Etikettarkiv: kemikalier

EC och babypottning

I Sverige har barn generellt blöja upp i 3-4 årsåldern, vilket jämfört med många andra länder är länge. Med dagens blöjor hindras barn i större utsträckning från att bli blöjfria eftersom de inte känner att de gjort ifrån sig. Kan man få sin bebis att vilja bajsa på pottan bara är ett par månader gammal? Eller att kommunicera att det är dags att tömma blåsan innan bebisen kan prata? Ja visst! Det kallas babypottning eller Elimination Communication (EC).

När vi skrev inlägget Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel fick vi några kommentarer gällande EC/babypottning. Innan dess hade jag aldrig hört talas om fenomenet, men alla positiva kommentarer kring ämnet gjorde mig nyfiken. Jag läste artiklar på nätet och lånade även Ulrika Casselbrandts bok Bebis på pottan – din guide till EC och potträning. Vi började testa att rutinpotta bebis minimalist och efter ett par lyckade försök där kisset hamnade i handfatet var vi fast. Ett par veckor senare lånade vi även en potta från min syster, i vilken vi lyckats pricka såväl bajs som kiss vid det här laget.

Men, för dig som är lika novis på ämnet som jag var för några månader sedan, vad är egentligen EC eller babypottning? Till stor del handlar det om att lyssna på bebisens signaler och rutiner för när hen behöver kissa eller bajsa. Då tar du bebisen till handfatet, pottan eller toaletten, beroende på ålder och vilka rutiner ni har hemma. Bebisar föds med att kommunicera när de behöver kissa och bajsa, precis som de säger till när de är hungriga, trötta och vill ha närhet.

Vi började med det som i Ulrika Casselbrandts bok kallas för rutinpottning. Det innebär att vi erbjuder bebis minimalist handfatet eller pottan vid tillfällen då hon vanligtvis behöver kissa. Exempelvis i samband med blöjbyte, vilket även gjort att det inte känts som något betungande att göra. Eftersom hon bara är ett par månader gammal håller vi henne i grodposition över handfatet eller pottan, och säger samtidigt ett betingningsljud som kiss-kiss/ksss-ksss. De dagar vi är hemma babypottar vi numera även efter längre sömnperioder och en stund efter matning, eftersom hon vanligtvis behöver kissa då.

Det som jag fastnade för när det gäller babypottning, var i likhet med användandet av tygblöjor, nämligen att det inte behöver vara antingen eller, utan att det går att anpassa till den egna familjen och vardagen. Ni kan lägga det på en rimlig nivå som passar er. Det är även häftigt att känna att vi kommunicerar kring toalettbestyren med vår bebis som bara är ett par månader gammal. EC går dock att börja med även på äldre bebisar. Många slipper framför allt bajsblöjor genom att praktisera babypottning, bland annat eftersom bebisen tömmer tarmen bättre i grodposition.

Det finns även en positiv miljöaspekt med EC genom mindre blöjsopor. Antalet blöjor som går åt per dag minskar oftast, eftersom allt inte längre hamnar i blöjan, själva blöjperioden blir kortare, liksom potträningen enklare. Därmed främjar det även familjens ekonomi. Blöjeksem, förstoppning och urinvägsinfektion är också saker som lättare undviks genom babypottning. Det är dock viktigt att bebisen får styra, EC är för bebisens skull och på bebisens premisser.

Har du hört talas om eller praktiserat EC/babypottning och vad tycker du i så fall om det?

Mer information om EC och babypottning finns förutom i Ulrika Casselbrandts bok även på hemsidan blojfribebis.se. Våga prova och lycka till! :)

Tygblöjor vs kemikalieblöjor

37 svar

Vissa butiker vågar sticka ut hakan och skriva ”besprutade bananer” och ”obesprutade bananer” istället för bara ”bananer” respektive ”ekologiska bananer”. I likhet borde det finnas en skylt vid blöjorna med ”omiljövänliga blöjor” vid de vanliga blöjorna, och ”miljövänliga blöjor” vid tygblöjor. Tygblöjor finns vanligtvis inte ens i de stora matvarutbutikerna, dessa hyllplatser har väl de stora blöjmärkena sett till att köpa upp. Kanske tror många matvarutbutiker dessutom att tygblöjor är ålderdomligt, men jag tror snarare att det är framtiden! :)

I blogginlägget Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel, berättade jag att vi införskaffat tygblöjor från Imse Vimse och lovade att återkomma med en rapport. Det här med tygblöjor är ju en djungel med olika sorter som vikblöjor, skalblöjor, formsydda blöjor, pocketblöjor, allt-i-ett blöjor, one-size-blöjor mm. Vi har Imse Vimses Allt-i-ett-blöjor samt deras One Size-blöjor, båda är likvärdiga i smidighet enligt mig. De sistnämnda kan bebisen dock ha längre tid som namnet antyder, medan du behöver köpa större storlekar av de förstnämnda allt eftersom barnet växer. Vi har alltså skippat tygblöjor du viker själv och är helt klart nöjda med dessa ”latmansvarianter”. :)

Vi började använda tygblöjor när bebis minimalist var 5-6 veckor gammal och har sedan dess använt dessa 2-3 dagar i veckan. Vi är bekväma av oss och använder bara tygblöjor dagar då vi inte ska iväg på några längre utflykter. Dessutom har vi än så länge ett begränsat antal tygblöjor som gör att vi klarar oss ca två dagar innan det är dags att tvätta. Jag hänger upp blöjan (Allt-i-ett) eller inläggen (One Size) på tork när det är dags att byta blöja, och tvättar sedan tygblöjorna tillsammans med tvättlapparna i tyg. Nattetid har vi valt att alltid ha vanliga blöjor.

Jag är oerhört positivt överraskad över hur enkelt det är med tygblöjor. Visst blir det lite jobbigare när det är en bajsblöja som ska bytas och sköljas av, men vid alla andra tillfällen är det lika smidigt som att byta en vanlig blöja. Detta var något jag själv var skeptisk till vad gäller tygblöjor, att det skulle vara bökigt, omständigt och ta lång tid vid blöjbyten, men så är det inte. Dessutom finns det rispapper att lägga i blöjan för att underlätta hanteringen av just bajs. Vi kanske börjar med det när bebis minimalist börjar äta vanlig mat eller om bajsfrekvensen skulle öka markant. :)

Tygblöjor känns bra med tanke på miljön och de växande sopbergen, men också av ekonomiska skäl. Visst kostar de en del i inköp, men planerar du flera barn så tjänar du in kostnaden snabbt Dessutom är tygblöjor heta på andrahandsmarknaden, tro det eller ej. Kom ihåg att det inte behöver vara antingen eller när det kommer till tygblöjor vs vanliga blöjor. Det går att kombinera, vilket vi gör och kommer fortsätta göra. Jag tänker att varje dag med tygblöjor är en liten påse mindre sopor, och över tid kommer det bli många färre soppåsar än om vi bara använt vanliga blöjor. Liksom något färre blöjpaket att släpa hem från butiken. Dessutom är många av tygblöjorna väldigt snygga som du ser nedan. :)

Vad är din åsikt eller erfarenhet när det kommer till tygblöjor?

Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel

41 svar

6000 engångsblöjor och ett ton sopor som tar cirka 500 år att bryta ner. Det är vad vår bebis beräknas konsumera om vi använder engångsblöjor under hela hennes blöjperiod. Att engångsblöjor dessutom kan öka risken för urinvägsinfektion, blöjeksem, förstoppning och kan gosa in en rad hormonstörande kemikalier mot bebisens känsliga hud, gör det ändå märkligare att alternativen till engångsblöjor inte är vanligare i svenska hem.

Det här är det tredje inlägget i en serie där vi berättar hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Tidigare inlägg i serien är:
Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel
Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

Vi har införskaffat ett par tygblöjor i form av Imse Vimses Allt-i-ett-blöjor samt deras One Size-blöjor, se bild nedan. Jag är väldig nyfiken på att börja använda tygblöjorna framöver under dagar som jag och bebis minimalist till största del spenderar hemmavid. Nu första veckorna har vi dock använt engångsblöjor då hon behöver växa till sig lite för att använda tygblöjorna. Jag återkommer längre fram i vår med en rapport över hur vi upplever användandet av tygblöjor.

Ekologiska Naty har jag annars hört gott om vad gäller engångsblöjor, men de kan vara lite svåra att få tag på i fysiska butiker. En ekologisk engångsblöja sägs brytas ner på 4 år, jämfört med cirka 500 år för en vanliga engångsblöja.

Våtservetter kommer vi undvika när vi byter blöja hemma, men vi har det i skötväskan. Innan bebis minimalist kom var jag övertygad om att vi enbart skulle använda tvättlappar i tyg som vi köpt liksom klippt till av gamla handdukar som jag fållat i kanterna. Dock har det i praktiken blivit att vi ofta använder torra tvättlappar som vi blöter med ljummet vatten för att få bort det värsta kletet, efter att ha spolat rent under handfatet. Är det bara en kissblöja brukar vi inte tvätta alls om det inte var väldigt länge sedan sist.

Själva skötbordet är ett Ikea Sniglar som vi fått ärva av en vän till Herr Minimalist. Det fungerar fint i vårt rymliga badrum där vi bor nu. Eftersom vi inte vet hur länge vi kommer bo kvar i vår tvåa vill vi inte lägga mycket pengar på en mer avancerad eller dyr skötbordslösning. Vi har valt bort Ikeas plastiga, uppblåsbara skötbädd och har istället en skötbädd från Rätt Start. Jag letade länge efter en skötbädd av bra material och hittade tillslut den här fina skötbädden från Rätt Start. Rätt Starts skötbäddar är Öko-tex certifierade, tillverkade av 100% bomull med polyuretanfyllning, till skillnad från många andra skötbäddar som är fyllda med skumgummi med flamskyddsmedel, överdragna med illaluktande plastöverdrag. Att elefantmönstret på skötbädden är snyggt är en bonus. :)

På hyllan under skötbordet har vi samma typ av förvaringslådor som i vår byrå, men istället för kläder förvarar vi blöjor, tvättlappar och andra bebisprodukter där. Framöver kommer även tygblöjorna förvaras där.

Övriga badrumsprodukter som vi införskaffat till vår bebis är Weledas babyolja som kan användas som rengöring, återfuktning eller om det blir irriterat i blöjområdet. Vi har även en tub Inotyol-salva som alla föräldrar i bekantskapskretsen rekommenderade oss att införskaffa. I övrigt har vi bedömt badrumsprodukter som onödigt till en så liten bebis, men vi kanske har fel.

Vi har valt bort blöjhink och lägger än så länge blöjorna i vanliga soporna, ibland först i en egen påse om de luktar väldigt mycket. Vi får se om det fungerar i längden eller om det kommer lukta alldeles för mycket bajs, kiss och blöja i badrum och kök, haha. :)

Nu får det vara nog med kiss- och bajsprat. :) Vad är ditt bästa tips för blöjor och andra bebisprodukter relaterade till skötsel och rengöring?

Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel

13 svar

Det här är det andra inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi började med bebisens kläder, för att i detta inlägg berätta om bebisens sovplats. I nästa inlägg berättar vi om skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter om leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och jag vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Eftersom vi bor i en tvåa kommer bebisen sova i vårt sovrum så länge vi bor kvar. Spjälsängen är en begagnad från Ikea som vi fått ärva från Herr Minimalist bror. Dock tog vi genast bort den skumgummimadrass vi fick med sängen då skumgummi-produkter ofta är preparerade med flamskyddsmedel. Trycker du på skumgummi far små partiklar ut som inte är nedbrytbara i naturen. Vi valde att ersatta skumgummimadrassen med en mer naturlig madrass som är fylld med boveteskal från märket Bovete. Boveteskal är ett naturmaterial som transporterar bort fukt och ger ett behagligt sovklimat med jämn temperatur.

Det finns madrasser som kan klassas som ändå mer ekologiska, exempelvis hos Grön Interiör. Vi tyckte dock att bovetemadrassen kändes mer prisvärd, särskilt eftersom vi inte vet hur mycket eller länge barnet kommer sova i sin spjälsäng. Att Bovete är ett familjeägt svenskt företag hamnade också på plussidan. För den som undrar om bovetemadrassens ”korvar” känns konstiga så kan vi meddela att de trycks ihop i madrassöverdraget som du lägger madrassen i och jag upplever inte att de känns.

Ovanpå bovetemadrassen som du ser på bilden ovan, har vi lagt ett vanligt madrasskydd som skydd, vilket även skapar ett mjukt lager, det hade vi gjort oavsett madrassval. När det blir aktuellt kommer vi även använda ett öko-tex-certifierat madrasskydd fritt från PVC från märket Rätt Start, såväl i spjälsängen som i vår egen säng. Ikea säljer också madrasskydd men dels innehåller de syntetiskt gummi och dessutom har de en varningstext som säger: ”Skall ej placeras under bebisens huvud då materialet inte andas”. Därav valdes det bort, det kändes helt enkelt inte riktigt bra.

Till att börja med kommer vi försöka få bebisen att sova i ett babynest som antingen kan ligga i spjälsängen eller mellan våra kuddar i dubbelsängen. Vi har fått ett hemmasytt babynest av en vän vars barn bara ville sova hud mot hud, så det är oanvänt. Vi får se om vår bebis trivs bättre i det. Som täcke har vi en filt från det ekologiska klädmärket Geggamoja till att börja med. Såväl filten som snuttefilten som syns på bilderna kommer från Geggamoja och vi har haft dem liggandes i vår säng vid ett par tillfällen för att ta åt sig av våra dofter.

Sängkläder till spjälsängen har vi tre uppsättningar av med underlakan, påslakan och örngott. Två av dessa är ärvda och tvättade många gånger. En uppsättning fick vi ny i julklapp och den är tillverkad av ekologisk bomull. Även kudde och täcke finns som vi ärvt, men det blir aktuellt först senare om vi förstått det rätt.

Sedan tidigare har vi aldrig elektronik som mobiler, läsplattor etc i sovrummet, mer än korta stunder som när Herr Minimalist läser på sin Kindle. Istället ligger de på laddning ute i vardagsrummet om natten alternativt i våra återsamlingsplatser i bokhyllan. Det känns bra ur framför allt strålningssynvinkel att hålla dessa prylar utanför sovrummet, men även eftersom elektronik drar till sig damm.

Det första inköpet vi gjorde till vår bebis var barnvagnen, det andra var ett mjukisdjur som jag suktat efter länge, nämligen en Doddi från Geggamoja. Doddi har sedan dess tålmodigt väntat på sin nya vän som vi hoppas kommer inom kort. Detta är bebisens enda gosedjur förutom några mjuka skallror som jag snarare räknar som leksaker, mer om dessa i kommande blogginlägg.

Har du några ekorelaterade tips för sovrummet och bebisens sovplats?

Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel

17 svar

Det här är ett första inlägg i en serie där vi tänkte berätta hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi börjar med bebisens kläder, för att sedan gå in på bebisens sovplats, skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och vi vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.

Majoriteten av bebiskläder har vi haft förmånen att ärva. Främst från mina systerdöttrar men också från Herr Minimalist brorsbarn och vänner. När vi fått kläder har det ofta varit en hel påse kläder som vi sedan gått igenom och givit tillbaka alternativt skänkt kläderna vi inte velat ha till Stadsmissionen. Kläder med stora plasttryck har exempelvis valts bort oavsett hur fina, nya och söta de varit.

Vi har tvättat alla plagg i oparfymerat, allergitestat och miljömärkt tvättmedel och använder aldrig sköljmedel. Naturliga tvättmedel som tvättnötter är dock inget vi testat utan vår nivå är att göra bra val vad gäller tvättmedel och använda galltvål på vissa fläckar.

Vi har inte brytt oss om huruvida materialet i kläderna vi ärvt är ekologiskt eller inte utan sett de många fördelarna med att kläderna är begagnade och redan tvättade flera gånger. Vuxnas kläder kan ofta innehålla polyester vilket är en plast som inte är nedbrytbar i naturen, och i min mening inte heller skön mot kroppen. I bebiskläder har jag dock inte sett detta eller andra konstgjorda material i samma utsträckning, utan det flesta bodys och byxor tycks vara tillverkat av bomull, ekologisk eller vanlig. När vi framöver själva köper kläder till bebisen kommer såväl materialval som kvalitet vara i fokus. Förmodligen kommer vi köpa en hel del begagnade kläder av bra märken, som exempelvis Geggamoja, där vi gillar såväl materialval som stilrenheten och att det är ett svenskt företag.

Det som förvånat oss mest är mängden kläder alla tycks ha till sina bebisar. Bilden till inlägget visar i princip samtliga bebisplagg vi fått hittills. Visserligen har vi fått kläder i storlek 50, 56 och 62 samt behöver lite mer värmande klädesplagg än en familj som får en sommarbebis, men vi har lämnat iväg stora mängder till välgörenhet och känner ändå att vi har en gedigen och bra basgarderob till bebisens första månader. Vi försöker ha en stor del neutrala färger på kläderna, även om vi såklart påverkats av vilka plagg vi fått möjlighet att ärva.

Än så länge ryms bebisens kläder i storlek 50 och 56 i en byrålåda, och storlek 62 i en påse i min garderob. Vi tror att vi framöver kommer förvara majoriteten av bodys och pyjamas vid skötbordet i badrummet eftersom det förmodligen är där de oftast åker på och av.

Vad har du för tips och råd att ge vad gäller bebiskläder?

Minimalisterna blir Miljonärerna

2 svar

Rubriken är ett exempel på klickfiske, ett av 2014 års nyord som Språkrådet nyligen aviserat. Med klickfiske menas att man använder sig av en lockande eller avsiktligt vilseledande rubrik för att locka till klick. :)

Ett ord som vi hört och själva använt i ett par år och skrivit om så sent som här om veckan i inlägget Step by step, är plastbantning, som nu blivit ett officiellt ord. Kul att det uppmärksammas och får spridning även på detta sätt. Språkrådet har givit ordet plastbanta betydelsen:

Minska mängden plast i sin omgivning för att undvika giftiga kemikalier.

Matnationalism är ett annat roligt nyord för 2014. Enligt Språkrådet betyder det:

Föreställning om att mat producerad i det egna landet alltid är bättre än importerad mat, till exempel ur miljö- eller djurskyddssynpunkt.

Här får du gå till dig själv för att veta vilken matnäring du anser viktigast att stödja. Närproducerat stödjer produktionen i närområdet, kan bidra till ett öppet landskap liksom sysselsättning i området. Hur stor region som avses i ordet närproduktion finns det inga regler kring, det kan omfatta din lilla semesterort, hela Sverige eller Norden. I begreppet närproducerat finns heller inget som säger hur produktionen gått till, om den är ekologisk eller oekologisk. När det gäller miljöpåverkan från det vi äter är inte transporterna och de ibland långa frakterna det stora problemet, utan den största miljöpåverkan sker i själva produktionen. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar av en enda gröda belastar miljön mer.

I övrigt tycker jag krislåda var ett intressant nyord som avser en låda som innehåller saker en person behöver för överlevnad vid en kris. Jag kanske ska skicka in som förslag till Språkrådet att ”tremånaderslåda” blir ett nyord till år 2015? Med beskrivningen:

En låda som innehåller saker en person tror sig klara sig utan men vill se om hen saknar under de kommande tre månaderna.

Vilket ord skulle du vilja se som nyord för år 2015?

Step by step

44 svar

Vi försöker steg för steg att minska ner på plasten här hemma. Det går långsamt av olika anledningar, men vi pratar en hel del om det vilket gör att det ständigt finns på vår radar.

I helgen tog vi ett för oss stort steg i rätt riktning genom att köpa hem matlådor och förvaringslådor i glas. Antalet vi köpte täcker inte hela vårt behov av matlådor och förvaringslådor, men vi testar dessa som är ett första steg i rätt riktning. Vi rensade samtidigt ut en hel del plastlådor och förmodligen blir det ändå fler framöver om vi märker att de i plast inte längre används.

Sedan tidigare lägger vi aldrig varm mat i våra plastmatådor utan låter alltid maten svalna först. Mat som förvarats i plastmatlåda värmer vi alltid på tallrikar oavsett om vi är hemma eller på jobbet. Dock kan säkert vissa kemikalier flytta sig från plasten till maten trots dessa försiktighetsåtgärder. Och det finns ju även andra nackdelar med plast, inte minst att många plaster är svåra att bryta ner och därför sprider gifter i vår natur.

En annan milstolpe var att byta ut våra tre skärbrädor i mjukplast. Visst är de smidigt att kunna böja skärbrädan och enkelt hälla i de hackade grönsakerna i stekpannan, men i övrigt har jag svårt att se fördelar skärbrädor i plast och tycker dessutom att de är fula. Nu köpte vi en större och en mindre skärbräda i bambu eftersom det ska vara naturligt bakteriedödande material som dessutom är lättskött. Dessutom är de betydligt snyggare och kommer kunna ställas fram på bordet som underlägg om man skurit upp gurka eller tomat som pålägg etc.

Vi har även under helgen rensat bort tre Margrethe-skålar i olika storlekar då vi upptäckt att vi inte använder alla sex Margrethe-skålar eftersom vi även har ett par liknande skålar i stål.

I samma veva var vi ute efter en snygg soppslev i stål samt stekspade då detta är de två köksredskap vi har kvar i plast i dagsläget. Tyvärr hittade vi inget av detta vid helgens plastbantningstur utan det är kvar på radarn. :)

Har du några prylar du nyligen bytt ut mot andra material än plast? Eller något specifikt du vill byta ut inom kort?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: