Etikettarkiv: minimalism

Mentala minimalistiska muskler

Har du funderat på eller kanske till och med gjort ett aktivt försök att leva minimalistiskt men snabbt kommit av dig då du insett hur svårt det i praktiken var att rensa bort onödiga prylar, åtaganden, fokus och övriga ting som egentligen inte tillför något av värde i ditt liv?

I så fall har jag goda nyheter för dig! Jag och Fru Minimalist har i över ett halvår försökt leva enligt vår bild av minimalism och vi upplevde precis som du att det var jättesvårt i början. Jag minns många tillfällen där den ena av oss, som inte haft någon direkt anknytning till en sak, försiktigt föreslagit att denna kanske är onödig medan den andra, ofta med emotionell anknytning till samma sak, omedelbart gått i försvar och famlat efter argument för varför den ska behållas.

Vi har trots det sakta tagit oss närmare och närmare vår minimalistiska målbild. Ofta genom att börja med lite enklare och mindre emotionellt laddade rensningsprojekt. Än idag är vi fortfarande långt ifrån klara, och frågan är om man någonsin kan bli helt färdig som minimalist. Vi har åtminstone kommit mycket längre än vi själva trodde för ett drygt halvår sedan både vad gäller fysiska som mentala aspekter på minimalism.

Och här kommer det som är intressant. Under tiden som vi rensat och förenklat har det bara blivit lättare och lättare. Det är som att vi kommit över en tröskel och insett att vi faktiskt inte saknar några av de saker vi gjort oss av med. Det känns som att vi byggt mentala minimalistiska muskler, vilket gör att tidigare svåra beslut blir lättare och lättare. Och det är som att för varje onödighet vi rensar ur våra liv känns livet lite lättare.

Därför är vår uppmaning till dig som innerst inne vet att ditt liv skulle bli enklare och bättre med färre onödiga prylar, åtaganden och fokus att börja där det känns som enklast och sakta men säkert jobba dig genom hemmet. Successivt kommer du att bygga upp din viljestyrka och målmedvetenhet och förhoppningsvis förr eller senare nå dina minimalistiska mål. Allt eftersom kommer du hitta nya områden att rensa, bli bestämdare i din rensningsstrategi, få lättare att hitta fokus och bli bättre på att prioritera bland åtaganden.

Glöm inte bort att det är resan som är målet. Lycka till!

Weapons of mass distraction

Är din smartphone full av appar främst avsedda för distraktion och underhållning? Har den gått från ett verktyg primärt avsett för att på ett tidsbesparande sätt lösa konkreta behov till en tids- och fokusslukande underhållningscentral, vilken du vänder dig till i tid och otid i jakt på underhållning, distraktion och bekräftelse?

När jag åker någon form av kommunala färdmedel, varvar ned i soffan, står i en rulltrappa eller en hiss eller väntar på någon eller något, tar jag ofta fram min iPhone. Detta händer helt reflexmässigt utan att jag behöver tänka. Plötsligt står jag bara där med telefonen i handen och min uppmärksamhet typiskt riktad mot Facebook-appen, ett blogginlägg i Reeder eller en intressant artikel i Pocket och matar hjärnan med ny information.

I veckan blev jag plötsligt medveten om hur märkligt detta beteende egentligen är samt det faktum att alla dessa tillfällen under dagen istället skulle kunna användas till ostimulerade minipauser avsedda för eftertanke, förankrande av intryck och vilotid för hjärnan.

Därför bestämde jag mig för att testa att leva utan ovannämnda appar resten av året och tog omedelbart bort dem från smarphonen. Vill jag kika igenom Facebook, läsa bloggar i Reeder (Feedly) eller sparade artiklar i Pocket så får det ske i större omgångar och mer fokuserat framför datorn på kvällar eller helger. Då har jag även möjlighet att läsa mer ostört samt att förankra ny information, intryck och idéer på ett effektivare sätt.

Redan efter att ha testat detta under några få dagar känns mitt nya beteende kanonbra. Det känns som att äntligen ha eliminerat ett omedvetet och osunt tvångsbeteende samt som att hjärnan är fräschare mot dagens slut.

Det är för övrigt fascinerande att plötsligt vara en av de få som fortfarande höjer blicken på exempelvis tunnelbanan och att se hur alla medresenärer sitter och stirrar ned i sina skärmar. Ibland får jag intrycket att smartphonenanvändning blivit ett missbruk som helt och hållet går under radarn hos de allra flesta.

Missbrukar du din smartphone och vad är i så fall dina favoritdroger? :)

Rensa bland digitalfoton direkt

Efter vår fjällvandring i somras har det ännu en gång blivit aktuellt att gå igenom och rensa bland de mängder av digitalfoton vi tog under vandringen. En av digitalkamerornas främsta styrkor är att du kan ta ungefär hur många foton som helst utan någon som helst extra kostnad eller besvär. Eller är det verkligen så?

När vi fotograferar så håller vi precis som de flesta andra inte igen. Tar du flera foton av samma motiv så ökar sannolikheten att något av dem blir bra och du vet aldrig vilket foto som faktiskt blev bäst förrän du ser det i större skala på en ordentlig datorskärm. Därför är det inte ovanligt att vi tycker att max 10 bilder av 100 är värda att spara. Dels för att många är mer eller mindre dubbletter och dels för att många inte blev så bra som vi avsett.

Att rensa bland foton tar dock tid och mental energi. Dels bör du ha tillräckligt med tid för att sitta ned en längre stund och den tiden är inte alltid lätt att hitta. Dels handlar det om att ta en del jobbiga beslut kring vilka foton som är värda att spara.

Vi själva är historiskt sett kvicka med att säkra bilderna genom att föra över dessa från kameran till en separat hårddisk men själva rensningen kan ibland vänta i allt från dagar till veckor till i värsta fall år. Nackdelen är att ju oftare vi väntar med en rensning ju större blir uppgiften att en dag gå igenom alla bilder från diverse olika fototillfällen. Dessutom har vi märkt att ju längre vi väntar desto tuffare blir det även att rensa bort dåliga foton av nostalgiskäl. Resultatet blir att när vi väl går igenom fotona tenderar vi att spara en hel del rätt dåliga bilder. Under tiden har vi dessutom haft ett gnagande dåligt samvete över uppgiften.

Därför är vårt tips att rensa bland foton så tidigt som möjligt. Både direkt i själva kameran om några är uppenbart dåliga eller dubbletter men även göra det stora jobbet på datorn så snart som möjligt. På så vis minimerar du dåligt samvete, antalet dåliga bilder du sparar, en växande arbetsuppgift och såklart kostnaden av förvaring i form av fyllda hårddiskar och backupper online. Om du precis som vi är intresserade av att förbättra bilderna en smula i Photoshop eller liknande finns det ytterligare en anledning att hålla ned antalet sparade bilder och därmed den latenta arbetsbördan.

Syftet eller behovet med foton är ju faktiskt att påminna dig om fina upplevelser i livet samt att ge dig möjligheten att visa andra vad du varit med om. Då behövs i praktiken inga dåliga foton eller dubbletter.

Hur ser det ut i ditt digitala fotoarkiv, är det trimmat och välorganiserat eller en ständig källa till dåligt samvete? Ligger kanske bilderna till och med fortfarande kvar i kameran efter sommarsemestern?

Vart tog reklamen vägen?

Häromdagen satt jag på tunnelbanan och plötsligt såg jag reklamen som alltid sitter på väggarna ovanför fönstren närmast taket. Det var väl inget konstigt med det egentligen förutom att jag kom på mig själv med att jag inte lagt märke till denna eller någon annan form av reklam på jättelänge. Varken i tunnelbanan, på busstationer eller någon annanstans.

Jag funderade på varför och kom fram till att det troligen beror på två saker. Dels att jag efter att vi påbörjade vår minimalistiska resa inte längre ägnar bråkdelen av samma tid och fokus åt tankar kring shopping som tidigare. Dels för att jag i samma veva etablerat nya mer kreativa och engagerande hobbies istället för den kanske vanligaste hobbyn av dem alla, shopping.

Hur som helst så upplevde jag det som ett glatt överraskande sundhetstecken. Kanske börjar jag skaka av mig konsumtionshjärntvätten jag utsatts för hela livet och kanske har jag i samma veva blivit medveten om andra mer intressanta intryck i vardagen.

När vi lever som vi lär

Vi har tidigare skrivit inlägget Lever vi som vi lär? där vi tog upp tre exempel på när vi inte lever som vi lär, det vill säga områden där vi ännu inte känner oss som de minimalister vi eftersträvar att vara.

Därför har vi som motvikt noterat tre exempel, vilka vi är stolta över, där vi faktiskt lever som vi lär och där vi tydligt ser ett ändrat beteende sedan vi började resan mot ett mer minimalistiskt liv.

Inredningsbutiker. Fru Minimalist älskade tidigare att gå i inredningsbutiker som till exempel favoriten Village, men även mindre och mer personliga inredningsbutiker i närområdet. Dessa besöktes någon gång i månaden och Fru Minimalist kom rätt ofta hem med något fint ljus, vas, skål, fat eller annan onödig inredningsdetalj.

Dessa butiker har nu på något mystiskt sätt försvunnit helt från tankar och synfält. Råkar vi gå förbi en inredningsbutik i stan finns det inte en tanke på att gå in och konsumera eller ens fönstershoppa. Ofta går vi till och med förbi dem utan att notera att det var en inredningsbutik. Det påminner lite om när du köpt en ny bil, plötsligt ser du just den bilmodellen överallt, fast i det här fallet är det precis tvärtom, inredningsbutikerna har helt och hållet försvunnit från radarn.

Shoppa kläder eller skor. Detta har blivit betydligt mer utmanande sedan vi började rensa och leva mer minimalistiskt. Med ett minimalistiskt tankesätt blir varje inköp betydligt viktigare och på något sätt större. Vi vill att varje köp ska vara genomtänkt, ett långsiktigt bra val och passa in i den minimalistiska garderoben

De fåtal gånger vi ger oss ut för att shoppa sker detta betydligt mer målmedvetet, behovsstyrt och planerat än tidigare. Trots att vi numera vet vad vi är ute efter inför shoppingturen så är det inte alltid det perfekta plagget finns att hitta just då. Men vad gör det när det istället kan framkalla den sköna känslan av att komma hem och ha lyckats avstå från shopping.

Proaktiv konsumtion. Vi har skrivit ett helt eget inlägg om proaktiv konsumtion, och detta är en företeelse där vi verkligen har ändrat beteende. Vi kan fortfarande komma på oss själva i mataffären med att överväga en matvara eller produkt som upplevs som extra billig eller bara god, utan att ha någon konkret ide kring när den ska användas eller om den verkligen fyller ett konkret behov. En känsla av ”bäst att passa på när jag ändå är här” eller ”det är ju ändå så billigt” infinner sig gärna. När det gör det tänker vi till en extra gång och ställer allt som oftast tillbaka varan på hyllan och följer istället vår inköpslista.

Det är härligt att kunna se de här positiva förändringarna hos sig själv och hos varandra. Det fungerar som motivation samt ger motivation att ta tag i andra områden vi där vi fortfarande har en del arbete kvar.

Har du exempel på områden där du ändrat dina vanor och tankesätt i en mer minimalistiskt riktning?

Provocerande minimalistiska vanor

Här om dagen skrev vi i inlägget Officiella smygminimalister att vi inte öppet pratar med familj, vänner, bekanta och kollegor om att vi är minimalister samt håller vår blogg hemlig. I samband med att vi skrev det inlägget försökte vi såklart identifiera de saker vi gör och de vanor vi har som möjligen kan provocera vår omgivningen och som lett till valet att vara smygminimalister:

  • Vi läser inte aktivt dagliga nyheter. Detta för att undvika negativa tankar och fokus. Det som är viktigast tar sig ändå igenom bruset och når oss ändå har vi märkt, ofta via sociala medier, men också via löpsedlar eller diskussion i fikarummet på jobbet.
  • Vi planerar att bo relativt litet så länge vi kan och kommer förmodligen aldrig köpa en villa. Vi vill inte vill belåna oss till den nivå som skulle krävas för ett hus i de områden vi kan tänka oss att bo i för att slippa lägga enormt mycket tid på transport till och från jobb. Vi vill även ha pengar över till saker som ger mer livskvalitet än en villa, exempelvis resor, friluftsliv och kanske förr eller senare möjligheten att gå ned i arbetstid tack var god ekonomi.
  • Vi tittar i princip aldrig på vår 32″ platt-tv som trots namnet inte är så platt på grund av dess höga ålder. Vi funderar av och till dessutom på att inte ha någon tv alls i hemmet då vi i dagsläget knappt använder den.
  • Vi äger inte en enda dvd-film eller cd-skiva. Den förstnämnda har aldrig ägts och de sista nämnda har sedan länge rensats ut.
  • Vi har matlåda med oss till jobbet tre dagar i veckan trots att storstadskutymen är att äta lunch ute. De dagar vi inte äter matlåda försöker vi boka in lunchen med någon kollega eller vän för att göra den mer kvalitativ och nätverka med dem som alltid äter ute.
  • Vi försöker klara oss utan bil så länge som möjligt trots att vi båda har körkort sedan cirka tio år tillbaka. De få gånger vi behöver bil i dagsläget lånar vi eller hyr. Nästa steg blir förmodligen att gå med i en bilpool innan det eventuellt kan bli aktuellt att köpa egen bil om ett par år.
  • Vi köper inte saker och prylar i samma utsträckning som många andra och gör en behovsanalys innan saker införskaffas. Detta kan tolkas som att vi vill vara duktigare än andra och därav upplevas provocerande, men handlar för oss bara om en vana och ett annat sätt att tänka kring konsumtion och prylar.
  • Vi har stängt ned de flesta former av notifieringar på datorn och mobilen för att slippa blir störda hela tiden. Istället kollar vi av mail, facebook, SMS och allt annat när det passar oss. Tex efter att vi är klara med något som kräver fokus och koncentration.
  • Vi sparar inte saker vi inte aktivt använder eller behöver ”för säkerhets skull”. Istället säljer, skänker och slänger vi de prylar som passar i den kategorin så snabbt vi kan.
  • Vi mediterar och tränar yoga. Inte i den omfattningen vi skulle vilja, men vid ett tillfällen i veckan försöker vi hitta tid för meditation för att finna inre lugn och harmoni.

Utöver ovan är vi nog precis som vem som helst. Vi misslyckas, vi tvivlar på oss själva, vi har känslor, vi blir arga, vi blir ledsna. Vi är mänskliga och försöker varken göra sken av eller för den delen vara perfekta människor.

Låter vårt liv tråkigt? Det är det verkligen inte. Exempelvis tycker vi om att resa och har i år varit i fem länder i tre olika kontinenter och kommer hinna med ytterligare ett land och kontinent innan året är slut. Vi är dessutom intresserade av friluftsliv och har i år såväl åkt skidor i fjällen, seglat i skärgården, vandrat i lappländska fjällen samt kajakat i skärgården och på andra platser med vacker natur. Vi behöver inte fler saker, vi fokuserar istället på att skapa minnesvärda upplevelser och goda relationer med våra vänner.

Har du någon vana eller tankesätt som du håller tyst om då du misstänker att den kan provocera personer i din omgivning?

Officiella smygminimalister

En läsare mailade och frågade huruvida vi är smygminimalister eller om vi pratar om minimalism och vår livsstil med familj, vänner, kollegor och bekanta.

Vårt beslut är än så länge att inte tala speciellt öppet kring detta och våra blogg håller vi helt hemlig. Vi har själva hittills inte fått speciellt mycket negativ feedback då vi provat att diskutera relaterade ämnen med andra, snarare tvärtom, men däremot har vi sett en del andra bloggare som blivit rätt hårt ansatta.

Mycket av kritiken verkar handla om att då man utgör sig för att försöka leva minimalistiskt så ska man i stort sett leva lika spartanskt som en buddistiskt munk, annars är man en hycklare. Det är generellt en lite allt-eller-inget alternativt svart-eller-vitt-syn på minimalism och kritiker tycks gilla att angripa de områden där personen som väljer att kalla sig minimalist inte helt lever upp till sina egna ideal eller andras förväntningar.

I själva verket är minimalism, precis som nästan allting annat här i världen, en gråskala. Som vi nämnt tidigare anser vi inte att det finns någon allmänt gällande definition på minimalism samt att ansatsen att leva minimalistiskt är ett dagligt arbete som man aldrig blir helt klart med.

Att leva minimalistiskt är dessutom en balansgång. Tar du din minimalism alltför långt riskerar du att inte längre vara kompatibel med omgivningen. Till exempel om du inte länge kan bjuda hem folk utan att de känner sig obekväma då hemmet blivit alltför avskalat, kallt eller opersonligt. Eller om du riskerar att inte leva upp till arbetsplatsens förväntningar på en representativ klädsel för ens roll eller befattning om garderoben slimmas alltför hårt. För att sammanfatta det hela så tycker inte vi att man ska ta minimalism så långt att det blir ett socialt problem eller att den sätter krokben för en själv och ens konkreta behov.

Omvärldens förväntningar på en minimalist är med andra ord ofta inte helt kompatibla med de förutsättningar och den vilja en genomsnittlig minimalist har för att leva upp till dessa. Kanske borde vi själva vara modigare och vara mer öppna kring vår minimalism och på så sätt hjälpa till att skapa en mer balanserad bild av minimalismen men än så länge bedriver vi enbart det arbetet via vår blogg. Det är dock inte alls omöjligt att vi blir betydligt öppnare kring detta i framtiden.

Ska vi sammanfatta våra erfarenheter så finns det många förutfattade meningar och förväntningar kring minimalism. Som med många andra ism-ord provocerar dessa och anses extrema, vilket automatiskt sätter många i ett mentalt försvars- eller anfallstillstånd. Däremot går det oftast utmärkt att tala om vad vi gör rent praktiskt samt de beslut och värderingar vi har så länge vi inte använder just ordet minimalism eller minimalist.

Hur är det med er andra som försöker leva en mer minimalistisk livsstil, är ni öppna med detta eller håller ni det för er själva? Har ni stött på några intressanta reaktioner gällande era val?