Etikettarkiv: barn

Låt leksakerna åka på semester

Känner du att du ständigt försöker rensa bland barnens leksaker utan vidare framgång? Att barnrummet är överbelamrat med leksaker? Eller att barnet leker med något i två minuter innan hen går vidare till nästa för det finns oändliga alternativ av olika leksaker där hemma? Då kan knepet vara att låta barnens leksaker åka på semester, eller rotera leksaker inom eller utanför hemmet. Läs vidare så berättar jag mer! :)

Att fråga barnen vilka leksaker som ska få åka på semester kan nämligen vara enklare än att få barnen att fatta slutgiltigt beslut om att göra sig av med leksaker för all framtid. Lite som att många vuxna hellre lägger sakerna i en tremånaderslåda eller kanske-låda innan slutligt beslut.

Vi har exempelvis valt att inte ha vår tågbana i trä i lägenheten då den är skrymmande fysiskt. Istället har vi den i källaren och plockar upp någon vecka i månaden. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat åker den ner på semester i förrådet igen. Samma sak med vissa böcker, men där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. ;)

Vi har även låtit vissa saker semestra permanent hos exempelvis mormor och morfar. Kanske har du en sommarstuga eller annan plats där barnen vistas frekvent, dit vissa av leksakerna kan semestra permanent. Då minskar du åtminstone leksaksberget där hemma och får enklare städning i barnrummen, eller andra rum där ni förvarar leksakerna. När vår låda med duplo började svämma över valde vi att ta en påse med duplo till barnens mormor och morfar där det är (var ;) ) mer sparsamt med leksaker.

Men det kan såklart också vara en hel låda med blandade leksaker som för tillfället inte är så intressanta, som läggs undan. Eller hälften av alla pussel eller något annat man har många likartade uppsättningar av. Om de ställs undan glöms leksaker tillfälligt bort av barnen efter en tid, och när de kommer fram upplevs de som nya igen.

Visar det sig att barnen inte alls saknat det som tagits bort kan du enkelt skänka bort det. De får då helt enkelt åka på permanent semester till en välgörenhetsorganisation och förhoppningsvis lekas mer med av något annat barn. Sälja är förstås också ett alternativ vid dyrare leksaker.

Man kan också bara rotera leksaker inom bostadens fyra väggar. Att en låda med leksaker, tågbanan eller legot som brukar vara på övervåningen, placeras inne hos lillebror eller byter plats till något annat rum där barnen brukar vistas. Så tror jag vi kommer göra när vi flyttar till hus då vi planerar att ha en liten leksakshörna i vardagsrummet på nedre plan och ett lekrum i ett av barnrummen på övre plan (det andra barnrummet blir sovrum för båda barnen). Då upplever barnen variation utan att det behöver införskaffas nya leksaker.

En fördel med färre leksaker är att det ofta blir lättare att skapa en plats för varje sak, men också för barnen att veta var varje sak hör hemma. Och med lättstädad förvaring blir tröskeln lägre att städa undan leksakerna. För såväl barn som vuxna.

Har dina barn några leksaker som kan få åka på en kortare eller längre semester?

Montessoriförskola och minimalism

Den här veckan har våra barn gått sina sista dagar på den förskola som varit deras vardag och trygghet de senaste åren. Storasysters i nästan två år och lillebrors i knappt ett. Vi har valt att ha våra barn på en Montessoriförskola. Jag kom på att jag nog aldrig skrivit om det valet tidigare, så jag gör det nu. ;)

När vi läste på om olika förskolor och pedagogiska inriktningar inför förskolevalet för ca 3 år sedan fastnade vi för just Montessoripedagogiken. Det kändes som den låg i linje med vår minimalistiska livsstil och förskolan var dessutom liten (ca 30 barn). Förskolan låg tyvärr i en annan stadsdel 15 minuters promenad från vår bostad, men vi tyckte fördelarna övervägde den dagliga promenaden.

Montessori har verkligen fungerat fint med våra barn trots att de är väldigt olika. Kanske känner barnen igen sig från hemmiljön i den praktiska delen med färre leksaker och naturmaterial.  ”Hjälp mig att göra det själv” eller ”Hjälp mig att hjälpa mig själv” är en grund inom Montessori som menar att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen behöver var och en klara på egen hand. Lite som med minimalism – det brukar inte vara så lyckat att tvinga någon att bli minimalist, men man kan agera förebild, inspirera och visa på fördelarna, och på så vis få med sig andra på samma spår. :)

Leksaker i trä och där allt har en given plats.

Nedan är några av delarna vi gillat med Montessoripedagogiken, några av tankarna finns säkert med även i hur vanliga förskolor utan specifik inriktning jobbar.

Minimerat. Material och leksaker finns i få uppsättningar och har sin särskilda plats i rummet. Sakerna i förskolan är noga utvalt och har ofta flera syften. Med få uppsättningar lär sig barn att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Jag har besökt 5-6 förskolor totalt och min upplevelse är att Montessoriförskolor har färre men mer noga utvalda leksaker och arbetsmaterial.

Fantasifullt. För mycket ”färdiga” leksaker minskar fantasin hos barn och att leksaken i sig fascinerar barnen och styr hur de ska leka med den, mer än att de själva får använda sin fantasi och leka och fantisera kring saken. För många leksaker generellt skapar överstimulation och hämmar mer än inspirerar till lek och lärande. Någon som aldrig varit på en Montessori-förskola kan nog tycka att vissa leksaker och arbetsmaterial ser märkliga ut, men det fina är att det finns en djupare tanke bakom konstruktionen och samma sak fyller flera syften.

Ordningsamt. Alla saker har en specifik plats. Alla leksaker, böcker och arbetsmaterial finns i små hyllor, skålar och brickor i barnens höjd. Det gör det enkelt att plocka undan och städa för stora och små. Det barn som använt ett material, har ansvar för att det kommer på sin plats igen. Barnen lär sig att allt hör hemma på en bestämd plats och att plocka undan sakerna när man är klar innan man börjar med nästa aktivitet.

Naturmaterial. Allt material är av god kvalitet och hellre i naturmaterial än plast. Stor del av allt material fyller flera funktioner. Ofta arbetar små barn sensoriskt med det, sedan använder äldre barn samma material för intellektuell förståelse. Bra tanke för just barnsaker som annars har en förmåga att ha en kort användningstid eftersom barn utvecklas och tröttnar snabbt.

Jag är osäker på om det är generellt för Montessoriförskolor att inte ha surfplatta, tv etc, men vår förskola har varit väldigt analog vilket jag tycker varit mer positivt än negativt. Vi tillhör de gammalmodiga som inte tycker surfplatta och tv hör hemma på en förskola. ;) De flesta barn kommer ändå i kontakt med skärmar i tillräcklig omfattning i andra sammanhang.

Montessori passar alla barn (nästan) men långt ifrån alla föräldrar. ;)

Vi kommer försöka inreda barnrummet i vårt hus med Montessoripedagogiken i åtanke. Om du har inrett ett barnrum med Montessori som inspiration får du gärna kommentera nedan eller skicka ett mejl om val du gjort.

Till hösten väntar nya äventyr på en vanlig förskola i det bostadsområde dit vi flyttar. Det ska bli intressant att möta en annan typ av pedagogik och leksaker. Den förskolan besökte vi tidigare idag och det kommer vara över dubbelt så många barn där. Men barn är anpassningsbara och jag vet att vi framför allt flyttar mot något, inte från något.

En och annan tår fälldes efter avskedet av nuvarande förskola och pedagoger. Jag tröstar mig med att allt i livet är föränderligt. Inget i tillvaron är bestående, varken människan själv, känslor, upplevelser eller saker. Allt förändras hela tiden och det är bara att följa med, justera när det blir fel och försöka påverka i en riktning man tror på utifrån den information man har.

Har du någon erfarenhet av Montessoripedagogik och reflekterat över kopplingen till minimalism?

Frågor om huset – barn, trygghet och förväntningar

Här kommer det sista av tre fråge-inlägg kring vårt husköp där vi besvarar alla de frågor som kommit via blogg, Instagram och stories. I det här inlägget kommer vi fokusera på frågor som rör barnen, vad får de för leksaker i trädgården, kommer de fortsätta dela rum och vad vi ser fram emot ur barnens synvinkel?

Vad kommer ni ha för sysselsättning och leksaker för barnen i trädgården?

Storassyster har sedan hon förstod att vi kommer flytta till huset sagt att hon vill ha en studsmatta, samt bollar i olika storlekar. ;) Mamman vill även ha ett fotbollsmål till bollarna, så det kommer det också att bli.

Gungställning, klätterställning, lekstuga skippar vi. Åtminstone initialt. Vi får nyttja gungställningar etc i områdets lekparker istället. 50 meter från huset finns en sandlåda, så det behöver vi inte ha själva.

Idag har vi en kommunal plaskdamm i en stor lekpark 10 minuters promenad från lägenheten. Kanske vill man ha någon form av plaskpool om sommaren blir varm nu när vi kommer spendera mer tid hemmavid om somrarna. Finns det någon plaskpool som är bättre ur kemikaliesynvinkel med tanke på att de oftast är i mjukplast? Tipsa oss gärna nedan i så fall.

Bra tomt med plats för mycket lek.

Kommer barnen få varsitt rum eller fortsätta sova tillsammans?

Vi planerar att göra ett lugnt barnsovrum med sängar, böcker och dova färger. Samt ett kombinerat lekrum och gästrum med mer färg och blandade leksaker.

De får dela rum men kommer få nya (eller bättre begagnade) sängar. Vi vill att en förälder ska kunna lägga båda barnen samtidigt och våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnat, därav får de fortsätta dela rum. Vi har inte bestämt om det blir två barnsängar, två vanliga 90-madrasser eller någon form av våningssäng etc, men vi behöver byta ut spjälsängarna vi har nu då barnen vuxit ur dem. Även om barnen alltid somnar bredvid varandra så sover de i praktiken bara ett par timmar tillsammans innan lillebror vaknar och kommer över till vår säng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Vad ser barnen mest fram emot?

Förutom studsmattan så ser de fram emot att ha en trädgård att bara springa ut på. Nu när de är 2 år respektive 3,5 år så märker vi att de har mycket spring i benen som de inte riktigt får utlopp för i vår lilla lägenhet. Och vi föräldrar är inte alltid sugna på att packa ihop oss och göra (ännu en) utflykt till lekparken på kvällen. Så lättillgängligheten till utomhuslek tror jag de ser fram emot, även om de kanske inte uttryckt det precis så själva. ;)

Sen har ett par av våra närmaste vänner med barn i samma ålder köpt bostad i samma område, endast 5 minuters promenad från vårt hus. Så barnen ser fram emot att ha nära till varandra och inte som idag, 10 minuter med bil eller 15 minuter med buss emellan.

Vad kommer barnen att sakna?

Jag tror de kommer sakna våra två stora närliggande lekparker varav en har en plaskdamm. Några förskolevänner kommer också saknas initialt, liksom förskolepedagoger. Men vi önskade flytta innan barnen blev äldre och fått nära vänner i området, vilket vi tror vi gör precis på håret nu.

Kommer ni göra färre utflykter med barnen till naturen och skogen nu när ni köpt hus?

Hmm…å ena sidan ja. Jag tror att vi kommer vara nöjdare med att ta det lugnt hemma. Inte känna att vi behöver göra en utflykt. Vilket jag verkligen ser fram emot! Och å andra sidan nej. För vi kommer nu bo på gångavstånd från skogen, vi pratar bara 200-300 meter bort från en stor svampskog. Intresset för att göra skogsutflykter kommer inte att avta och nu när tröskeln är lägre så borde det kunna bli att vi hänger där mer.

Man flyttar ju ofta till hus för barnens skull, vad ser ni fram emot mest utifrån den synvinkeln?

Ja, men visst är det så. Hade vi inte haft barn hade vi gärna bott i lägenhet mer centralt. Som vi skrev i något tidigare inlägg så skämtar vi redan om att vi kanske flyttar tillbaka till vårt lägenhetsområde när barnen flyttat hemifrån. Men nu är det en livsfas på 10-20 år som vi verkligen ser fram emot att bo i hus, mycket för barnens skull.

Jag ser mest fram emot tomten/trädgården. Att kunna öppna dörren så är helgen gjord. Vi behöver inte köra projekt utflykt till lekplats varje ledig dag. Samma sak på sommaren, att bara kunna vara ledig hemma och känna att det räcker. Att inte behöver projektleda utflykter varje dag man är hemma på sommaren.

Men också barnvänligheten i området. Jag hoppas att det finns andra barn i våra barns ålder att leka med så de får närhet till vänner. Tanken på att de kan lära känna barn i husen bredvid och i framtiden blir ett litet gäng som håller ihop, går i och till skolan tillsammans kan göra mig tårögd. Att få ge sina barn det, det ser jag fram emot.

Hur tänker ni kring val av förskola, inriktning etc?

Våra barn går på en Montessori-förskola i dagsläget, vilket passat dem båda väldigt bra. Någon sådan inrikting finns inte i vårt kommande bostadsområde. Vi har en kommunal förskola och en privat att välja på som ligger närmast vårt hus, vi får se vilken av dem det blir, men ingen av dem har någon speciell inriktning etc.

Nu sätter vi punkt för omgångarna med frågestunder kring husköpet. Vi flyttar in i huset i slutet av augusti och vi kommer säkerligen få anledning att återkomma till och skriva mer specifikt om flytten, renovering, barnrum eller kanske trädgården i andra inlägg i framtiden.

Spara pengar till barnen

I de tidigare inläggen kring investeringar har jag främst fokuserat på hur jag hanterar mitt eget sparande. Men vi har även ett sparande till barnen i form av deras barnbidrag som jag sköter. Just nu när vi bor så litet och billigt har vi valt att spara hela barnbidraget, hur det blir i framgent med högre boendekostnader och större barn som är dyrare i drift får framtiden utvisa.

Här kommer 7 tips och tankar kring barnsparande utifrån hur vi själva gör:

  • Tid. När det gäller sparande till barn så har det oftast gåvan som stavas tid. Väljer du att spara hela barnbidraget i 18 år och har en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, kommer du (eller barnet) att ha drygt en halv miljon kronor på barnets 18-årsdag (schhyyy, säg inte detta till dina barn ;) ).
  • Risktagande. När tidshorisonten är lång kan man ta högre risk än om pengarna kommer att behövas i närtid. Därför har vi allt barnsparande i framför allt aktiefonder men också i aktier, inget på vanligt sparkonto eller i räntefonder.
  • Relatera. De aktier vi köper är aktier som vi tror att barnen själva kommer kunna relatera till som bolag eller utifrån tjänsten/produkten. Detta gör vi för att i framtiden kunna prata om aktier och försöka skapa en relation till och förståelse för investeringar.
  • Utdelningar. Jag försöker även ha med ett par aktier som ger 3-4 % utdelning varje år. Med bra direktavkastning får kontot automatiskt en liten extra påfyllning att investera varje år.
  • Automatisering. Även om investeringar är roligt så vill jag inte göra tidskrävande, manuell handpåläggning varje gång barnbidraget kommer. Insättningar varje månad i ca 18 års tid ger över 200 köptillfällen och därmed väldigt många beslut. Med automatisk överföring från lönekontot och automatiskt månadssparande i fonder kan jag lägga mindre tid och energi på beslutsfattande och bearbetning av ny information, och ändå få pengarna att växa. 
  • ISK. Vi sparar i ett ISK men det går lika bra (kanske bättre?) i den snarlika sparformen Kapitalförsäkring. Fördelen med det sistnämnda är att man kan ange barn som förmånstagare vid dödsfall. Nu med vårt ISK i mitt namn så skulle barnen ärva pengarna direkt eftersom jag och Herr Minimalist inte är gifta.
  • Gemensamt. Vi har ett gemensamt ISK till båda barnen för att undvika att pengarna växer olika som de kan göra om man har ett konto till vardera barn. Att ISK står på mig gör att barnen inte automatiskt får tillgång till eller övertar sparandet när de blir myndiga utan vi kan styra det utifrån behov. Det kan ju skilja väldigt mycket när man väljer att exempelvis studera, flytta hemifrån eller ta körkort etc (behöver man ens körkort om 15-20 år ;) ).

När barnen blir äldre tänker jag att vi ska prata kring ekonomi, sparande och pengar med dem. Jag tycker det är ett ämne som är tråkigt tabubelagt i Sverige och att det verkar pratas för lite om privatekonomi i skolan. Trots att det genomsyrar hela samhället och kan påverka våra liv och framtid så otroligt mycket. Men något slags ansvar har väl även vi föräldrar att försöka lära barnen att ha respekt för pengar.

Hur har du tänkt kring ditt/dina barns sparande?

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Det beskrivna ovan är helt och hållet hur vi (eller snarare jag ;) ) valt att lägga upp våra barns sparande.

Barnens dubbelsäng

Varje gång barnens dubbelspjälsäng syns i bild på vårt Instagramkonto så får vi mycket frågor kring den, så jag tänkte därför berätta lite kort om den och hur den kom till.

Eftersom vi bor i en tvåa har vi bara ett sovrum där alla oftast sover. Lillebror har varit ett barn som aldrig sovit bra. Han har fortfarande inte haft en hel natts sömn i sitt liv snart 2-åriga liv. Standard har varit 5-10 uppvak nattetid. Varje natt. I snart 2-års tid.

När han var 1 år bestämde vi oss för att testa en förändring i hopp om att han skulle sova bättre genom att känna närhet till och trygghet med storasyster. Istället för att barnen sov i varsin spjälsäng så byggde vi ihop dem och skapade en dubbelspjälsäng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Spjälsängarna är två stycken modell Hensvik från Ikea, den ena har vi ärvt av barnens kusiner och den andra har vi köpt på Blocket. Vi tog bort spjälorna på en av sidorna på respektive spjälsäng och satte buntband längst ner vid sängbenen så de inte kunde åka isär.

I mitten mellan sängarna är det två plankor med en liten glipa och eftersom våra barn rör sig mycket på natten lade vi ett dubbelvikt badlakan under barnens båda madrasser och över plankorna. På så vis skapar handduken ett mjukare skydd mot de hårda plankorna och eliminerar glipan.

Om någon noterar att både spjälsängsskydd och sängkläder är likadana så är det inte för att vi är perfektionister som vi har det så, utan sängkläderna är ärvda från två av barnens kusiner (olika familjer), och ena spjälsängsskyddet är ärvt medan det andra är köpt på Tradera. Kan även erkänna att den andra uppsättningen sängkläder vi har till barnen inte är likadana. ;)

Hur förändringen påverkade lillebrors sömn? Tyvärr blev det ingen omedelbar skillnad, men successivt har han sovit längre stunder i sin egen säng och kommer numera vanligtvis till vår säng efter midnatt. Det har varit förvånansvärt lite bråk mellan barnen vid läggdags. Ibland kastas det något mjukisdjur eller napp på varandra men generellt har det fungerat väldigt bra att somna bredvid varandra. Våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnar och då ligger en av oss helt enkelt i vår dubbelsäng och läser/surfar etc.

Ofta när vi sedan går och lägger oss har barnen rört på sig i sömnen (eller lillebror vaknat till) och ligger då betydligt närmre varandra än de gjorde när de somnade. Jag inbillar mig att det är omedvetet relationsbyggande att barnens sover bredvid varandra.

Madrasserna i dubbelspjälsängen är bovetemadrasser. Ett budgetalternativ för den som vill ha en ekologisk madrass i spjälsängen. Vår största utmaning är att storasyster snart växer ur spjälsängen på längden och att vi inte får in någon större barnsäng i vårt sovrum. Men det är kanske ett tecken på att vi snart borde börja röra på oss och flytta från våra 2 r o k. ;)

Har du gjort någon smart lösning gällande sängar i ert eget eller barnens sovrum?

Förskolepyssel och minimalism

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?