Etikettarkiv: bok

Skalar bort i bokhyllan

Vi brukar säga att minimalism är som att skala en lök lager för lager. Efter varje rensning hittar du ytterligare onödiga prylar att göra dig av med som du tidigare trodde var helt oumbärliga.

Vår bokhylla har successivt minskats ner i antalet böcker. För varje gång vi får ett plötsligt rensningssug, hittar vi nya böcker att göra oss av med. Fru Minimalist, som både gillar att läsa och inte äger någon Kindle läsplatta längre, äger nu drygt 20 böcker. Med tillgång till ett närliggande bibliotek behöver vi inte själva förvara så mycket böcker i hemmet. :)

När vi stod och gick igenom bokhyllan blev det tydligt att vissa böcker ger dåligt samvete och en känsla av ”borde” eller ”måste”, snarare än inspiration och glädje. Det kan vara studentlitteratur som inte sålts av och som vi trott skulle komma till användning när vi började jobba. Böcker som köpts när vi varit inspirerade eller insnöade på ett specifikt ämne, men som sedan inte hunnit läsas innan fasen och intresset är förbi. Eller böcker vi fått och som ska vara bra, men som ändå inte blivit lästa för att det finns ändå mer inspirerande böcker som hellre läses först.

Rent praktiskt gjordes utrensningen genom att vi tillsammans gick igenom var och en av de böcker som stod i bokhyllan. Vi frågade oss själva om vi kommer läsa boken (igen), det vill säga om den fortfarande kan ge oss värdefull information. Vi lade sedan böcker i två högar; en rensa-ut-hög, och en gå-igenom-hög. Högen med böcker att gå igenom har vi sedan bläddrat i under vissa kvällar, eventuellt läst några kapitel eller baksidan för att få en uppfattning om huruvida boken är värd att spara eller ej.

Totalt rensade vi ut 22 böcker vid denna genomgång. Då återstår ett par böcker där vi vill läsa något kapitel i innan de får sin slutliga dom.

bokhyllan

Bokhyllan innan vi började helgens utrensning.

Fru Minimalist lånar nästan enbart böcker på biblioteket numera, och Herr Minimalist köper sina böcker till sin Kindle läsplatta. På så vis tar majoriteten av böckerna vi läser extremt lite fysiskt utrymme i anspråk.

Men även om vår bokhylla minskar allt eftersom, kommer totala antalet böcker förmodligen snarare att öka i minimalisthemmet. Detta då Bebis Minimalist är i en livsfas med ett ständigt inflöde av böcker vid födelsedag, jul och andra tillställningar. Hon har sin egna lilla bokhylla där hon gärna vill att vi sitter oss och läser för henne. För oss är läsning viktigt, och för små barn ser vi många fördelar med fysiska böcker så de får gärna stå i hennes lilla bokhylla, och så rensar vi där allt eftersom hon ”växer ur” böckerna.

Har du räknat efter hur många böcker du äger? Hur tänker du gällande rensning av böcker?

Biblioteket konkurrerar ut läsplattan

I våras köpte jag en Kindle, det vill säga en digital läsplatta. Jag hade tidigare vid ett par tillfällen lånat Herr Minimalists Kindle och gillat storleken, skärmen och möjligheten att ha tillgång till hundratals böcker i ett format likt en mindre pocketbok. Jag hade en mental bild av att läsplattan skulle fyllas till bredden med spännande och inspirerande läsning, vara min minimalistiska följeslagare på semesterresor jorden runt likväl som vid lugna stunder hemma i soffan.

Ganska snart upptäckte jag hur lätt det var att köpa böcker med Kindlen, både på gott och ont. Efter några sekunder och ett par klick har jag en ny bok tillgänglig för läsning. Visst går det hyfsat snabbt att beställa och få hem böcker via nätet idag, men inte jämfört med detta. Det farliga är att det snabbt kan rinna iväg mycket pengar, du märker knappt att du shoppar eftersom du inte ens behöver ta fram ditt bankkort.

Dock har Kindlen inte fyllts med böcker till den bredd jag förväntat mig. Det beror till liten del på ren sparsamhet eller snålhet från min sida, men också på att majoriteten av böckerna som går att köpa till Kindlen är på engelska och jag har dålig koll på utbudet. Amazon är visserligen duktiga på att hålla koll på vilken typ av böcker jag läst och ger mig regelbundet förslag på nya böcker utifrån läshistoriken, dock behöver jag ofta mer på fötterna än så för att betala för en bok.

Ytterligare en anledning att jag och Kindlen inte kamperat mer ihop, är att jag tidigt i somras fick för mig att besöka biblioteket, något jag inte gjort regelbundet på flera år. Sedan dess är jag fast och har gått dit var och varannan vecka för att låna nya böcker. I kombination med mitt minskade användande av sociala medier, vilket även gjort att jag minskat antal bloggar jag följer, upplever jag mig ha mer tid för avkopplande bokläsning om kvällarna. När jag nu på nytt upptäckt bibliotekets fantastiska gratis-värld, tar det ändå mer emot att köpa böcker till min Kindle.

Sammanfattningsvis har mitt nya beteende och min insikt om bibliotekets förträfflighet, fått mig att sälja min relativt nya Kindle till Herr Minimalist. Han sålde i sin tur sin äldre version av Kindle på Blocket. Kanske köper jag en ny Kindle eller annan läsplatta om ett par år, framför allt när utbudet av lånbara e-böcker på biblioteket är större. Tills dess kommer jag vara en frekvent besökare på stadens bibliotek. :)

Vad tycker du, läsplatta eller fysiska böcker? Köpa eller låna böcker?

Nextopia – Livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället

Ständigt ökande förväntningar har lett till att imorgon blivit viktigare än idag. Att vi blivit mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Vi har byggt upp ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa dejt, nästa jobb, nästa grej.

Vi kan göra vad som helst, när som helst, var som helst, skriver Micael Dahlén, författare och professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, i sin bok Nextopia, vilket är en av böckerna jag läst på kvällarna under månaden utan skärmtid.

I boken skriver Dahlén om vårt förväntningssamhälle där det finns gott om möjligheter att bli lycklig, samtidigt som det aldrig tidigare varit svårare att förbli lycklig. Vi strävar hela tiden mot ett nextopia som lovar att nästa vad-som-helst är bättre än allt vi tidigare upplevt. Varför? För att människan har en grundläggande drivkraft att hela tiden sträva längre fram och det är detta som för människan och evolutionen framåt, menar Dahlén.

Boken beskriver bland annat hur en iPhone kan utses till världens bästa mobiltelefon innan den ens nått handeln samt varför filmbranschen satsar på uppföljare och trilogier. Dahléns tes är att vi i allt högre grad lever i framtiden och då är förväntningar viktigare än den färdiga produkten.

I en intervju i DN i samband med bokens lansering 2008 får Dahlén frågan hur man ska göra för att maximera sin lycka i förväntningssamhället, och han svarar:

Man ska se fram emot i morgon eller något som händer om tre månader, mindre saker som inte är ouppnåeliga. Då kommer belöningarna med jämna mellanrum och man slipper att bli besviken. Att köpa ett hus gör dig lycklig men att äga ett hus gör dig inte lycklig. Resonerar man så är shopping ett kostnadseffektivt sätt att bli lycklig på.

Kanske är det Dahléns bakgrund som professor i företagsekonomi som gör att han inte ser några problem med att primärt mäta framgång och lycka i siffror kopplad till konsumtion och strävan efter nästa kick.

Jag tycker att boken är både tänkvärd och intressant men personligen saknar jag ett kapitel som tar upp eventuella problem med att leva i ett förväntningssamhälle och koppla sin lycka till konsumtion. Men det kapitlet tillhör kanske en annan framtida bok, vilken jag förväntar mig kommer vara betydligt bättre än alla tidigare böcker jag läst. ;-)

Badskumt i badrummet

Vi städade ur badrummet här om veckan som ni kanske läst om här. Men efter att ha läst ut en av våra semesterböcker sommaren 2013 behöver vi ta en ny utrensningsomgång, läsa det finstilta på våra produkter samt överväga vad som egentligen är värt att använda. Redan i bokens första stycke fångar författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson sina läsare. Så här börjar boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg:

För en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän.

Badskumt är en bok alla borde läsa oavsett ålder och kön. Förhoppningsvis med ett ändrat synsätt, beteende och köpmönster som följd, eller åtminstone en ökad medvetenhet om följderna av sina val och handlingar. Boken borde vara obligatorisk i kittet familjer får med sig hem från BB eller egentligen redan innan man skaffar barn eftersom innehållet i vissa produkter kan försvåra graviditet, skapa hormonrubbningar och fosterskador. Kanske redan i gymnasiet eftersom Katarina Johansson tar upp mycket om kemikaliernas miljöpåverkan.

Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar våra minstingar i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.

Kanske är detta vad vi konsumenter behöver höra för att förstå att det faktiskt är upp till oss själva om det ska ske någon förändring. Det är vi som beslutar vad vi vill köpa och vilka tillverkare och företag vi vill stödja. Att lägga över ansvaret på Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller EU kommer du efter att ha läst boken förstå är lönlöst och ett enkelt sätt att slippa ta ditt ansvar som konsument. Flertalet av de produkter vi (Herr och Fru Minimalist) dagligen använder kommer med största sannolikhet ha ett annat fabrikat vid nästa köp, andra kommer vi sluta använda helt.

Visst görs en del tester av kemikalier och hur dessa påverkas under olika omständigheter, men av de 7 000 ämnen som figurerar i våra vanligaste produkter, vet vi väldigt lite om följderna för naturen eller oss själva på några års sikt eller när flera olika kemikalier blandas.

I Sverige styr våra lagar inte enskilda kemikalier eller ämnen, utan olika produktgrupper. Olika myndigheter ansvarar för olika områden där olika regler gäller. Detta får till följd att ett ämne kan vara godkänt i kosmetika men förbjudet i målarfärg och tvättmedel. Eller att det på en målarfärgsburk måste vara en symbol med en död fisk om det innehåller något miljöfarligt ämne, medan det inte behöver vara någon varning om samma ämne återfinns i en nagellacksflaska. Förvirrande och konsumentförsvårande om något.

Katarina Johansson skriver utan pekpinnar, enkelt, tydligt och hela tiden med glimten i ögat. Boken är full av konkreta tips, får oss att ifrågasätta och ger en känsla av att det går att påverka.

I höst/vinter kommer vi återkoppla till detta inlägg och berätta vilka förändringar vi gjort i vårt liv och badrum efter att vi båda läst boken och hunnit kolla upp alternativa produkter. Tills dess kan vi bara rekommendera dig att läsa boken samt att sedan ge den vidare till en vän.

Detta inlägg är inte sponsrat av vara sig adlibris, Katarina Johansson eller någon annan.

Konsten att inte läsa färdigt en bok

Kan man sluta läsa en bok innan man är klar med den eller bör man slutföra det man har påbörjat? Jag skrev tidigare ett inlägg om bättre fokus med minimalism i bokhyllan men insåg i efterhand att jag glömt att utveckla vikten av att avsluta böcker när de utvecklas till negativa tids- och fokustjuvar.

Jag har, precis som de flesta andra, en tendens att vilja slutföra det jag påbörjat. Det gäller privata projekt, uppgifter på jobbet och såklart även böcker. Jag har drag av vad man i datorspelssammanhang ofta kallar en completionist, det vill säga någon som har svårt att göra något halvdant utan måste fullfölja till 100%.

Detta är naturligtvis inte alltid bra. Jag har vid flera tillfällen tvingat mig själv att läsa klart en bok som jag redan efter några kapitel insett mig inte ha någon behållning av, för att slippa dåligt samvete.

Det är såklart fel ur vårt minimalistiska perspektiv där vi lägger vikt på att eliminera onödiga kostnader i form av både pengar, tid och fokus. Tiden jag lägger på att kämpa mig igenom en ointressant bok skulle jag till exempel kunna lägga på att njuta av en bra eller intressant sådan istället. Faktum är att nästan vad som helst är bättre än att lägga sin fritid på att läsa och lära sånt man inte har intresse eller behållning av.

Därför har jag etablerat ett par kriterier som tydligt identifierar min brist på motivation även om jag själv kanske inte alltid är fullständigt medveten om denna. Om boken uppfyller ett eller flera av kriterierna nedan avslutar jag omedelbart läsandet, numera med gott samvete:

  • Jag ser inte fram emot att läsa boken.
  • Jag läser i praktiken aldrig boken.
  • När jag väl tar mig tid att läsa boken så avbryter jag ofta snabbt för att pyssla med annat.

Mitt avslutande tips är att fysiskt göra sig av med böcker som uppfyller kriterierna ovan genom att till exempel ge bort dessa till någon välgörenhetsorganisation eller en vän som du tror kommer ha större behållning av den. Då slipper du drabbas av dåligt samvetet varje gång du ser den i bokhyllan framöver. Du kommer med största sannolikhet ändå inte att försöka läsa igenom boken igen och då finns det faktiskt ingen anledning att behålla den.