Författararkiv: Minimalisterna

Ny design på bloggen

För några veckor sedan fick vi relevant feedback på att bloggens design och utformning var lite tråkig och oinspirerande. Samtidigt som vi vill hålla fokus på själva textinnehållet och inte lägga för mycket tid på att ta egna foton alternativt leta efter bilder till varje blogginlägg, så finns det helt klart en poäng med att göra bloggen mer lite personlig.

Därför tog vi oss häromkvällen tid att arbeta fram en mer personlig utformning med ny logga högst upp på sidan. Tanken är att besökare lättare ska känna igen bloggen och samtidigt symbolisera hur bra vår väg mot minimalism får oss att må mentalt med det glada studsande paret.

Hoppas ni gillar den och kom gärna med feedback. Ni får såklart även gärna föra fram annan feedback eller idéer om det är något specifikt ni vill att vi ska skriva om framöver.

Tack för ert engagemang och hjälp! :)

Kontrollfrågor vid rensning

Vilka enkla frågor kan hjälpa dig att ta rätt beslut när du rensar ut prylar du misstänker att du inte längre behöver?

Vi har tidigare skrivit om att man med fördel kan kategorisera upp rensningsprocessen enligt de fyra s:en, det vill säga spara alternativt sälja, skänka eller slänga. Men hur tar du egentligen det svåraste beslutet, det vill säga om du ska spara saken eller om det är aktuellt att hitta ett nytt hem åt den, antingen hemma hos någon annan eller i värsta fall på soptippen?

Vi själva brukar använda oss av tre frågor som ganska snabbt avslöjar om prylen fortfarande är relevant för oss eller ej.

  1. När använde jag saken senast?
  2. När tror jag mig med bestämdhet använda saken nästa gång?
  3. Hur skulle mitt liv se ut utan saken?

Den första frågan är oftast relativt lätta att svara på. Är detta svårt att minnas betyder det oftast att du inte använt saken på så länge att den inte är relevant längre. Då är det läge att överväga att sälja, skänka eller slänga saken. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga två.

Fråga nummer två är betydligt klurigare eftersom det inte handlar om fakta utan om att göra ett antagande. Då ökar risken att överdriva sannolikheten eller gå in i mentalt försvar för att undvika den jobbiga processen kring att ta ett slutgiltigt beslut. Dessutom innefattar ofta själva säljandet, skänkandet och slängandet även en del arbete, vilket det spontant kan vara bekvämare att skjuta på. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga tre.

Den tredje och sista frågan kan hjälpa dig att inse att du ofta redan äger liknande saker som löser samma behov om det skulle uppstå. Alternativt går det ofta lika bra att låna eller hyra en motsvarande sak. Som en sista utväg kan du även införskaffa motsvarande sak igen om det mot alla odds visar sig att du gång på gång behöver saken du tidigare efter noggrant övervägande gjort dig av med.

Vi har under våra rensningsrundor kommit på oss själva och varandra med att bestämt hävda att något behövs och används även fast så inte är fallet. En indikation, på att vi famlar efter dåliga anledningar att behålla något, är att vi hittar på en eller flera scenarion där flera osannolika omständigheter ska infalla för att det ska bli aktuellt att använda saken igen. Till exempel:

  • Om jag blir bjuden på maskerad med 80-tals-tema så är denna skjorta klockren.
  • Om vi flyttar till ett större boende så kanske det blir aktuellt med ett vinställ på väggen.
  • Om jag skulle ta upp kroki-målandet så kommer jag ha användning för dessa pennor igen.
  • Om det blir aktuellt att måla om fasaden kan den slitna t-shirten komma till användning igen.

Tipset är helt enkelt att objektivt syna dina egna argument i sömmarna ordentligt nästa gång det är dags att rensa. Det är alltför lätt att bara köpa sina egna eller sin partners argument rakt av, speciellt eftersom det oftast är det kortsiktigt enklaste alternativet.

Kan man skänka bort saker hur som helst?

Kan man ge bort vilka saker som helst till vem som helst eller borde man vara lika noga när man skänker bort saker som då man införskaffar nya?

Då vi under de senaste månaderna sålt, skänkt och slängt mycket av det vi inte behöver, så har vi upplevt att många människor runt omkring oss gladeligen tackat ja till nästan vad som helst. Så länge det är gratis blir många jätteglada, oavsett huruvida de behöver sakerna eller inte, och oavsett om det är saker av bra kvalitet eller ej. Det känns naturligt att barn fungerar på det sättet, så i de fall vi ger bort saker till barn måste vi agera med gott omdöme och samvete, men en hel del vuxna tycks baserat på vår erfarenhet agera precis likadant.

Målet med de saker vi inte behöver, men tror har ett värde, är självklart att dessa ska komma till användning och fylla ett konkret behov hos någon annan. Vi vill inte att sakerna bara ska bli liggandes oanvända i någon annans låda eller slängas då mottagaren väl tänker efter. Därför är frågan om vi borde ta ett bredare ansvar än att bara glatt ge bort saker till första bästa person i vår närhet. Tar vi en genväg om vi skänker bort saker till dem som tackar ja till i stort sett allt eller ligger ansvaret helt hos mottagaren?

Vi diskuterade igenom detta och kom fram till att i de fall vi väljer att skänka bort saker till personer i vår bekantskapskrets, till familj eller kollegor så bör vi först ha tänkt igenom vilka som verkligen kan ha nytta av dessa. Inte bara vem som kan tänkas säga ja. Hittar vi ingen lämplig mottagare är det troligen bättre att skänka bort sakerna till en välgörenhetsorganisation som antingen för vidare sakerna till någon som med större sannolikhet behöver dem eller helt enkelt säljer dem. I det senare fallet då det uppstår ett ekonomiskt motstånd, så borde chansen öka att sakerna hamnar hos en mer lämplig ny ägare.

Vad tycker ni? Tänker vi rätt eller gör vi förutfattade antaganden om mottagarens faktiska behov?

Utrensning av oändliga mängder pennor

Hur många pennor behöver man egentligen? Och hur kommer det sig att man plötsligt har oändliga mängder pennor utan att man riktigt minns hur, när och varför de kom in i hemmet?

Idag började vi vår första semesterdag med att leta reda på och rensa ur alla våra gömmor av pennor. Vi gick igenom alla typiska ställen där pennor normalt gömmer sig som skrivbord, köksskåp, väskor, lådor med mera. Totalt hittade vi 89 pennor (se bild). En ganska imponerande summa med tanke på att vi bara använder en eller kanske två pennor några gånger per vecka samt att Herr Minimalist dessutom redan gjort en rensning av trasiga pennor och gratispennor när vi flyttade ihop i vintras.

Som experiment valde vi att kategorisera pennorna efter typ, behov och syfte:

  • Kulspetspennor med gelbläck – 14 st (3 röda, 5 blå, 6 svarta)
  • Fiberpennor – 8 st
  • Överstrykningspennor – 12 st (3 rosa, 3 gröna, 3 blå, 3 gula)
  • OH-pennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 svart)
  • Märkpennor – 6 st (1 blå, 1 grön, 1 röd, 3 svarta)
  • Akvarellpennor – 12 st (diverse färger)
  • Kalligrafipenna – 1 st
  • Textilpenna – 1 st
  • Kroki-blyertspennor – 6 st
  • Färgblyertspennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 gul)
  • Kulspetspennor – 6 st
  • Reklampennor av dålig kvalitet – 13 st

Därefter gjorde vi den övning som alltid följer naturligt av en första inventering, det vill säga att kartlägga våra egentliga behov genom att ställa oss några kontrollfrågor rent generellt och för respektive penna:

  • När, hur och varför använder vi generellt pennor idag?
  • När användes denna specifika penna senast?
  • När kommer jag att använda denna specifika penna nästa gång?

Och därefter rensade vi enligt de klassiska fyra s:en det vill säga spara, sälja, skänka och slänga. En stor del av pennorna var uttorkade och kunde slängas direkt. En mindre del av pennorna är fullt funktionsdugliga med fyller inget behov hos oss alternativt är en dubblett, dessa tar vi till våra arbetsplatsers kontorsförråd. En del av pennorna kommer vi ge bort till vänner och släktingar med barn som har betydligt mer nytta av dem. Totalt behöll vi 23 olika pennor.

Vi kom även fram till några ytterligare insikter genom denna rensning.

Vi kommer aldrig mer att plocka på oss reklam- och gratispennor igen om det inte finns ett konkret behov och enbart om dessa dessutom är av bra kvalitet. Dock är dessa typer av pennor nästan alltid av dålig kvalitet och blir därför bara liggande oanvända.

De pennor vi redan äger och gillar kommer vi fylla på med nya bläckpatroner när de är slut. Det är dumt att slänga hela pennan då bläckpatronen kan bytas ut. Köper man en lite bättre penna som till exempel våra personliga favoriter för vardagsbruk, Pilot G-2 07 (Herr Minimalists favorit) och Pilot Supergrip M (Fru Minimalists favorit), så går det nästan alltid att köpa till extra bläckpatroner till en minimal kostnad.

En anledning till att vi både köpt och på annat sätt tagit hem så många dubbletter av pennor för samma behov beror på att vi inte haft översikt över vilka pennor vi faktiskt redan har. Ofta beror bristen på översikt att pennorna är spridda på för många olika ställen alternativt att man äger för många pennor och inte orkar sätta sig in sitt eget utbud. Denna insikt kan för övrigt appliceras på mycket annat som kläder i garderoben med mera.

Den gamla klassikern proaktiv konsumtion är som vanligt en återkommande anledning till att vi hittar helt oanvända saker, i detta fall pennor, överallt i våra förråd och förvaringsutrymmen.

På det hela taget var det en riktigt rolig och intressant övning att rensa ut pennorna. Vi hade mycket fler pennor än vad vi initialt hade gissat och det tror vi gäller de allra flesta människor. Efter rensningen kändes det som vanligt otroligt skönt och befriande att bara äga det vi faktiskt behöver samt ha full kontroll på vilka saker detta är och var de är förvarade.

Hur många pennor har ni totalt i era hushåll?

Seriestripp – The weight of things

På bloggen The Everyday Minimalist hittade vi en härlig seriestripp med minimalistiskt tema som de i sin tur hämtat från en annan blogg som heter Stuff No One Told Me som vi vill dela med oss av. Serien beskriver på ett bra sätt samt många av de steg som de flesta minimalister på ett eller annat sätt har gått igenom för att ta sig dit de är idag. Vi börjar med ett favoritcitat från seriestrippen som kan vara ett av hindren som gör att många kör fast och har svårt att släppa ifrån sig prylar.

”During the process I thought a lot about how we value the objects we own, and how they can remind us of certain moments in our life.”

Tecknad serie om minimalism

Vi skojar ibland om hur det skulle vara om alla våra ägodelar rymdes i ett par resväskor. Om frihetskänslan verkligen skulle överstiga känslan av tomhet, saknad och möjligen utsatthet. Vi själva har inga ambitioner att gå fullt så långt med vår minimalism och det är inte heller den typen av extrem minimalism vi vill uppmuntra till på bloggen, men tanken är inspirerande.

Hur långt är du beredd att gå i din strävan mot ett mer minimalistiskt liv, hur få resväskor tror du att du kan klara dig med?

Månadens in och ut juni 2013

Efter att ha upptäckt andra bloggar som fokuserar på ämnet minimalism och som varje vecka eller månad gör någon slags balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut så blev även vi inspirerade att ta efter samma vana. Nedan följer vår status för juni.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Träningsshorts (+1)
  • Hoodie (-1)
  • Flanellsommarskjortor (-2)
  • Sneakerstrumpor (-8)
  • Bälten (-3)
  • Träningsshorts (-1)
  • Sommarshorts (-1)
  • Långkalsonger (-1)
  • T-shirtar (-5)
  • Soma-kub-pussel (-1)
  • Parfymer (-3)
  • Jeans (-2)

Fru Minimalist

  • Sjal (+1)
  • Jeans (-1)
  • Sjalar (-4)
  • Underställströjor (-2)
  • Pikétröjor (-2)
  • Mössor (-2)
  • Benvärmare (-1)
  • Mobilladdare (-1)
  • Kameraladdare (-1)
  • Bok (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Vattenkokare (-1)
  • Skärbräda (-1)
  • Duschdraperi (-1)
  • Brödvärmargaller för brödrost (-1)
  • Pumptvålsbehållare (-1)
  • Pärmar (-30)
  • Vädringsbeslag (-1)
  • Kuddar (-2)
  • Helkroppsspegel (-1)

Totalt har vi gjort oss av med 82 och införskaffat 2 saker. Anledningen till att listan är så lång beror på att vi blev sambos i vintras och i samband med detta, av naturliga skäl, fick en mer eller mindre en dubbel uppsättning prylar och möbler i vår gemensamma lägenhet. Framöver räknar vi med att listan kommer att vara betydligt kortare varje månad.

Vi kan förresten passa på att tipsa om projektet Crop100 där två svenska killar utmanar alla som känner sig manade att göra sig av med 100 onödiga saker inom tidsramen av 365 dagar.

Dolda kostnader för förvaring

Vi har vänner som köpt större boende enbart på grund av att de inte längre anser sig få plats med alla prylar och möbler i sin nuvarande bostad. Vi har även bekanta som efter att ha flyttat ihop valt att till en relativt hög månatlig kostnad och under en längre tid magasinera både möbler och kartonger fyllda med diverse saker i väntan på ett större gemensamt boende.

Många kan nog hålla med om att båda lösningarna ovan är dyra i förhållande till vad de får, det vill säga mer utrymme att förvara saker de troligen inte använder eller dagligen behöver. Vad samma personer som instämmer i tidigare mening ofta inte tänker på är att de kanske själva indirekt betalar stora summor pengar varje månad för att förvara minst lika onödiga prylar i sitt eget hem. Det kanske låter konstigt men låt oss förklara.

Förvaring av saker i hemmet sker vanligtvis i garderober, byråer, tv-bänkar, bokhyllor, kommoder, köksskåp, skrivbord, skohyllor, hatthyllor och klädkammare. Sammanlagt motsvarar dessa platser rätt många procentenheter av den total boytan och då räknar vi inte med andra ytor avsedda för ren förvaring som vindar, förråd och garage. I vårt fall med en lägenhet på 60 kvadratmeter uppskattar vi att vi har mellan 5 och 10 kvadratmeter avsedda för ren förvaring, lite beroende på hur man räknar (vi räknar inte med vårt separata källarförråd här). Med en årskostnad på cirka 1 800 kronor per kvadratmeter boyta innebär detta att vi betalar mellan 9 000 och 18 000 kronor per år för ren förvaring.

Resonemanget och beräkningen ovan ska naturligtvis tas med en nypa salt eftersom man aldrig helt kan komma från behovet av förvaring, men det kan ändå vara värt att ha i åtanke framför allt inför köp av ny och större bostad. Hur många kvadratmeter behöver du och din familj egentligen och hur många av dessa kommer enbart att användas till att förvara saker och möbler som faktiskt inte används eller behövs?