Etikettarkiv: flytta

Vill vi flytta till fjällen?

Höstlovet spenderades i Vemdalsfjällen. Det var första gången vi tog ledigt hela höstlovet för att vara tillsammans. Dessutom kunde barnens mormor och morfar komma förbi några dagar och bo i samma stuga, sånt man saknat senaste 1,5 åren.

I princip varje gång vi är i fjällen, oavsett årstid, får jag frågan på Instagram om vi skulle vilja flytta till fjällen. Göra som vissa andra ”downshiftare” och byta storstan mot en mindre stad och få närhet till skidbackar och längdskidspår.

Men svaret är och har alltid varit – nej. Vi har ingen sådan dröm eller sådant sug. Visst skulle det finnas fördelar med att ha rejäla skidbackar närmre, men jag tycker också om miljöombytet som blir när man åker iväg och alltid är ledig när man är i fjällen. Och även om den vintern som var i år inte är garanterad, så hade vi 5-6 olika längdskidspår inom 15 minuters biltur hemifrån i vintras. Och även en skidbacke hyfsat nära för kvällsåkning, om än en som inte kan jämföras med en skidanläggning i fjällen. ;)

Där vi bor i Vallentuna känner jag inte av den negativa Stockholms-känslan som vissa vill måla upp. För mig existerar inte ”Stockholms-stressen” – jag pendlar inte, känner ingen karriärhets eller att det är folk och kommers överallt. Jag upplevde mer av detta både inom mig själv och från andra när jag var yngre samt när vi bodde mer centralt. Mitt förhållningssätt beror nog både på var jag själv befinner mig i livet, att vi bosatt oss naturnära utanför stan och den vardag vi skaffat oss här.

Jag är dessutom väldigt tacksam att vi bor så bra som vi gör, och är inte beredd att äventyra det hur som helst. Det är inte självklart att barnen har flera kompisar på samma gata, att de känner sig trygga att röra sig i området och har flera vuxna i närheten som de känner tillit till. Jag värnar om det och tar det inte för givet. Skulle något av detta förändras för barnen när de blir äldre, kan vi såklart tänka om kring flytt, men så länge barnen och vi vuxna har det så otroligt bra inom viktiga parametarar i livet som jobb, bostad, vänner, familj osv där vi är idag, så lockar inget annat.

Och det är så lätt att måla upp en bild av att hela livet kommer förändras bara för att man förändrar en parameter. Då kommer plötsligt allt ”lösa sig”. Barnen vara mer sams, sambon mindre störig, jobbet mer meningsfullt, man själv ta tag i träningen och livet bli allmänt smidigt. Jag har själv märkt att det oftast inte är så enkelt. :)

Sen tror jag däremot att jag skulle kunna trivas även i fjällen eller i en småstad. Jag har flyttat mycket (5-6 gånger) mellan 18-25 års ålder och oftast känt mig ”hemma” genom att hitta fritidsintressen, extrajobb och därigenom fått nya (om än tillfälliga) kontakter.

Men nej, det finns ingen flytt närmre fjällen planerad för vår del, varken på kort eller lång sikt. Däremot byter vi gärna miljö och spenderar lediga lov i vår andelsstuga i Vemdalen, åker till dalafjällen och till andra mysiga svenska skidorter. Och jag skapar mig gärna större frihet i livet för att, både ekonomiskt och praktiskt, kunna välja att spendera mer tid i fjällen. Och vara 100 % lediga när vi är där, för att sen åka hem till en vardag som vi älskar. Som att få ha det bästa av två världar. Kanske passar det mig, som gillar variation i det lilla, extra bra. Men också Herr Minimalist som får lätt ångest av att åka igenom eller stanna till i svenska småstäder. :)

Hade man däremot enkelt kunna byta skola för barnen under 3-4 månader, för att sedan komma tillbaka hem. Då hade jag gärna gjort det under några vintermånader. På samma sätt som vissa åker till Thailand och låter barnen gå i Svenska skolan och själva jobbar på distans under en period. Men den flexibiliteten har inte det svenska skolsystemet eller kommunerna i dagsläget (möjligen något enstaka undantag).

Vad är ditt resonemang kring detta? Drömmer du om att flytta till en fjällort? :)

Flytta till lugnet utanför storstaden

Många flyttar från en storstad för att slippa stressen, det höga tempot och all trängsel. Faktum är att fler flyttade från Stockholm än till, under såväl år 2018 som 2019. Man vill hitta lugnet. Ofta i kombination med att komma närmare naturen. Vilket inte är så konstigt för naturen har en lugnande effekt på kroppen visar forskning, så där är intuitionen korrekt.

Men detta fenomen, att flytta från storstan för att hitta lugnet, har fått mig att fundera över vad det egentligen är som skapar lugn. Måste man bort från storstan och i så fall hur långt bort? Eller sitter det mer i huvudet?

Projicerar vi stressen på vår omgivning så att vi tillslut själva tror på det. Att alla människor runt omkring oss är stressade, att kollegor karriärhetsar eller att man själv alltid är sen till hämtningen, det är storstadsstressens och pendlingens fel. Eller är det egentligen vi själva som har fått smuts på linsen? Som bara ser och hör just det där och låter oss själva bli ett stressat offer för omständigheterna?

Några av de främsta orsakerna till stress enligt forskning:

  • Tempo. Ett uppjagat tempo i samhället, deadlines, för hög arbetsbelastning och karriärhets.
  • Tidsbrist. Att inte hinner det jag förväntats hinna, i jobbet och privat.
  • Nyheter. De skapar rädsla och oro för sådant man inte vill ha i sitt liv.
  • Jämförelse. Att snegla på andra, statusjakt och att aldrig vara nöjd, vilket eldas på genom sociala medier där man lätt kan se allt man själv inte har.

Dessa saker är inget som automatiskt försvinner för att man flyttar till en annan plats eller mindre stad. Visst kan tempot och karriärhetsen upplevas som värst i storstäderna, men det handlar också om känslor och hur man väljer att påverkas av andras ord och beteenden. Tidsbristen kan likväl handla om en oförstående arbetsgivare eller chef, men även om ens egna förväntningar på vad man ska hinna uträtta under en vecka både på jobbet och privat.

De sista två punkterna (nyheter och jämförelse) är mest oberoende av bostadsort. Även om såklart statusjakten är hetsigare i vissa områden, men alla bostadsorter, små som stora, har sina ”finare” områden. Och om man bryr sig om statusmarkörer eller inte, handlar snarare om personlighet.

Jag tror att vi har en övertro på externa verktyg för att hitta ett lugn, som vi alla kan hitta inom oss. Att det handlar om interna verktyg snarare än externa/yttre, men att de externa är så mycket enklare och mer konventionella att ta till. Att ha naturen nära och ett vilsamt hem att landa i är viktiga parametrar, men det kan man få på många ställen även i eller strax utanför en storstad. Utöver det kanske det mer handlar om att jobba med sig själv, sitt mindset, hur man upplever sin verklighet och förhåller sig till sitt jobb och personer runt omkring sig?

Att lämna storstan för att flytta närmre släktingar tror jag däremot kan minska stressen, särskilt om man själv har barn och har släktingar som kan rycka in i vardagen. Jag tror alla som bor i en storstad men som inte är uppväxta där, någon gång funderar över att flytta tillbaka. Det är helt naturligt och forskning visar också att vi förknippar den miljö vi växte upp med som trygg och ”hemma”. Det förklarar också varför många söker sig till områden med liknande karaktär som där man växte upp.

Även jag som är uppväxt i Dalarna har tänkt tanken att flytta hemåt, men den tanken var ganska kortvarig. Uppsidan hade varit att just komma närmre släktingar, men samtidigt hade jag inte velat bo i den stad där jag är uppväxt, och då kom släkten inte så nära ändå. Och livet kommer ju rutas in även på en ny plats; lämningar, jobb, hämtningar, vänner och aktiviteter avlöser varandra. Det som kallas vardag och livet. :)

Men det där om att flytta till område med liknande karaktär som där man själv växte upp, i mitt fall villaområde med bullerbygata nära naturen. Det stämmer ganska bra med vad jag var ute efter när vi letade hus. Titta på bilden ovan från min gata under uppväxten, och sen på den nedan. Visst finns det vissa likheter? :)

Vad tror du, måste man flytta ut på landet eller till en småstad för att hitta ett lugn, eller kan man hitta det där lugnet inom sig själv?

Skulle jag köpa det idag?

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg med tips om att vända på de klassiska frågorna vi ställer oss själva vid rensning som; vad kan jag rensa ut? Eller; vad kan jag släppa taget om? Och istället fråga sig själv; vad behöver jag verkligen spara?

Genom att göra den enkla förändringen i ordval så blir det ofta tydligare vad du verkligen vill och behöver behålla. Snarare än att fokusera på vad du skulle kunna lyckas eliminera från hemmet.

En annan fråga som jag själv använt mycket när det gäller framför allt min garderob är: Skulle jag köpa samma plagg idag?

Ställ den frågan kring ett plagg eller pryl du har i hemmet som du av olika anledningar inte använder så frekvent. Är svaret nej kan du med största sannolikhet släppa taget om det. Och istället låta det få komma till någon som skulle svara ja på samma fråga. ;)

Skulle jag köpa samma plagg idag?

Vaserna överst i blogginlägget fick lämna hemmet efter att jag ställt mig frågan om jag skulle köpa samma sak igen idag. Innan dess hade jag svårt att ta ett slutgiltigt beslut. Förmodligen för att jag hade en hel del känslor och nostalgi kopplade till dem. Vaserna var de första ”finsakerna” jag köpte till min första egna hyreslägenhet när jag flyttade från korridorslivet under studietiden. Jag minns när och var de köptes där för 12 år sedan och de var noggrant utvalda.

Kan frågan om du skulle köpa samma sak idag, hjälpa dig på din minimalistiska resa, eller har du någon annan ”kärnfråga” som brukar hjälpa dig när du kör fast i prylbantandet?

När kom allt över tröskeln?

Att flytta kan vara en inkörsport till minimalism. Inte för att man prompt flyttar till mindre bostad, utan för att man blir överväldigad över den stora mängd prylar som plötsligt blir väldigt påtaglig när varje sak ska plockas ut ur sin ordinarie plats, eventuellt emballeras och sedan packas ner i en flyttlåda och därefter packas upp på ett nytt ställe.

Legitima frågor som många ställer sig i den här processen är; hur kom allt det här in i mitt hem? När tog det sig över tröskeln och varför har jag inte stoppat det?

En anledning är adaption, vi vänjer oss sakta men säkert till vår nya tillvaro. Oavsett om den betydde ytterligare en förvaringsmöbel, lite trängre i garderoben eller rörigare i kökslådan.

Oftast sker det över lång tid. Även om det kan finnas peakar under perioder när inflödet är högre. Kanske vid en flytt då du tillåter dig att köpa massa nytt till den nya bostaden men glömmer eller struntar i att rensa ut det gamla. Eller vid julafton eller barnens födelsedagskalas, liksom om någon släkting går bort och du ärver en större mängd prylar.

Men utöver dessa tillfällen smyger sig prylarna mer eller mindre på. En fyndad pryl på loppis, en souvenir vid semesterresan, en födelsedagspresent och en flytta-in-present. Och plötsligt låg där onödigt många köksprylar i kökslådan, dukar som aldrig används eller skålar i alla tänkbara former och storlekar. Eller varför inte hela möbler som egentligen bara förvarar saker du sällan eller aldrig använder? En liten sak är ingen sak, men flera små saker kan tillsammans generera ett massivt prylberg.

Eftersom inflödet sker över tid är det okej att även låta utflödet och prylbantandet ta tid. Minimalism är en resa som sker över tid, som att skala en lök lager för lager som vi brukar säga. Plötsligt kan du släppa taget om saker du tidigare trodde var oumbärliga. Men tillslut har du bara favoritprylarna kvar i kökslådan, de dukar och skålar du verkligen gillar och använder, liksom bara de möbler du faktiskt har behov av. De övriga har förhoppningsvis fått bli favoriter och komma till användning hemma hos någon annan.

Har du själv ställt dig frågan; när kom alla dessa prylar egentligen in i mitt hem?

Flytten – På plats och i ordning eller?

Vi tänkte avsluta serien med flyttinlägg med en statusuppdatering så här en vecka efter flytten. Hur går det egentligen och har vi kommit på plats? Du som följde flytten på Instastories förra helgen såg kanske att i princip alla flyttkartonger var uppackade dagen efter flytten. Väldigt skönt och en härlig start!

Under flytthelgen hann vi även med att måla en vägg i det som var tänkt som barnen sovrum och ta ner en tapet i hallen nere (med en lånad tapetborttagare med ångplatta). Ytterligare två väggar skulle vi vilja måla om närmsta veckorna och vissa väggar behöver snyggas till efter att förra ägaren tagit ner sina vägghängda tv apparater, hyllor, skåp etc.

Däremot är vi inte på det klara med hur vi vill möblera hemmet vilket gör det svårt att komma på plats. Liksom svårt att se vilka eventuella behov vi har av andra möbler än de vi hade i lägenheten. Men trots att vi inte är i ordning kan vi ju visa lite hur det ser ut och outa våra förvirrade tankar för att få hjälp med lösningar och nya tankar av er kloka läsare. :)

Efter en vecka ser det ut som ovan i vårt sovrum, barnen ville inte alls sova i ett eget rum. De har ju alltid sovit med oss tidigare och så ville de fortsätta ha det. Men det vill inte vi på sikt, men låt gå för första veckorna efter en stor förändring och när allt är nytt för dem. Innan vår egna nya säng kommer om ett par veckor vill vi även måla sovrumsväggen i samma mörkgråa nyans som vi målade i lägenhetens motsvarande vägg i vintras. Och vi vill även ta bort den tapet som är i köket för att göra matplatsen lugnare som du ser på bild nedan.

Bild från visningen, dvs möblerna på bilden är inte våra, men vill visa tapeten.

Men utöver dessa konkreta planer är vi mer veliga. Ska barnens lekrum vara i ett av sovrummen på övre plan eller i det öppna allrummet uppe? Eller ska alla leksaker vara på nedre plan för att barnen just nu ändå mest vill leka där vi är? Ska vi ha ett arbetsrum där man kan stänga dörren om sig när man jobbar? Kan lekrum och arbetsrum kombineras? 

Ska vi ha tv:n i vardagsrummet på nedervåningen så den får en central plats i hemmet, eller ska den vara i allrummet på övervåningen? Här är vi oense om hur vi vill ha det och det påverkar ju möbleringen i båda rummen mycket. Hon vill ha en fåtölj i det tomma hörnet på bilden nedan och tv:n i allrummet uppe. Han vill ha en tv-möbel och tv:n bredvid kakelugnen nere. ;)

Tv på väggen i vardagsrummet eller en mysig fåtölj istället.

Vi är väl medvetna om att hur vi väljer att möblera nu inte behöver vara permanent. Om bara något år kanske barnen gladeligen leker själva i ett rum på övervåningen och på sikt kommer de säkert vilja ha varsitt sovrum. Det är också en av sakerna vi gillade med husets planlösning, att den är dynamisk och det finns möjligheter att ändra över tid. Ett arbetsrum hemma behövs just nu, men kanske inte alls om ett år. Likaså med gästrum. Och om familjen mot förmodan utökas i framtiden finns möjlighet att göra ytterligare ett sovrum på övre plan.

Min första känsla när jag insåg att vi behöver köpa en hel del småsaker till huset var: Nej, inte fler saker bara för att vi flyttar till hus! Men så insåg jag att oavsett om vi hade flyttat till en lite större lägenhet, så hade majoriteten av våra inköp behövts göras. Barnen hade behövt byta ut spjälsängarna, vi hade behövt anpassa förvaringen utifrån nya skåp och garderober, fler lampor behövs när rummen är fler och vissa saker som passade i lägenheten hade kanske inte passat i en annan bostad oavsett vilken. Den insikten var på något sätt en lättnad. :)

Vi har även hunnit med att röja lite i förrådet du ser på bilden ovan. Förra ägaren lämnade nämligen kvar en del skrymmande grejer; arbetsbänk, hyllor, gamla skåp mm som vi nu gjort oss av med. Utöver det lämnade de småburkar med diverse färgslattar, husrengöring, oljor mm (det du ser på hyllan ovanför cyklarna). När flyttfirman hämtat flyttkartongerna vi lånade kommer förrådet kännas mer strukturerat, luftigt och i ordning. Men än finns saker kvar att prylbanta och strukturera här, men det är inte prio just nu.

Vad tycker ni om möbleringen, lekrum uppe eller nere i vardagsrummet? Tv:n centralt i hemmet i vardagsrummet nere eller uppe i allrummet? Behövs ens en arbetsplats med skrivbord för hemmajobb? Erfarenheter och tips mottages tacksamt i kommentarsfältet! :)

Flytten – Spara, sälja och skänka

Vi får mycket frågor om vad vi gör med allt vi rensar ur. Och faktum är att vi skänker bort det mesta. Det har nog blivit 3-4 besök till Stadsmissionen under den knappa vecka vi flyttpackat. Är det inte köksprylar så är det barnkläder eller prylar vi hittade i förrådet som vi knappt minns att vi hade kvar.

Det är en härlig känsla när saker lämnar hemmet! Förhoppningsvis får de leva vidare många år till. Fast hos någon som faktiskt har ett konkret behov av grejerna.

Det vi hittills valt att sälja är vår sängram och tillhörande sänggavel till sängen du ser nedan. Samma kit köptes begagnat för 8,5 år sedan och nu i helgen såldes den vidare igen. Det känns väldigt bra för det var ju inget fel på den och en var knappt synligt sliten.

Vi behöll madrasserna (som också köptes då för 8,5 år sedan) då det dröjer till september innan vi får den nya större säng vi köpt. Så just nu kör vi minimalistisk Japan-style med madrasserna på golvet i sovrummet. Det funkar det med. Ett par veckor i alla fall. ;)

Numera kör vi minimalistisk Japan-style på sängen i sovrummet. :)

På en lokal FB-köp/sälj/byt/skänk-sida lade vi upp en sulkyvagn vi fått från vänner, den var lite siten när vi fick den men fullt fungerande. Vi har använt den vid utflykter med bara ett barn samt vid semesterresor då den är lätt att stuva in i bilen. Nu skänkte vi den vidare gratis. Det visade sig att hon som nappade på erbjudandet hade sin mormor boende längst ner i samma trappuppgång som vi bor i, så vi tog hissen ner och gav vagnen till grannen. Gratis och hemkört på samma gång, typ. ;)

Hade vi haft mer tid inför flytten så hade jag gärna skänkt (eller sålt för en symbolisk summa) barnkläder till någon som verkligen behöver dem. Jag hade förberett och sorterat upp olika påsar efter storlekar etc, det skulle bara fotas och administreras. Men då det varit mycket annat i livet samtidigt på kort tid så tog vi den ”enkla” vägen och gick med kassarna till Stadsmissionen istället. Inte så dåligt alternativ det heller såklart.

En sulky vi skänkte bort gratis.

Vissa saker som rensas ut kommer vi låta Sellpy sälja. Jag kan visa senare i höst mer detaljer kring vad vi valde ut till dem. Men majoriteten av det vi prylbantar skänks till Stadsmissonen.

I söndags kände vi oss klara med flyttpackningen av allt vi inte behöver denna vecka fram till flytten i helgen. Köksskåpen har bara nödvändigaste uppsättningen porslin och i garderoben finns bara en dryg handfull plagg, annars ekar mycket tomt här hemma. Det är inte utan att man funderar på hur länge vi skulle klara oss med denna mycket begränsade uppsättning prylar och kläder. ;) Barnens leksaker är fortfarande kvar, vi väljer att packa det i sista stund.

Hittills har vi packat 24 flyttkartonger och vi tror vi klarar flytten med de 30 vi lånat från flyttfirman. Vi har även hämtat tre vin-kartonger från Systembolaget där vi packat vinglas samt några dryckesflaskor. Det är alltså en mindre kartong med flera fack i som är lämpliga att ställa vinglas och flaskor i utan att de nuddar varandra.

Hur gör du när det kommer till avgörandet mellan att sälja eller skänka bort saker? Har du någon mental pris-gräns du går efter eller är det olika från gång till gång utifrån tid och energi?

Flytten – Förrådsrensning

Idag var det förrådets tur att rensas inför vår flytt. Så sent som för drygt två månader sedan åkte det på en rensning senast, men då var jag själv med att rensa och det var mängder med gemensamma saker och barnsaker jag inte kunde fatta slutligt beslut om och därför lät bli. Den här gången hade vi ordnat barnvakt och hade två timmar till förfogande för vårt förråd.

I en flytt kommer ju inga prylar undan, och inte heller några skrymslen eller förvaringsrum. Det är den stora fördelen med att inte låta en flyttfirma packa dina saker utan göra det själv – du måste själv gå igenom dem. Vilket kan leda till insikter som ”hur sjutton kan jag/vi ha så mycket prylar”, liksom inspiration till att minimera och göra dig av med ytterligare saker.

Vårt källarförråd ligger i en annan fastighet än den vi bor i och vi måste gå en liten promenad för att komma till byggnaden. Det i kombination med att utrymmet det ligger i är trångt gör att det är bökigt att ta sig dit och vi gör det ogärna i sällskap med barnen (och därmed sällan vi båda samtidigt).

Vår förrådsrensning började med att vi tog fram i princip allt som förvarades där och lade det utanför förrådet, för att sedan bara plocka tillbaka det vi verkligen ville ha kvar och försöka strukturera det i flyttkartonger. Nedan ser du kaosbilden när vi hade tagit ut allt; våra lånade flyttkartonger, barnkläder i kommande storlekar, bebissaker som babyskydd och lära-gå-vagn, säsongsprylar som pulka och vinterskor, balkongmöbler vi tog bort inför visningen mm mm.

Har man ett förråd som är lättillgängligt är ett tips att börja flyttrensa där för att sedan kunna ställa in ”klara” flyttkartonger i det utrymmet och slippa ha dem i bostaden dagarna eller veckorna innan flytten (om man stör sig på det). Vårt ligger för otillgängligt för att det ska vara aktuellt, så våra flyttkartonger får bo i sovrummet, det blir ju inte så många ändå. Eller? ;)

Det var mycket att gå igenom och vissa beslut är lättare att fatta än andra. Det tyngsta som rensades ut var nog ett boule-set. ;) Och det känslomässigt tyngsta var nog min lära-gå-vagn som jag och mina syskon haft, mina syskonbarn och mina (våra) egna barn. Nostalgi och det-blir-inga-fler-barn-känsla på samma gång. Du ser den högst upp i blogginlägget (samt nedan).

Vad vi gjorde med alla grejer som rensades ut? Du ser det på bilden nedan och vi skänkte det till Stadsmissionen. Man kan väl säga att tomten kom tidigt till Stadsmissionen i år. ;)

Hur ser det ut i ditt förråd, är det dags för en genomgång och prylbantning till förmån för någon annan som bättre behöver prylarna som du bara förvarar? ;)