Etikettarkiv: begagnat

Alla dessa bebissaker

I inlägget Sammanfattning av 2014 noterade vi att hela 101 saker som tillhör bebis minimalist eller är relaterad till Fru Minimalists graviditet har kommit in i vårt hem under året. Trots att vi anser oss vara minimalister är det betydligt fler prylar än vi trodde och förmodligen betydligt fler än vi i slutändan kommer att behöva och använda.

Detta beror till största del på att vi fått och ärvt majoriteten av sakerna vilket gjort att vi tagit emot betydligt fler saker än om vi skulle köpt dem själva. Exempelvis hade vi förmodligen inte köpt en liggstol, resesäng eller babygym redan innan bebisens ankomst, eftersom vi inte vet om bebisen kommer att behöva dessa saker under sina första månader eller om ens någonsin. I vissa fall har saker erbjudits med devisen ”vill ni inte ha det nu så skänker/slänger/säljer vi det nästa vecka” och då har vi tacka ja eftersom vi med stor sannolikhet behöver införskaffa dem inom överskådlig framtid.

I många fall har vi fått en hel kasse med bebiskläder och bebisprylar där vi själva fått rensa och skänka det vi inte velat ha till Stadsmissionen eller liknande organisationer. Ungefär hälften av alla bebiskläder och leksaker vi fått har skänkts vidare, och än så länge har vi ratat alla plastleksaker.

Nedan följer en sammanställning över vilka typer av saker vi valt att köpa helt nya, begagnade, ärvt och fått.

Följande bebissaker har vi köpt nya:

Följande bebissaker har vi köpt begagnade:

Följande bebissaker har vi fått av vänner eller ärvt:

  • Bebiskläder (strl 50-68)
  • Leksaker i tyg
  • Böcker i tyg
  • Spjälsäng
  • Sängkläder
  • Skötbord
  • Babynest
  • Babybjörn bärsele
  • Babysitter
  • Resesäng
  • Barnmatstol
  • Åkpåse barnvagn
  • Babygym

Framöver kommer jag skriva ett par mer ingående inlägg om hur vi tänkt vad det gäller bebisens kläder, sovplats, skötbordet och leksaker ur kemikalie- och ekologisk synvinkel.

Om vi istället kikar på prylarna ovan ur en ekonomisk synvinkel så har vi hittills köpt bebissaker för ca 9 000 kronor där barnvagnen står för över halva kostnaden. Under början av detta år tillkommer kostnad för barnförsäkring samt den kanske allra största ”kostnaden” i närtid – Fru Minimalists föräldraledighet.

Har du något tips för att hålla nere kostnaderna relaterade till bebis eller föräldraledighet?

Det stora valet

Skön att köra, swivelhjul fram, hjul som går att låsa, lufthjul, vändbar sits, justerbart handtag, säker i test, helst fotbroms, lämplig för vinterväglag, minimalistiskt enkel och snygg i designen.

Efter att ha pratat med barnfamiljer i vår närhet samt läst på nätforum, butiker och bloggar hade vi tillslut många krav på vår lista inför det stora barnvagnsköpet. För vissa är detta bara ett köp bland alla andra inför det första barnet, men som många dyrare köp för oss minimalister var det ett stort köp som krävde noggrann research, en hel del googlande samt klämmande, kännande och provkörande i barnvagnsbutiker.

Efter att ha gått igenom Emmaljungas och Brios sortiment utan att någon omedelbar kärlek uppstod, så stod det tillslut mellan två barnvagnar som kändes helt rätt för oss utifrån våra krav – Kronan Duo S och Kronan City.

Skillnaden dem emellan är väldigt liten. Duo S har kraftigare mönstrade däck som lämpar sig för terräng liksom 12 tums däck där bak, medan City har enklare mönstrade däck samt 10 tums däck både bak och fram. Duo S är en halv decimeter bredare än City och även något tyngre. City-modellen är dock något dyrare än Duo S.

Med tanke på att vi bor hyfsat centralt, visserligen tycker om att vistas ute i naturen men inte räknar med att köra vagnen i skog eller terräng mer än på breda löparstigar, samt bor relativt litet och måste ha vagnen i hallen, så föll valet tillslut på Kronan City.

Eftersom vi inte äger någon bil hade vi inte några specifika krav på storlek i hopfällt läge, men vi har givetvis kontrollerat att vagnen känns enkel för oss att fälla ihop och inte blir allt för stor när den är i minimerat läge.

Jag satte en bevakning på barnvagnsmodellen på Blocket och efter 1-2 veckor hade vi hittat en vagn som endast använts under ett halvår och var i så gott som nyskick. Priset blir ju därefter, men ett par tusenlappar sparade vi, samt att det kändes bra ur miljö- och kemikaliehänseende.

Det ingick ingen liggdel i den begagnade vagnen, utan enbart chassi och sittdel, så vi ställdes även inför valet om vi skulle köpa en ny liggdel eller ny mjuklift. Vi satsade på en liggdel, bland annat eftersom vi har en stor hiss och ändå behöver ta upp vagnen i lägenheten. Förhoppningsvis kan vi ha liggdelen en längre period då dessa brukar vara något större än mjukliften.

Efter att ha läst boken ”Den onda badankan” så har jag förstått vikten av att vädra nya saker som bebisen ska använda. Det känns därför skönt att redan nu ha hela barnvagnen på plats och att vi kan se till att den vädras innan den börjar användas på riktigt.

Det är verkligen en djungel vad gäller barnvagnar och jag tror inte det finns någon enskild barnvagnsmodell som passar alla föräldrar. Det är bara att kika på alla olika barnvagnar som rullar på stan eller prata med folk i bekantskapskretsen så talar majoriteten sig varm om just sin barnvagnsmodell. Och som det känns nu kommer vi prata oss varma om vår Kronan City. :)

Vad var viktigast för dig när du valde barnvagn?

Är du redo för delningsekonomin?

Föreställ dig ett samhälle där inga verktyg samlar damm i förrådet, inga lägenheter står tomma över semestern, inga leksaker ligger och skräpar på vinden och ingen kör en tom bil några längre sträckor. Det är tanken med den snabbväxande trenden från USA som kallas delningsekonomi och som förhoppningsvis även etableras i Sverige inom en snar framtid.

Delningsekonomin och delningssamhället går ut på att människor istället för att äga eller kunna allt hyr ut och lånar både saker och kompetens.

Vi som är minimalistiskt lagda och uppväxta i villaområden där varje granne ägde ett helt arsenal av verktyg och prylar som på sin höjd användes någon gång per år och där alla dessutom skulle ha både tid och kunskap att fixa det mesta på egen hand, tycker att den här trenden är jätteintressant. Det finns enligt oss massor av positiva effekter som till exempel:

  • Minskad resursförbrukning och konsumtion, vilket såklart är miljövänligt.
  • Ökat nyttjande av olika människors specialkompetens.
  • Bredare utbud av enkla småjobb för exempelvis ungdomar och pensionärer.
  • Minskat behov av att äga prylar och stora förvaringsutrymmen.
  • Mer kontakt med sina grannar och andra nya människor.

Men om det ska fungera i praktiken så krävs det nog investeringar och förbättringar inom följande områden:

  • Förtroende att låta mer eller mindre främmande människor använda mina prylar, bo i mitt hem och köra mina dyra och personligt utvalda leksaker som bilar och båtar.
  • Hög kvalitet så att exempelvis slagborren som tidigare användes en gång vart tredje år tål att användas varje vecka.

Om trenden slår igenom ska det bli intressant att se hur företag som specialiserat sig på ett köp- och slängsamhälle eller vars affärsidé bygger på att var och en ska äga en egen uppsättning verktyg och liknande, får anpassa sina affärsmodeller.

Några intressanta exempel är företaget Vint som kopplar samman människor som vill träna med andra personer, och företaget Taskrunner som kopplar samman uppgifter som klippning av gräsmattan, hundpassning eller inoljning av staketet med ungdomar som är villiga att utföra arbetet.

Andra intressanta företag som redan sett trenden komma och med framgång anpassat sina affärsmodeller är till exempel Airbnb som gör det möjligt för människor att hyra lägenheter av varandra när de är bortresta samt företag är Toolpool och Streetbank där du kan både erbjuda utlåning och efterlysa saker du skulle vilja låna.

Vad ser du för fördelar, nackdelar och utmaningar med en delningsekonomi?

Sälj inaktuella saker direkt

Vad gör du med saker som börjar bli inaktuella eller för vilka du funnit en ersättare, men som fortfarande har ett andrahandsvärde? 

För några veckor sedan köpte vi en MacBook Pro. Köpet eliminerade inte bara behovet av att ta med oss jobbdatorerna hem på kvällar och helger utan även behovet av vår iPod Touch 4G 32GB. iPoden har vi tidigare haft inkopplad till vårt ljudsystem för att spela musik från Spotify och min favoritwebbradiostation www.di.fm. Men så fort MacBooken var på plats var det betydligt smidigare att använda denna för samma ändamål.

För några år sedan hade jag garanterat tänkt att man vet aldrig när jag kan tänkas behöva iPoden igen och troligen låtit den stå kvar på TV-bänken alternativt lagt den i en låta för säkerhets skull. Med följden att denna inte längre haft något andrahandsvärde när jag ett par år senare får tummen ur och bestämmer mig för att sälja den. Några bra historiska exempel för min del är min snordyra gamla Sony MD-spelare, Apple iPod Mini, GameBoy Color, två fristående datorskärmar som alla donerats till välgörenhetsorganisationer eller slängts för att jag väntat för länge med att sälja.

Någorlunda vis av erfarenhet agerade jag helt annorlunda idag och la i samma stund vi fått hem MacBooken upp iPoden på Blocket. Inom ett dygn hade jag sålt den för 1000 kr. Riktigt bra med tanke på att jag köpte den i USA år 2010 för drygt 2 000 kr. Hade jag väntat något år hade jag troligen inte fått mer än ett fåtal hundralappar för samma iPod eftersom värdet på teknik numera har ett halveringstid i stil med grundämnet Radon.

Beslutet att sälja snabbt resulterade i en riktig win-win för mig, nya ägaren och naturen:

  • Jag fick tillbaka en del av inköpskostnaden och eliminerade något onödigt ur mitt liv
  • Den nya ägaren fick en bra pryl till ett bra pris som förhoppningsvis fyllde ett behov
  • En sopstation (och naturen) slapp ytterligare en giftig sak att ta hand om (tills vidare)

Har du något (inte bara teknik) liggandes i någon låda som du inte längre använder men som fortfarande har ett bra andrahandsvärde som du egentligen borde sälja? Vad hindrar dig från att ta action redan idag?

Fördelar med att vara en late adopter

Det talas ofta om nyttan med early adopters det vill säga de personer som är först med att köpa och börja använda ny teknik. Däremot talas det sällan om nyttan av ”late adopters” som ofta går under det mindre smekfulla namnet ”late majority” eller ”laggards”.

Innan vi får oss själva att framstå som teknikhatare eller motsvarande vill vi poängtera att vi verkligen gillar ny och spännande teknik, och inte är sena att införskaffa denna om det finns ett otillfredsställt konkret behov, samt om den går att få tag på av bra kvalitet till rimligt pris.

Men idag tänkte vi slå ett slag för dem som inte har så bråttom, vilket faktiskt även stämmer in på oss ibland. Helgen som var fick vi nämligen en ny TV av fru Minimalists föräldrar som tröttnat på sin knappt två år gamla 42-tummare och skaffat en ny ännu plattare 52-tummare istället. Vi som inte tittar så mycket på TV hade egentligen inga planer på att byta ut vår fullt fungerande cirka 8 år gamla halvtjocka 32-tums plasma-TV men när vi nu utan kostnad och med leverans till dörren fick en ny så tackade vi såklart ja.

För att sammanfatta teknikrockaden så blev vi glada av att få en ny bättre TV, fru Minimalists föräldrar blev också glada och eliminerade eventuellt dåligt samvete då deras ganska nya med redundanta TV kommer till nytta hos någon de bryr sig om. Och den person som förhoppningsvis köper vår gamla TV på en Ta till vara-butik för en spottstyver blir förhoppningsvis glad hen med.

Hade alla personer velat och haft möjlighet att ligga i framkant hade det inte funnits någon andrahandsmarknad för teknik, kläder och prylar men tack vare alla ”late adopters” så kommer även det som annars hamnat på soptippen eller stått och samlat damm i ett förråd till användning och det är vi väldigt glada för.

Har du något utpräglat område där du är en ”late” men lika glad för det ”adopter” och i så fall vilket och av vilken anledning?