Etikettarkiv: barn

Barnrummen som försvann

Vi har fått många frågor om barnrummen; hur inreder vi, delar barnen rum, hur förvaras leksaker, hur ser det ut mm. Ja, hur blev det egentligen så här en månad efter inflytt?

Faktum är att barnrummen försvann, typ. :) Vi hade tänkt att ett av sovrummen på övre plan skulle bli sovrum till båda barnen och ett annat lekrum. Vi planerade även att ha en mindre lekdel i ena delen av vardagsrummet nere. Men så blev det inte alls.

Vi började funderade kring lite större frågor; ”vad är våra ledord för hemmet, hur vill vi att bostaden ska kännas?”. Förutom att vi vill att hemmet ska upplevas lugnt och luftigt, så vill vi att det ska kännas barnvänligt. Det var ju trots allt till stor del för barnens skull som vi flyttade till hus. När vi landat i det tog vi ner samtliga barnens leksaker och skapade en större lekhörna i vardagsrummet istället. Barnen vill mestadels vara i närheten av där vi är och då passar det bäst med ett lekrum på nedervåningen. De flesta av våra gäster har också barn och då kan de leka medan vi sitter kvar i köket eller hänger i soffdelen av vardagsrummet.

Så vi har helt enkelt delat upp vardagsrummet i två delar; en del med soffa, soffbord och braskamin mm och en del för alla barnens möbler och leksaker. För att slippa frågor om var saker kommer ifrån i kommentarsfältet så skriver vi ut det i inlägget. Det betyder inte att vi fått alla saker gratis eller är sponsrade. Det vi fått är bordet och två större förvaringskorgar från Babyshop men övrigt är köpt och betalt själva second hand eller nytt.

Så, let’s go husesyn i barnens lekhörna i vardagsrummet! :)

Brio-ugnen till höger i bilden ovan och tillhörande diskbänk köpte vi på Blocket för ett par år sedan. Ugnen hade vi även när vi bodde i lägenheten. Diskbänken köptes samtidigt men visade sig inte få plats på något bra sätt då, så den förvarades i vårt förråd fram tills husflytten.

De två bokhyllorna mot mönstrade väggen är från Ikea, en av den hade vi även i lägenheten och vid flytten köpte vi ytterligare en på Blocket. Vi har satt i lådor i dem för ett lugnare intryck. Där förvaras pussel, pysselböcker, och lite leksaker, men de flesta lådor är i dagsläget tomma.

Bordet och pallarna är som nämnt från babyshop.se. De har blivit poppis bland både våra barn och kompisars barn. Om det inte pysslas vid det så bjuds det på virkat fika (fått från min fd kollega samt köpt på Tradera) eller leks affär med kassapparat (loppisköp) mm.

En dag när barnen kom hem från förskolan satt spökena och fikade. ;)

I vårt hus ekar det mycket, kanske för att vi har det så luftigt ;) så ett par mattor och andra textilier är ett måste. Barnmattan finns på flera ställen, googla ”Matta kids concept edvin skog” så hittar du. Jag gillar att den är dov i färgerna men ändå ser ut som en barnmatta. 

Lektältet och den runda kudden köptes på en loppis i våras. De andra kuddarna är av ekologisk bomull och går att tvätta och finns bland annat här. Lektältet hade vi även i lägenheten och det är väldigt lätt att plocka ihop och lägga undan vilket var smidigt när vi bodde mindre.

Spökena bor vanligtvis i tältet.

Bokhyllan du ser nedan som ser ut som ett hus är från märket Alice & Fox. Jag hade bevakning på Blocket på den hela sommaren men den dök aldrig upp så jag köpte en ny hos Jollyroom.

De stora förvaringskorgarna kommer som nämnt från Babyshop. Den svart-vita som syns på översta bilden är från märket Ferm Living och är i GOTS-certifierad ekologisk bomull, i den förvaras duplo. Den mer färgglada nedan är från Littlephant (älskar mönstret och färgerna!), i den förvaras barnens tågbana. Båda korgarna är mjuka, stabila och känns kvalitativa.

Men vad händer här näst, kommer det se ut som på fotona även framöver?

Nej, inte alls. Vi får förmodligen anledning att återkomma till barnrummet, eller kanske barnrummen (liksom övriga delar av hemmet såklart). Inom de närmsta månaderna kommer vi måla den mönstrade väggen i vardagsrummet vit vilket kommer göra hela rummet lugnare. Likaså är tanken att ha canvastavlor på barnen på den väggen.

När vi sedan gör i ordning ett sovrum till barnen på övre plan (de sover nu i vårt sovrum) med riktig barnsäng mm. Så är planen att vissa av barnens möbler och leksaker som nu är i vardagsrummet ska flytta dit. Förmodligen lektältet, en bokhylla, lite böcker mm.

Är du inredningsintresserad och har något tips utifrån det du ser och läser ovan, så får du gärna kommentera och ge tips! :)

Har du funderat över dina ledord för ditt hem? :)

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Vara ute i skogen med barn

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Vi får en hel del frågor kring att vi spenderar mycket tid i skogen med våra barn, något som vi främst visar upp på Instagram där vi är mer personliga och visar mer av vår vardag. Frågor kring vad man kan göra, hålla till, vad man ska tänka på mm.

Vi vill att våra barn ska bry sig om naturen som vuxna, och sannolikheten för det ökar ju alltså då om vi spenderar tid där med dem som barn. Vi upplever själva skogen som en harmonisk och lugn plats att vistas på, vilket känns skönt och viktigt utifrån all stress och allt brus som finns i ens närhet idag och som är svårt att helt komma ifrån i vardagen.

”Rikast är den vars nöjen kostar minst”

Ett citat från Henry David Thoreau som passar bra när det gäller att uppskatta skogen. Men för att bli lite mer konkreta när det gäller att vara i skogen med små barn kommer här några tips (våra barn är 2 år respektive 3,5 år nu):

  • Resan är målet. Det spelar ingen roll hur många hundrameter eller km ni går, om ni inte hann dit du tänkt eller kom fram till den perfekta rastplatsen. Det viktigaste är att ta det i barnens takt och att se resan som målet. Sen kan man såklart locka dem framåt på diverse sätt så man slipper spendera hela skogsturen på grusvägen intill skogen bara för att det råkar finnas vattenpölar, stenar eller blåbär att plocka. ;)
  • God matsäck. En av höjdpunkterna är ändå att sätta sig i en skogsglänta, rulla ut liggunderlaget och plocka fram matsäcken. Vi brukar ha matmuffins eller smörgåsar med pålägg, frukt och ibland russin för att hålla humöret uppe. Men här funkar vad som helst, kalla pannkakor, smoothie, klämmis, pastasallad, grönsaksstavar etc. Vi har alltid te i vår to-go-mugg till oss vuxna, vatten och/eller varm choklad till barnen beroende på årstid.

I övrigt tycker vi inte det är så många ”måsten” att tänka på. Det behövs inga speciella skor eller kläder för att gå på vanliga skogsstigar, utan klä er efter väder. Men här är några andra tips som kan göra utflykten ändå roligare och trevligare:

  • Bärsele. Är barnen små kan det vara en bra back up att ha bärsele eller lära dem åka på en vuxens axlar. Bärsele på ryggen fungerar fortfarande med lillebror men gränsfall med storasyster. Sjal, bärstol eller en stark famn fungerar såklart också. ;)
  • Skattsamlare. Ta med en turkisk yoghurt-burk eller annan lämplig hink med lock för att lägga ”skatter” ni hittar i skogen som kottar, fina stenar, löv, blommor etc. Klipp ett hål i burkens lock så kan ni lägga ner skatterna i hålet men de åker inte ur om hinken ramlar. Eller ta med en creme fraiche-burk att studera en myra eller gråsugga i en stund, som naturligtvis släpps tillbaka i naturen.

  • Skogsmemory. Om du har ett gammalt memory-spel som du kan tänka dig att ”offra” kan du göra hål och sätta i snöre i det ena kortet i paret. Häng upp korten på grenar i skogen, barnen får kortet utan snöre och letar sedan efter rätt bild för att hitta ett par. Det här kan såklart göras hemma i trädgården också. :)
  • Sittunderlag. Eller liggunderlag (eller en picknickfilt) är väldigt skönt för att slippa sitta på marken. Det är värt att släpa på när det är dags för höjdpunkten – matsäckspaus. Det finns små hopvikbara sittunderlag som tar liten plats om man vill packa minimalistiskt. ;) Vi kör vanligt liggunderlag då vi äger det sedan våra fjällvandringar.

Vill man komma ut med familjen i skogen regelbundet kan jag varmt rekommendera att gå med i Friluftsfrämjandet som har SkogsknoppSkogsknytte och Skogsmulle (beroende på barnens ålder mm). Det tycker vi har varit bra för att komma ut regelbundet året runt även när vädret inte är strålande eller energin på topp. Samt för att träffa andra familjer som gillar att vara ute i naturen.

Vad är ditt bästa tips vid skogsturer med små barn?

Låt leksakerna åka på semester

Känner du att du ständigt försöker rensa bland barnens leksaker utan vidare framgång? Att barnrummet är överbelamrat med leksaker? Eller att barnet leker med något i två minuter innan hen går vidare till nästa för det finns oändliga alternativ av olika leksaker där hemma? Då kan knepet vara att låta barnens leksaker åka på semester, eller rotera leksaker inom eller utanför hemmet. Läs vidare så berättar jag mer! :)

Att fråga barnen vilka leksaker som ska få åka på semester kan nämligen vara enklare än att få barnen att fatta slutgiltigt beslut om att göra sig av med leksaker för all framtid. Lite som att många vuxna hellre lägger sakerna i en tremånaderslåda eller kanske-låda innan slutligt beslut.

Vi har exempelvis valt att inte ha vår tågbana i trä i lägenheten då den är skrymmande fysiskt. Istället har vi den i källaren och plockar upp någon vecka i månaden. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat åker den ner på semester i förrådet igen. Samma sak med vissa böcker, men där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. ;)

Vi har även låtit vissa saker semestra permanent hos exempelvis mormor och morfar. Kanske har du en sommarstuga eller annan plats där barnen vistas frekvent, dit vissa av leksakerna kan semestra permanent. Då minskar du åtminstone leksaksberget där hemma och får enklare städning i barnrummen, eller andra rum där ni förvarar leksakerna. När vår låda med duplo började svämma över valde vi att ta en påse med duplo till barnens mormor och morfar där det är (var ;) ) mer sparsamt med leksaker.

Men det kan såklart också vara en hel låda med blandade leksaker som för tillfället inte är så intressanta, som läggs undan. Eller hälften av alla pussel eller något annat man har många likartade uppsättningar av. Om de ställs undan glöms leksaker tillfälligt bort av barnen efter en tid, och när de kommer fram upplevs de som nya igen.

Visar det sig att barnen inte alls saknat det som tagits bort kan du enkelt skänka bort det. De får då helt enkelt åka på permanent semester till en välgörenhetsorganisation och förhoppningsvis lekas mer med av något annat barn. Sälja är förstås också ett alternativ vid dyrare leksaker.

Man kan också bara rotera leksaker inom bostadens fyra väggar. Att en låda med leksaker, tågbanan eller legot som brukar vara på övervåningen, placeras inne hos lillebror eller byter plats till något annat rum där barnen brukar vistas. Så tror jag vi kommer göra när vi flyttar till hus då vi planerar att ha en liten leksakshörna i vardagsrummet på nedre plan och ett lekrum i ett av barnrummen på övre plan (det andra barnrummet blir sovrum för båda barnen). Då upplever barnen variation utan att det behöver införskaffas nya leksaker.

En fördel med färre leksaker är att det ofta blir lättare att skapa en plats för varje sak, men också för barnen att veta var varje sak hör hemma. Och med lättstädad förvaring blir tröskeln lägre att städa undan leksakerna. För såväl barn som vuxna.

Har dina barn några leksaker som kan få åka på en kortare eller längre semester?

Montessoriförskola och minimalism

Den här veckan har våra barn gått sina sista dagar på den förskola som varit deras vardag och trygghet de senaste åren. Storasysters i nästan två år och lillebrors i knappt ett. Vi har valt att ha våra barn på en Montessoriförskola. Jag kom på att jag nog aldrig skrivit om det valet tidigare, så jag gör det nu. ;)

När vi läste på om olika förskolor och pedagogiska inriktningar inför förskolevalet för ca 3 år sedan fastnade vi för just Montessoripedagogiken. Det kändes som den låg i linje med vår minimalistiska livsstil och förskolan var dessutom liten (ca 30 barn). Förskolan låg tyvärr i en annan stadsdel 15 minuters promenad från vår bostad, men vi tyckte fördelarna övervägde den dagliga promenaden.

Montessori har verkligen fungerat fint med våra barn trots att de är väldigt olika. Kanske känner barnen igen sig från hemmiljön i den praktiska delen med färre leksaker och naturmaterial.  ”Hjälp mig att göra det själv” eller ”Hjälp mig att hjälpa mig själv” är en grund inom Montessori som menar att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen behöver var och en klara på egen hand. Lite som med minimalism – det brukar inte vara så lyckat att tvinga någon att bli minimalist, men man kan agera förebild, inspirera och visa på fördelarna, och på så vis få med sig andra på samma spår. :)

Leksaker i trä och där allt har en given plats.

Nedan är några av delarna vi gillat med Montessoripedagogiken, några av tankarna finns säkert med även i hur vanliga förskolor utan specifik inriktning jobbar.

Minimerat. Material och leksaker finns i få uppsättningar och har sin särskilda plats i rummet. Sakerna i förskolan är noga utvalt och har ofta flera syften. Med få uppsättningar lär sig barn att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Jag har besökt 5-6 förskolor totalt och min upplevelse är att Montessoriförskolor har färre men mer noga utvalda leksaker och arbetsmaterial.

Fantasifullt. För mycket ”färdiga” leksaker minskar fantasin hos barn och att leksaken i sig fascinerar barnen och styr hur de ska leka med den, mer än att de själva får använda sin fantasi och leka och fantisera kring saken. För många leksaker generellt skapar överstimulation och hämmar mer än inspirerar till lek och lärande. Någon som aldrig varit på en Montessori-förskola kan nog tycka att vissa leksaker och arbetsmaterial ser märkliga ut, men det fina är att det finns en djupare tanke bakom konstruktionen och samma sak fyller flera syften.

Ordningsamt. Alla saker har en specifik plats. Alla leksaker, böcker och arbetsmaterial finns i små hyllor, skålar och brickor i barnens höjd. Det gör det enkelt att plocka undan och städa för stora och små. Det barn som använt ett material, har ansvar för att det kommer på sin plats igen. Barnen lär sig att allt hör hemma på en bestämd plats och att plocka undan sakerna när man är klar innan man börjar med nästa aktivitet.

Naturmaterial. Allt material är av god kvalitet och hellre i naturmaterial än plast. Stor del av allt material fyller flera funktioner. Ofta arbetar små barn sensoriskt med det, sedan använder äldre barn samma material för intellektuell förståelse. Bra tanke för just barnsaker som annars har en förmåga att ha en kort användningstid eftersom barn utvecklas och tröttnar snabbt.

Jag är osäker på om det är generellt för Montessoriförskolor att inte ha surfplatta, tv etc, men vår förskola har varit väldigt analog vilket jag tycker varit mer positivt än negativt. Vi tillhör de gammalmodiga som inte tycker surfplatta och tv hör hemma på en förskola. ;) De flesta barn kommer ändå i kontakt med skärmar i tillräcklig omfattning i andra sammanhang.

Montessori passar alla barn (nästan) men långt ifrån alla föräldrar. ;)

Vi kommer försöka inreda barnrummet i vårt hus med Montessoripedagogiken i åtanke. Om du har inrett ett barnrum med Montessori som inspiration får du gärna kommentera nedan eller skicka ett mejl om val du gjort.

Till hösten väntar nya äventyr på en vanlig förskola i det bostadsområde dit vi flyttar. Det ska bli intressant att möta en annan typ av pedagogik och leksaker. Den förskolan besökte vi tidigare idag och det kommer vara över dubbelt så många barn där. Men barn är anpassningsbara och jag vet att vi framför allt flyttar mot något, inte från något.

En och annan tår fälldes efter avskedet av nuvarande förskola och pedagoger. Jag tröstar mig med att allt i livet är föränderligt. Inget i tillvaron är bestående, varken människan själv, känslor, upplevelser eller saker. Allt förändras hela tiden och det är bara att följa med, justera när det blir fel och försöka påverka i en riktning man tror på utifrån den information man har.

Har du någon erfarenhet av Montessoripedagogik och reflekterat över kopplingen till minimalism?

Frågor om huset – barn, trygghet och förväntningar

Här kommer det sista av tre fråge-inlägg kring vårt husköp där vi besvarar alla de frågor som kommit via blogg, Instagram och stories. I det här inlägget kommer vi fokusera på frågor som rör barnen, vad får de för leksaker i trädgården, kommer de fortsätta dela rum och vad vi ser fram emot ur barnens synvinkel?

Vad kommer ni ha för sysselsättning och leksaker för barnen i trädgården?

Storassyster har sedan hon förstod att vi kommer flytta till huset sagt att hon vill ha en studsmatta, samt bollar i olika storlekar. ;) Mamman vill även ha ett fotbollsmål till bollarna, så det kommer det också att bli.

Gungställning, klätterställning, lekstuga skippar vi. Åtminstone initialt. Vi får nyttja gungställningar etc i områdets lekparker istället. 50 meter från huset finns en sandlåda, så det behöver vi inte ha själva.

Idag har vi en kommunal plaskdamm i en stor lekpark 10 minuters promenad från lägenheten. Kanske vill man ha någon form av plaskpool om sommaren blir varm nu när vi kommer spendera mer tid hemmavid om somrarna. Finns det någon plaskpool som är bättre ur kemikaliesynvinkel med tanke på att de oftast är i mjukplast? Tipsa oss gärna nedan i så fall.

Bra tomt med plats för mycket lek.

Kommer barnen få varsitt rum eller fortsätta sova tillsammans?

Vi planerar att göra ett lugnt barnsovrum med sängar, böcker och dova färger. Samt ett kombinerat lekrum och gästrum med mer färg och blandade leksaker.

De får dela rum men kommer få nya (eller bättre begagnade) sängar. Vi vill att en förälder ska kunna lägga båda barnen samtidigt och våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnat, därav får de fortsätta dela rum. Vi har inte bestämt om det blir två barnsängar, två vanliga 90-madrasser eller någon form av våningssäng etc, men vi behöver byta ut spjälsängarna vi har nu då barnen vuxit ur dem. Även om barnen alltid somnar bredvid varandra så sover de i praktiken bara ett par timmar tillsammans innan lillebror vaknar och kommer över till vår säng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Vad ser barnen mest fram emot?

Förutom studsmattan så ser de fram emot att ha en trädgård att bara springa ut på. Nu när de är 2 år respektive 3,5 år så märker vi att de har mycket spring i benen som de inte riktigt får utlopp för i vår lilla lägenhet. Och vi föräldrar är inte alltid sugna på att packa ihop oss och göra (ännu en) utflykt till lekparken på kvällen. Så lättillgängligheten till utomhuslek tror jag de ser fram emot, även om de kanske inte uttryckt det precis så själva. ;)

Sen har ett par av våra närmaste vänner med barn i samma ålder köpt bostad i samma område, endast 5 minuters promenad från vårt hus. Så barnen ser fram emot att ha nära till varandra och inte som idag, 10 minuter med bil eller 15 minuter med buss emellan.

Vad kommer barnen att sakna?

Jag tror de kommer sakna våra två stora närliggande lekparker varav en har en plaskdamm. Några förskolevänner kommer också saknas initialt, liksom förskolepedagoger. Men vi önskade flytta innan barnen blev äldre och fått nära vänner i området, vilket vi tror vi gör precis på håret nu.

Kommer ni göra färre utflykter med barnen till naturen och skogen nu när ni köpt hus?

Hmm…å ena sidan ja. Jag tror att vi kommer vara nöjdare med att ta det lugnt hemma. Inte känna att vi behöver göra en utflykt. Vilket jag verkligen ser fram emot! Och å andra sidan nej. För vi kommer nu bo på gångavstånd från skogen, vi pratar bara 200-300 meter bort från en stor svampskog. Intresset för att göra skogsutflykter kommer inte att avta och nu när tröskeln är lägre så borde det kunna bli att vi hänger där mer.

Man flyttar ju ofta till hus för barnens skull, vad ser ni fram emot mest utifrån den synvinkeln?

Ja, men visst är det så. Hade vi inte haft barn hade vi gärna bott i lägenhet mer centralt. Som vi skrev i något tidigare inlägg så skämtar vi redan om att vi kanske flyttar tillbaka till vårt lägenhetsområde när barnen flyttat hemifrån. Men nu är det en livsfas på 10-20 år som vi verkligen ser fram emot att bo i hus, mycket för barnens skull.

Jag ser mest fram emot tomten/trädgården. Att kunna öppna dörren så är helgen gjord. Vi behöver inte köra projekt utflykt till lekplats varje ledig dag. Samma sak på sommaren, att bara kunna vara ledig hemma och känna att det räcker. Att inte behöver projektleda utflykter varje dag man är hemma på sommaren.

Men också barnvänligheten i området. Jag hoppas att det finns andra barn i våra barns ålder att leka med så de får närhet till vänner. Tanken på att de kan lära känna barn i husen bredvid och i framtiden blir ett litet gäng som håller ihop, går i och till skolan tillsammans kan göra mig tårögd. Att få ge sina barn det, det ser jag fram emot.

Hur tänker ni kring val av förskola, inriktning etc?

Våra barn går på en Montessori-förskola i dagsläget, vilket passat dem båda väldigt bra. Någon sådan inrikting finns inte i vårt kommande bostadsområde. Vi har en kommunal förskola och en privat att välja på som ligger närmast vårt hus, vi får se vilken av dem det blir, men ingen av dem har någon speciell inriktning etc.

Nu sätter vi punkt för omgångarna med frågestunder kring husköpet. Vi flyttar in i huset i slutet av augusti och vi kommer säkerligen få anledning att återkomma till och skriva mer specifikt om flytten, renovering, barnrum eller kanske trädgården i andra inlägg i framtiden.

Spara pengar till barnen

I de tidigare inläggen kring investeringar har jag främst fokuserat på hur jag hanterar mitt eget sparande. Men vi har även ett sparande till barnen i form av deras barnbidrag som jag sköter. Just nu när vi bor så litet och billigt har vi valt att spara hela barnbidraget, hur det blir i framgent med högre boendekostnader och större barn som är dyrare i drift får framtiden utvisa.

Här kommer 7 tips och tankar kring barnsparande utifrån hur vi själva gör:

  • Tid. När det gäller sparande till barn så har det oftast gåvan som stavas tid. Väljer du att spara hela barnbidraget i 18 år och har en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, kommer du (eller barnet) att ha drygt en halv miljon kronor på barnets 18-årsdag (schhyyy, säg inte detta till dina barn ;) ).
  • Risktagande. När tidshorisonten är lång kan man ta högre risk än om pengarna kommer att behövas i närtid. Därför har vi allt barnsparande i framför allt aktiefonder men också i aktier, inget på vanligt sparkonto eller i räntefonder.
  • Relatera. De aktier vi köper är aktier som vi tror att barnen själva kommer kunna relatera till som bolag eller utifrån tjänsten/produkten. Detta gör vi för att i framtiden kunna prata om aktier och försöka skapa en relation till och förståelse för investeringar.
  • Utdelningar. Jag försöker även ha med ett par aktier som ger 3-4 % utdelning varje år. Med bra direktavkastning får kontot automatiskt en liten extra påfyllning att investera varje år.
  • Automatisering. Även om investeringar är roligt så vill jag inte göra tidskrävande, manuell handpåläggning varje gång barnbidraget kommer. Insättningar varje månad i ca 18 års tid ger över 200 köptillfällen och därmed väldigt många beslut. Med automatisk överföring från lönekontot och automatiskt månadssparande i fonder kan jag lägga mindre tid och energi på beslutsfattande och bearbetning av ny information, och ändå få pengarna att växa. 
  • ISK. Vi sparar i ett ISK men det går lika bra (kanske bättre?) i den snarlika sparformen Kapitalförsäkring. Fördelen med det sistnämnda är att man kan ange barn som förmånstagare vid dödsfall. Nu med vårt ISK i mitt namn så skulle barnen ärva pengarna direkt eftersom jag och Herr Minimalist inte är gifta.
  • Gemensamt. Vi har ett gemensamt ISK till båda barnen för att undvika att pengarna växer olika som de kan göra om man har ett konto till vardera barn. Att ISK står på mig gör att barnen inte automatiskt får tillgång till eller övertar sparandet när de blir myndiga utan vi kan styra det utifrån behov. Det kan ju skilja väldigt mycket när man väljer att exempelvis studera, flytta hemifrån eller ta körkort etc (behöver man ens körkort om 15-20 år ;) ).

När barnen blir äldre tänker jag att vi ska prata kring ekonomi, sparande och pengar med dem. Jag tycker det är ett ämne som är tråkigt tabubelagt i Sverige och att det verkar pratas för lite om privatekonomi i skolan. Trots att det genomsyrar hela samhället och kan påverka våra liv och framtid så otroligt mycket. Men något slags ansvar har väl även vi föräldrar att försöka lära barnen att ha respekt för pengar.

Hur har du tänkt kring ditt/dina barns sparande?

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Det beskrivna ovan är helt och hållet hur vi (eller snarare jag ;) ) valt att lägga upp våra barns sparande.