Etikettarkiv: meditation

Flytta till lugnet utanför storstaden

Många flyttar från en storstad för att slippa stressen, det höga tempot och all trängsel. Faktum är att fler flyttade från Stockholm än till, under såväl år 2018 som 2019. Man vill hitta lugnet. Ofta i kombination med att komma närmare naturen. Vilket inte är så konstigt för naturen har en lugnande effekt på kroppen visar forskning, så där är intuitionen korrekt.

Men detta fenomen, att flytta från storstan för att hitta lugnet, har fått mig att fundera över vad det egentligen är som skapar lugn. Måste man bort från storstan och i så fall hur långt bort? Eller sitter det mer i huvudet?

Projicerar vi stressen på vår omgivning så att vi tillslut själva tror på det. Att alla människor runt omkring oss är stressade, att kollegor karriärhetsar eller att man själv alltid är sen till hämtningen, det är storstadsstressens och pendlingens fel. Eller är det egentligen vi själva som har fått smuts på linsen? Som bara ser och hör just det där och låter oss själva bli ett stressat offer för omständigheterna?

Några av de främsta orsakerna till stress enligt forskning:

  • Tempo. Ett uppjagat tempo i samhället, deadlines, för hög arbetsbelastning och karriärhets.
  • Tidsbrist. Att inte hinner det jag förväntats hinna, i jobbet och privat.
  • Nyheter. De skapar rädsla och oro för sådant man inte vill ha i sitt liv.
  • Jämförelse. Att snegla på andra, statusjakt och att aldrig vara nöjd, vilket eldas på genom sociala medier där man lätt kan se allt man själv inte har.

Dessa saker är inget som automatiskt försvinner för att man flyttar till en annan plats eller mindre stad. Visst kan tempot och karriärhetsen upplevas som värst i storstäderna, men det handlar också om känslor och hur man väljer att påverkas av andras ord och beteenden. Tidsbristen kan likväl handla om en oförstående arbetsgivare eller chef, men även om ens egna förväntningar på vad man ska hinna uträtta under en vecka både på jobbet och privat.

De sista två punkterna (nyheter och jämförelse) är mest oberoende av bostadsort. Även om såklart statusjakten är hetsigare i vissa områden, men alla bostadsorter, små som stora, har sina ”finare” områden. Och om man bryr sig om statusmarkörer eller inte, handlar snarare om personlighet.

Jag tror att vi har en övertro på externa verktyg för att hitta ett lugn, som vi alla kan hitta inom oss. Att det handlar om interna verktyg snarare än externa/yttre, men att de externa är så mycket enklare och mer konventionella att ta till. Att ha naturen nära och ett vilsamt hem att landa i är viktiga parametrar, men det kan man få på många ställen även i eller strax utanför en storstad. Utöver det kanske det mer handlar om att jobba med sig själv, sitt mindset, hur man upplever sin verklighet och förhåller sig till sitt jobb och personer runt omkring sig?

Att lämna storstan för att flytta närmre släktingar tror jag däremot kan minska stressen, särskilt om man själv har barn och har släktingar som kan rycka in i vardagen. Jag tror alla som bor i en storstad men som inte är uppväxta där, någon gång funderar över att flytta tillbaka. Det är helt naturligt och forskning visar också att vi förknippar den miljö vi växte upp med som trygg och ”hemma”. Det förklarar också varför många söker sig till områden med liknande karaktär som där man växte upp.

Även jag som är uppväxt i Dalarna har tänkt tanken att flytta hemåt, men den tanken var ganska kortvarig. Uppsidan hade varit att just komma närmre släktingar, men samtidigt hade jag inte velat bo i den stad där jag är uppväxt, och då kom släkten inte så nära ändå. Och livet kommer ju rutas in även på en ny plats; lämningar, jobb, hämtningar, vänner och aktiviteter avlöser varandra. Det som kallas vardag och livet. :)

Men det där om att flytta till område med liknande karaktär som där man själv växte upp, i mitt fall villaområde med bullerbygata nära naturen. Det stämmer ganska bra med vad jag var ute efter när vi letade hus. Titta på bilden ovan från min gata under uppväxten, och sen på den nedan. Visst finns det vissa likheter? :)

Vad tror du, måste man flytta ut på landet eller till en småstad för att hitta ett lugn, eller kan man hitta det där lugnet inom sig själv?

Lyckad men inte lycklig

Jag har funderat mycket kring det här med lycka på sistone. Att vara noga med vem som definierar vad som är lycka för just mig. Så att man inte står där en dag lyckad, men inte alls lycklig.

Majoriteten av alla budskap kring vad som ska göra oss lyckliga, är kommersiellt manipulativa. Någon med en baktanke som vill att vi ska konsumera något, eller politisk manipulativa att vi ska se på lycka på ett visst sätt.

Det är så lätt att lyssna på andra, svälja vissa myter och gå på de hypnotiska bilderna av vad som ska göra dig lycklig. Vilket gör att många tror att lyckan finns i det materiella, i karriären, i att tjäna mer pengar och kunna köpa mer, fler och större. Bara jag får det där, gör det där, ser ut så där, eller lyckas med det där. Den konventionella bilden av materiell framgång som ska leda till lycka.

Undersökningar i USA har sedan 70-talet visat att amerikanarna har blivit mycket rikare, men lyckomätningarna visar att de inte alls har blivit lyckligare, trots denna ökade rikedom. Kanske saknas det högljudd klokskap om vad som egentligen gör oss lyckliga (?).

För var hittar du egentligen lycka? När familjen är samlad, påta i trädgården, tidig morgon på yogamattan, när barnen skrattar hjärtligt, mötet med en vän, stillheten vid havet, dansa till musik, gemenskap med vänner, när katten spinner i knät, att få en äkta kram? Kanske något helt annat för just dig.

Gemensamt för vad de flesta förknippar med lycka, är att det sällan har med prylar, jobb eller pengar att göra. Samtidigt som många prioriterar dessa tre väldigt högt i livet. Men kanske finns lyckan i det lilla, och är inte alls av materiell natur. Utan snarare som en grundinställning till hela tillvaron och ganska enkelt; finnas för andra, ta oss tid, hjälpa och inte vara så fast i oss själva. Känna ett vi mer än ett jag.

En till gemensam nämnare är att lycka inte är en slutdestination eller ett evigt uppnått tillstånd. Det är en lyckokänsla i en situation som går över, men kan såklart stanna i minnet om vi är närvarande. Desto fler saker vi själva definierar som lyckliga för oss, desto fler tillfällen finns det att känna sig lycklig.

Den första koppen te på dagen kan en person slänga i sig utan att knappt notera smaken, medan en annan kan uppleva det som en återkommande lycklig stund på dagen. Allt är en subjektiv bedömning och därigenom tror jag att vissa personer är bättre på att uppleva lycka, men också att alla kan träna sig till att uppleva lycka oftare.

Vad tror du? Och var hittar du lycka någonstans?

Minimalism är så mycket mer än att prylbanta

För en tid sedan fick vi en fråga kring hur och om det här med minimalism och prylbantning har påverkat oss på det mentala planet? Och det har det verkligen gjort vilket vi tänkte försöka utveckla och beskriva i detta blogginlägg.

Prylar och kläder är bra startpunkter och för många naturliga inkörsportar till att börja värdeoptimera resten av livet. Där blir framstegen konkreta och tydliga, samtidigt som du sätter något i rullning när du påbörjar den processen. Något som du kanske inte förstod när du stod där och rensade i garderoben eller bokhyllan i början. Något som inte vi heller förstod när vi började experimentera med minimalism på olika sätt för 5-6 år sedan.

När du börjar fundera på vilka saker som egentligen adderar värde i ditt liv och vad som är viktigt för dig att ha kvar. Då spiller det tillslut över på fler av livets delar att börja ifrågasätta och värdeoptimera. Mår jag verkligen bra av att göra det här? Tillför de här åtagandena ett värde i mitt liv? Vilka personer ger energi och vilka umgås jag med av gammal vana?

Man kan säga att du börjar bli mer medveten. Istället för att gå runt i en dimma av omedveten acceptans kring sådant som egentligen kanske inte gör dig lycklig.

Det kan vara obekvämt och jobbigt att inse att man omger sig med saker, aktiviteter, åtaganden, relationer mm som man egentligen inte mår bra av eller som inte tillför värde i ens liv. Men det är också i den processen som man börjar öppna upp för att fylla livet med enbart det som man mår bra av och söka efter verktyg för att hitta det. När man väl börjat inse att man kanske inte lever helt i linje med sina värderingar, börjar man på allvar vilja skapa en förändring.

Om vi ska ta några konkreta exempel på mentala delar som förändrats hos oss eller saker vi gör idag som vi inte gjorde tidigare så är det:

  • Meditation. Vi har båda börjat meditera. Herr Minimalist har kommit betydligt längre än jag både i nedlagd tid och meditativa framsteg och fått uppleva många av de fördelar meditation har på livet.
  • Yoga. I perioder har vi båda utövat yoga och detta är något vi båda skulle vilja lägga mer tid på, för såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande.
  • Förnöjsamhet. En slags förnöjsamhet har infunnit sig i livet och en acceptans för hur vissa saker blev. Istället för en otålighet och missnöjdhet över att det inte blev perfekt eller helt enligt önskad plan. Mindre strävan efter mer och ”nästa” och mer acceptans.
  • Naturen. En önskan att spendera mer tid ute i naturen då det ger vår familj ett lugn. Nu när vi bor i hus har vi dessutom skogen runt hörnet och har sänkt tröskeln att ta oss ut.

  • Tacksamhet. Graden av tacksamhet över det lilla har ökat. Kan såklart även hänga ihop med åldern och att man blir mer varse om att livet är skört och kort. I perioder har jag skrivit tacksamhetsdagbok.
  • Nyheter. Vi kollar eller läser inte nyheter just för att vi insett att det inte tillför något positivt värde till vårt liv. De viktigaste händelserna får vi veta ändå, de tränger igenom ”bruset” (testa själv ska du få se :) ).
  • Lugn. Någon form av inre lugn har infunnit sig. Tidigare hade jag alltid fullspäckat helgschema, jobbade mycket och var involverad överallt. Det speglade en blandning mellan rastlöshet, otålighet och FoMo (Fear of Missing out) som det är betydligt mindre av idag.

Som vi ser på minimalism och prylbantning är det naturligt att du låter prylarna hamna i bakgrunden på livets scen, så att andra viktigare saker får kliva fram och ta större plats. Vad dessa saker är kan ibland vara svårt att veta initialt, men i processen med att börja fundera kring vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som verkligen gör dig glad, så brukar det med tiden bli allt mer tydligt.

Har du upplevt att minimalismen spillt över även på mentala delar i livet efter att du börjat prylbanta och minimera bland kläder och prylar?

Därför har jag börjat meditera

Jag har börjat meditera. Aldrig hade jag trott att jag som är så rastlös och har så mycket energi skulle skriva de orden. Men kanske är det just vi som är rastlösa och har överskottsenergi som behöver meditationen mest? Här tänkte jag berätta om min väg till meditation och hur jag använder den. 

Herr Minimalist har mediterat regelbundet länge. Och nu har jag, Fru Minimalist, mediterat nästan varje dag i ca 2 månade. Det tar inte längre emot att ta sig tiden och göra det, snarare kan jag se fram emot det. Min stund när jag får vara här och nu och ta in det som sker i mitt liv på ett nytt sätt.

Ibland befinner man sig i en punkt i livet när något passar in perfekt. Min kropp och psyke behöver meditation just nu, och då var jag mottaglig nog att börja. Jag försökte ett par gånger under våren, men fastnade aldrig, däremot kom jag igång med yogan på riktigt och såg det länge som min typ av meditation; lagom långsamt och en kombination av rörelse och andning, perfekt för mig som är rastlös. Tänkte jag då.

Under sommarledigheten och strax efter fick jag väldigt svårt att somna på kvällarna. Trots att jag knappt har sovit en hel natt på 2,5 år och alltid är otroligt kvällstrött så kunde jag inte komma till ro och somna. Har du upplevt frustrationen att vara trött men inte kunna somna så vet du vad jag talar om. Jag behövde hitta verktyg för att somna och där kom meditationen in.

Jag började testa guidade meditationer innan läggdags med fokus på avslappning; ”yoga nidra”, ”body scan” och ”relaxation” i en app som heter Insight Timer. Det var inte alltid de fick mig att somna, men de gjorde mig mer avslappnad och jag upplevde att jag somnade snabbare och sov tyngre mellan våra barns uppvak.

Det tog inte många dagar tills jag blev mer nyfiken på det här med meditation och började hitta andra typer av meditation än just för sömn. Plötsligt blev meditationen ett sätt att bearbeta och fokusera på känslor och saker som skedde i vardagen och livet. Låt mig ta två exempel:

  • En förändring på barnens förskola inträffade som vi inte kunde styra över eller ändra även om vi önskat lösa det på annat sätt. Vi behövde tro på att det i slutändan blir bra. När det tog som mest energi och skapade frustration, mediterade jag kring ”faith” och ”optimism” för att stärka min tilltro att det som sker gör det av en anledning och det blir bra.
  • När en konflikt uppstod i min närhet som ledde till ledsamhet och sorgsenhet, så mediterade jag kring ”forgiveness” och ”lovingkindness”. Ett sätt att bearbeta och förlåta mig själv för att jag inte är perfekt eller gör allt helt rätt, och att mentalt förlåta andra som påverkades, acceptera och gå vidare.

    Det kommer garanterat ske helt andra saker i livet som kan behöva fokus och bearbetning för att kunna släppa. För mig har meditation blivit ett sådant forum. Andra kanske får utlopp för det genom att skriva dagbok/journal, eller prata om det med en terapeut eller nära vän etc. 

    Varför ska man meditera? Det finns forskning som visar att hjärnans strukturer förändras vid regelbunden meditation. Den del av hjärnan som är viktig för lagring av minnen ökar och tätnar. Meditation har dessutom lugnande inverkan vid stress och jobbiga tankar och gör helt enkelt att du blir mer stabil och kan hantera vardagens utmaningar bättre. 

    Tidigare var det ”body fitness” som gällde men jag tror att det inom kort kommer skifta till ”brain fitness” eller ”mind fitness”.

    Jag mediterar oftast på kvällen när barnen somnat, och gör det i 4-20 minuter. I appen Insight Timer finns det oändligt många guidade meditationer att välja bland. Men det går såklart lika bra att bara sätta en timer och fokusera på andningen några minuter. 

    Har du testat meditation?

    En lugn plats.

    Vikten av ostimulerade stunder

    Har du någonsin lagt märke till var och när du får flest och bäst idéer, insikter och nya tankar? Min erfarenhet är att överraskande många svarar duschen, joggingspåret, sängen eller under promenaden. Men varför händer det just där och då?

    Troligen på grund av att det är vid dessa tillfällen som de flesta varken kan eller vill stimulera sig mentalt. Istället för att som under resten av dagen vända blicken mot valfri skärm för ytterligare produktivitet eller distraktion, så får hjärnan och det undermedvetna vid dessa tillfällen chansen att sortera och bearbeta intryck, göra nya kopplingar, vila samt förmedla insikter och känslor. Något som jag tror är väldigt viktigt.

    Men även om dessa stunder är viktiga så blir de allt ovanligare. Du sitter på bussen slutkörd efter en hektisk arbetsdag och tar upp mobiltelefonen. Du har någon timme över när barnen äntligen somnat och hemmet är uppstyrt och väljer att landa i soffan framför TVn. Du ligger i sängen för att somna men leker först lite med surfplattan. Faktum är att inte ens på toaletten får hjärnan vila längre.

    Jag misstänker att det här får större konsekvenser än vad de flesta tror. Dels går vi miste om många värdefulla insikter och kreativa idéer både privat och professionellt. Dels tror jag det dränerar oss på mental energi. För precis som kroppen behöver vila efter fysisk ansträngning så behöver hjärnan vila efter intellektuell och emotionell ansträngning. Det skulle inte förvåna mig om bristen på mental återhämtningstid under dygnets vakna timmar är en av flera bidragande faktorer till att så många människor är onödigt stressade och att allt fler bränner ut sig.

    Jag misstänker även att när hjärnan ständigt stimuleras utifrån så uppstår något som kan liknas vid ett inre övertryck. Det i sin tur gör att inte alltid behagliga tankar och känslor kommer med dubbel kraft när utrymme väl uppstår. Till exempel när det är dags att sova. Något som leder till att många har svårt att somna och återigen startar upp valfri skärm för ytterligare några minuters flykt från intensiva tankar och känslor tills de är snudd på medvetslösa av trötthet och somnar ändå.

    Ett relaterat exempel på detta från mitt eget liv är då jag började meditera för några år sedan. Då blev det löjligt uppenbart hur svårt det var för min del att göra ”ingenting” samt hur chockerande mycket tankar, insikter och känslor som bubblade upp så fort jag slöt ögonen och satt helt utan yttre stimulans i några minuter. Om jag ska vara ärlig så var det ganska jobbigt, men som tur var lugnade det ned sig lite efter ett par veckors praktiserande.

    Men jag låter faktiskt bli jobbmail och liknande efter arbetstid och sitter mest med roliga saker som social media, TV-serier, poddar och bloggar kanske du tänker? Ja, men även om fokuset inte kan klassas som krävande eller ansträngande så är det ändå inte samma sak som att vara ostimulerad.

    När i vardagen ger du din hjärna utrymme att vila samt komma till tals?

    Min nya kärlek till yoga

    Jag och Herr Minimalist träffades via nätet, han var den första jag träffade ”irl” via nätdejting. Plötsligt en dag dök min stora kärlek upp vid rätt tillfälle i livet. Samma sak har hänt nu, drygt fem år senare. Plötsligt en dag dök en ny stor kärlek upp när jag verkligen behövde det. Den här gången en helt annan kärlek. Nämligen den till yoga.

    Träning har för mig alltid betytt att jag tar i, blir svettig och det ska antingen kännas i lungorna här och nu eller i musklerna dagen efter. Eftersom jag vet att yoga är bra för så mycket har jag kört yogapass hemma framför tv:n/iPaden med appen Yoga Studio (som vi skrivit om här). Det har varit en skön avslutning på ett joggingpass eller välbehövlig stretch för kroppen efter en dags bärande på barn.

    Sedan en tid tillbaka kör jag en timmes yoga med yogainstruktör minst en gång i veckan, helst på morgonen innan jobbet. Min upplevelse är att det är två helt skilda saker att köra yoga hemma framför tv:n i 10-30 minuter och en timme med instruktör. Den största skillnaden upplever jag i hjärnan. Det är första gången jag upplever yogan som träning för både kropp och själ.

    När jag yogat en timme på morgonen känner jag mig fokuserad och fräsch i huvudet resten av dagen. Ni som har eller har haft småbarn som sover dåligt vet hur långsamt hjärnan kan fungera vissa dagar efter ännu en dålig natts sömn. Det här hjälper yogan mot. Jag förstår att yoga rekommenderas till många som ”gått in i väggen”. Min upplevelse är att det minskar stressen, ökar koncentrationsförmågan och förmågan att fokusera samt känns skönt i kroppen.

    Herr Minimalist har tjatat på mig att börja meditera i flera års tid, nu har jag hittat min typ av meditation. Den yoga jag går på kallas ”power yoga”, men beroende på vilken instruktör som håller passet så är det mer eller mindre meditativa inslag, styrka, balans och stretch.

    Det är en nyfunnen kärlek där jag längtar efter nästa ”dejt” (pass) redan när jag är på väg ut från den senaste. Precis som det kändes för fem år sedan när jag träffade Herr Minimalist. :)

    Hur ser din relation till yoga och meditation ut?

    Hamsterhjulet

    Nyheter, sociala medier, reklam och Dukkha

    Inom buddismen finns det något som kallas Dukkha. Det kan något förenklat beskrivas som människans mentala normaltillstånd och ett oavbrutet lidande. Förklaringen är att människan alltid är på väg bort från något som vi inte vill ha eller på väg mot något som vi inte redan har. I praktiken utgör det vi ständigt trånar efter max 5 procent av livet och samma sak gäller det vi försöker undvika. Någonstans där i mellan hittar vi de övriga 90 procenten som faktiskt utgör merparten av livet men som vi omedvetet väljer att inte fokusera på, njuta av och vara tacksamma över.

    Att bli mer medveten med hjälp av till exempel meditation är ett sätt att förändra synen på dessa 90 procent. Ett annat sätt som ligger många närmare till hands är att eliminera eller iallafall minimera den tid vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. Varför? För att nyheter blåser upp de 5 procent som de flesta flyr ifrån och skräms av och får den delen att verka större, troligare och närmare än det verkligen är. För att sociala media blåser upp de andra 5 procenten och får oss att tråna och längta efter det vi inte redan har eller är. Reklam i sin tur eldar ofta på i båda ändarna.

    Via nyheter rapporteras främst det som är hemskt eller sensationellt. Det beror på att det ger bättre tittarsiffror. När vi är rädda eller oroliga vill vi ha koll på läget och väljer därför att snart besöka nyhetssidan igen eller se nästa nyhetssändning. Resultatet blir att vi ser världen som mörkare och mer extrem än den verkligen är.

    På sociala medier föredrar de flesta att främst visa upp livets framgångar och höjdpunkter. I verkliga livet upplever de allra flesta både med- och motgångar. Det är lätt att jämföra sitt normala liv med summan av alla vänner och bekantas toppar. Resultatet blir ofta missnöje med ett liv som egentligen är riktigt bra.

    Reklam kombinerar båda mekanismerna. Där paketeras kommersiella produkter med grundläggande känslor. Oftast med budskapet att allt blir bättre och roligare eller mindre hemskt och otryggt med produkten ifråga.

    Detta är några av anledningarna till att vi minimerar tiden vi utsätter oss för nyheter, sociala medier och reklam. En del anser att beteendet är synonymt med att fly från verkligheten. Vi anser att det gör det lättare att se verkligheten som den faktiskt är samt vara tacksammare över de 90 procent som utgör merparten av det vi kallar livet.

    Vad är din relation till nyheter, social media och reklam?