusiva parfymer, märkesdeodoranter, otaliga flaskor finare sprit och choklad. Egentligen behövde jag naturligtvis inte allt detta men det kändes som att jag fick passa på när det var så billigt. Som att jag borde komma hem med något när jag varit bortrest samt som att jag gjorde en dålig affär om jag inte tog chansen när det var så bra priser och varierat och exklusivt utbud.

Det slutade alltid med att jag gav bort mycket av det jag köpte i present till vänner och bekanta. Till viss del för att det var roligt men till största del på grund av att jag väl hemma insåg att jag inte hade användning eller naturliga förvaringsutrymmen för det införskaffade. Efter ett par år blev jag mer medveten om mitt lustdrivna och slösaktiga beteende och idag köper jag enbart något om jag eller någon annan verkligen behöver det.

Jag misstänker att många som inte reser så ofta i tjänsten som jag gör, upplever liknande känslor när de väl får tillgång till taxfree-shopping och därför ofta kommer hem med onödiga och dyra prylar eller förbrukningsvaror. Mitt tips är att försöka bli medveten om detta beteende. Då kan du stoppa dig själv nästa gång du kliver in på flygplatsen och tänker att du nog borde shoppa något för att det är så bra utbud och pris, och varan kommer ju förbrukas förr eller senare. Eller, kommer den verkligen det?

Konsten att ge presenter

För oss som försöker leva minimalistiskt är presenter en utmaning, både att ge och att få. I detta inlägg fokuserar vi enbart på hur vi resonerar kring att ge presenter vid högtider som jul, dop, födelsedagar och liknande. Gå-bort-presenter avhandlas vid ett annat tillfälle. 

Vi vill börja med att erkänna att vi precis som de flesta andra älskar känslan av att få presenter. Det handlar om att känna sig uppskattad, om förväntan och spänning. Vi är dessutom snudd på betingade att känna precis så sedan barnsben tack vare alla gåvor vi fått vid trevliga och mysiga tillfällen som jul och födelsedagar. Dock är vår åsikt att själva gåvan sällan blir optimal av den enkla anledningen att de flesta i vår ålder har råd att köpa de väsentliga prylar de behöver och därför redan äger dessa. För att vara säker på att få en present vi faktiskt har nytta av och blir helt nöjd med, är man tvungen att lägga något som kan liknas vid en noggrann och tydlig beställning, en så kallad önskelista, eller snarare detaljerad inköpslista. Det i sin tur förtar en stor del av grundidén och utmaningen med att ge presenter. Att hitta en vettig present utan att göra just en beställning är dessutom snudd på omöjligt, vilket sammanfattningsvis oftast resulterar i ett av två resultat. Antingen blir det en mer eller mindre regelrätt beställning eller så sitter vi där med något vi egentligen inte behöver eller hade lagt pengar på om vi själva fått bestämma och som vi inte känner att vi kan göra oss av med eftersom det är en present.

Det mest minimalistiska hade kanske varit att skippa gåvor helt, men vi riskerar då att anses konstiga, snåla eller bara tråkiga. Vår kultur innehåller så mycket förväntningar på fysisk leverans. Förväntningarna finns vid jul, födelsedagar, dop, bröllop, nytt boende, ja till och med vid middagsbjudningar eller en fika. Detta är lite märkligt eftersom tid eller livstid, om man tänker på det, är det dyrbaraste och den mest begränsade resursen vi har och det därför borde räcka gott och väl som ömhets- eller uppskattningsbevis att faktiskt välja att spendera tid tillsammans, men riktigt så enkelt är det inte.

Så hur gör vi för att inte bryta mot våra övertygelser och livsstil? Hur gör vi för att fortfarande överraska men samtidigt inte lämna onödiga prylar efter oss hos våra vänner, bekanta och familj? Jo, vi försöker smyga in minimalism genom att alltid ge gåvor ur de två kategorierna upplevelser och förbrukningsvaror.

  • Förbrukningsvaror kan vara allt från en korg med exklusiva teer, kaffe, spännande choklad eller charkuterivaror, till finare viner och dessertostar. Matnyttiga gåvor som kan anpassas utifrån intresse och smak.
  • Upplevelsepresenter kan vara allt från biobiljetter, teaterbiljetter eller ett presentkort på en restaurang. Gåvor som får mottagaren att uppleva något nytt och minnesvärt. Det bästa av allt är att denna strategi fungerar nästan oavsett vem vi ger presenter till. En invändning vi tidigare fått är att detta bara fungerar på vuxna, att när det gäller små barn så fungerar bara saker. Men säg det barn, eller den förälder för den delen, som säger nej till en dag på Skansen eller en bio tillsammans med moster eller farmor och farfar.

Sammanfattningsvis har vårt minimalistiska tankesätt gjort presentvalen färre, mindre utmanande och helt enkelt förenklat beslutsprocessen.