Etikettarkiv: saker

Återsamlingsplats för dagliga prylar

12 svar

Vi har tidigare skrivit om fördelen med att låta alla saker ha en bestämd plats. Istället för att låta saker och ting flyta runt i hemmet så återställer du dem till dess rätta plats så fort du är klar med användandet. Några av de uppenbara fördelarna är till exempel att:

  • Du hittar enkelt dina saker.
  • Du sparar tid.
  • Du slipper stressa upp dig.
  • Du slipper köpa dublett i onödan.
  • Du får en skön känsla av kontroll.
  • Det du har kommer till användning.
  • Det blir lättare att städa.
  • Ditt hem upplevs som rent och avplockat.
  • Din familj hittar gemensamma saker.

Detta fungerar enligt mig otroligt bra för i stort sett alla prylar men för vissa av dessa är detta extra viktigt, nämligen de saker du använder i stort sett dagligen och i vissa fall inte kan lämna hemmet utan. Till exempel mobiltelefon, nycklar, glasögon och plånbok.

Därför har både jag och Fru Minimalist frigjort varsin hylla i två Billybokhyllor med dörrar (se bild) som vi skämtsamt kallar för ”återsamlingsplats för dagliga prylar”. Så fort vi kommer innanför ytterdörren efter en dag på jobbet, en löptur eller något ärende, så lägger vi tillbaka plånbok, nycklar, mobiltelefon, hörlurar, passerkort och liknande prylar på dess rätta plats.

Utöver fördelarna listade ovan slipper vi se prylarna när vi inte använder dem men har fortfarande stenkoll på var de är då vi behöver dem eller till exempel ska lämna hemmet.

För Fru Minimalist som har olika väskor till jobbet beroende på väder, behov och humör, så underlättar återsamlingsplatsen enormt.  Viktiga prylar glöms numera aldrig kvar i gårdagens väska eller i något skrymsle i hemmet.

Har du någon uppsamlingsplats för de prylar du använder dagligen?

Relaterade inlägg:

  1. Vanliga ansamlingsplatser i hemmet
  2. Laddningsstation för elektronik
  3. Förvaring i minimalisternas vardagsrum

Dyr magasinering av överflödiga prylar

15 svar

Många har en emotionell relation till sina ägodelar och har därför väldigt svårt att göra sig av med dem även om de inte längre behövs. Därför väljer fler och fler att magasinera stora delar av sina ägodelar i samband med att man till exempel separerar, flyttar ihop, flyttar till mindre boende, flyttar utomlands eller bara börjar få det lite för trångt i bostaden.

I USA har vart tionde hushåll magasinerat saker och förrådsbranschen omsätter, tro det eller ej, mer än hela nöjesindustrin i Hollywood. Magasinering tycks dessutom vara beroendeframkallande och i Sverige visar undersökningar att de som hyr förråd tenderar att göra det under allt längre perioder.

Om du är en av dem som valt att magasinera några av dina tillhörigheter kan det vara en intressant övning att försöka minnas innehållet i förrådet och skriv en lista på alla saker som förvaras där. Om minnet sviker dig kan det vara läge att fundera på om du verkligen borde betala för att förvara saker du inte ens vet om att du äger?

En annan intressant övning är att klura lite på när du använde sakerna i förrådet senast alternativt när du planerar att använda dem. Om du inte kan se att de kommer att komma till användning under överskådlig framtid kanske de skulle vara en annan ägare till större nytta och glädje?

En tredje intressant övning är att räkna ut hur mycket du betalar för förvaringen per år och ställ det i relation till värdet på sakerna du förvarar. När överstiger det ekonomiska kostnaden för förvarningen värdet av prylarna alternativt kostnaden av att införskaffa dem på nytt vid behov?

Kanske kommer du fram till att det inte är värt att betala för att förvara något som uppenbarligen inte är tillräckligt användbart eller omtyckt för att förvaras i ditt hem samt att det är dags att rensa. Att rensa bland magasinerade prylar och möbler bör dessutom vara betydligt lättare än att rensa bland saker i hemmet eftersom du mentalt delvis redan släppt taget om de förstnämnda.

Mitt tips är sammanfattningsvis att göra ett sista besök och ta hem det du verkligen saknat och kommer att använda inom en snar framtid. Sälj, skänk eller släng resten och på så sätt har du eliminerat både den mentala och ekonomiska bördan av att hålla dig med ett andra hem för dina överflödiga prylar!

Har du magasinerat möbler eller prylar någon gång och i så fall i vilket sammanhang?

Relaterade inlägg:

  1. Värt att tänka på innan köp
  2. Från junklåda till reslåda
  3. Förvaring i minimalisternas vardagsrum

Förankrad av prylar i hemmet

17 svar

Jag är uppväxt i ett idylliskt villaområde i en småstad. I ett hus på knappt 180 kvm fördelat på 7 rum och kök bodde vi för drygt 30 år sedan två vuxna, tre barn och en hund. Till huset hör ett dubbelgarage, en vind, ett varmförråd och ett kallförråd. Sedan drygt tio år tillbaka bor där två vuxna, det vill säga mina föräldrar, och en hund. Dock inte samma hund som vi hade för ca 30 år sedan, om någon undrar ifall vi lyckats avla fram för rekordlånglivad hund. :-) 

Att ha ca 90 kvm per person är, för oss som nu bor i en storstad och inte har barn, helt otänkbart rent ekonomiskt. Dessutom skulle det behöva köpas in möbler och andra saker till rummen för att ge dem en funktion och skapa trivsel. Lika otänkbart är det för mina föräldrar att flytta från sitt alldeles för stora hem av samma anledningar det vill säga ekonomi och saker.

En av de största anledningarna till att de väljer att bo kvar i det numera alldeles för stora huset år efter år, är det otaligt antal saker de samlat på sig under sin livstid och som förvaras i hemmets alla skrymslen och vrår. Saker som vid rensning skulle medföra en storm av känslor på grund av deras emotionella relation till sakerna som dessutom representerar någon form av identitet och trygghet.

Ekonomin är så klart en annan aspekt. I mina föräldrars fall skulle det troligen bli dyrare eller i alla fall lika dyrt att bosätta sig i en mindre lägenhet oavsett om den ligger centralt i deras nuvarade hemstad eller närmare de städer där majoriteten av släkt, vänner, barn och barnbarn håller till. Mycket på grund av att villan har ökat i värde under åren de bott där, vilket medför en stor skattesmäll om det skulle bli dags att sälja, samt att de intressanta alternativen ofta är nyproduktion. Det vill säga uppsidan är totalt sett ofta ganska liten.

Barn i vuxen ålder med föräldrar som bor i överfyllda bostäder kan dessutom känna en viss stress över alla saker eftersom att uppgiften att rensa bland dessa förr eller senare troligen kommer att landa på en själv. Antingen genom att föräldrarna bli för gamla eller sjuka för att orka, eller då de går bort. Förr eller senare måste någon ta hand om alla dessa saker och att överlämna den bördan på sina barn eller barnbarn är att ta den lätta vägen.

Vad kan du då göra för att få föräldrar att självmant rensa bland sina prylar? Hyra en container och ställa på gården över helgen?

Jag tror det är viktigt att låta dem rensa i sin egen takt och vara medveten om att det tagit snudd på en livstid att samla på sig alla saker och prylar. Man bör även ta hänsyn till att de inte är uppväxta i ett lika snabbrörligt och föränderligt samhälle som personer födda från 70-talet och framåt. Ett samhälle där saker inte heller fanns i samma överflöd som idag. Kanske måste du till och med acceptera att föräldrarna helt enkelt inte vill rensa på grund av att den emotionella trygghet de får av ett hem fullt av saker.

Vad du däremot kan göra är att vara uppmuntrande och förmedla alla de positiva aspekterna, både för dem och resten av familjen, med att göra sig av med onödiga saker, samt lyssna in om de skulle behöva hjälp. Men ta inte över ansvaret eller tvinga fram rensningen av andras prylar och hem även även om de skulle vara skönt för dig. Det riskerar bara att skada er relation och orsaka onödig stress.

Hur mycket lägger du dig i andras prylar och rensande?

Relaterade inlägg:

  1. Är du en vinnare i bostadslotteriet?
  2. Nya tider väntar
  3. Minimalistiska tips inför flytten

Prylar ut, kärlek in

23 svar

I helgen såg jag äntligen tv-programmet ”Prylar ut, kärlek in” som gick på tv för ett par veckor sedan och som flera läsare tipsat om. Programmet handlar om en kille som experimenterar med en ny livsstil under ett år där han börjar med att flytta bort alla saker, och då menar jag verkligen alla saker inklusive underkläder, från hemmet till en lagerlokal. Därefter hämtar han enbart tillbaka en sak per dag under ett års tid för att sakta men säkert komma till insikt vad han verkligen behöver och vad som verkligen gör honom lycklig.

Tyvärr levde programmet inte alls upp till mina förväntningar trots att jag tycker upplägget låter intressant för mig som minimalist. Det berodde nog främst på en kombination av att programmet var på finska, att det kändes väldigt hemmaproducerat samt huvudpersonens extrema tillvägagångssätt som inte alls går i linje med den typ av minimalism vi vill förmedla. Det är dock en intressant frågeställning huvudpersonen ställer sig som fler borde tänka över!

Huvudpersonen berättar i slutet av programmet att han klarar sig på 100 saker men behöver ytterligare 100 saker för att livet ska kännas bekvämt och kul. Och då räknas alla saker, en säng, ett par kalsonger, en gaffel, en skjorta. Det är nog relativt få som skulle hålla med honom om att 200 saker räcker för att livet ska kännas kul och bekvämt, men det är hur som helst rätt imponerande att han både trivs och fungerar med det upplägget.

Har du sett programmet ”Prylar ut, kärlek in” och vad tyckte du i så fall om det? Var ligger din minimigräns för antalet prylar du behöver tror du?

Relaterade inlägg:

  1. Ett maximalistiskt hem
  2. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  3. En av varje räcker

Alla saker har en bestämd plats

16 svar

Tänk om allting du äger har en och endast en bestämd plats där de hör hemma. Så fort du inte använder saken ifråga lägger du tillbaka den och så fort du behöver den igen vet du exakt var den ligger. Precis som i en segelbåt där all utrustnings existensberättigande och placering bör vara genomtänkt och optimerad.

Precis så har jag och Fru Minimalist valt att hantera våra saker, allt från prylar till kläder, och vi tycker att det är så fantastiskt bra och effektivt att vi vill dela med oss av våra insikter och erfarenheter kring detta. Några av fördelarna vi ser med att var sak har en bestämd plats är följande:

  • Du hittar dina saker. När alltid har en naturlig plats, antingen i hemmet, i en väska eller i en specifik ficka så tenderar färre saker att slarvas bort, förläggas, glömmas kvar, försvinna eller bara vara svåra att hitta.
  • Alla hittar gemensamma saker. Bor du till exempel i ett hushåll med flera personer så tenderar saker att försvinna eller byta plats med jämna mellanrum, men om alla vet exakt var en sak hör hemma och följer detta så slipper ni det problemet och eventuella irritationsmoment som lätt uppstår när saker flyttas runt.
  • Du sparar tid. När du i samma ögonblick som du behöver något vet var du hittar detta så slipper du slösa tid och energi på att leta efter var du lagt exempelvis bilnyckeln, fakturan som ska betalas eller tidningen med receptet du tidigare sparat.
  • Du slipper stressa upp dig. Det kan vara oerhört stressande att inte hitta något, speciellt om det av en eller annan anledning börjar bli ont om tid. Till exempel när du inte hittar din plånbok på väg till jobbet.
  • Du slipper köpa något i onödan. Då dina prylar har ett naturligt och logiskt hem blir det mycket tydligare om du redan äger något du funderar på att införskaffa. Allt från dammsugarpåsar till sportutrustning.
  • Det du har kommer till användning. Då dina saker har ett naturligt och logiskt hem ökar din överblick av vad du äger med följden att det troligen kommer till frekventare användning.
  • Ditt hem upplevs som rent och avplockat. Eftersom rätt plats för något ytterst sällan är på hallbordet, soffbordet, skrivbordet, matbordet eller golvet så tenderar ytor att hållas renare och hemmiljön lugnare.
  • Det blir lättare att städa undan. När varje sak har ett naturligt hem tar det mindre mental energi att städa undan hemma eftersom besluten om var saker ska ta vägen redan är tagna. En bonus är att städningen med största sannolikhet blir mindre tidskrävande och sker frekventare.
  • Du får en skön känsla av kontroll. Nu är inte alla i lika stort behov av kontroll men de flesta mår trots allt bäst av att ha allt från ekonomi, arbets- och privatliv under någorlunda ordning och kontroll.

En undersökning från juni 2013 visar att svenska hushåll i genomsnitt skulle spara 34 timmar per år, det vill säga nästan en hel arbetsvecka, på att ha bättre ordning hemma. Det som anges vara vanligast att inte hitta är nycklar till bilen, hemmet eller cykeln, samt vantar och mössor till sig själv eller barnen. Hushållen tror enligt undersökningen att mest tid går att spara genom att ha bättre ordning i garderoben, en avsedd plats för småsaker i hallen eller ett välorganiserat hemmakontor.

Nackdelen jag ser är att du kan upplevas som lite av ett kontrollfreak av din omgivning. Framför allt av de som inte har viljan eller det mentala fokuset att följa rådet ovan, men vi brukar trösta oss med att det bara handlar om avundsjuka de få gånger vi får kritik. ;)

Vet du var du kan hitta något så fort behov uppstår eller är ditt liv fyllt av ett ständigt letande och vad letar du i så fall oftast efter?

Relaterade inlägg:

  1. Återsamlingsplats för dagliga prylar
  2. Vanliga ansamlingsplatser i hemmet
  3. Vad har du i din handväska?

Vad har du i din junklåda?

14 svar

Var förvarar du saker som exempelvis utländska pengar, extra hänglås, ditt pass, oanvända nyckelbrickor, gamla glasögon och medlemskort av typen som måste innehas fysiskt men som används mer sällan (Ikea Family, skipass/liftkort, Europeiska sjukförsäkringskortet, Svenska Turistföreningen och liknande)?

För min del hamnar dessa saker i min ”junklåda”. En låda som jag som strävar efter att vara minimalist skäms lite över att ha och har för avsikt att göra mig av med på sikt. I min junklåda förvaras, utöver det som räknats upp ovan, även en uppblåsbar resekudde, squash-bollar (ja alltså för sporten squash), regnponchos, slanglås, överblivna passfoton, nyckelband, skidlås med mera.

Jag har försökt identifiera vad som kännetecknar innehållet i min junklåda och kommit fram till följande tre karakteristika:

1. Saknar tydlig tillhörighet. Saken saknar en given plats i hemmet och hör inte ihop med tillräckligt många andra prylar för att tillsammans få en egen plats. Exempelvis har vi en låda för brev och dylikt, där vi förvarar oanvända födelsedagskort, vykort, kuvert och frimärken, då dessa utgör en tillräckligt stor mängd för att tillsammans fylla en egen låda. Kanske skulle jag kunna göra en liknande låda med reserelaterade saker från junklådan, det tål att tänkas på.

2. Fysiskt liten. Saken tar ingen större plats och känns därför inte värd att få ett helt eget utrymme i en låda eller på en hylla. Exempel på detta är squash-bollarna och överblivna passfoton som är så små att de lätt skulle komma bort om de låg bland träningskläderna respektive bland övriga foton.

3. Används sällan. Det rör sig antingen om saker som inte används varje vecka utan vid specifika tillfällen som utlandsresor, squashmatch, Ikea-besök eller skidåkning. Eller av extrautrustning som inte behöver ta plats där nuvarande sak som används mer frekvent förvaras, som exempelvis oanvända nyckelband, nyckelbrickor och extra hänglås.

Junklådan var betydligt mer välfylld tidigare då den redan genomgått en utrensning det senaste året. Tidigare förvarades även visitkort, frimärken, medaljer, usb-minnen och skrivbordssaker som färgpennor, lim, sax och tejp i lådan. Som nämnt har jag som mål att på sikt göra mig av med junklådan. Den som följer bloggen får se huruvida jag lyckas.

Har du en eller flera junklådor och vad förvarar du i så fall i dem?

Relaterade inlägg:

  1. Från junklåda till reslåda
  2. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  3. Allt eller inget

Bouppteckning och prylar in

11 svar

Tidigare i somras förlorade jag min mormor som jag hade en väldigt nära relation till. Vi har tidigare skrivit om svårigheten att veta vad som ska sparas vid en bouppteckning. För ett par veckor sedan blev bouppteckningen klar och de saker jag tingat i somras levererades hem till oss.

Det var betydligt fler saker än jag minns det och genast sköljde en våg av ominimalism över mig samt lite ångest över att behöva ha så mycket på in-listan denna månad. :-)

Mormors saker

Som du kan se på bilden var det en salig blandning av prylar som nu kom in i vårt hem och jag tänkte redogöra för ett urval av dem nedan.

Glasskål. En skål som varje julmiddags efterrätt serverats ur och nu är det dags för mig att hitta en god efterrätt att servera ur densamma så att den kommer till användning ofta.

Bägare från Frimurarna. Detta är den enda minnessak jag har från min morfar som jag aldrig hann träffa då han gick bort innan jag föddes. Det känns som en annorlunda, personlig och unik minnessak och jag ser den framför mig med vitsippor i om våren.

Mahjongspel. Mina föräldrar reste en del när jag var liten och jag bodde då hos min mormor. Om kvällarna spelades det ofta mahjong med vänner och jag fick sitta och titta på när de slängde sig med konstiga uttryck som ”Grön drake”, ”Sitter på en sten” och ”Nordan”. Självklart fick även jag lära mig spelet så småningom samt terminologin, och nu har spelet från 1952 gått i arv till mig.

Glasvas. Perfekt storlek för en ros eller fem. Genast åkte den billiga variant vi tidigare ägde ut. En in – en ut.

Servis Linnea. Klassisk Hackefors servis Linnea i 12 delar med kaffekoppar, kaffefat och assietter (alla delar är inte uppackade på bilden). Med tanke på att jag och Herr Minimalist aldrig dricker kaffe så är överflödig ett milt uttryck. Jag önskade få ärva denna servis när jag var tio år och nu får jag stå mitt kast. Samvetet säger spara medan förnuftet säger sälj.

Eventuellt kommer vissa av sakerna från bouppteckningen att säljas på nätet eller loppis. Jag föredrar att ha ett fåtal minnesvärda saker som vi verkligen använder och kan glädjas av, men till en början får de alla komma in i hemmet.

Hur stor del av det du fått i arv har du behållit och hur stor del har du kunnat göra dig av med efter en tid? Vilken typ av saker har det i slutändan blivit kvar från arvet?

Relaterade inlägg:

  1. Att sälja ärvda ting
  2. Vad sparar man vid en bouppteckning?
  3. Nostalgi och minnessaker