Etikettarkiv: välgörenhet

Dags att byta kläder?

Har du klädesplagg hemma som du gärna skulle kunna byta bort mot något ”nytt” och mer genomtänkt plagg som ligger i linje med din målbild för garderoben?

Då ska du boka in nästa helg, lördag den 5 april och delta i Sveriges största klädbytardag. Över hundra arrangemang äger rum denna dag från Malmö i söder till Boden i norr.

Klädbytardagen går till så att du tar med dig maximalt fem fina och fräscha plagg, skor eller accessoarer. Varje artikel ger dig en biljett som du kan byta mot något annat helt gratis. Det som är kvar vid dagens slut skänks vidare till en lokal second hand-butik.

På Naturskyddsföreningens hemsida kan du se om det finns ett eller flera arrangemang i just din stad.

Kommer du att delta?

Varning för permanenta att-göra-saker

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?

Känslan av att vilja bli klar

I november fick jag ett erbjudande om ett nytt jobb. Ett högst attraktivt sådant då både företagets verksamhet i sig är intressant och arbetsuppgifterna precis inom det område jag vill utvecklas. Självklart tackade jag ja.

I samband med att jag skrev på för den nya tjänsten kom känslan av att vilja bli klar med den garderobsförändring jag arbetat med under det senaste halvåret. Jag ville färdigställa den optimala klädstrukturen och känna att samtliga plagg är kvalitativa, stilrena och funktionella, samt enkelt kan matchas kors och tvärs. Och jag ville ha garderoben helt klart innan jag tillträdde den nya tjänsten.

Å ena sidan kan känslan av att vilja bli klar göra att saker faktiskt snabbt blir genomförda, men som med många saker som går för fort kan det också bli fel, vilket också hände då jag gjorde mig av med plagg som jag i efterhand insåg mig behöva. Därför släppte jag i mellandagarna tanken på att stressa klart garderoben innan jag börjar på nya arbetsplatsen och låter istället processen få ta den tid den behöver. 

Jag ser trots allt inte minimalism som något man någonsin blir helt klar med utan mer som en livsstil och resa. Det kommer alltid komma in nya plagg i garderoben, om än inte i lika strid ström som för ett par år sedan, och i takt med att jag utvecklas kommer det alltid finnas ett visst behov av rensning.

Känner du igen känslan av att vilja komma på plats och bli klar? Vad har det haft för inverkan på dig, dina saker och ditt hem?

Det svåra valet av välgörenhetsorganisation

Välgörenhetsorganisation eller biståndsorganisation klingar fint och förtroendeingivande, men hur välgörande är dessa organisationer egentligen, vad är deras fokusområde och till vad ger organisationerna egentligen bistånd?

Vi har tidigare skrivit om huruvida man kan skänka bort saker till vem som helst, och liknande fråga ställer vi oss nu, kan vi skänka bort saker till vilken organisation som helst? Vid närmare efterforskning går det att hitta konstigheter hos de flesta större organisationer men inom detta specifika område har det de senaste åren främst riktats kritik mot Röda Korset och Myrorna.

Röda Korsets före detta kommunikationschef dömdes till fem års fängelse för grovt bedrägeri och förskingring år 2010 och organisationen har även fått kritik för att ha högst arvode bland biståndsorganisationer där styrelseordförande och generalsekreterare tjänar omkring en miljon vardera per år. Så sent som i slutet av 2012 fick organisationen kritik för att slänga och bränna fullt funktionella kläder som inte sålts i butikerna, istället för att skänka dem vidare till bättre behövande.

Myrorna har hamnat i blåsväder genom att ta emot ett par hundra långtidsarbetslösa som arbetar utan lön i det så kallade fas 3, där arbetsgivaren får ett bidrag för varje person de tar emot. Myrorna påstås även utnyttja arbetstränande personer som ordinarie arbetskraft, vilket strider mot arbetsförmedlingens riktlinjer. Det ryktas även om att fas 3-personal inte får använda samma toaletter eller fikarum som det fåtaliga antalet fast anställda.

Det stora utbud av välgörenhets- och biståndsorganisationer i kombination med nyheter och rykten som ovan, kan göra valet av gåvomottagare nog så svårt för oss som bara vill att våra inaktuella kläder och saker ska komma till användning alternativt säljas till förmån för dem som behöver hjälp. Därför har vi försökt sammanställa lite kort information om de organisationer vi kommit i kontakt med de senaste året. Vad har de för inriktning, fokus och tanke med sitt insamlingsarbete?

Stadsmissionen. Stockholms Stadsmission är en ideell förening som arbetar för att göra Stockholm till en mänskligare stad för alla, står det på deras hemsida. Stadsmissionen står på tre ben där det ena är social verksamhet som består av ett tjugotal självständiga enheter med verksamhet för barn och unga, familjer, vuxna och äldre i utsatthet. Det andra är sociala företag, där bland annat second hand butikerna ingår samt de café och restauranger som på vissa ställen finns i anslutning till butikerna. Saker och kläder som lämnas in till Stadsmissionen används till de sociala verksamheterna eller säljs i second hand butikerna där behållningen går till Stadsmissionens sociala verksamheter. Stadsmissionens tredje ben är skolverksamhet bestående av folkhögskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och yrkeshögskola.

Myrorna. Myrorna finns etablerade på ett tjugotal orter runt om i landet och är Sveriges äldsta butikskedja för second hand försäljning. Överskottet från Myrornas second hand butiker går till den kristna organisationen Frälsningsarméns sociala verksamhet. Totalt bedrivs omkring 170 olika verksamheter runt om i landet för att stötta människor som har det svårt, bland annat dagcenter för hemlösa, missbrukare och andra grupper som behöver stöd, samt ett flertal boenden för vård, stöd och behandling.

Röda Korset. Röda korset arbetar till största del med frivilliga som är på plats med hjälpinsatser när en katastrof har skett, men arbetar också förebyggande med katastrofer. Organisationen har stor lokal närvaro vilket gör att de även kan ta hand om, det ofta långa, efterarbetet av katastrofens konsekvenser. Röda Korset har som enda organisation i världen som uppdrag i den internationella humanitära rätten att hjälpa människor som drabbats av krig och konflikt vilket ger hjälporganisationen möjlighet att komma fram där inga andra kan verka. I Sverige hjälper Röda Korset bland annat till med läxläsning och språkträning, anordnar sociala mötesplatser, hjälper papperslösa personer med vård, ger krisstöd samt kurser i första hjälpen.

Erikshjälpen. Erikshjälpen drivs i samarbete med lokala församlingar och föreningar på ett femtiotal orter runt om i landet. Flera av butikerna har egna biståndsprojekt och det kan därför vara intressant att kolla upp vad överskottet från Erikshjälpens verksamhet går till på just din ort. Transporter av kläder och saker till Baltikum är vanligt förekommande. Andra projekt är verksamheten Solrosen som stöttar barn och vuxna där en förälder eller familjemedlem sitter i fängelse. Eller Lilla Erstagården som är ett barnhospice för barn i livets slutskede dit leksaker och andra saker skänks. I utlandet bedrivs bland annat ett skolprojekt med gratis intensivskola för barn i Mali men organisationen delar även ut mat och vatten vid torkkatastrofer samt arbetar förberedande för att göra invånarna bättre rustade att klara nästa torka på egen hand.

Emmaus. Emmaus är en världsomspännande hjälporganisation med nio Emmausgrupper i Sverige som alla drivs som ideella föreningar som är politiskt och religiöst obundna. Emmaus är med och driver eller stödjer flera projekt och har fokus på solidaritetsarbete i kombination med idén om återvinning. Utöver second hand butikerna runt om i landet, som syftar till en hållbar utveckling och återvinning av kläder och prylar, så har Emmaus stort fokus på Afrika. Med hjälp av medel från SIDA skickas kläder och konserver till flyktingläger i Västsahara som är Afrikas sista koloni. I Angola stöds ett demokratiprojekt för att stärka landsbygdens lokala samhälle liksom ett projekt som uppmuntrar ekologisk odling och småböndernas möjligheter till försörjning.

Gemensamt för de flesta organisationerna ovan är att du antingen själv kan lämna in saker och kläder i butikerna, eller om det rör sig om flera kartonger och möbler så kan organisationen i vissa fall åka och hämta gåvorna. En del av organisationerna har även insamlingsbehållare utsatta i större städer eller på återvinningscentraler.

När det handlar om att lämna iväg kläder och saker kan även bekvämlighetsskäl styra vilken organisation som väljs. Alla organisationer finns inte på alla orter och vissa ligger för långt bort för att motivera valet.

Numera väljer vi allt som oftast att ge våra saker och kläder till Stadsmissionen då vi gärna stödjer deras verksamhet samt att de ligger 15 minuter med buss från vår bostad. Även Myrorna får en del då de tar emot ”allt” medan Stadsmissionen enligt vår erfarenhet är mer kräsna. Fru Minimalist har även fått möbler och saker hämtade av Erikshjälpen vid en flytt för ett par år sedan och Herr Minimalist lämnade tidigare en del till Myrorna av bekvämlighetsskäl då de låg närmast hans dåvarande bostad.

Vilka organisationer brukar ni skänka era prylar till och varför? Har vi missat någon grundläggande organisation som ni kan tipsa oss om och finns det ytterligare anledningar att undvika någon av organisationerna ovan?

Rensa med hjälp av de fyra s:en

Vi har i ett par tidigare inlägg nämnt de fyra s:en, det vill säga spara, sälja, skänka eller slänga. Det är dessa fyra kategorier vi använder oss av när vi rensar ur våra skåp, lådor, hyllor och andra utrymmen på saker vi inte längre behöver. I teorin låter det väldigt enkelt och det är det som tur är även i praktiken.

Det första vi gör då vi rensar är att fundera på om prylen/plagget etc ska (1) sparas eller ej. Kommer vi fram till att den inte ska sparas väljer vi något av de resterande alternativen i följande ordning. Helst (2) säljer vi prylen så att den kommer till användning och vi får tillbaka en del av kostnaden. Tror vi inte att det är värt besväret att sälja försöker vi istället (3) skänka bort den. Vi får visserligen inte tillbaka något av kostnaden men den kommer förhoppningsvis till användning. Som sista utväg (4) slänger vi saker.

Spara: Det vi väljer att spara ska ligga i linje med vår syn på minimalism. Rensar vi ur kläder så sparar vi endast de vi använder frekvent, som är av god kvalitet och hela och rena. Naturligtvis äger och sparar vi även vissa kläder som av naturliga skäl används lite mer sällan till exempel klänningar lämpade för finare fester, kavajer och cykelskor men då måste vi vara övertygade om att de faktiskt kommer till användning. Läs mer om hur vi tänker här.

När det gäller prylar och saker sparas endast de vi har användning för och nyttjar regelbundet. Vi har precis som de flesta andra människor en del prydnadssaker som ljusstakar, vaser och skålar i vårat hem, men även här försöker vi som sagt bara att behålla dem vi faktiskt frekvent använder och som på ett eller annat sätt gör oss glada. Exempelvis dessa.

Sälja: Möbler, elektronik och större saker har vi sålt med framgång på Blocket, exempelvis när vi flyttade ihop och hade dubbla uppsättningar av soffbord, tv, köksbord, köksstolar, tv-bänkar med mera. Vår erfarenhet är att Blocket fungerar bra för saker med lite högre värde och som är i gott skick.

Vi har försökt sälja en del kläder på Tradera utan någon större framgång. Fräscha märkesjeans med ordinariepris på 1 500 kr har ofta gått för kring en 50-lapp. Då känns det inte värt besväret om vi väger in tiden det tar att fotografera objektet, formulera annonstext, sköta mailkontakt med auktionsvinnare, paketera och posta varan samt betala Traderas avgift. På plussidan är att byxorna med större sannolikhet kommer till användning, men i dessa fall känns alternativet skänka som ett likvärdigt alternativ.

Loppis har vi pratat om att försöka oss på i sommar. Det finns många alternativ som garageloppis, bakluckeloppis eller idrottshallsloppis anordnade av sportklubbar. De flesta loppisalternativ kräver dock att man har tillgång till bil, vilket vi inte har.

Skänka: Vi skänker mycket kläder och prylar till välgörenhet och då främst till Stadsmissionen och ibland Myrorna. Att vi skänker främst till Stadsmissionen beror till stor del på att vi fått en positiv bild av dem som organisation samt att de ligger på rimligt avstånd från där vi bor. Att skänka saker till någon som behöver dem mer än oss, känns dessutom bra i hjärtat.

Vi frågar ofta runt bland familj, kollegor och vänner när vi har något som vi inte behöver men som vi tror att någon i vår närhet kan bli glad över och ha nytta av. Det känns på något vis roligare att ge bort saker till närstående än till Stadsmissionen eller Myrorna.

Det som ska ges bort lägger vi i en kartong eller kasse och transporterar till dess nya hem så snabbt som möjligt. Vi ställer inte ned kartongen eller kassen i källaren då vi av erfarenhet vet att de då ofta blir stående på tok för länge och bara tar upp plats.

Slänga: Användbara kläder och prylar undviker vi att slänga om de har någon form av andrahandsvärde vid försäljning eller för någon annan person. Som vi nämnt ovan skänker vi hellre kläder och saker till välgörenhet än slänger dem. Kläder med våra arbetsgivares loggor på väljer vi dock att slänga direkt så att den inte hamnar hos någon som inte representerar företaget väl. Vi slänger även allt för slitna kläder direkt.

Det är naturligtvis värt att tänka över var vi slänger saker. Är det prylar som räknas till grovsopor eller farligt avfall samlar vi dessa i en särskild påse tills vidare. En dag varje vecka finns kommunens sopbilar för farligt avfall tillgängliga i närheten av det område där vi bor. Hos dem är vi frekventa besökare eftersom vi inte har någon egen bil att köra iväg motsvarande avfall med.

Det går att argumentera för att det finns ett femte s i form av sortera, men det har vi valt att undvika då vi tycker att detta alternativ ingår som en underaktivitet först efter att vi valt alternativet spara. Åtgärden sortera gör det dessutom alltför lätt att undvika de lite jobbigare alternativen som kräver beslut och handling; sälja, skänka eller slänga, och leder ofta till att saker bara flyttas runt för förvarning på obestämd framtid.

Nu vet du hur vi gör när vi rensar ur våra förvaringsutrymmen och vårt hem. Hur brukar du göra och hur ser du på alternativen ovan?