Etikettarkiv: rensa

Kontrollfrågor vid rensning

Vilka enkla frågor kan hjälpa dig att ta rätt beslut när du rensar ut prylar du misstänker att du inte längre behöver?

Vi har tidigare skrivit om att man med fördel kan kategorisera upp rensningsprocessen enligt de fyra s:en, det vill säga spara alternativt sälja, skänka eller slänga. Men hur tar du egentligen det svåraste beslutet, det vill säga om du ska spara saken eller om det är aktuellt att hitta ett nytt hem åt den, antingen hemma hos någon annan eller i värsta fall på soptippen?

Vi själva brukar använda oss av tre frågor som ganska snabbt avslöjar om prylen fortfarande är relevant för oss eller ej.

  1. När använde jag saken senast?
  2. När tror jag mig med bestämdhet använda saken nästa gång?
  3. Hur skulle mitt liv se ut utan saken?

Den första frågan är oftast relativt lätta att svara på. Är detta svårt att minnas betyder det oftast att du inte använt saken på så länge att den inte är relevant längre. Då är det läge att överväga att sälja, skänka eller slänga saken. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga två.

Fråga nummer två är betydligt klurigare eftersom det inte handlar om fakta utan om att göra ett antagande. Då ökar risken att överdriva sannolikheten eller gå in i mentalt försvar för att undvika den jobbiga processen kring att ta ett slutgiltigt beslut. Dessutom innefattar ofta själva säljandet, skänkandet och slängandet även en del arbete, vilket det spontant kan vara bekvämare att skjuta på. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga tre.

Den tredje och sista frågan kan hjälpa dig att inse att du ofta redan äger liknande saker som löser samma behov om det skulle uppstå. Alternativt går det ofta lika bra att låna eller hyra en motsvarande sak. Som en sista utväg kan du även införskaffa motsvarande sak igen om det mot alla odds visar sig att du gång på gång behöver saken du tidigare efter noggrant övervägande gjort dig av med.

Vi har under våra rensningsrundor kommit på oss själva och varandra med att bestämt hävda att något behövs och används även fast så inte är fallet. En indikation, på att vi famlar efter dåliga anledningar att behålla något, är att vi hittar på en eller flera scenarion där flera osannolika omständigheter ska infalla för att det ska bli aktuellt att använda saken igen. Till exempel:

  • Om jag blir bjuden på maskerad med 80-tals-tema så är denna skjorta klockren.
  • Om vi flyttar till ett större boende så kanske det blir aktuellt med ett vinställ på väggen.
  • Om jag skulle ta upp kroki-målandet så kommer jag ha användning för dessa pennor igen.
  • Om det blir aktuellt att måla om fasaden kan den slitna t-shirten komma till användning igen.

Tipset är helt enkelt att objektivt syna dina egna argument i sömmarna ordentligt nästa gång det är dags att rensa. Det är alltför lätt att bara köpa sina egna eller sin partners argument rakt av, speciellt eftersom det oftast är det kortsiktigt enklaste alternativet.

Kan man skänka bort saker hur som helst?

Kan man ge bort vilka saker som helst till vem som helst eller borde man vara lika noga när man skänker bort saker som då man införskaffar nya?

Då vi under de senaste månaderna sålt, skänkt och slängt mycket av det vi inte behöver, så har vi upplevt att många människor runt omkring oss gladeligen tackat ja till nästan vad som helst. Så länge det är gratis blir många jätteglada, oavsett huruvida de behöver sakerna eller inte, och oavsett om det är saker av bra kvalitet eller ej. Det känns naturligt att barn fungerar på det sättet, så i de fall vi ger bort saker till barn måste vi agera med gott omdöme och samvete, men en hel del vuxna tycks baserat på vår erfarenhet agera precis likadant.

Målet med de saker vi inte behöver, men tror har ett värde, är självklart att dessa ska komma till användning och fylla ett konkret behov hos någon annan. Vi vill inte att sakerna bara ska bli liggandes oanvända i någon annans låda eller slängas då mottagaren väl tänker efter. Därför är frågan om vi borde ta ett bredare ansvar än att bara glatt ge bort saker till första bästa person i vår närhet. Tar vi en genväg om vi skänker bort saker till dem som tackar ja till i stort sett allt eller ligger ansvaret helt hos mottagaren?

Vi diskuterade igenom detta och kom fram till att i de fall vi väljer att skänka bort saker till personer i vår bekantskapskrets, till familj eller kollegor så bör vi först ha tänkt igenom vilka som verkligen kan ha nytta av dessa. Inte bara vem som kan tänkas säga ja. Hittar vi ingen lämplig mottagare är det troligen bättre att skänka bort sakerna till en välgörenhetsorganisation som antingen för vidare sakerna till någon som med större sannolikhet behöver dem eller helt enkelt säljer dem. I det senare fallet då det uppstår ett ekonomiskt motstånd, så borde chansen öka att sakerna hamnar hos en mer lämplig ny ägare.

Vad tycker ni? Tänker vi rätt eller gör vi förutfattade antaganden om mottagarens faktiska behov?

Utrensning av oändliga mängder pennor

Hur många pennor behöver man egentligen? Och hur kommer det sig att man plötsligt har oändliga mängder pennor utan att man riktigt minns hur, när och varför de kom in i hemmet?

Idag började vi vår första semesterdag med att leta reda på och rensa ur alla våra gömmor av pennor. Vi gick igenom alla typiska ställen där pennor normalt gömmer sig som skrivbord, köksskåp, väskor, lådor med mera. Totalt hittade vi 89 pennor (se bild). En ganska imponerande summa med tanke på att vi bara använder en eller kanske två pennor några gånger per vecka samt att Herr Minimalist dessutom redan gjort en rensning av trasiga pennor och gratispennor när vi flyttade ihop i vintras.

Som experiment valde vi att kategorisera pennorna efter typ, behov och syfte:

  • Kulspetspennor med gelbläck – 14 st (3 röda, 5 blå, 6 svarta)
  • Fiberpennor – 8 st
  • Överstrykningspennor – 12 st (3 rosa, 3 gröna, 3 blå, 3 gula)
  • OH-pennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 svart)
  • Märkpennor – 6 st (1 blå, 1 grön, 1 röd, 3 svarta)
  • Akvarellpennor – 12 st (diverse färger)
  • Kalligrafipenna – 1 st
  • Textilpenna – 1 st
  • Kroki-blyertspennor – 6 st
  • Färgblyertspennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 gul)
  • Kulspetspennor – 6 st
  • Reklampennor av dålig kvalitet – 13 st

Därefter gjorde vi den övning som alltid följer naturligt av en första inventering, det vill säga att kartlägga våra egentliga behov genom att ställa oss några kontrollfrågor rent generellt och för respektive penna:

  • När, hur och varför använder vi generellt pennor idag?
  • När användes denna specifika penna senast?
  • När kommer jag att använda denna specifika penna nästa gång?

Och därefter rensade vi enligt de klassiska fyra s:en det vill säga spara, sälja, skänka och slänga. En stor del av pennorna var uttorkade och kunde slängas direkt. En mindre del av pennorna är fullt funktionsdugliga med fyller inget behov hos oss alternativt är en dubblett, dessa tar vi till våra arbetsplatsers kontorsförråd. En del av pennorna kommer vi ge bort till vänner och släktingar med barn som har betydligt mer nytta av dem. Totalt behöll vi 23 olika pennor.

Vi kom även fram till några ytterligare insikter genom denna rensning.

Vi kommer aldrig mer att plocka på oss reklam- och gratispennor igen om det inte finns ett konkret behov och enbart om dessa dessutom är av bra kvalitet. Dock är dessa typer av pennor nästan alltid av dålig kvalitet och blir därför bara liggande oanvända.

De pennor vi redan äger och gillar kommer vi fylla på med nya bläckpatroner när de är slut. Det är dumt att slänga hela pennan då bläckpatronen kan bytas ut. Köper man en lite bättre penna som till exempel våra personliga favoriter för vardagsbruk, Pilot G-2 07 (Herr Minimalists favorit) och Pilot Supergrip M (Fru Minimalists favorit), så går det nästan alltid att köpa till extra bläckpatroner till en minimal kostnad.

En anledning till att vi både köpt och på annat sätt tagit hem så många dubbletter av pennor för samma behov beror på att vi inte haft översikt över vilka pennor vi faktiskt redan har. Ofta beror bristen på översikt att pennorna är spridda på för många olika ställen alternativt att man äger för många pennor och inte orkar sätta sig in sitt eget utbud. Denna insikt kan för övrigt appliceras på mycket annat som kläder i garderoben med mera.

Den gamla klassikern proaktiv konsumtion är som vanligt en återkommande anledning till att vi hittar helt oanvända saker, i detta fall pennor, överallt i våra förråd och förvaringsutrymmen.

På det hela taget var det en riktigt rolig och intressant övning att rensa ut pennorna. Vi hade mycket fler pennor än vad vi initialt hade gissat och det tror vi gäller de allra flesta människor. Efter rensningen kändes det som vanligt otroligt skönt och befriande att bara äga det vi faktiskt behöver samt ha full kontroll på vilka saker detta är och var de är förvarade.

Hur många pennor har ni totalt i era hushåll?

Dags att rensa ur barskåpet

Idag rensade vi ur vårt barskåp utifrån vårt minimalistiska synsätt, vilket vi eller kanske jag egentligen borde gjort för många år sedan. Barskåpet har över tiden vuxit och var fram tills idag så stort att det fyllde hela två hyllor i ett relativt stort köksskåp. Detta trots att vi knappt dricker starksprit eller drinkar över huvud taget sedan flera år tillbaka.

Större delen av spriten i barskåpet är införskaffad av mig och bakgrunden är ganska enkel. För ungefär tio år sedan, vilket innebär tiden efter att jag tröttnat på cider och alkoläsk men innan jag fått upp intresset för bra viner och spännande ölsorter, så hade jag ett passionerat intresse för drinkar.

I samma ålder ägnades en stor del av helgerna åt fest och krogliv och ofta hamnade förfesten hemma hos mig där jag agerade bartender och blandade alla tänkbara färggranna och sliskiga drinkar till gästerna. När jag blev äldre mognade mina preferenser och jag tröttnade dels på att festa i samma utsträckning och även på att såväl blanda som dricka drinkar. Trots det har mitt relativt massiva barskåp bestående av sprit, diverse likörer, rom och liknande fått följa med i totalt fyra olika flyttar. Under dessa år har jag inte använt något ur likördelen på barskåpet mer än en handfull gånger.

Idag bestämde jag mig därför för att rensa ur allt i barkskåpet som uppfyllde ett eller flera av följande kriterier:

  • Alla öppnade flaskor med 20% alkohol eller mindre.
  • Alla öppnade flaskor med mjölk eller liknande ingrediens som förkortar hållbarheten.
  • Alla öppnade flaskor som är mer än fem år gamla.
  • Allt som jag varken kan se mig själv dricka upp eller bjuda på.

Det som fick stanna uppfyllde följande kriterier:

  • Vin och öl (vilket vi dricker regelbundet).
  • Bassprit med 30% alkohol eller mer (vodka, rom, gin, whiskey etc).

Ut åkte totalt nio flaskor av varierande fyllnadsgrad. Jag funderade en stund över varför jag sparat så många av dessa och kom fram till att jag lurat mig själv med följande antaganden:

  • Alkohol är dyrt och det vore slöseri att slänga eller ge bort.
  • Jag kommer förr eller senare använda upp det.
  • Jag kanske får upp intresset för att blanda och dricka drinkar igen.
  • En dag ska jag ha en jättefest där jag bjuder på drinkar hela kvällen och natten.

Nu har mina antaganden ovan inte inträffat under de senaste tio åren så därför åker de ut. Jag funderade på om jag skulle kunna ge bort det till någon men kom fram till att det nog är svårt. Ingen i min ålder är intresserad av gamla likörer och jag vill inte bidra till att någon tjugoåring i släkten eller bekantskapskretsen åker på en raketfylla med tillhörande oklara konsekvenser.

Att barskåpet växte sig så stort har delvis berott på att jag ägnat mig åt proaktiv konsumtion. Jag gick under en tid igenom mina drinkböcker på jakt efter vanligt förekommande ingredienser och köpte dessa innan det egentligen fanns ett konkret behov. En kompletterande förklaring är att jag förköpte mig när det under samma period gavs ett flertal tillfällen till taxfree-shopping.

Hur ser det ut i ditt barskåp, är det också fyllt med alkohol med snart tio år på nacken som du egentligen aldrig kommer förbruka?

Månadens in och ut juni 2013

Efter att ha upptäckt andra bloggar som fokuserar på ämnet minimalism och som varje vecka eller månad gör någon slags balansräkning över vad som införskaffats och rensats ut så blev även vi inspirerade att ta efter samma vana. Nedan följer vår status för juni.

Parentesen efter respektive sak visar om vi gjort oss av med något (-) eller på ett eller annat sätt fått in en flera nya saker (+) i våra liv.

Herr Minimalist

  • Träningsshorts (+1)
  • Hoodie (-1)
  • Flanellsommarskjortor (-2)
  • Sneakerstrumpor (-8)
  • Bälten (-3)
  • Träningsshorts (-1)
  • Sommarshorts (-1)
  • Långkalsonger (-1)
  • T-shirtar (-5)
  • Soma-kub-pussel (-1)
  • Parfymer (-3)
  • Jeans (-2)

Fru Minimalist

  • Sjal (+1)
  • Jeans (-1)
  • Sjalar (-4)
  • Underställströjor (-2)
  • Pikétröjor (-2)
  • Mössor (-2)
  • Benvärmare (-1)
  • Mobilladdare (-1)
  • Kameraladdare (-1)
  • Bok (-1)

Minimalisterna (gemensamt)

  • Vattenkokare (-1)
  • Skärbräda (-1)
  • Duschdraperi (-1)
  • Brödvärmargaller för brödrost (-1)
  • Pumptvålsbehållare (-1)
  • Pärmar (-30)
  • Vädringsbeslag (-1)
  • Kuddar (-2)
  • Helkroppsspegel (-1)

Totalt har vi gjort oss av med 82 och införskaffat 2 saker. Anledningen till att listan är så lång beror på att vi blev sambos i vintras och i samband med detta, av naturliga skäl, fick en mer eller mindre en dubbel uppsättning prylar och möbler i vår gemensamma lägenhet. Framöver räknar vi med att listan kommer att vara betydligt kortare varje månad.

Vi kan förresten passa på att tipsa om projektet Crop100 där två svenska killar utmanar alla som känner sig manade att göra sig av med 100 onödiga saker inom tidsramen av 365 dagar.

Säsongslådorna får sig en omgång

I helgen var det dags att gå igenom våra säsongslådor utifrån vårt minimalistiska perspektiv. En säsongslåda är en låda där vi förvarar kläder vi bara använder och behöver ha tillgång till under en del av året. Typiska vinterkläder är till exempel fodrade träningskläder, mössor, raggsockor, vantar, halsdukar och andra kläder avsedda för vinterbruk med undantaget vinterjackor och täckbyxor som förvaras på annat håll. Typiska sommarkläder som förvaras i lådan under vinterhalvåret är tunna sjalar, shorts och liknande sommarplagg.

Utöver säsongskläder har vi en tendens att i säsongslådorna även lägga kläder som vi inte använder regelbundet men som eventuellt kan vara bra att ha någon gång i framtiden. Du vet de plagg som kan vara praktiska att ha om vi gör någon skitig uppgift som att måla om sovrummet, om vi blir bjudna på maskerad eller om kläderna mot alla odds skulle bli moderna igen. Med andra ord kläder där vi egentligen skjuter upp ett aktivt spara-sälja-skänka-slänga-beslut och som därmed oftast blir liggandes oanvända år efter år.

Resultatet blev en rejäl rensning. Alla utrensade säsongskläder samt eventuellt-bra-att-ha-kläder kommer vi att slänga eller skänka till Stadsmissionen. Nedan följer två rätt långa listor med det vi rensade ur denna gång. Föredrar du att hoppa direkt till våra slutsatser istället så klickar du här.

Fru Minimalist rensade ur följande:

  • Ett par sedan länge för små jeans som sparats i hopp om att att någon gång passa storleksmässigt och bli mode igen med sina kraftigt utställda ben. Dessa har inte använts på minst fem år och överraskade oss på botten av säsongslådan. 
  • Fyra par sjalar som inte använts sedan gåvan erhölls för fyra år sedan. Efter att en vän arbetat i Afghanistan under en period fylldes sjalförrådet med drygt tiotalet nya sjalar, varav alla inte var lika fina. I vanlig ordning används favoriterna frekvent och resten har blivit liggandes i lådan tills nu när de åker ut.
  • Två långärmade underställströjor. Hur många underställströjor kan man behöva? Fem stycken fanns i ägorna vid dagens början men minskades snabbt till tre då två av dessa var slitna, hade dålig passform och en resår som sett bättre dagar. 
  • Två pikétröjor. Den ena en reklamtröja från arbetsgivaren som inte använts de senaste åren. Om ingen på kontoret vill ha den åker den tyvärr i soporna. Den andra ett spontanköp under en resa i Kina där kvaliteten och passformen inte motsvarade förväntningarna för märket. Inte helt ovanligt för klädköp i Kina.
  • Två mössor. En reklammössa från arbetsgivaren som kommer att slängas, samt en sliten Peak Performance mössa som har oräkneligt antal år på nacken och sedan något år tillbaka ersatts av en annan mössa av samma märke.
  • Mönstrade benvärmare som erhållits i gåva från en vän. De är fina i sig men inget i garderoben passar riktigt till dem utifrån färg och mönster. Förhoppningsvis blir någon annan lycklig med dem istället.

Herr Minimalist rensade ur följande:

  • En svart Peak Performance-hoodie som varit för liten sedan den införskaffades för över fyra år sedan och därför i stort sett aldrig använts.
  • Två kortärmade flanellsommarskjortor som införskaffades spontant och troligen mer som personlig uppmuntran än baserat på behov för över två år sedan. Dessa har aldrig kommit till användning.
  • Åtta par korta vita sneakerstrumpor som tidigare kommit till användning men aldrig fungerat bra då de varit av dålig kvalitet och för något år sedan i praktiken ersatts av andra av högre kvalitet.
  • Tre par bälten som inte längre används. Ett vinrött cartier-bälte i form av gåva som aldrig använts. Ett Tiger-bälte som numera känns så ungdomligt att det nästan är pinsamt att det användes så frekvent under en tid inte allt för långt tillbaka. Ett billigare bälte vars spänne tappat sin funktion och sakta glider upp av sig själv men ändå av någon anledning sparats fram tills nu.
  • Ett par säkert tio år gamla träningsshorts med dålig passform som inte använts på cirka fem år. Även dessa var en gåva där det varit bättre att direkt göra sig av med dem och införskaffa något som man verkligen trivs i med bra passform.
  • Ett par ordentligt urblekta och tråkiga sommarshorts som inte använts på flera år.
  • En träningströja som gåva från arbetsgivaren men som aldrig använts på grund av relativt ful design och dålig kvalitet.
  • Ett par trekvartslånga långkalsonger som aldrig använts trots att de funnits lättillgängliga i garderoben bland längre långkalsonger under många år. Midjeresåren hade dessutom åldrats av sig själv trots utebliven användning och idag var de oanvändbara.
  • Fem lite för stora T-shirtar av svenska märket Koppartrans inköpta på rea för många år sedan i hopp om att de en dag skulle sitta bättre på kroppen efter mer dedikerad tid på gymmet. Den tiden har ännu inte infunnit sig.

Sammanfattningsvis drog vi några enligt oss intressanta slutsatser av utrensningen:

  • Kläder vi inte trivs med idag kommer vi med största sannolikhet inte att börja gilla eller vilja använda framöver heller.
  • Att få och att ge kläder i form av gåvor blir ofta fel och blir därför lätt liggandes oanvända i en låda eller längst in i garderoben. Dessa är dessutom ofta mentalt svåra att göra sig av med eftersom vi tenderar att känna oss otacksamma när vi gör oss av med gåvor.
  • Det är en dålig ide att köpa kläder på spekulation det vill säga shoppa proaktivt i hopp om att en dag ha en kropp som är smalare, tjockare eller mer vältränad.
  • Säsongslådan används ofta för att prokrastinera jobbiga och slutgiltiga beslut enligt de fyra S:en det vill säga spara, sälja, skänka eller slänga. 
  • Det är lätt att glömma bort säsongslådan som utrensningsobjekt eftersom den ofta står gömd på en vind, i en källare eller något annat otillgängligt utrymme.

Vårt tips är att du vid tillfälle med ett kritiskt öga går igenom innehållet i dina motsvarande lådor enligt tipsen ovan. Det är en riktigt skön och befriande känsla när du väl gjort dig av med det som inte längre är aktuellt. Det blir dessutom betydligt lättare att hitta och välja bland de kläder som faktiskt är relevanta efteråt. Om du väljer att skänka kläderna till välgörenhet är en extra bonus för samvetet att de får en andra chans att faktiskt komma till användning hos någon annan.

Tidningshögarna hopar sig

Säg den som inte har minst en ordentlig tidningshög liggandes någonstans i sitt hem. Det börjar ofta oskyldigt med en gratistidning eller prenumeration som dimper ned i brevlådan som förmodligen är intressant men inte är prioriterad läsning just nu. Därför lägger du tidningen på matbordskanten eller soffbordet och glömmer raskt bort den. Det går ett några dagar eller veckor och plötsligt har du till din förvåning en jättehög med tidningar som inte är speciellt dekorativ, som är ganska skrymmande och som ger dig lite dåligt samvete varje gång du sneglar på den.

I det här läget är det oftast fel strategi att skaffa sig en ny fiffig förvaringsmöbel eller avancerat system för sortera fram de tidningar som faktiskt verkar relevanta. Istället är det dags att se över dina vanor, fokus och prioriteringar.

Vad du först och främst bör vara medveten om är att alla dessa tidningar tar tid och fokus från annat. Intressen och aktiviteter som du värderar högre men som du kanske inte är medveten om att du indirekt prioriterar bort. Är det till exempel högre värderat att läsa igenom lokaltidningen istället för att hinna träna? Är det högre prioriterat att kika igenom dagens skörd av reklamblad och reklamtidningar istället för att spendera samma tid i samtal med din partner? Är det högre prioriterat att spendera söndagsmorgonen med att läsa igenom DN eller SvD och informeras om allt negativt som hänt i världen istället för att leka med dina barn?

Vi är övertygande om vikten av ett medvetet informationsintag både i fysisk form som tidningar och böcker men även digitalt via tv och dator. Vi föreslår att du ger högre värderade intressen en chans och eliminerar alla distraktioner av lågt värde redan idag genom att applicera följande regler på din eller dina tidningshögar:

Prenumererar du på en tidning du aldrig hinner läsa? Säg upp den! Har du inte läst de senaste tio numren kommer du inte läsa de nästkommande tio heller. Slipp det dåliga samvetet och köp ett lösnummer istället när du verkligen är sugen och har tid att läsa. Det blir dessutom billigare i längden.

Har du andra typer av tidskrifter, oftast med mer eller mindre väl dold reklam, som du inte aktivt beställt men som ändå på något vis når ditt hem och hamnar i den växande tidningshögen? Se efter om du inte kan säga upp tidningen, och om det inte går, etablera vanan att skicka dessa rätt i pappersinsamlingen.

Har du redan en jättehög och känner dig radikal kan du förklara dig tidsskriftbankrutt och omedelbart slänga allt du samlat på dig och börja om från början med dina nya vanor. Vår gissning är att du inte kommer sakna mycket av den eventuella vishet som du gick miste om gömd någonstans i tidningshögen. Dessutom blir innehållet ofta snabbt irrelevant.

Om du inte känner dig mogen för tidsskriftbankrutt eller övriga råd ovan kan du experimentera med att bestämma en specifik tidsrymdsbuffert, till exempel en vecka eller två. Är tidningen inte läst från det att den anlände och inom den tidsrymden så är dess naturliga plats pappersinsamlingen oavsett hur spännande innehållet verkar.

Det är även bra att vara medveten om att du inte kan läsa allt. Ofta är det bättre att läsa det som är relevant för en själv just nu och fokusera enbart på det. Den mesta information går att hitta igen senare i en eller annan form om det skulle bli aktuellt. Välj själv vilken information du stoppar i dig istället för att försöka svälja allt som råkar komma i din väg.

Även bland de tidningar du faktiskt valt att läsa kan det vara bra att sovra. Du måste inte läsa allt eller inget i en och samma tidning. Det är bättre att läsa ingressen och genast gå vidare till nästa artikel om det inte verkar intressant eller relevant i en i övrigt intressant tidning. Det mest värdefulla du har är ju faktiskt din tid så varför slösa bort den i onödan?

Lycka till med din tidningsrensning och glöm inte att slänga allt du gör dig av med i pappersinsamlingen istället för i vanliga hushållssoporna!