Årsarkiv: 2013

Kontrollfrågor vid rensning

Lämna ett svar

Vilka enkla frågor kan hjälpa dig att ta rätt beslut när du rensar ut prylar du misstänker att du inte längre behöver?

Vi har tidigare skrivit om att man med fördel kan kategorisera upp rensningsprocessen enligt de fyra s:en, det vill säga spara alternativt sälja, skänka eller slänga. Men hur tar du egentligen det svåraste beslutet, det vill säga om du ska spara saken eller om det är aktuellt att hitta ett nytt hem åt den, antingen hemma hos någon annan eller i värsta fall på soptippen?

Vi själva brukar använda oss av tre frågor som ganska snabbt avslöjar om prylen fortfarande är relevant för oss eller ej.

  1. När använde jag saken senast?
  2. När tror jag mig med bestämdhet använda saken nästa gång?
  3. Hur skulle mitt liv se ut utan saken?

Den första frågan är oftast relativt lätta att svara på. Är detta svårt att minnas betyder det oftast att du inte använt saken på så länge att den inte är relevant längre. Då är det läge att överväga att sälja, skänka eller slänga saken. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga två.

Fråga nummer två är betydligt klurigare eftersom det inte handlar om fakta utan om att göra ett antagande. Då ökar risken att överdriva sannolikheten eller gå in i mentalt försvar för att undvika den jobbiga processen kring att ta ett slutgiltigt beslut. Dessutom innefattar ofta själva säljandet, skänkandet och slängandet även en del arbete, vilket det spontant kan vara bekvämare att skjuta på. Känner du dig fortfarande osäker går du vidare till fråga tre.

Den tredje och sista frågan kan hjälpa dig att inse att du ofta redan äger liknande saker som löser samma behov om det skulle uppstå. Alternativt går det ofta lika bra att låna eller hyra en motsvarande sak. Som en sista utväg kan du även införskaffa motsvarande sak igen om det mot alla odds visar sig att du gång på gång behöver saken du tidigare efter noggrant övervägande gjort dig av med.

Vi har under våra rensningsrundor kommit på oss själva och varandra med att bestämt hävda att något behövs och används även fast så inte är fallet. En indikation, på att vi famlar efter dåliga anledningar att behålla något, är att vi hittar på en eller flera scenarion där flera osannolika omständigheter ska infalla för att det ska bli aktuellt att använda saken igen. Till exempel:

  • Om jag blir bjuden på maskerad med 80-tals-tema så är denna skjorta klockren.
  • Om vi flyttar till ett större boende så kanske det blir aktuellt med ett vinställ på väggen.
  • Om jag skulle ta upp kroki-målandet så kommer jag ha användning för dessa pennor igen.
  • Om det blir aktuellt att måla om fasaden kan den slitna t-shirten komma till användning igen.

Tipset är helt enkelt att objektivt syna dina egna argument i sömmarna ordentligt nästa gång det är dags att rensa. Det är alltför lätt att bara köpa sina egna eller sin partners argument rakt av, speciellt eftersom det oftast är det kortsiktigt enklaste alternativet.

Relaterade inlägg:

  1. 5 frågor för att undvika felköp
  2. Som du frågar får du svar
  3. Skulle jag köpa det idag?

Kan man skänka bort saker hur som helst?

8 svar

Kan man ge bort vilka saker som helst till vem som helst eller borde man vara lika noga när man skänker bort saker som då man införskaffar nya?

Då vi under de senaste månaderna sålt, skänkt och slängt mycket av det vi inte behöver, så har vi upplevt att många människor runt omkring oss gladeligen tackat ja till nästan vad som helst. Så länge det är gratis blir många jätteglada, oavsett huruvida de behöver sakerna eller inte, och oavsett om det är saker av bra kvalitet eller ej. Det känns naturligt att barn fungerar på det sättet, så i de fall vi ger bort saker till barn måste vi agera med gott omdöme och samvete, men en hel del vuxna tycks baserat på vår erfarenhet agera precis likadant.

Målet med de saker vi inte behöver, men tror har ett värde, är självklart att dessa ska komma till användning och fylla ett konkret behov hos någon annan. Vi vill inte att sakerna bara ska bli liggandes oanvända i någon annans låda eller slängas då mottagaren väl tänker efter. Därför är frågan om vi borde ta ett bredare ansvar än att bara glatt ge bort saker till första bästa person i vår närhet. Tar vi en genväg om vi skänker bort saker till dem som tackar ja till i stort sett allt eller ligger ansvaret helt hos mottagaren?

Vi diskuterade igenom detta och kom fram till att i de fall vi väljer att skänka bort saker till personer i vår bekantskapskrets, till familj eller kollegor så bör vi först ha tänkt igenom vilka som verkligen kan ha nytta av dessa. Inte bara vem som kan tänkas säga ja. Hittar vi ingen lämplig mottagare är det troligen bättre att skänka bort sakerna till en välgörenhetsorganisation som antingen för vidare sakerna till någon som med större sannolikhet behöver dem eller helt enkelt säljer dem. I det senare fallet då det uppstår ett ekonomiskt motstånd, så borde chansen öka att sakerna hamnar hos en mer lämplig ny ägare.

Vad tycker ni? Tänker vi rätt eller gör vi förutfattade antaganden om mottagarens faktiska behov?

Relaterade inlägg:

  1. Organisera inte det du kan rensa bort
  2. Vi dricker för lite champagne
  3. Böckerna jag skulle läsa igen

Utrensning av oändliga mängder pennor

11 svar

Hur många pennor behöver man egentligen? Och hur kommer det sig att man plötsligt har oändliga mängder pennor utan att man riktigt minns hur, när och varför de kom in i hemmet?

Idag började vi vår första semesterdag med att leta reda på och rensa ur alla våra gömmor av pennor. Vi gick igenom alla typiska ställen där pennor normalt gömmer sig som skrivbord, köksskåp, väskor, lådor med mera. Totalt hittade vi 89 pennor (se bild). En ganska imponerande summa med tanke på att vi bara använder en eller kanske två pennor några gånger per vecka samt att Herr Minimalist dessutom redan gjort en rensning av trasiga pennor och gratispennor när vi flyttade ihop i vintras.

Som experiment valde vi att kategorisera pennorna efter typ, behov och syfte:

  • Kulspetspennor med gelbläck – 14 st (3 röda, 5 blå, 6 svarta)
  • Fiberpennor – 8 st
  • Överstrykningspennor – 12 st (3 rosa, 3 gröna, 3 blå, 3 gula)
  • OH-pennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 svart)
  • Märkpennor – 6 st (1 blå, 1 grön, 1 röd, 3 svarta)
  • Akvarellpennor – 12 st (diverse färger)
  • Kalligrafipenna – 1 st
  • Textilpenna – 1 st
  • Kroki-blyertspennor – 6 st
  • Färgblyertspennor – 5 st (1 blå, 1 grön, 2 röda, 1 gul)
  • Kulspetspennor – 6 st
  • Reklampennor av dålig kvalitet – 13 st

Därefter gjorde vi den övning som alltid följer naturligt av en första inventering, det vill säga att kartlägga våra egentliga behov genom att ställa oss några kontrollfrågor rent generellt och för respektive penna:

  • När, hur och varför använder vi generellt pennor idag?
  • När användes denna specifika penna senast?
  • När kommer jag att använda denna specifika penna nästa gång?

Och därefter rensade vi enligt de klassiska fyra s:en det vill säga spara, sälja, skänka och slänga. En stor del av pennorna var uttorkade och kunde slängas direkt. En mindre del av pennorna är fullt funktionsdugliga med fyller inget behov hos oss alternativt är en dubblett, dessa tar vi till våra arbetsplatsers kontorsförråd. En del av pennorna kommer vi ge bort till vänner och släktingar med barn som har betydligt mer nytta av dem. Totalt behöll vi 23 olika pennor.

Vi kom även fram till några ytterligare insikter genom denna rensning.

Vi kommer aldrig mer att plocka på oss reklam- och gratispennor igen om det inte finns ett konkret behov och enbart om dessa dessutom är av bra kvalitet. Dock är dessa typer av pennor nästan alltid av dålig kvalitet och blir därför bara liggande oanvända.

De pennor vi redan äger och gillar kommer vi fylla på med nya bläckpatroner när de är slut. Det är dumt att slänga hela pennan då bläckpatronen kan bytas ut. Köper man en lite bättre penna som till exempel våra personliga favoriter för vardagsbruk, Pilot G-2 07 (Herr Minimalists favorit) och Pilot Supergrip M (Fru Minimalists favorit), så går det nästan alltid att köpa till extra bläckpatroner till en minimal kostnad.

En anledning till att vi både köpt och på annat sätt tagit hem så många dubbletter av pennor för samma behov beror på att vi inte haft översikt över vilka pennor vi faktiskt redan har. Ofta beror bristen på översikt att pennorna är spridda på för många olika ställen alternativt att man äger för många pennor och inte orkar sätta sig in sitt eget utbud. Denna insikt kan för övrigt appliceras på mycket annat som kläder i garderoben med mera.

Den gamla klassikern proaktiv konsumtion är som vanligt en återkommande anledning till att vi hittar helt oanvända saker, i detta fall pennor, överallt i våra förråd och förvaringsutrymmen.

På det hela taget var det en riktigt rolig och intressant övning att rensa ut pennorna. Vi hade mycket fler pennor än vad vi initialt hade gissat och det tror vi gäller de allra flesta människor. Efter rensningen kändes det som vanligt otroligt skönt och befriande att bara äga det vi faktiskt behöver samt ha full kontroll på vilka saker detta är och var de är förvarade.

Hur många pennor har ni totalt i era hushåll?

Relaterade inlägg:

  1. 5 enkla saker att rensa ut
  2. Skor jag äger vs skor jag behöver
  3. Ett oväntat rensningssug

Dags att rensa ur barskåpet

16 svar

Idag rensade vi ur vårt barskåp utifrån vårt minimalistiska synsätt, vilket vi eller kanske jag egentligen borde gjort för många år sedan. Barskåpet har över tiden vuxit och var fram tills idag så stort att det fyllde hela två hyllor i ett relativt stort köksskåp. Detta trots att vi knappt dricker starksprit eller drinkar över huvud taget sedan flera år tillbaka.

Större delen av spriten i barskåpet är införskaffad av mig och bakgrunden är ganska enkel. För ungefär tio år sedan, vilket innebär tiden efter att jag tröttnat på cider och alkoläsk men innan jag fått upp intresset för bra viner och spännande ölsorter, så hade jag ett passionerat intresse för drinkar.

I samma ålder ägnades en stor del av helgerna åt fest och krogliv och ofta hamnade förfesten hemma hos mig där jag agerade bartender och blandade alla tänkbara färggranna och sliskiga drinkar till gästerna. När jag blev äldre mognade mina preferenser och jag tröttnade dels på att festa i samma utsträckning och även på att såväl blanda som dricka drinkar. Trots det har mitt relativt massiva barskåp bestående av sprit, diverse likörer, rom och liknande fått följa med i totalt fyra olika flyttar. Under dessa år har jag inte använt något ur likördelen på barskåpet mer än en handfull gånger.

Idag bestämde jag mig därför för att rensa ur allt i barkskåpet som uppfyllde ett eller flera av följande kriterier:

  • Alla öppnade flaskor med 20% alkohol eller mindre.
  • Alla öppnade flaskor med mjölk eller liknande ingrediens som förkortar hållbarheten.
  • Alla öppnade flaskor som är mer än fem år gamla.
  • Allt som jag varken kan se mig själv dricka upp eller bjuda på.

Det som fick stanna uppfyllde följande kriterier:

  • Vin och öl (vilket vi dricker regelbundet).
  • Bassprit med 30% alkohol eller mer (vodka, rom, gin, whiskey etc).

Ut åkte totalt nio flaskor av varierande fyllnadsgrad. Jag funderade en stund över varför jag sparat så många av dessa och kom fram till att jag lurat mig själv med följande antaganden:

  • Alkohol är dyrt och det vore slöseri att slänga eller ge bort.
  • Jag kommer förr eller senare använda upp det.
  • Jag kanske får upp intresset för att blanda och dricka drinkar igen.
  • En dag ska jag ha en jättefest där jag bjuder på drinkar hela kvällen och natten.

Nu har mina antaganden ovan inte inträffat under de senaste tio åren så därför åker de ut. Jag funderade på om jag skulle kunna ge bort det till någon men kom fram till att det nog är svårt. Ingen i min ålder är intresserad av gamla likörer och jag vill inte bidra till att någon tjugoåring i släkten eller bekantskapskretsen åker på en raketfylla med tillhörande oklara konsekvenser.

Att barskåpet växte sig så stort har delvis berott på att jag ägnat mig åt proaktiv konsumtion. Jag gick under en tid igenom mina drinkböcker på jakt efter vanligt förekommande ingredienser och köpte dessa innan det egentligen fanns ett konkret behov. En kompletterande förklaring är att jag förköpte mig när det under samma period gavs ett flertal tillfällen till taxfree-shopping.

Hur ser det ut i ditt barskåp, är det också fyllt med alkohol med snart tio år på nacken som du egentligen aldrig kommer förbruka?

Relaterade inlägg:

  1. En månad utan alkohol
  2. En månad utan att småhandla
  3. Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet

Vad avslöjar egentligen ett avplockat skrivbord?

3 svar

Betyder ett rent och avplockat skrivbord eller kontor att personen som jobbar där inte får något gjort eller inte har något att göra? Och betyder i så fall ett stökigt skrivbord eller kontor automatiskt oändligt med kreativitet och effektivitet?

Hemma hos mig samt på min arbetsplats har det alltid varit rent och avplockat. Mitt skrivbord på min arbetsplats pryds av en skärm, en dockningsstation för min laptop, ett tangentbord, ett pennställ med två pennor, en oftast tom brevkorg samt en mus med musplatta. Därför blev jag häromdagen inte förvånad när en tidigare kollega kom in för ett kort besök på kontoret och efter att ha snackat om annat en stund sneglar på mitt skrivbord och på största allvar utbrister:

Vilket rent och avplockat skrivbord du har, här kan det inte bli mycket gjort!

Det är inte första gången jag får höra precis den eller en variant på den kommentaren. Därför bestämde jag mig för att ta reda på hur det faktiskt ligger till och hittade ett intressant inlägg på en bloggen Unclutterer. Inlägget, som var baserat på forskning från Princeton University Neuroscience Institute, bekräftar det jag alltid känt på mig (fritt översatt):

När din omgivning är rörigt så begränsar kaoset din förmåga att fokusera. Röran begränsar också din hjärnans förmåga att bearbeta information. Den gör dig distraherad och oförmögen att bearbeta information på samma sätt som du gör i en stilren, organiserad, och fridfull miljö.

Dock bör det nämnas att röriga skrivbord och miljöer faktiskt kan stimulera kreativitet även om det gör det svårare att utföra konkreta uppgifter. Därför är det bäst att i normala fall hålla skrivbordet och kontoret rent, avplockat och prydligt, men kanske stöka till lite då det är dags för riktigt kreativa uppgifter, alternativt temporärt byta till en stökigare miljö.

Relaterade inlägg:

  1. Minimalism på arbetsplatsen
  2. Storstädning bland kontakterna
  3. Har du skapat ditt eget liv?

Seriestripp – The weight of things

4 svar

På bloggen The Everyday Minimalist hittade vi en härlig seriestripp med minimalistiskt tema som de i sin tur hämtat från en annan blogg som heter Stuff No One Told Me som vi vill dela med oss av. Serien beskriver på ett bra sätt samt många av de steg som de flesta minimalister på ett eller annat sätt har gått igenom för att ta sig dit de är idag. Vi börjar med ett favoritcitat från seriestrippen som kan vara ett av hindren som gör att många kör fast och har svårt att släppa ifrån sig prylar.

”During the process I thought a lot about how we value the objects we own, and how they can remind us of certain moments in our life.”

Tecknad serie om minimalism

Vi skojar ibland om hur det skulle vara om alla våra ägodelar rymdes i ett par resväskor. Om frihetskänslan verkligen skulle överstiga känslan av tomhet, saknad och möjligen utsatthet. Vi själva har inga ambitioner att gå fullt så långt med vår minimalism och det är inte heller den typen av extrem minimalism vi vill uppmuntra till på bloggen, men tanken är inspirerande.

Hur långt är du beredd att gå i din strävan mot ett mer minimalistiskt liv, hur få resväskor tror du att du kan klara dig med?

Relaterade inlägg:

  1. Konsten att ge presenter
  2. Bättre fokus med minimalism i bokhyllan
  3. Då alla blir minimalister

Lever vi som vi lär?

15 svar

Vi förespråkar en minimalistisk livsstil av flera olika anledningar och på flera plan i livet, vilket vi tidigare skrivit om bland annat här. För oss är detta en resa som vi hoppas ska prägla resten av våra liv, det är ingen temporär fluga och heller inte något årligen återkommande spurt som den klassiska vårträningen inför beach 20xx. Det ska bara finnas där, varje dag, varje vecka, varje år.

Men hur väl lyckas vi egentligen med detta i vårt eget hem?

Generellt har det gått bra. Vi har ännu inte hunnit gå igenom och rensa bland alla önskade utrymmen i lägenheten än, men de som står på tur känns inte som några problemområden utan kräver bara sin tid. Vi har dock identifierat tre områden där vi inte riktigt når ända fram i vårt minimalistiska tänk och där vi inte har någon optimal lösning ännu:

Cyklar. Vi har en varsin modell dyrare cykel. Fru Minimalist har en racercykel som har tagit henne 30 mil runt Vättern och Herr Minimalist har en kvalitativ mountainbike. I den bostadsrättsförening där vi bor har vi någon gång per år inbrott i cykelförråd samt i privata förråd vilket gjort att vi av säkerhetsskäl har våra cyklar antingen på balkongen eller inne i lägenheten.

Då vi inte har något tak på balkongen får cyklarna utstå ganska hårda påfrestningar om de står där ute året runt och de tar dessutom upp stor del av balkongens yta. Därav har vi cyklarna ståendes växelvis ute på balkongen och inne i lägenheten. Inte optimalt och det känns absolut inte minimalistiskt.

Förrådet. Vi bor i en tvåa på 60 kvadratmeter och trots att vi försöker leva minimalistiskt så råder viss brist på förvaringsutrymme i lägenheten. Detta gör att många saker som inte används varje vecka åker ner i förrådet, exempelvis resväskor, vinterjackor, extrastolar, presentinslagningsgrejer och annat. Och tillsammans med skidutrustningar, balkongmöbler, vandringsryggsäckar, blomlådor, uppblåsbar gästsäng med tillbehör samt diverse flyttkartonger fyllda med emballage med mera, så blir det snabbt fullt. Vi har idag lyckats skapa det där förrådet som jag tidigare tittade snett på hos mina grannar.

Därför är det hög tid att rensa, våga slänga och göra oss av med saker som inte längre används. Exempelvis Herr Minimalists gigantiska hockeytrunk med gamla kampsportsgrejer som användes senast 2005. Eller Fru Minimalists sparade vinterjackor eller gigantiska jag-ska-flytta-utomlands-och-aldrig-mer-komma-tillbaka-resväska. Men oavsett om, eller snarare när, vi rensar ut det vi faktiskt inte använder längre så kommer förrådet att förbli mer fullt än vi föredrar.

Dagliga post- och tidningshögen. Vi ser den varje dag men mot veckans slut är den plötsligt borta för att någon dag senare dyka upp igen med nytt innehåll. Vi pratar om post- och tidningshögen som varje vecka samlas på vår köksbänk. Tidigare lade vi den alltid på köksbordet vilket vi båda störde oss på vid varje måltid och som vi även beskriver i inlägget Plocka, pimpa och bryta gamla vanor. Numera lägger vi posten på samma del av köksbänken vilket inte heller är den optimala lösningen.

På helgen tar vi vanligtvis action på högen och läser, slänger och om nödvändigt sorterar in i pärmar och på måndag eftermiddag börjar vanligtvis en ny hög sin tillväxt. Vi vill inte under veckan gömma undan posten i ett skåp där den riskerar att bli bortglömd och vi har hittills inte riktigt kommit in i vanan att gå igenom högen varje kväll. Därför ligger den tills vidare kvar på köksbänken under vardagarna och småstör.

Tips på fiffiga lösningar på dessa tre ominimalistiska problemområden mottages tacksamt! :)

Relaterade inlägg:

  1. Utrensade förhoppningar, drömmar och visioner
  2. Därför ignorerar vi dagsnyheter
  3. Värderingar som förändras över tid