Etikettarkiv: leksaker

Var kommer alla prylar ifrån?

Vissa smyger sig in en och en, andra i grupp vid kalas eller jul. Men man hinner sällan rensa, skapa flashiga säljannonser eller ordna loppis, i samma takt som det fylls på med nya (eller bättre begagnade). Jag pratar om alla dessa saker som fyller våra hem.

Ett födelsedagsbarn i familjen med tillhörande presentinköp från oss samt mor- och farföräldrar fick oss att diskutera det här med inflödet av saker i hemmet. Vi har en känsla av att hemmet blir mer och mer fyllt med saker för att vi inte hinner eller mäktar med att rensa i samma takt som det kommer in nya saker, oavsett om det är barnens pysselgrejer från skolan, julklappar, behovsstyrda klädköp, köksprylar eller leksaker.

Som vi skrivit om tidigare – båda barnen är i en leksaksintensiv ålder just nu – de har samlat på sig flera olika typer av leksaker genom åren, men har ännu inte varit beredda att släppa taget i samma takt som det flödat in. Och vi föräldrar noterar att de olika leksakerna faktiskt används regelbundet, så då finns ju heller ingen anledning att stressa ut dessa. Barn är ju bara barn en begränsad tid och jag vet att åren barnen leker med leksaker är begränsad.

Men det handlar ju inte bara om leksaker. Det är även andra saker, man får en kökspryl i julkapp, en liten tänkvärd födelsedagspresent, fyndar något på second hand-butiken, fyller på en samling och köper några grejer man saknar till ett nyfunnet intresse. Och så plötsligt har det kommit in en handfull grejer som tar upp plats och ska hitta sin plats i hemmet.

Det kan ändå vara intressant att reflektera över, hur tar alla dessa saker sig in i hemmet och var tar de egentligen vägen? Det kanske inte är så konstigt att man stundtals känner ett starkt rensningssug eller att det då och då blir väldigt rörigt i hemmet när det kommer in och plockas fram saker i snabbare takt än någon i familjen städar undan och rensar ut.

För fler saker betyder, allt annat lika, mer tid till att plocka, städa, organisera, laga, förvara osv. Och färre saker betyder då såklart mindre tid att lägga på allt detta. :)

När man väl börjar prylbanta sitt hem. Får man vara ödmjuk inför att det kommer ta tid. För antagligen har det tagit lång tid att samla på dig sakerna, låt det då ta tid att även göra dig av med delar av dem.

Har du någonsin stannat upp och funderat – hur kom alla dessa saker in i hemmet? :)

Minimalism med barn som älskar leksaker

Våra barn är nu 6 och 7 år och jag tror att vi nu befinner oss i peaken gällande mängden leksaker. Båda barnen tycker om sina leksaker och vill inte rensa ut något längre. Mina tidigare strategier för att prylbanta leksaker funkar sällan.

  • Jag har testat att plocka undan leksaker jag upplever att de inte längre leker med. Men plötsligt saknar de dem och frågar vart de tagit vägen.
  • Jag har ställt undan större skrymmande leksaker som duplo eller bilbana osv. Detta funkar ett tag, men snart saknar de dem och vill att de tas fram igen. Och de vill inte att jag i samma veva ställer undan lådan med kaplastavar eller plusplus.
  • Jag försöker få dem att ta ut en typ av leksaker åt gången. Men leken med lego vävs in i leken med fordon, och plus-plus och kappla-stavar vävs in i leken med mjukisdjur osv. De kombinerar olika typer av leksaker helt enkelt.

Barnen leker med i princip alla sina leksaker, om än olika mycket. Och de är väldigt kreativa i sina lekar och byggen. Den enda som verkar överväldigad av antalet leksaker just nu är – jag. Och möjligtvis Herr Minimalist när det var som stökigast.

Min räddning var när jag landade i att detta bara är en fas i livet. På samma sätt som vårt hem för några år sedan var fyllt med bebissaker. Nu har bebissakerna hittat nya hem och ägare. På samma sätt kommer nuvarande leksaker så småningom att gå samma väg till mötes. Och då kommer jag garanterat sakna dem och inse hur kort livsfasen med dessa leksaker var.

Någonstans får jag hoppas att det vi pratar om hemma kring att sälja och skänka saker man inte behöver, ändå sår ett frö. Så att när barnen inte längre leker med sina leksaker, så kommer de förstå att det är rimligt att sälja eller skänka bort dem. Men tills dess kan jag glädjas över att barnen har många ”open ended toys” som de gärna leker med och bygger och fantiserar ihop lekar med. Liksom att varje leksak har en bestämd plats. Även om den inte alltid hittar tillbaka dit samma dag som den togs fram.

Kanske är det någon annan förälder som känner frustration över hur det ser ut där hemma jämfört med visionen av hur ett minimalistiskt barnrum eller lekrum ska se ut. Eller hur andra tycks få till det på den ögonblicksbild som visas på sociala medier. Minimalism kommer se olika ut för oss alla, beroende av barnen intressen och ålder, hur våra liv och hem ser ut och olika livsfaser och utmaningar som familjen går igenom.

Så länge barnen har roligt med sina leksaker och de faktiskt används. Låt dem hållas. Det varar inte för evigt. Men se gärna till att alla leksaker har en plats att landa på när det lekts klart eller är dags att städa, då blir det enklare för både vuxna och barn.

Nu ska jag luta mig tillbaka och se på när barnen leker med och kombinerar olika leksaker och lyssna på deras fantasifulla sagoberättelser.

Hur är det med leksaker och leksaksstök hos er andra som har barn? :)

Kan man leva minimalistiskt med barn?

Frågan i rubriken får vi ganska ofta. Och ja, det går, för det grundläggande inom minimalismen ändras inte bara för att du får barn. Det handlar fortfarande om att utgå från konkreta behov och identifiera vad som skapar värde i ditt liv. Och göra dig av med det som inte används eller på annat sätt inte fyller tillräckligt stort värde för dig.

Däremot kan minimalism med barn bli lite mer komplicerat än innan. Det kommer in fler åsikter, fler som tycker till och fler parametrar att ta hänsyn till. Och många barn gillar att spara, på allt från mjukisdjur, pyssel och kapsyler, till saker de hittar ute i naturen. Komplexiteten skapas genom:

  • Att barn växer fort och deras behov ändras snabbt.
  • Att det som funkar på ett barn funkar inte garanterat på ett annat.
  • Att barn får mer och mer egen vilja i takt med att de blir äldre, och det kan vara svårt att stå emot alla barn eller tonåringars ”villhöver”-grejer.
  • Att samhället kommer ha fler åsikter om ”hur du borde göra”.
  • Att marknadsförarna kommer lägga in en ytterligare växel för att påverka dig att konsumera mera.

Men värt att komma ihåg, är att det grundläggande egentligen inte har förändrats. Och som i så mycket annat – barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger. Så visa vägen genom att prata om och visa hur du själv gör, exempelvis genom:

  • Att du skänker bort saker du inte har behov av.
  • Att du säljer saker.
  • Att ni försöker använda det ni redan har istället för att köpa nytt.
  • Att du letar och köper second hand i första hand när behov uppstår.
  • Att du övar på att vara tacksam för det du/ni redan har.

Sen är ju minimalism så otroligt mycket mer än prylar. Och kanske kan just barn få vissa att inse just det. Att ens egna behov och ”individualism” sätts åt sidan under åtminstone en period. Kanske kan barn göra att livet känns mer meningsfullt, samt ökar viljan att leva minimalistiskt och mer hållbart.

Vad tycker du är största utmaningen med att leva minimalistiskt med barn?

Julklappseffekten

Ni som följer mig på Instagram såg säkert att vi firade jul i Orsa Grönklitt denna jul precis förra året då vi var så nöjda med att våga trotsa traditioner och förväntningar, och spendera en vecka på annan ort. Det skapade både ett härligt lugn kring högtiden samt gjorde att vi fick en hel vecka i minnesbanken och inte bara en julafton.

Nåväl, vi hann med att träffa en liten del av släkten som vågade och var friska. Och julklappar till barnen blev det, både i fjällen och vid andra tillfällen. När vi kom hem och bar in all packning och alla nya julklappar kände vi bara – vi måste rensa! Nu!

Så efter att ha packat upp och satt på en första tvättmaskin började rensandet! Och det var en sådan befriande och härlig känsla, det som rensades var:
– Pussel (få bitar som barnen växt ifrån fick lämna)
– Sällskapsspel (även här – urväxta fick lämna till förmån för ett par nya i julklapp)
– Pyssel (pärlplattor, teckningar, lerfigurer, halsband osv, det är en ständig ström in, jag ser själva pysslandet som bra aktivitet, men behöver inte spara resultatet).
– Badrumsskåpet
– Badleksaker
– Landningsplatsen (där post, nycklar, plånbok, kvitton osv hamnar i vänta på…)
– Och så plockades julen bort och samtidigt rensades lite bland julsakerna.

Den här julklappseffekten som sätter fart på rensandet, känner jag igen från andra tillfällen. Jag fick den även i höstas när det var en fas när flertalet saker kom in i hemmet (begagnade cyklar köptes, kläder ärvdes mm) i kombination med att hemmet var allmänt stökigt. Det blir liksom för mycket och för rörigt, och man vill bara förenkla överallt.

Även om jag kallar det julklappseffekten nu, så kan den såklart inträffa andra tillfällen under året, som exemplet ovan. Men just vid jul är vi många som fyller hemmet med nya (eller bättre begagnade) saker. För att många känner förpliktelse att ge något till andra, och det är en allmänt hektisk månad, vilket tillsammans riskerar att resultera i att fler ogenomtänka saker tar sin in i hemmet.

Och då inträffar den – julklappseffekten. Som kommer med en stark längtan efter förenkling, vilja att prybanta, rensa och skapa ordning. Typ överallt i hemmet.

Har du känt av julklappseffekten? :)

Prylbanta 5 områden under julledigheten

Är du också ledig nu under jul och nyår och kommer som så många andra spendera mer tid än vanligt hemmavid? Då passar det perfekt att inspireras av tipsen i detta inlägg kring lämpliga områden att prylbanta. Många blir extra sugna att rensa när mer tid spenderas hemmavid samt när vädret utanför fönstret inte lockar till långa dagar utomhus.

För vem gillar inte nystartskänslan kring nyår och att få börja det nya året med lite mer ordning och lite färre prylar? :)

Här är 5 lämpliga områden att ta sig an:

Julprydnader. Rensa i lådorna med julsaker när du ändå ska plocka ner julprydnaderna igen efter jul. Det finns ju en anledning till att vissa saker inte plockades fram i år. Lägg några minuter på att utvärdera vad i lådan med julsaker du faktiskt kan rensa bort, kanske kan dessa få leva vidare i någon annans hem istället för att ligga nedplockade i din jullåda under nästa jul igen.

Likaså om du har specifika julgardiner, juldukar eller julmattor som inte fick komma fram denna jul? Kanske är det då dags att släppa taget om dessa helt och frigöra den plats de tar, både fysisk och mental sådan. :)

Leksaker. Om du inte gjorde det inför jul, så föreslå för barnen att nu när de fått flera nya (eller bättre begagnade) leksaker och dylikt i julklapp, så är det lämpligt att rensa ut saker som de inte längre leker med. Och de gamla leksakerna kan antingen säljas eller skänkas och då bli framtida födelsedagspresenter eller julklappar till andra barn.

Kanske har ni någon granne eller yngre släkting som kan få ärva sakerna? Ibland är det lättare att ge bort saker när man vet vem som får dem. Både för vuxna och barn. :)

Tidningar. Högar med tidningar och magasin som blir liggandes i väntan på hantering och genomgång fyller ingen direkt funktion i hemmet mer än att skapa oordning. Inga tidningshögar = inget behov av tidningsställ eller tidskriftssamlare.

Många sparar tidningar för att ”läsa på ledigheten när jag har massor av tid”. Nå, upp till bevis! Har du inte plöjt tidningarna nu under julledigheten så ger det en fingervisning för hur det kommer se ut även vid kommande ledigheter. :) Har du faktiskt läst tidningarna, så är de ju istället ”klara” och återvinnas eller lämnas vidare till annan lämplig person. Och du, du vet väl att du kan låna många tidningar på biblioteket?

Kryddor. Det som är bra med färska kryddor, förutom att de smakar mer och bättre i maten, är att du ser när de börjar bli dåliga. Torkade kryddor har en förmåga att stanna kvar i våra köksskåp mer eller mindre för evigt om vi inte gör någon aktiv rensning eller gör slut på burkens innehåll. Kika på burkarnas bäst-före-datum och fundera över vilka kryddor du tycker om och använder regelbundet.

Du behöver inte slänga kryddor där bäst-före-datumet har passerats, förmodligen smakar de bara lite mindre, men leta på ett recept där kryddan kommer till användning.

Julkort. Även om de fysiska julkorten är allt mer sällsynta så dimper det ändå ner ett par i postlådan. Dessa utgör ingen minnesgåva som kräver längre fysisk förvaring utan ska ses som en kort hälsning och fin gest. Att slänga det fysiska kortet som någon ombesörjt sig att köpa eller tagit själv, samt skrivit, betyder inte att du förringar personens handling eller inte bryr dig om personen. Du blev glad när du fick det, har tittat på det och tänkt på personerna några extra gånger under julen tack vare kortet, men nu kan det faktiskt få gå till återvinningen.

Vill du ändå behålla det för att minnas eller för att det var så fint, så ta ett foto av det och spara digitalt.

Har du något område du kommer prylbanta nu under julledigheten?

Försäljningsmålet – Så gick det

I början av 2019 satte jag ett monetärt mål kopplat till att sälja saker vi inte längre behöver. Pengar kan fungera som en drivkraft till att få ändan ur att administrera försäljningar. Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna och inte låta dem stå kvar i någon kasse i hallen eller låda i förrådet. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

När jag satt mitt mål att sälja saker för 10 000 kr under ett år, började jag med att skapa en lista i Google Drive över potentiella saker att sälja, samt satte ett ungefärligt pris var och en skulle kunna inbringa. Du kan läsa mer om listan i inlägget ”Prylbanta med ett sparmål”.

För vår del handlade det främst om barnsaker som det fanns potential att göra sig av med, allt från barnens spjälsängar med tillbehör (då vi då just köpt en våningssäng till barnen) till urväxta barnkläder och skor. Men också några av våra egna böcker och kläder.

Hur har det då gått med målet? Jo i början av december sålde jag alla barnens tygblöjor och i och med den försäljningen nåddes målet på att sälja saker för 10 000 kr under år 2019.

Vad såldes för mest pengar? De enskilda saker som inbringat mest pengar var dels en fin Bugaboo åkpåse (som jag själv köpte begagnad till andra barnet) samt barnens tygblöjor (om jag räknar de som en enhet). Båda dessa inbringade strax under 1000 kr per sak. I övrigt har medelpriset varit strax under 200 kr per sak som sålts.

Har allt som skrevs på listan sålts? Nej, ungefär 1/3 av sakerna finns kvar. Allt från barnens barnvagn som vi upptäckte att det var bekvämt att fortsätta ha till och från förskolan, till leksaker där värdet varit på gränsen till för lågt för att mäkta med att sälja. Då har det varit enklare att välja något värt mer pengar eller mer skrymmande som varit skönt att bli av med för att det tar upp fysisk plats.

Var har sakerna sålts? Den största inkomstkällan är en lokal second hand-butik som säljer på kommission. I princip alla barnkläder, ytterkläder och leksaker har sålts där. Det blir visserligen bara en liten summa pengar till mig per plagg (50 % av second hand-priset), men samtidigt nästan inget jobb mer än att rensa ut och butiken ligger nära där vi bor.
Mer skrymmande saker har sålts via en lokal köp- och sälj grupp på Facebook samt Marketplace. Och ytterligare några grejer via Tradera och någon enstaka via Blocket.

Såldes saker varje vecka eller mer oregelbundet? Mer oregelbundet, helt klart. När tid och energi sammanföll att administrera annonser på Tradera och andra platser som nämnts ovan. Saker som var säsongsrelaterade såldes inför rätt säsong.

Kommer de kvarvarande sakerna på listan att säljas nu när målet är nått? Sakerna med högre värde kommer att säljas när det lämpar sig, men en hel del kommer också plockas ihop och skänkas bort. Om jag inte kom mig för att sälja det när jag hade ett försäljningsmål lär jag inte göra det framgent heller. ;)

Gör du/ni något speciellt för pengarna från försäljningarna? Nej, pengarna har inte separerats och lagts på hög till något speciellt. Det hade på sätt och vis varit lite roligt. Och vi kan se det som att den semestervecka i fjällen som vi bokat senare i vintet, vår allra första vintersemestervecka, bekostades av försäljningarna. Den kostade ungefär det vi fick in.

Har du någon ytterligare fråga kopplat till mitt försäljningsmål får du gärna ställa den i kommentarsfältet så svarar jag där.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har nämligen inte pengar som drivkraft, kanske bör fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer med största sannolikhet inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

Minimera inflödet av prylar

Något som är viktigt att ha med dig om du vill leva mer minimalistiskt, är att minimera inflödet av saker i hemmet. Annars blir det bara en form av jo-jo minimalism där du aldrig gör några större framsteg eller når balans, utan ständigt behöver lägga tid på att prylbanta.

För prylbantning och minimalism handlar lika mycket om att eliminera de prylar du inte längre behöver som att minimera inflödet av nya prylar av motsvarande karaktär. Och det här med att minimera inflödet är en extra stor utmaning kring jul, och speciellt för barnfamiljer. Därför vill jag påminna om vikten av att ha det i åtanke och fundera över hur du kan göra för att minimera inflödet nu inför jul. Tipsen går såklart att applicera även vid barnkalas och andra högtider som har tendenser att generera större mängder nya prylar.

Så för att underlätta din långsiktiga minimalistiska resa, kan du exempelvis:

  • Önska/köpa något barnen faktiskt har behov av (och påminn om att second hand är ok). Det vill säga de får något som du ändå hade behövt köpa.
  • Gå ihop och köp något större gemensamt så att det blir ett-två rejäla paket istället för många små. Vi har beskrivit hur vi gjort här vid barnkalas. Det finns även en tjänst som heter ”Ge tillsammans” som du kan använda gratis (jag har ej testat själv än).
  • Låt bli att som förälder köpa present till barnen, kanske räcker det med andras gåvor när barnen är små? Och så kan ni sätta av en slant till barnens sparkonto istället. Vi föräldrar gav inga julklappar till barnen när de var små, läs mer om det här.
  • Apropå sparkonto, önska sparpengar som kan få växa sig till en större gåva när barnet är äldre. Eller önska en specifik aktie eller pengar i en viss fond.
  • Undvik ”okynnes-köp” till barnen, det vill säga det där småköpen i matbutiken med ett trött och tjatigt barn eller det nästan obligatoriska mjukisdjurs-köpet vid besök på djurpark eller aktivitetspark. En gång är ingen gång, men se till att det inte blir kutym.

Och om ovanstående punkter handlade om att minimera inflödet, så försök maximera utflödet inför jul. Låt barnen vara med och rensa ut leksaker de inte längre leker med eller som de växt ifrån. Inför varje jul har varit de enklaste tillfällena att få våra barn att rensa med motivet att jultomten kanske kommer med ”nya” leksaker som behöver få plats, samt att det vi rensar ut kan bli julklappar till andra barn som behöver dem bättre.

Vilket av tillfällena ovan tycker du är svårast att minimera eller stå emot? Och har du något eget tips på hur man kan undvika att det smyger sig in större mängder prylar vid olika högtider? :)