Årsarkiv: 2021

Prylbokslut och vikten av en in- och utlista

Att göra en ekonomisk budget och följa upp är både vanligt förekommande och något som många kan förstå vikten av. Att dokumentera sina inkomster och utgifter, ger insikter kring onödiga kostnader och det blir i slutet av året tydligt hur mycket pengar man exempelvis lagt på mat eller kläder. Svart på vitt ser man vad pengarna gått till, kan analysera och utifrån detta justera beteenden.

Men att ha en ”budget” och följa upp hur mycket prylar och kläder som kommer in samt rensas ut, är inte lika vanligt. Alltså att skriva ner likt en in- och utlista, som vi hade under åren 2013-2019 över alla saker som köptes eller på annat sätt kom över tröskeln in i vårt hem, respektive saker som rensades ut eller på annat sätt lämnade hemmet. För att i slutet av året se hur balansen dem emellan ser ut.

Något jag märkt nu med två år utan in- och utlista, är att den där listan gjorde att vi båda blev bättre på att få ut saker ur hemmet. Vi kunde vid den månatliga uppföljningen se att oj nu har det varit mycket på in-listan av en eller annan anledning. Finns det en anledning att rensa ut något vi inte behöver för att skapa balans? Nu ser vi inte längre in- och utflödet på samma sätt. Det blir inte lika tydligt svart på vitt hur balansen mellan in och ut av saker ser ut.

Och självklart kan det finnas livsfaser där det är mer som kommer in i hemmet, än lämnar detsamma. Sker det medvetet behöver det inte göra något. Men det är många som skapar mer och fler förvaringslösningar i hemmet utan att reflektera över lösningen som att minimera antalet överflödiga saker. Eller som tycker att det är märkligt att hemmet blir allt mer trångt eller belamrat.

När vi bodde i vår lilla lägenhet med två barn, blev det av rena utrymmesskäl naturligt att hålla en balans mellan en in – en ut. Vi fick helt enkelt inte plats annars. Nu när vi bor i hus, är det enklare att stuva undan något i en garderob, lägga ut i förrådet osv, istället för att fatta ett slutgiltigt beslut och sälja, skänka eller slänga (återvinna).

Jag är övertygad om att i samma utsträckning som en ekonomisk budget kan medvetandegöra och skapa förändring kring konsumtionsbeteenden. Kan en in- och utlista över saker som tar sig över tröskeln i hemmet, samt lämnar detsamma, skapa samma viktiga medvetenhet kring prylarna i ens hem.

Köpstopp, shoppingfritt år är sätt att verkligen minimera inflödet. Men det finns flera fördelar med att också öka utflödet, förutom mer luft i det egna hemmet och friheten i att enbart äga det du faktiskt behöver, så ger man också andra människor chansen att köpa det de behöver begagnat, istället för nytt.

Så, årsbokslut över ekonomin i all ära, men om vi skulle göra ett prylbokslut, skulle många andra viktiga insikter komma. Insikter kring vad vi äger och har, samt hur vi kan förändra våra beteenden för att skapa ett mer hållbart liv med färre saker och större frihet under kommande år.

Kommer vi själva återgå till in- och ut-listor under 2022? Inte att redovisa månatligen, men jag har i alla fall förberett en sådan sida i min app för diverse anteckningar. Så kanske dyker det upp något sådant inlägg under året med hur balansen ser ut.

Skulle ditt prylbokslut visa på fler saker in eller ut år 2021? Eller råder det fullständig balans på årsbasis? :)

3 böcker jag läser i jul

I samarbete med Storytel med erbjudande till dig.

Nu har vi gått på jullov och vad kan då passa bättre än att ta det lugnt och läsa och lyssna på böcker? Det kommer i alla fall jag passa på att göra. Just nu får du dessutom 30 dagars gratis läsning och lyssning hos Storytel genom länken här. Det gäller både dig som är ny kund och dig som varit kund hos Storytel tidigare. Passa på att nyttja erbjudandet under julledigheten!

Som inspiration kommer här 3 tips på böcker som jag nyss har börjat läsa och lyssna på hos Storytel. Längst ner i inlägget hittar du vad vi lyssnade på tillsammans med barnen under bilresan upp till Dalarna där vi firar jul i år.

Depphjärnan – Anders Hansen
Herr Minimalist läste denna för ett par veckor sedan och efter att ha tjuvläst några sidor bredvid honom kunde jag inte låta bli att ladda ner och läsa boken själv. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, är undertiteln på denna bok. En fråga helt rätt i tiden då psykisk ohälsa och andra depp-relaterade sjukdomar skjuter i höjden.

Boken ger förståelse kring hur vårt mående fungerar kopplat till hjärnan. Och den ingjuter hopp om att vi visst kan må bra och känna lycka i dagens uppskruvade och uppkopplade samhälle. Kanske måste vi bara ta hand om hjärnan och kroppen bättre, samt sluta jaga efter lyckan. För ju mer vi jagar lyckan, desto mer verkar den glida oss ur händerna. Varför det är så får du svar på om du läser boken.

Äldst, yngst eller mittemellan – Elisabeth Schönbeck
Här om veckan kom jag och några kollegor att prata om placering i syskonskaran kopplat till personlighetsdrag. Jag kunde inte släppa detta intressanta ämne, både för att förstå mig själv bättre men också andra i min omgivning. Därför blev jag otroligt glad när det fanns en bok hos Storytel som tog upp precis detta och kopplar det till forskning – Äldst, yngst eller mittemellan, skriven av Elisabeth Schönbeck.

Och det var länge sedan jag direkt fastnade i en bok som i denna. Den har varit otroligt intressant och på många sätt träffsäker på mig som ”funktionellt endabarn” (benämning från boken). Jag ser lite extra mycket fram emot att läsa om pseudotvillingar som våra egna barn är, dit har jag inte kommit än. Läs den du också om du vill förstå dig själv samt personer i din omgivning bättre!

Isabella Löwengrip – Isabella
Den här boken har jag väntat nyfiket på i ett års tid. Isabella ville bli världens mäktigaste kvinna och skulle storsatsa i USA. Men uppblåsta siffror fick annonsörerna att dra öronen åt sig. I sin självbiografi berättar Isabella Löwengrip allt. En bok som hennes mamma ifrågasatt varför hon valt att skriva så öppet om vissa berättelser från barndomen. Men Isabella vill i boken berätta vem hon egentligen är.

Vill du också veta vem Isabella Löwengrip är bakom karaktärerna och med sin diagnos bipolär, då ska du såklart läsa boken Isabella!

När vår familj ska resa långt med bil tycker jag det är perfekt med ljudböcker. Vid bilresan upp till Dalarna lyssnade vi på ”LasseMajas Detektivbyrå – Modemysteriet”, liksom inom samma genre ”Jul i Valleby” samt ”Var är Sylevester”. Kvar till hemresan har vi ”Jul med Musse & Helium” som vi alla ser fram emot att lyssna på efter att ha läst alla Musse & Helium-böcker tidigare. Alla dessa böcker finns såklart hos Storytel.

Hoppas du fick läsinspiration inför julledigheten, och annars finns det tusentals andra böcker att välja på hos Storytel. Du får just nu alltså:
– 30 dagars gratis läsning och lyssning hos Storytel här.
– Lyssna och läs så mycket du vill.
– Ingen bindningstid, säg upp avtalet innan 30 dagar passerat så kostar det inget.

Eller varför inte ge bort erbjudandet som en sistaminuten-julklapp tillsammans med några väl valda boktips? :)

Har du läst någon av de ovannämnda böckerna?

Oönskade julklappar

Hur gör man med julklappar man får men inte vill spara? Jag tror att de flesta av oss kan minnas någon gåva vi fått men som av olika anledningar inte längre är särskilt önskad. Kanske var den till och med oönskad när den erhölls.

Bara för att julen är en högtid med konsumtionsdrivna traditioner, förväntningar och känslor, så råder det inte undantagstillstånd att släppa helt på sina värderingar och principer. Men hur kan man tänka om man fått något som man känner att man inte alls har behov av eller ens gillar?

Man kan göra det väldigt komplicerat och vrida och vända på olika scenarios kopplat till givaren. Olika platser som grejen kan stuvas undan på men ändå lätt tas fram när personen kommer, fundera ut diverse bortförklaringar om hen undrar var saken är eller varför den inte används.

Man kan också göra det väldigt enkelt och tänka så här:
Det som givaren har kontroll över är när de ger en gåva och vad de ger i gåva.
Det som du har kontroll över är vad du gör med gåvan och hur länge du behåller gåvan.

Ditt hem är ditt. Det är inte ett utrymme att spara saker som du varken behöver eller tycker om. Du måste inte leva bland saker som andra personer gett eller sagt åt dig att spara.

Med det sagt; visa respekt och säg tack när du får gåvan. Någon har trots allt tänkt på dig och gett den för att vara snäll. Om någon i framtiden frågar var saken är, säg bara att du inte använde den så mycket på senare tid och därför gav den till en vän/granne/arbetskamrat som hade större behov och blev glad. Och du måste ju inte göra dig av med grejen på juldagen, du kan ju vänta ett tag och ge den en chans… :)

Har du fått någon oönskad julklapp någon gång? Har du vågat göra dig av med den? :)

Vintercyklist javisst!

Varje kilometer på cykeln, är en bil mindre på våra gator. Det är mitt mantra när jag denna vinter cyklar mig fram istället för att slentrianmässigt sätta mig i bilen.

Detta är första året som jag försöker vintercykla. Självklart cyklade jag året runt innan jag hade körkort och även under fyra år som student i Skåne. Men där var vintern än mildare än här utanför Stockholm. I år har cykeln fått vinterdäck och jag tänker att vintercyklingen ska ge mig mer vardagsmotion, dagsljus och frisk luft.

Men mest tänker jag på miljön. Att det är bra för miljön och att jag kanske kan inspirera någon annan att låta bilen stå kvar på uppfarten en extra gång. Och att barn ser att det faktiskt går att cykla även på vintern. För det är sparsamt med cyklar vid skolan- och förskolans cykelställ sedan första snön kom. Storasysters cykel står ibland helt ensam.

Med någon dags marginal fick jag på vinterdäcken precis innan första snön kom här i Vallentuna utanför Stockholm, så än så länge har det gått bra att cykla både till jobb, mataffär (kompletteringshandla) och skola/förskola. Trots snö, sen slask, is och nu grusig barmark.

Under de första två veckorna har jag cyklat ganska precis 60 kilometer. Och som sagt, varje kilometer är en bil mindre på våra gator…

Har du testat att vintercykla? :)

Därför behåller vi saker vi inte behöver

Det finns tre stora anledningar till att många behåller saker som de egentligen inte använder eller behöver. Det är:

  • Att vi känner osäkerhet kring framtida behov.
  • Att vi håller fast vid vårt förflutna.
  • Att vi känner rädsla för att göra felaktigt val.

Gemensamt för dessa är att vi inte vågar landa i beslut som utgår från vårt nuläge. Utan osäkerheten kring framtiden tar över, alternativt viljan över att bli ett bättre framtida jag eller kanske åter bli någon man en gång var. Rädslan för att fatta ett dåligt beslut är starkare och vill undvikas så långt det är möjligt

Det får konsekvensen att vi sparar saker om utifall att och för säkerhets skull. Trots att vi förmodligen skulle kunna låna, hyra eller införskaffa en ”ny” (bättre begagnad) liknande sak vid eventuellt framtida behov som sällan inträffar. Det lättaste sättet att identifiera att du sparar något om utifall att och för säkerhets skull är att du argumenterar för att spara något med vaga meningar som: ”det kan nog vara bra att ha ändå” och ”det skulle kunna komma till nytta så jag sparar det för säkerhets skull”.

Nostalgi över vissa prylar gör det väldigt svårt att släppa taget om dem. Det är som att vi tror att minnena automatiskt skulle försvinna om vi gjorde oss av med prylen.

Vad kan man göra då om man fastnar i dessa tankar? Det första är att bara identifiera och bli medveten om dem. Vad är det egentligen som gör att jag inte kan släppa taget om den här? När vi inte bara går på den initiala känslan utan börjar argumentera med logik med oss själva, då kan det vara enklare att släppa taget.

Som vanligt när man känner osäkerhet vid utrensning kan det också vara klokt att ”bevisa för sig själv” att man inte har så stort behov som man själv trott. Genom att exempelvis lägga sakerna i en låda och ställa ut i förrådet. Har inte grejerna kommit till användning när alla säsonger passerats, är sannolikheten låg att de kommer användas även på längre sikt. Minns du inte ens vad du lade i lådan, ja då har du automatiskt svaret på huruvida du kan släppa taget eller ej. :)

Om du rannsakar dig själv, fastnar du också i dessa anledningar som nämns ovan?

Önskar mig inte mer tid

Jag fick en fråga på Instagram som löd ungefär så här: ”Hur får jag mer tid för att göra det jag tycker om och uppskattar i livet? Stort som smått.”

I väldigt många fall skulle jag tro att det inte alls handlar om tidsbrist. Det handlar om energibrist. Men det är så lätt att fokusera på att försöka få mer tid (och pengar) i livet. För att det är väldigt konkret.

Med låg energi spelar det mindre roll hur mycket tid och pengar du frigjort. Du orkar ändå inte göra något konstruktivt av det. Medan när du har energi så blir allt roligare, uppgifter upplevs lättare, du har mer tålamod och orkar ta tag i utmaningar som behöver lösas.

Tid är sällan vårt riktiga problem. Det tar inte många minuter att exempelvis:
Göra en god kopp kaffe/te
Sätta på glad musik
Skicka ett omtänksamt sms
Göra en nattjäst bröddeg
Njuta av solnedgången
Ringa en vän
Skapa ordning efter barnens lek
Göra rent diskbänken

Inte heller tar det särskilt mycket tid i anspråk att gå upp en kvart tidigare för att meditera, en halvtimme tidigare för att träna eller att ta en lunchpromenad i dagsljus. Däremot kan det krävas medvetenhet och aktiva val.

Det är lätt att fokusera och slänga sig med att man strävar efter mer tid i livet. Men jag tror att öka ens energinivåer, kommer ha ändå större positiv effekt i livet.

Är energin låg kan det lätt bli en nedåtgående spiral av att inte orka göra saker som faktiskt skulle ge energi, och därför får man ändå lägre energi. Vet man inte vad som brukar ge en energi, så kan det ju såklart vara svårt att ändra något. Så kanske är det första steget att identifiera vad som ger just dig energi. Vad som får dig att känna dig utsövd och på bra humör. Oavsett vad du vill förändra i ditt liv så är medvetenhet ett första steg till förändring.

Håller du med om vikten av att försöka optimera energinivåerna? 

Skogen ställer inga krav

Den här hösten har min energi verkligen inte varit som vanligt. Kanske är det snart två år av corona och saknad av avlastning i allt det vardagliga som börjar ta ut sin rätt. Eller så var det bara en extra tung höst mentalt trots mindre jobb (deltid) och mer frihet.

Skogen är verkligen den plats där jag laddar batterierna och allra helst i kombination med en joggingrunda. Eller som flertalet gånger denna höst – en promenad för att plocka svamp. Jag tror det är jätteviktigt att ha en sådan plats. En plats där man laddar om och kommer tillbaka med mer energi än man lämnade hemmet med.

I skogen slipper jag fatta beslut, skogen vill ingenting, den bara står där välkomnande och alltid öppen. Den dömer inte, moraliserar inte och kräver inte.

I andra sammanhang i samhället finns förväntan på framsteg, förbättring och förändring. Men skogen blir inte särskilt imponerad. Den dag vi tröttnat på den ständiga jakten på nästa-vad-som-helst eller hetsen att hinna först och få störst, då finns skogen där och väntar på oss. Tålmodigt, lugnt och vilsamt.

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Jag ser det som mitt ansvar som vuxen att visa mina barn skogen. Och när jag gör det får jag själv vistelse i skogen och välmående på köpet.

Hur har din energinivå varit i höst? Och vilken är din plats där du kan landa och ladda om ditt inre batteri?