Författararkiv: Minimalisterna

Earth Overshoot Day

Igår var det Earth Overshoot Day, det vill säga den dag då mänskligheten konsumerat jordens ”budgeterade” resurser för år 2013. Från och med idag får vi alltså inte förbruka något mer av jordens resurser igen förrän första januari 2014. Om jordens ekosystem och miljö ska förbli i någorlunda balans vill säga.

Man kan jämföra det med att du redan igår förbrukat hela din årsinkomst och inte får shoppa igen förrän nästa år. Om din ekonomi ska förbli i någorlunda balans vill säga.

1987 inträffade Earth Overshoot Day den 19 december, 2003 den 22 september, och i år alltså så tidigt som den 20 augusti. Det är ett tydligt mönster som visar att någon form av förändring måste ske. Så här skriver WWF på sin hemsida:

Under resten av årets fyra månader kommer vi att knapra på naturkapitalet, tära på fiskbestånden och lagra mer koldioxid i atmosfären när vi fortsätter konsumera resurser och producera utsläpp.

Nu kommer vi människor som lever idag såklart inte att tvärt sluta konsumera utan högst troligtvis bara fortsätta leva på precis som vanligt. Istället är det människorna i framtiden som får ta smällen tex våra barn, barnbarn och inte helt otroligt vi själva som pensionärer eller bara äldre.

Ibland undrar vi hur världen skulle se ut om alla försökte leva lite mer minimalistiskt och bara producera, köpa och behålla det de verkligen använder och behöver. Självklart skulle det kräva en enorm omställning för allt och alla, men kanske är en enorm omställning precis vad vår värld behöver.

Vårt tips är som vanligt att konsumera mindre och mer medvetet så kan du sova bättre om natten. :)

Kryddigt värre i kryddhyllan

Här om veckan tog vi tag i ett litet rensningsprojekt som visade sig vara större än vi själva trodde, nämligen kryddskåpet. Vi har ett skåp ovanför spisfläkten där vi förvarar alla kryddor, skåpets storlek gör att det får plats en hel del kryddor, 52 stycken burkar och förpackningar hade vi där närmare bestämt. Det låter mycket, vilket det också var, och det kändes otroligt ominimalistiskt. Försök själv att rabbla upp 52 olika kryddor? :-)

Nu var inte alla 52 förpackningar olika typer av kryddor, vi hade en del dubbletter som uppstått i samband med att vi flyttade ihop i vintras. Fru Minimalists kryddhylla utökades med Herr Minimalists kryddsamling och skapade tillsammans ett helt kryddskåp. Vi kunde bara konstatera att ja, vi har faktiskt åtta stycken saltförpackningar, de flesta av modell större. Det är kvarnsalt, fint salt (två förpackningar), grovt salt från havet, flingsalt från havet (två förpackningar) och naturligt havssalt och örtsalt. Då har vi inte ens räknat in vår separata saltkvarn som vi fyller på med kvarnsaltet. Som ni förstår kommer vi inte behöva köpa salt under överskådlig framtid.

Omkring tio kryddor är köpta på Ölands Örtagård. Så här i efterhand känns dessa som typiska proaktiva inköp som inte riktigt varit genomtänkta, eller som souvenirköp, som vi ju skrivit om tidigare, oavsett vilken anledningen varit så har vi köpt dem med motiveringen ”kryddor går ju alltid åt” och/eller ”det kan vara spännande att prova något nytt”. 

Vi kan konstatera att vi har en hel del kryddor som inte används regelbundet. Vid rensningen tog vi bort ett par burkar som hade gått ut i datum där vi inte kan se framför när vi skulle använda kryddan. Torkade kryddor som gått ut i datum bör annars gå att använda med enda följd att de fått lite svagare smak.

Det är svårt att säga att du inte ska köpa kryddor om du inte vet att du kommer använda dem vid flera tillfällen, ibland måste man få prova nya smaker och maträtter för att hitta nya favoriter. Dock har vi fått oss en tankeställare och det kommer nog dröja innan vi köper en ny kryddburk som inte innebär påfyllning av en som tagit slut för att den används frekvent.

Hur många kryddor har du i din kryddhylla? Slår du våra 52? :)

Detta inlägg är inte sponsrat av Santa Maria även om bilden kan ge sken av det :-)

Dags för frivillig internetdetox

Det är dags för Herr och Fru Minimalists årliga vandring i de svenska fjällen. Det innebär att vi inte kommer ha kontakt med omvärlden i samma utsträckning som annars samt att vi kommer leva lite mer spartanskt. Inget internet, inget varmvatten, ingen elektricitet, ingen telefon eller möjlighet till kontakt med andra än dem vi möter i fjällvärlden. Helt fantastiska dagar för oss som annars har en tendens att spendera alldeles för många timmar framför våra datorer och iPhones. Samtidigt ett par dagar med tid för reflektion, diskussion och för att låta tankarna sväva fritt.

Ni som följer vår blogg kan vara lugna, vi har laddat med intressanta inlägg under de dagar vi är borta. Ni kommer bland annat kunna läsa om Herr Minimalist rensning i sladdlådan, hur du med fem enkla steg får en lättare garderob samt om rensningen i vår tidigare överdimensionerade kryddhylla.

Förvänta er inga svar på kommentarer förrän vi är tillbaka i civilisationen i mitten av augusti, men kommentera och diskutera gärna ändå, vi läser och uppskattar alla kommentarer och vi svarar på de allra flesta.

Båda bilderna i inlägget är förresten från förra årets vandring. Kanske lyckas de förmedla hur underbart vi tycker fjällvandring är för er som aldrig haft möjlighet att upplev det på egen hand. Med dessa vyer framför ögonen spelar det ingen roll hur tung rycksäcken är eller hur trött man är i benen, man blir ändå på gott humör. En annan intressant effekt är att även väldigt enkel mat smakar hur gott som helst efter en dags vandring. Den upplevelsen är nästan värd resan i sig.

Fjällvandring Tjäktadalen

Månadens in och ut juli 2013

För en månaden sedan gjorde vi vår första balansräkning över vad som införskaffats och rensats under månaden efter att ha inspirerats från andra bloggar. Hur det gått under juli månad kan du ta del av nedan. Som ni märker nedan har vi passat på att rensa en hel del under vår semester, inte minst Herr Minimalist som rensat rejält i tekniklådan.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Böcker (-3)
  • Gamla likörer (-9)
  • T-shirt (-1)
  • Stationär dator (-1)
  • Putsduk (-1)
  • Dörrstopp (-2)
  • iPhone 4-sladd (-1)
  • Micro-USB-sladd (-1)
  • Bluetooth-adapter (-1)
  • Scart-till-S-Video-adapter (-1)
  • 2xRCA till 3,5 hane-sladd (-1)
  • RCA-kabel (-2)
  • MS Micro SD-kort 2GB (-1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hane (-1)
  • 3,5 stereoförlängningssladd hane/hona (-2)
  • USB-förlängningssladd (-2)
  • S-Video-konverteringssladd (-1)
  • S-Video-sladd (-2)
  • DVI till HDMI-sladd (-2)
  • DVI-sladd (-4)
  • HDMI till VGA-konverter (-2)
  • Förlängningssladd (-1)
  • SCART till 3xRCA med konverter (-1)
  • In-ear-hörlurspuffpar (-4)
  • Iphone 4-bordsställ (-1)
  • Strömsladd (-2)
  • Dokumentsamlare A-Ö (-1)
  • Kalsonger (-1)
  • Vintermometer (-1)

Fru Minimalist

  • Blus/skjorta (+1)
  • Hoodie Norröna (+ 1)
  • Böcker (-4)
  • Jeans (-1)
  • Sneakers (-1)
  • Kokbok (-1)
  • Eltandborste (-1)
  • Parfym (-1)
  • Tröja Peak Performance (-1)
  • Vätskebälte (-1)
  • Örngott (-1)
  • Bh (-2)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Sängkuddar (-2)
  • Spegel (-1)
  • Cykelhjälmar (-2)
  • Tygkassar (-2)
  • Pennor (-66)
  • Decilitermått (-3)
  • Krukor (-5)
  • Stekpanna (-2)
  • Burköppnare (-1)
  • Bordsunderlägg (-4)
  • Sushipinnar med fodral (-3)

Totalt har vi gjort oss av med 157 och införskaffat 2 saker denna månad.

Vi kom även på att vi kan använda denna sida som ett sätt att förankra våra köpbeslut genom att kort motivera dessa. Det får bli en vana på månadssammanställningarna framöver med start denna månad.

Fru Minimalist har köpt en skjorta/blus från G-star som är ett steg på vägen mot en minimalistiska garderob samt att få en mer enhetlig garderob som inte är så spretig.

Fru Minimalists nya hoodie från Norröna är ett kvalitetsköp som hon funderat på länge. Den ersätter en Peak Performance-fleecetröja som blivit för liten, och har alla detaljer som en riktigt bra funktionshoodie ska ha. Den kommer att användas vid många olika aktiviteter framöver oavsett årstid.

Badskumt i badrummet

Vi städade ur badrummet här om veckan som ni kanske läst om här. Men efter att ha läst ut en av våra semesterböcker sommaren 2013 behöver vi ta en ny utrensningsomgång, läsa det finstilta på våra produkter samt överväga vad som egentligen är värt att använda. Redan i bokens första stycke fångar författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson sina läsare. Så här börjar boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg:

För en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän.

Badskumt är en bok alla borde läsa oavsett ålder och kön. Förhoppningsvis med ett ändrat synsätt, beteende och köpmönster som följd, eller åtminstone en ökad medvetenhet om följderna av sina val och handlingar. Boken borde vara obligatorisk i kittet familjer får med sig hem från BB eller egentligen redan innan man skaffar barn eftersom innehållet i vissa produkter kan försvåra graviditet, skapa hormonrubbningar och fosterskador. Kanske redan i gymnasiet eftersom Katarina Johansson tar upp mycket om kemikaliernas miljöpåverkan.

Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar våra minstingar i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.

Kanske är detta vad vi konsumenter behöver höra för att förstå att det faktiskt är upp till oss själva om det ska ske någon förändring. Det är vi som beslutar vad vi vill köpa och vilka tillverkare och företag vi vill stödja. Att lägga över ansvaret på Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller EU kommer du efter att ha läst boken förstå är lönlöst och ett enkelt sätt att slippa ta ditt ansvar som konsument. Flertalet av de produkter vi (Herr och Fru Minimalist) dagligen använder kommer med största sannolikhet ha ett annat fabrikat vid nästa köp, andra kommer vi sluta använda helt.

Visst görs en del tester av kemikalier och hur dessa påverkas under olika omständigheter, men av de 7 000 ämnen som figurerar i våra vanligaste produkter, vet vi väldigt lite om följderna för naturen eller oss själva på några års sikt eller när flera olika kemikalier blandas.

I Sverige styr våra lagar inte enskilda kemikalier eller ämnen, utan olika produktgrupper. Olika myndigheter ansvarar för olika områden där olika regler gäller. Detta får till följd att ett ämne kan vara godkänt i kosmetika men förbjudet i målarfärg och tvättmedel. Eller att det på en målarfärgsburk måste vara en symbol med en död fisk om det innehåller något miljöfarligt ämne, medan det inte behöver vara någon varning om samma ämne återfinns i en nagellacksflaska. Förvirrande och konsumentförsvårande om något.

Katarina Johansson skriver utan pekpinnar, enkelt, tydligt och hela tiden med glimten i ögat. Boken är full av konkreta tips, får oss att ifrågasätta och ger en känsla av att det går att påverka.

I höst/vinter kommer vi återkoppla till detta inlägg och berätta vilka förändringar vi gjort i vårt liv och badrum efter att vi båda läst boken och hunnit kolla upp alternativa produkter. Tills dess kan vi bara rekommendera dig att läsa boken samt att sedan ge den vidare till en vän.

Detta inlägg är inte sponsrat av vara sig adlibris, Katarina Johansson eller någon annan.

Det svåra valet av välgörenhetsorganisation

Välgörenhetsorganisation eller biståndsorganisation klingar fint och förtroendeingivande, men hur välgörande är dessa organisationer egentligen, vad är deras fokusområde och till vad ger organisationerna egentligen bistånd?

Vi har tidigare skrivit om huruvida man kan skänka bort saker till vem som helst, och liknande fråga ställer vi oss nu, kan vi skänka bort saker till vilken organisation som helst? Vid närmare efterforskning går det att hitta konstigheter hos de flesta större organisationer men inom detta specifika område har det de senaste åren främst riktats kritik mot Röda Korset och Myrorna.

Röda Korsets före detta kommunikationschef dömdes till fem års fängelse för grovt bedrägeri och förskingring år 2010 och organisationen har även fått kritik för att ha högst arvode bland biståndsorganisationer där styrelseordförande och generalsekreterare tjänar omkring en miljon vardera per år. Så sent som i slutet av 2012 fick organisationen kritik för att slänga och bränna fullt funktionella kläder som inte sålts i butikerna, istället för att skänka dem vidare till bättre behövande.

Myrorna har hamnat i blåsväder genom att ta emot ett par hundra långtidsarbetslösa som arbetar utan lön i det så kallade fas 3, där arbetsgivaren får ett bidrag för varje person de tar emot. Myrorna påstås även utnyttja arbetstränande personer som ordinarie arbetskraft, vilket strider mot arbetsförmedlingens riktlinjer. Det ryktas även om att fas 3-personal inte får använda samma toaletter eller fikarum som det fåtaliga antalet fast anställda.

Det stora utbud av välgörenhets- och biståndsorganisationer i kombination med nyheter och rykten som ovan, kan göra valet av gåvomottagare nog så svårt för oss som bara vill att våra inaktuella kläder och saker ska komma till användning alternativt säljas till förmån för dem som behöver hjälp. Därför har vi försökt sammanställa lite kort information om de organisationer vi kommit i kontakt med de senaste året. Vad har de för inriktning, fokus och tanke med sitt insamlingsarbete?

Stadsmissionen. Stockholms Stadsmission är en ideell förening som arbetar för att göra Stockholm till en mänskligare stad för alla, står det på deras hemsida. Stadsmissionen står på tre ben där det ena är social verksamhet som består av ett tjugotal självständiga enheter med verksamhet för barn och unga, familjer, vuxna och äldre i utsatthet. Det andra är sociala företag, där bland annat second hand butikerna ingår samt de café och restauranger som på vissa ställen finns i anslutning till butikerna. Saker och kläder som lämnas in till Stadsmissionen används till de sociala verksamheterna eller säljs i second hand butikerna där behållningen går till Stadsmissionens sociala verksamheter. Stadsmissionens tredje ben är skolverksamhet bestående av folkhögskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och yrkeshögskola.

Myrorna. Myrorna finns etablerade på ett tjugotal orter runt om i landet och är Sveriges äldsta butikskedja för second hand försäljning. Överskottet från Myrornas second hand butiker går till den kristna organisationen Frälsningsarméns sociala verksamhet. Totalt bedrivs omkring 170 olika verksamheter runt om i landet för att stötta människor som har det svårt, bland annat dagcenter för hemlösa, missbrukare och andra grupper som behöver stöd, samt ett flertal boenden för vård, stöd och behandling.

Röda Korset. Röda korset arbetar till största del med frivilliga som är på plats med hjälpinsatser när en katastrof har skett, men arbetar också förebyggande med katastrofer. Organisationen har stor lokal närvaro vilket gör att de även kan ta hand om, det ofta långa, efterarbetet av katastrofens konsekvenser. Röda Korset har som enda organisation i världen som uppdrag i den internationella humanitära rätten att hjälpa människor som drabbats av krig och konflikt vilket ger hjälporganisationen möjlighet att komma fram där inga andra kan verka. I Sverige hjälper Röda Korset bland annat till med läxläsning och språkträning, anordnar sociala mötesplatser, hjälper papperslösa personer med vård, ger krisstöd samt kurser i första hjälpen.

Erikshjälpen. Erikshjälpen drivs i samarbete med lokala församlingar och föreningar på ett femtiotal orter runt om i landet. Flera av butikerna har egna biståndsprojekt och det kan därför vara intressant att kolla upp vad överskottet från Erikshjälpens verksamhet går till på just din ort. Transporter av kläder och saker till Baltikum är vanligt förekommande. Andra projekt är verksamheten Solrosen som stöttar barn och vuxna där en förälder eller familjemedlem sitter i fängelse. Eller Lilla Erstagården som är ett barnhospice för barn i livets slutskede dit leksaker och andra saker skänks. I utlandet bedrivs bland annat ett skolprojekt med gratis intensivskola för barn i Mali men organisationen delar även ut mat och vatten vid torkkatastrofer samt arbetar förberedande för att göra invånarna bättre rustade att klara nästa torka på egen hand.

Emmaus. Emmaus är en världsomspännande hjälporganisation med nio Emmausgrupper i Sverige som alla drivs som ideella föreningar som är politiskt och religiöst obundna. Emmaus är med och driver eller stödjer flera projekt och har fokus på solidaritetsarbete i kombination med idén om återvinning. Utöver second hand butikerna runt om i landet, som syftar till en hållbar utveckling och återvinning av kläder och prylar, så har Emmaus stort fokus på Afrika. Med hjälp av medel från SIDA skickas kläder och konserver till flyktingläger i Västsahara som är Afrikas sista koloni. I Angola stöds ett demokratiprojekt för att stärka landsbygdens lokala samhälle liksom ett projekt som uppmuntrar ekologisk odling och småböndernas möjligheter till försörjning.

Gemensamt för de flesta organisationerna ovan är att du antingen själv kan lämna in saker och kläder i butikerna, eller om det rör sig om flera kartonger och möbler så kan organisationen i vissa fall åka och hämta gåvorna. En del av organisationerna har även insamlingsbehållare utsatta i större städer eller på återvinningscentraler.

När det handlar om att lämna iväg kläder och saker kan även bekvämlighetsskäl styra vilken organisation som väljs. Alla organisationer finns inte på alla orter och vissa ligger för långt bort för att motivera valet.

Numera väljer vi allt som oftast att ge våra saker och kläder till Stadsmissionen då vi gärna stödjer deras verksamhet samt att de ligger 15 minuter med buss från vår bostad. Även Myrorna får en del då de tar emot ”allt” medan Stadsmissionen enligt vår erfarenhet är mer kräsna. Fru Minimalist har även fått möbler och saker hämtade av Erikshjälpen vid en flytt för ett par år sedan och Herr Minimalist lämnade tidigare en del till Myrorna av bekvämlighetsskäl då de låg närmast hans dåvarande bostad.

Vilka organisationer brukar ni skänka era prylar till och varför? Har vi missat någon grundläggande organisation som ni kan tipsa oss om och finns det ytterligare anledningar att undvika någon av organisationerna ovan?

Hantering av fakturor och kvitton

Även om mängden snigelpost kontinuerligt minskar och ersätts av digitala motsvarigheter så får vi fortfarande en hel del fysiska fakturor, brev, inbjudningar och kort med mera som ska öppnas, behandlas och arkiveras. Eller behöver man verkligen göra det?

Anledningen till att vi tar upp detta är att vi häromdagen fick en jättebra fråga från en bloggläsare som undrade hur vi gör med papper och dokument ur ett minimalistiskt perspektiv, till exempel fakturor, kort och kvitton med mera.

Diverse kort. Detta är nog den intressantaste kategorin eftersom vi tror att det är här ett nytt synsätt kan göra störst skillnad. Idag får vi fysiska kort vid främst större födelsedagsfester, bröllop, dop och tackkort, men även ett fåtal julkort och vykort letar sig framSkulle vi spara alla dessa skulle det över tiden bli otroligt stora mängder. Därför har vi bestämt oss för att temporärt sätta upp dessa på kylskåpet tills tillställningen ägt rum eller tills det kommer nya mer aktuella kort som kan glädja oss. När kortet blir inaktuellt så slänger vi det. Om det är något vi tror vi skulle bli glada av eller ha intresse av i framtiden tar vi ett foto av kortet med mobilkameran och slänger originalet.

Fakturor. Ett beslut som gjort stor skillnad för oss är att endast ha e-fakturor för de räkningar som kommer regelbundet som hyra, el, försäkringar, mobiltelefon med mera, liksom att de betalas genom autogiro. De företag som står för fakturorna är nästan undantagslöst positiva till att slippa skicka fysiska fakturor av både miljömässiga och ekonomiska skäl. En omställning är oftast bara ett kort telefonsamtal eller e-mail bort.

Vid köp där vi av olika anledningar inte vill betala omgående, med exempelvis bankkort eller kontanter, utan väljer alternativet betala mot faktura så har vi en pärm där vi sätter in dessa. Vi rensar pärmen ungefär en gång om året. Fakturor för mindre utlägg som är äldre än ett år slängs, medan fakturor för större inköp som vitvaror, elektronik etc sparas i en pärm tills vidare om det skulle uppstå något krångel framöver. Har vi inte varan kvar längre rensas naturligtvis fakturan ut.

Garantibevis. Dessa sparar vi i en pärm eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Är garantibeviset i form av ett löst kvitto häftar vi fast det på ett vitt papper och sätter in det i samma pärm. Även garantibevis rensar vi ut årligen och slänger de som inte längre gäller eller där vi inte längre har kvar saken i vår ägo.

Kvitton. Dessa sitter i samma pärm som garantibevisen under en egen flik. Vi sparar kvitton för de inköp där vi eventuellt kan behöva reklamera varan, som inköp av dyrare kläder och elektronik. Vi sparar dessa i totalt tre år, vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen. Ungefär en gång om året rensar vi ut kvitton som har mer än tre år på nacken och som inte längre kan användas för att reklamera. Samtidigt rensar vi ur kvitton där vi inte längre har saken i vår ägo.

Ett tag sparade vi kvitton längre än tre år om vi räknade med att sälja saken begagnad på till exempel Blocket men numera har vi insett att i stort sett ingen frågar efter dessa för så pass gamla prylar.

Avtal. Viktiga avtal sparar vi i en pärm så länge avtalet gäller. Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av detta som vi sparar istället för originalet. Är det avtal som bedöms oviktiga och mer för informations skull slänger vi dem omedelbart. Med största sannolikhet går det att få en kopia på avtalet från leverantören om det någon gång mot förmodan skulle bli nödvändigt.

Bevis. I de fall det rör sig om bevis på kurser, betyg, anställningar eller liknande sparar vi dessa i en pärm. I vissa fall är dessa inscannade för att kunna skickas via e-post. Är det extra viktiga bevis som kan komma till användning känns det säkrare att ha originalet i fysisk form. Vi har i ett tidigare blogginlägg skrivit om hur vi hanterar bevis på diverse olika prestationer i form av diplom och medaljer som ni kan läsa om här.

Som kan konstateras ovan så sparar vi en hel del saker genom att ta kort på dem istället för att spara dem fysiskt. Dessa samlar vi olika mappar som vi skapat i mobilens bildapp, exempelvis mappar som Avtal & bevis, Inbjudningar & tackkort. Det funkar utmärkt för fina inbjudningar och kort som folk har lagt ner energi och kärlek på samt när det gäller diplom och medaljer. Kort och gott dokument som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Tyvärr behöver vi än så länga spara kvitton, avtal och garantier i större utsträckning än vad som är önskvärt på grund av att affären/leverantören inte skulle gå med på att bara visa upp en kamerabild på detta som bevis vid en reklamation. En årlig rensning gör dock att samtliga dessa dokument ryms i ett fåtal pärmar.

Har du något tips på hur vi ytterligare kan effektivisera dokumenthanteringen?