Etikettarkiv: hållbarhet

Hållbara presenter till förskolepedagoger

13 svar

Vi tycker om dem för att de tar hand om och lär våra barn nya saker varje dag, men när vi ska visa pedagogerna på förskolan vår uppskattning i slutet av terminen får vissa ångest eller slår knut på sig själva. Ska man ge present, vilka ska man ge till, ska man ge själv eller alla föräldrar tillsammans, och framför allt; vad sjutton ska man ge?

Vi kanske ska börja med om man över huvud taget behöver ge någon present? För mig känns det som en självklarhet att visa uppskattning om man är nöjd med sin förskola. Men jag har full respekt för att det är svårt att hinna tänka till och fixa något vissa år.

I år bestämde jag mig för att ta tag i insamlingen, jag hade nämligen fått en idé att jag ville ge ett insektshotell/bihotell i present. Jag och en annan förälder tog initiativ och samlade in pengar för förskolans två avdelningar med stora barn.

På barnens förra förskola var det ingen gemensam insamling. Där gav vi några fina somriga chokladkakor och finare teer till personalrummet. Som minimalist har vi ju en försmak till att ge förbrukningsvaror som gåva. :) Att ge till hela gruppen/förskolan är ett bra alternativ om budgeten är liten eller det varit stor personalomsättning.

På nuvarande förskola finns det två grupper för stora barn med totalt sju pedagoger + en vikarie som ofta är på förskolans olika avdelningar. Hon inkluderade vi också.

Vi var överens om att satsa på ätbara förbrukningsvaror och i dessa tider ville vi även stötta en lokal aktör. Vi köpte därför ett ihopplockat kit från ett välkänt, lokalt bageri/café. Varje pedagog fick ett kit med bageriets egna müsli och knäckebröd, en chokladkaka samt ett presentkort på 100 kr på bageriet/caféet så att de kan köpa färskt bröd och bullar, alternativt en kaffe eller lunch om de hellre vill det.

Och så fick de två avdelningarna ett varsitt insektshotell. Vi skrev en information vad man kan tänka på vid placering av insektshotell, information som vi googlade fram, det är pappersrullarna du ser bakom insektshotellen nedan.

Den fina vimpeln med bi-tema finns att skriva ut här. De vimplar som sitter runt respektive paket skrev vi en sommarhälsning på och använde som kort.

Vi samlade in 60 kr per barn och det är knappt 20 barn i varje grupp. Jag tycker allt mellan 25 kr – 75 kr är en okej summa, lite beroende på vad man tänkt köpa, storlek på förskola, om man ger alla pedagoger eller samlad present. Och det är såklart frivilligt att vara med och någon kan råka missa, presenten ges från alla barn och föräldrar ändå.

Jag tycker förbrukningsvaror är klart bäst att köpa, framför allt till personer man inte känner väl. De flesta vuxna yrkesarbetande kan själva köpa majoriteten av prylarna som de har stort behov av som ligger inom rimlig present-budget. Därav är det ytterst sällan man lyckas fylla ett konkret behov med sin gåva. Risken är istället stor att det blir ytterligare en dammsamlande pryl.

Och förbrukningsvaror kan ju vara allt från en korg med exklusiva teer, kaffe, spännande choklad eller charkuterivaror, bröd, kex och dessertostar. Eller varför inte fina tvålar, servetter eller ljus. Lätt att anpassa utifrån olika budgetar och intressen.

Men vill någon köpa en pryl till pedagogerna något år, så låt hen göra det. Man får acceptera att alla inte tänker och tycker lika. Ta tag i insamlingen själv ett annat år och visa på alternativ. Någon kommer kanske tycka vårt insektshotell är fånigt och att vi köpt överprisade förbrukningsvaror hos bageriet/cafét. Alla har vi olika preferenser.

Hur gör du/ni med sommarpresent till pedagoger? Och vad tycker du har varit en riktigt bra present till pedagoger eller lärare? Fyll gärna kommentarsfältet med bra tips! :)

Relaterade inlägg:

  1. Hur man firar en minimalist
  2. Inför sommarens högtider och festligheter
  3. 2019 års gå-bort-present

Vad har vi så bråttom tillbaka till?

17 svar

Det känns som alla så snabbt som möjligt vill komma tillbaka till en normal vardag och till så som livet såg ut innan corona. Men vad är det egentligen vi har så bråttom tillbaka till?

Jag tror alla håller med om att det kommer finnas ett ”före” och ett ”efter” corona. Hur vill vi att detta ”efter” ska se ut. Vad av det gamla vill vi ha tillbaka, vad vill vi välja bort och vad av allt vi lärt oss under den här processen vill vi ta med oss och kanske till och med låta ta större plats i den tid som väntar efter corona?

Jag såg en tänkvärd och halvrolig text på sociala medier för några veckor sedan:

Kinda feeling like the earth just sent us all to our rooms to think about what we’ve done.

Kanske är det någon där uppe som inte riktigt tycker att vi har tänkt klart tankarna kring hur vi vill att världen och livet ska se ut, och därför inte släpper ut oss ur rummet till vårt ”efter”.

När jag och sambon åker bil och en bilförare kör snabbt och som en galning, brukar vi skämtsamt säga, vad har hen så bråttom till? Att komma hem snabbast möjligt bara för att sedan lägga sig i soffan stirrandes på mobilen?

Vad är det vi har så bråttom att komma tillbaka till? Kanske är det inte förrän vi landat i och tänkt klart hur vi vill forma och skapa vårt ”efter” corona, som sjukdomen släpper sitt grepp om samhället, och tar oss dit.

Och jag förstår att alla inom vård och omsorg, de som blivit av med sitt jobb och sin trygghet, liksom de som drabbats av den värsta sortens corona, bara vill tillbaka till det som tidigare var ens ”normala” vardag. Men alla vi andra, vi kan passa på att ta oss en funderare kring vad av det normala som är värt att faktiskt ha bråttom tillbaka till. Hur vi vill att världen, samhället och livet ska se ut efter corona?

Vad tror du? :) Och hur vill du forma ditt efter corona?

Relaterade inlägg:

  1. Kan corona gynna klimatet?
  2. Ta en för teamet
  3. Minimalism och hållbarhet på tv

Ta en för teamet

2 svar

Vi har i flera år pratat här hemma om konceptet att ”ta en för teamet” ur ett klimatperspektiv. Nu kom vi att tänka på att det är lika applicerbart gällande corona. Låt mig förklara vad vi menar med begreppet, jag tror nämligen inte att vi skrivit om det på bloggen tidigare.

Att ta en för teamet kan innebära att du gör hållbara val som andra inte riktigt vågar, med förhoppningen att fler ska inspireras till liknande val framöver. Det är också när du gör ett val som är bättre ur ett klimatperspektiv eller coronaperspektiv, men som kräver mer jobb eller uppoffringar för dig än ett mindre klimatsmart eller mindre ansvarsfullt val hade gjort.

Inom klimatområdet kan det exempelvis innebära att du väljer att skänka något som hade varit enklast och snabbast att bara slänga när du ändå ska till tippen. Men du tar dig ändå tid och energi att hitta en ny ägare till saken, som i sin tur slipper köpa nyproducerat. Du förlänger livslängden och tar en för teamet (jorden).

Samma sak om du eller familjen avstår en flygresa, det hade kanske varit smidigast att flyga dit du/ni ska, men väljer att ta en för teamet och tar tåget istället. Det är det bästa valet för klimatet och kan samtidigt inspirera andra att göra samma hållbara val i en liknande situation.

Ibland har det hänt att en av oss blivit sugen på att slänga något för att genast bli av med det som rensats ut, men så har den andra påmint om att nu tar vi en för teamet. Så fotar vi, administrerar och försöker skänka för att hitta ny ägare.

  • Vissa saker hade varit skönt att bara slänga, men vi tog en för teamet och försökte på olika sätt
    hitta nya ägare till alla utrensade saker i samband med flytten för 1,5 år sedan

Så här i pandemitider när corona härjar är vi många som behöver ta en för teamet. Vi behöver ändra våra planer, ställa in våra resor, hålla oss hemmavid och borta från släktingar. Så gott som dagligen behöver de flesta göra andra, ofta jobbigare, val jämfört med hur vardagen såg ut för bara en månad sedan.

I detta läge behöver vi göra uppoffringar i våra liv för vår omgivnings skull. Vi behöver zooma ut och lyfta blicken från oss själva. För även om man känner att det inte är någon större fara för en själv, så behöver vi ta en för teamet. För teamet medmänniskor och för vårt land, team Sverige.

Den vecka som passerat skulle vi exempelvis spenderat i de svenska fjällen tillsammans med vänner och familj. En efterlängtad resa denna snöfattiga vinter. Men dagen innan avresa började vi tveka och beslutade, om än motvilligt, att stanna kvar hemma och ta en för team Sverige. (En dag efteråt beslutade Skistar att man fick pengar tillgodo vid avbokning – tack!).

Vi är många som nu och framöver behöver göra liknande val, välja bort, planera om, ta ansvar, inspirera, och helt enkelt ta en för teamet såväl ur klimatperspektiv som coronaperspektiv.

Är du beredd att ta en för såväl team Sverige som för team Jorden? :)

Relaterade inlägg:

  1. Kan corona gynna klimatet?
  2. Det behöver bli status att leva hållbart
  3. Allemansrätten hotad av corona

Kan corona gynna klimatet?

32 svar

Corona, vem kunde ana att det skulle få så stora konsekvenser på så bred front. Det är otroligt hemskt för alla som drabbas av själva sjukdomen, anställda som förlorar jobb, en sjukdomssektor som redan innan gick på knäna, och många som får se flera års besparingar försvinna i ett djupt svart hål (jag själv inräknad).

Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det är precis den här typen av rejält omskakande händelse som behövs, för att det ska ske en nödvändig global förändring i samhället med en positiv inverkan på klimatet som resultat. Där global samverkan blivit ett måste och politiker fått anledning att kliva fram och fatta avgörande beslut med negativa konsekvenser för samhället. Kanske känns stora beslut för klimatet inte lika läskiga och främmande att fatta efter corona. Och nu vet vi att samhället kan ställa om snabbt på många fronter när vi behandlar krisen som en kris.

Fatta styrkan i att vi kan stänga ner stora delar av världen på kortare tid än två månader (!). Och styrkan i att vi nu en gång praktiskt har genomfört just det i och med corona. Förhoppningsvis kan vi då med de lärdomar och erfarenhet som detta givit, också skapa långsiktiga strukturella förändringar som gynnar klimatet.

Kan det rent av vara så att vi om några år ser tillbaka på corona som startskottet på det gemensamma greppet för att motverka klimatförändringarna och som avstamp på det globala klimatarbetet?

Låt mig förklara hur jag tänker:

  • Recession eller depression. Om det blir en recession eller till och med depression, kommer folk att hålla i pengarna och konsumera betydligt mindre. Vilket såklart spär på ekonomins negativa spiral, samtidigt som klimatet jublar tack vare…(nästa punkt)
  • Minskad konsumtion. Även om det inte blir en depression så kommer konsumtionen av prylar och kläder sannolikt att minska under en längre period. I bästa fall skapas en långsiktigt sundare konsumtionskultur som baseras på behov snarare än känsla eller status. Och företagen får lov att tänka över sin affärsmodell och hitta hållbara versioner, hållbar för att klara oroligheter i världen och hållbar för miljön.
  • Minskad produktion. Utbud och efterfrågan hänger såklart ihop. På lång sikt minskar produktionen om vi minskar efterfrågar. På kort sikt går den ner genom att många i de värst drabbade länderna producerar det vi i västvärlden konsumerar, men nu inte kunnat producera på grund av corona.
  • Kulturförändring. Folk kommer nu och framöver att resa mindre, det kommer bli mer naturligt och accepterat att arbeta på distans och ha webbmöten. Företagen inser att distansarbete funkar, vilket för många skapar ett sundare arbetsklimat och minskar vardagsstressen. Och vänjer vi oss vid att konsumera och resa mindre, behöver vi dra in mindre pengar, kan jobba och stressa mindre, vilket ger mer tid för nära och kära…en positiv spiral för individen och klimatet, som på sikt genererar en kulturförändring!

Å ena sidan gör krissituationen att det sämsta hos människor plockas fram, egoismen tar över förnuftet och vi bunkrar varor utan omtanke om andra. Å andra sidan visar många också medmänsklighet och vi tar oss tid att prata med varandra för färre behöver skynda till tåg, möten eller aktiviteter. Enskilda personer erbjuder hjälp med medicin och handling till de som inte kan, och grupper med liknande syfte bildas.

Nya positiva sidor kommer också fram i krissituationer, och jag hoppas att de är större än egoismen, åtminstone när den initiala paniken lagt sig och vi inser att ”we are in this together”. Som Stefan Löfven sa: ”Vi ska ta oss genom det och jag vill understryka att vi ska göra det tillsammans”. Var det klimatkrisen eller corona han talade om? :) Det gäller båda oavsett.

Vad tror du, kan corona föra med sig något positivt när det gäller klimatkrisen, kan det skapa en sundare kultur inom såväl konsumtion, resvanor som arbete?

Relaterade inlägg:

  1. Det behöver bli status att leva hållbart
  2. Ta en för teamet
  3. Bokrecension: Gör skillnad!

Det behöver bli status att leva hållbart

27 svar

En av de stora förändringar som behöver ske i samhället i närtid för att nå våra klimatmål och ha en hållbar planet att bo på, är att statusen på att leva klimatsmart behöver höjas. Och då menar jag inte statusen i att köpa en sprillans ny Tesla-bil eller bygga ett nytt Svanenmärkt hus. Utan mer statusen kring att använda det man har, äta grönt, återanvända, låna och hyra i så stor utsträckning som möjligt. Reparera det man äger som går sönder istället för att köpa nytt, och vid konsumtionsbehov välja second hand i första hand.

Jag tror att det måste bli status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska få med oss den stora massan på det gröna tåget och klara av klimatomställningen.

För generellt påverkas vi människor i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar, visar forskning. De sociala behoven kommer ur identitetsskapande och ditt behov av att känna tillhörighet med en specifik grupp samt att ha en hög status inom denna. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar.

Det kan låta som en ungdomsföreteelse att påverkas av sin omgivning, men fenomenet finns även bland vuxna, titta själv på jobbsammanhang hur oskrivna koder kan få folk att klä sig på ett visst sätt. Och jag tycker bara det är att gå till sig själv; om alla vänner i min egen närhet enbart åt vegetariskt, alltid åkte kommunalt eller cyklade, valde jobb utifrån sina värderingar snarare än karriär och lön, samt jobbade deltid. Nog skulle det vara svårt att vara öppen om man själv inte gjorde något av detta och därmed visade på att man har helt andra värderingar? Man skulle inte bli vegetarian över en natt, säga upp sig på stört och plötsligt låta bilen stå varje dag, men jag är övertygad om att det skulle börja skava lite på flera fronter. Vilket med tiden skulle göra att man formades till en mer hållbar livsstil av sina vänner och sin referensgrupp.

Därför tycker jag att det är så viktigt att vi vågar prata om klimatkrisen och vad vi själva gör för att försöka leva lite mer klimatsmart. Dels för att själv få stöttning och inspiration från andra, men också för att vi faktiskt kan påverka och inspirera människor i vår närhet till mer hållbara val. Under förutsättning att vi vågar prata, berätta och såklart lyssna. Och utan att det blir en tävling mellan individer, för då tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Håller du med om att det behöver bli högre status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska klara klimatomställningen?

Relaterade inlägg:

  1. Bokrecension: Gör skillnad!
  2. Färre barn för klimatets skull
  3. Att hantera sin klimatångest

Smygflyga och tågskryta tack vare Gretaeffekten

Lämna ett svar

Jag tycker det är roligt att se hur de nya ord om skapas i samhället säger mycket om vad som är aktuellt och händer i världen. Orden visar på att trender och ämnen det plötsligt talas mycket om skapar behov av att utveckla språket med nya ord som beskriver nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av de nya orden för 2019 med anknytning till hållbarhet och minimalism, i bokstavsordning:

  • Artdöden. Den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder. Otroligt tråkigt att ett sådant ord ska behövas, men tyvärr något som förmodligen kommer användas allt mer det närmaste decenniet.
  • Beteendedesign. Utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende. Kanske ingen direkt koppling till hållbarhet och minimalism, men jag tänker att beteendedesign är något som städer och samhällen skulle kunna använda sig av för att främja en hållbar och miljövänlig livsstil.
  • Dra åt helvete-kapital. Sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation. Även kallat fuck you-kapital. Min bild av det är att det främst är tjejer som skaffar sig och pratar om ett sådant kapital, men det är såklart viktigt för båda parter. Ett dra åt helvete-kapital kan förutom trygghet vid ett relationsuppbrott, även skapa större frihet i livet och ge trygghet vid andra stora förändringar i livet.
  • Gretaeffekten. Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till. Greta har verkligen fått bli ansiktet utåt i klimatfrågor såväl ur ett politiskt håll som samhällsmedborgarnas.
  • Grönt körfält. Körfält där bara fossilfria fordon får köra. Låter rimligt att det ska finnas likväl som att vi har bussfiler på sina håll. Då kan man åka där och titta snett på oss klimatbovar som kör äldre diesel- och bensinbilar. ;)
  • Ikigai. Upplevelse av att tillvaron är meningsfull. Ett japanskt ord som handlar om anledningen att finnas till, eller det som får dig att vilja gå upp på morgonen. Detta tror jag är jätteviktigt att fundera över för framför allt minimalister som skalar bort allt mer runt omkring sig, och kanske till och med skalar bort stora delar av sitt jobb. Vad blir kvar av det som tidigare kanske skapade känsla av meningsfullhet? Vad är det då som ger livet syfte, mening och mål, och gör att vi känner glädje och tillfredställelse?
  • Klimatdiktatur. Mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut i klimatfrågan. Detta hade jag inte hört talas om men med tanke på hur långsamma vissa politiska åtgärder kan vara så låter det bra att en organisation kan få fatta beslut så länge det är beslut ”åt rätt håll”.
  • Klimatnödläge. Tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar. EU-parlamentets ledamöter utlöste klimatnödläge i december, men några konkreta åtgärder för klimatet beslutades det inte om. Och enskilda länder har inte utlöst något klimatnödläge. Lite förvirrande och det enda vettiga vore väl om alla världens länder utlöste klimatnödläge.
  • Klimatstrejk. Protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder. En växande rörelse vilket är positivt, snart börjar politikerna fatta att något måste göras. Nu!
  • Popcornhjärna. Tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon. Popcornhjärna tror jag är ett tillstånd som väldigt många har, läs inlägget 10 saker att göra istället för att plocka upp mobilen och stå emot impulsen nästa gång hjärnan vill att du ska ta upp mobilen. :)
  • Smygflyga. Flyga utan att berätta om valet av färdmedel eftersom flygets klimatavtryck kan vara skambelagt. Detta hör väl ihop med flygskam som var ett av nyorden år 2018.
  • Tågskryta. Stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg. Detta tycker jag man ska göra så mycket man kan, för i grunden är människor flockdjur och vi påverkar andra i vår omgivning mer än vi själva tror. Om alla andra på jobbet alltid tog tåget vid inrikesresor, skulle du själv boka ett inrikesflyg då? Det tror jag inte, åtminstone inte utan att smygflyga. ;)
  • Växtbaserat kött. Vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens. Jag tänker direkt på oumph som gillas mycket av Herr Minimalist (jag tycker det är för likt konsistensen av en köttbit vilket jag inte ätit på ca 20 år.)

Jag saknar fortfarande ordet ”villhöver” i svenska ordlistan. Ett ord som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du är bäst? Vilket har du själv använt mest det senaste året?

Relaterade inlägg:

  1. Minimalisterna blir Miljonärerna
  2. Hyra är det nya äga
  3. 10 tips för en hållbarare jul

10 tips för en hållbarare jul

18 svar

Är det inte paradoxalt att en av våra mysigaste högtider julen också förknippas med så mycket stress. Både för individer och för planeten. Vi stressar runt för att träffa familj, släkt och vänner, vår ekonomi bli stressad av all konsumtion, och miljön blir stressad av allt julresande och transporterande. Och kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje för många familjer (?).

Med precis en månad kvar till julafton är det hög tid att fundera kring hur du kan göra julen lite mer hållbar och minimalistisk jämfört med föregående år. Och för att det ska bli mer hållbart måste vi ju göra någon förändring mot tidigare. Vad skulle du kunna göra annorlunda för att göra julfirandet lite grönare? Kanske handlar det om maten, klapparna eller transporterna? Dela gärna med dig i kommentarsfältet som inspiration för andra!

Men vi börjar med 10 tips för en hållbarare och grönare jul:

  • Julpynta secondhand. Så här års svämmar det över av julpynt i second hand-butiker och på loppisar. Gör ett besök där innan du köper en ny adventsstjärna eller pynt till julgranen. Eller fråga mor- och farföräldrar om de använder allt de har i jullådan.
  • Minimera julklapparna. Ha det #skraltundergranen, det vill säga ha en minimalistisk julklappsskörd under granen i år. Kanske skippa julklapparna helt i minimalistisk anda eller köp enbart till barnen? Vi skippade julklappar helt till våra egna barn när de var små, men det var kanske att ta i, eller vågar du härma? :)
  • Hållbara julklappar. Våga vara den som tar upp diskussionen inom familj och släkt om hur ni kan göra julklapparna mer hållbara. Kan alla köpa något second hand? Eller enbart köpa förbrukningsvaror eller upplevelser?
  • Julpyssla naturligt. Se dig om ute i naturen och använd det som julpyssel med barnen. För visst känns det märkligt att vi importerar och köper kottar och kvistar i butiker, när det finns mängder av dylikt utanför dörren? Även pepparkakor fungerar fint som julpynt eller gå-bort-present.
  • Skippa julpappret. Känns inte julpapper och inslagspapper väldigt 90-tal? :) Slå in paketen i sånt du har hemma istället; tidningspapper, spetsdukar, tapetstuvar etc. Eller varför inte sy presentpåsar av tyg som du kan använda om och om igen? Se bilden nedan för hur det kan se ut med presentpåsar i tyg.
  • Våga granlöshet. Om du har gran tillkommer ofta julgransfot, julgranskulor, ljusslinga, glitter, stjärna och kanske ytterligare julgransdekorationer. Utan gran slipper du köpa, äga samt förvara allt detta under 340 dagar om året. :) Och du slipper dessutom välja sort och städa barr. Läs om alternativ utmärkta till julgran här.
  • Adventskalender barnen. Antingen älskar man pysslet med att förbereda och fixa en adventskalender till barnen, eller så tycker man den ökar julstressen ändå mer. Vill du ha en, så gör en hållbar variant som inte innebär onödig konsumtion. Exempelvis; aktivitetskalender, låna 24 böcker på biblioteket och låt barnen dagligen dra en lapp med titeln, låna och läs en kapitelbok, eller slå in pusselbitar eller legobitar. Kanske räcker det för er att kalendern enbart är vid varje advent istället för varje dag (?).
  • Grönare julbord. Är det något på julbordet som kan bytas ut mot ett grönare alternativ? Kanske kan någon mat kan uteslutas helt? Om du själv ansvarar för någon del av julbordet kan du se till att den delen är grön för att smyga in mer vegetariskt. :)
  • Minimera julpyntet. Även som minimalist kan du ha några få saker i hemmet som inte fyller någon annan funktion än att göra dig riktigt glad. Dock rekommenderar vi att julpynta med måtta, det får de utvalda glädjespridarna att framträda istället för att gömmas i ett allmänt visuellt kaos. Våga även prylbanta det som inte används, så kan ditt tidigare julpynt få glädja och leva vidare hemma hos någon annan.
  • Stressa mindre. Du behöver inte göra allt och vara överallt just dagarna kring jul. Det är lätt att julen förknippas med stress, och stress leder till att minsta motståndets lag börjar gälla. Det vill säga att vi tar genvägar inom alla fronter för att orka och hinna med. Prioritera vad som är viktigast för dig och din familj i jul. Julledigheten är lång och det går att sprida ut firandet och umgänget över flera veckor.

Så där hade ni det, våra 10 tips för en hållbarare jul. Vilka av ovanstående tips kommer du att applicera i år? :)

Och har du själv något grönt och hållbart tips så här månaden innan jul?

Relaterade inlägg:

  1. 5 tips för en hållbarare jul
  2. Vad jag önskar mig inför jul
  3. Färre barn för klimatets skull