Kategoriarkiv: Kläder

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör kläder.

Att anpassa garderoben till omvärldens förväntningar

Vad händer när din nuvarande garderob plötsligt inte längre når upp till omvärldens förväntningar?

Sista veckorna har jag, Herr Minimalist, varit lite mindre aktiv på bloggen än vanligt. Det har inte att göra med att jag tappat intresset för minimalism, snarare tvärtom, utan beror enbart på att jag fått en ny tjänst på min arbetsplats, vilken initialt tagit mycket mer tid och fokus jämfört med min tidigare tjänst.

Min nya tjänst är en VP-roll (vice president) för en av avdelningarna på min arbetsplats. I mitt fall innebär det minskat operativt teknisk ansvar och ökat strategiskt kommersiellt fokus, ett utökat chefsansvar och mer kundkontakt och representation i allmänhet.

Det innebär inte bara fler möjligheter utan naturligtvis även en hel del nya skyldigheter och förväntningar. Till exempel på min garderob som tvingas ta ett kliv i sidled eller kanske höjdled. Jag tänkte försöka illustrera detta genom att dela upp förväntningarna i tre nivåer samt dela upp klädseln på tre områden; fötter, ben och överkropp.

När jag kom direkt från skolan och började arbeta fanns inga större förväntningar på min klädsel som därför var casual. När jag arbetat ett tag och fått en mer senior roll uppstod förväntningar på lite mer vuxen och representativ klädsel om än fortfarande rätt casual. Sedan några veckor ligger förväntningar på en generellt mer strikt och affärsmässig klädsel.

Fötter:

  1. Gympaskor
  2. Sneakers
  3. Loafers och lågskor

Ben:

  1. Vilka jeans som helst
  2. Fräscha chinos och bättre jeans
  3. Designjeans, chinos eller kostymbyxor

Överkropp:

  1. T-shirts, huvtröjor och sweatshirts
  2. Pikétröjor, tröjor och koftor
  3. Skjortor med/utan slipover, kavaj alternativt kostymjacka

Jag har gått från förväntningsnivå 2, vilket tillät kortare besök på nivå 1 och 3 till förväntningsnivå 3 med möjligheten till kortare besök på nivå 2. Nivå 1 är numera fullständigt uteslutet i jobbsammanhang.

Vad får det här för konsekvenser för mig och mina minimalistiska ambitioner kring min garderob? Jo, min garderob kommer att kräva en del nya plagg som generellt kommer att vara lite dyrare och vissa existerande delar av garderoben kommer att användas betydligt mer sällan. För att min garderob inte ska svälla alltför mycket samt för att eliminera kläder som plötsligt blivit inaktuella kommer jag att göra en ordentlig rensning av de kläder jag har kvar på nivå 1, behålla allt på nivå 2 och gör en del, naturligtvis väl genomtänkta, inköp på nivå 3.

Relativt snart framöver tänkte jag skriva ett mer detaljerat inlägg om min garderobsstrategi, det vill säga vilka typer och antal plagg min garderob numera består av och varför jag valt ut dessa. Detta för att förankra respektive plaggs existensberättigande, hålla ned antalet plagg samt identifiera eventuella luckor.

Jag tänkte för skojs skull avsluta med att dela med mig av några av mina inte helt chockerande insikter från min klädresa.

  • Chinos kan liknas med att helt legitimt gå runt i mjukisbyxor i arbetssammanhang och fortfarande ses som välklädd.
  • Skjortor som jag aldrig varit speciellt förtjust i och aldrig känt mig speciellt bekväm i är efter cirka en månads mer eller mindre daglig användning något jag känner mig bekväm i och nästan lite naken utan.
  • Man får ett helt annat bemötande både inom och utanför företagets väggar, till exempel i butiker och på restauranger, då man är mer välklädd.
  • Att byta tjänst och garderob är lite som att ömsa personlighet. Det är ett gyllene tillfälle att återuppfinna sin arbetspersonlighet, vilket är en kul process.
  • Genom att köpa plagg av god kvalitet, tidlös design och som går att kombinera fritt med andra plagg i garderoben borde jag kunna hålla ned kostnaden för min nya garderob över tid trots att plaggen i sig generellt kommer att vara lite dyrare.

Har du också råkat ut för en liknande eller varför inte en helt annorlunda förändring av förväntningar och krav från din omgivning och hur hanterade du det? Kom du till några intressanta insikter i processen?

När vi lever som vi lär

Vi har tidigare skrivit inlägget Lever vi som vi lär? där vi tog upp tre exempel på när vi inte lever som vi lär, det vill säga områden där vi ännu inte känner oss som de minimalister vi eftersträvar att vara.

Därför har vi som motvikt noterat tre exempel, vilka vi är stolta över, där vi faktiskt lever som vi lär och där vi tydligt ser ett ändrat beteende sedan vi började resan mot ett mer minimalistiskt liv.

Inredningsbutiker. Fru Minimalist älskade tidigare att gå i inredningsbutiker som till exempel favoriten Village, men även mindre och mer personliga inredningsbutiker i närområdet. Dessa besöktes någon gång i månaden och Fru Minimalist kom rätt ofta hem med något fint ljus, vas, skål, fat eller annan onödig inredningsdetalj.

Dessa butiker har nu på något mystiskt sätt försvunnit helt från tankar och synfält. Råkar vi gå förbi en inredningsbutik i stan finns det inte en tanke på att gå in och konsumera eller ens fönstershoppa. Ofta går vi till och med förbi dem utan att notera att det var en inredningsbutik. Det påminner lite om när du köpt en ny bil, plötsligt ser du just den bilmodellen överallt, fast i det här fallet är det precis tvärtom, inredningsbutikerna har helt och hållet försvunnit från radarn.

Shoppa kläder eller skor. Detta har blivit betydligt mer utmanande sedan vi började rensa och leva mer minimalistiskt. Med ett minimalistiskt tankesätt blir varje inköp betydligt viktigare och på något sätt större. Vi vill att varje köp ska vara genomtänkt, ett långsiktigt bra val och passa in i den minimalistiska garderoben

De fåtal gånger vi ger oss ut för att shoppa sker detta betydligt mer målmedvetet, behovsstyrt och planerat än tidigare. Trots att vi numera vet vad vi är ute efter inför shoppingturen så är det inte alltid det perfekta plagget finns att hitta just då. Men vad gör det när det istället kan framkalla den sköna känslan av att komma hem och ha lyckats avstå från shopping.

Proaktiv konsumtion. Vi har skrivit ett helt eget inlägg om proaktiv konsumtion, och detta är en företeelse där vi verkligen har ändrat beteende. Vi kan fortfarande komma på oss själva i mataffären med att överväga en matvara eller produkt som upplevs som extra billig eller bara god, utan att ha någon konkret ide kring när den ska användas eller om den verkligen fyller ett konkret behov. En känsla av ”bäst att passa på när jag ändå är här” eller ”det är ju ändå så billigt” infinner sig gärna. När det gör det tänker vi till en extra gång och ställer allt som oftast tillbaka varan på hyllan och följer istället vår inköpslista.

Det är härligt att kunna se de här positiva förändringarna hos sig själv och hos varandra. Det fungerar som motivation samt ger motivation att ta tag i andra områden vi där vi fortfarande har en del arbete kvar.

Har du exempel på områden där du ändrat dina vanor och tankesätt i en mer minimalistiskt riktning?

Att kitta upp sig inför nya utmaningar

Inför vår fjällvandring förra veckan gjorde jag ett klassisk misstag, nämligen att i onödan och i sista minuten kitta upp mig inför vårt kommande äventyr. Samma eftermiddag som vi skulle ta tåget norrut tog jag under förmiddagen en spontan tur in till stan för att komplettera och förbättra min utrustning. Detta trots att vi sedan veckor tillbaka förberett alla tänkbara packlistor och tänkt igenom alla typer av konkreta behov.

Trots det stressade jag in till stan och shoppade på mig en minikompass, ett par nya och dyra iläggssulor till vandringskängorna och ett par nya, dyra och slitstarka handskar. Redan på tunnelbanan på väg hem insåg jag att inköpen var rätt onödiga men då fanns det inte tid att återvända och returnera produkterna innan avfärd. De formgjutna, om än något slitna, sulorna jag redan äger sedan många år tillbaka är troligen minst lika bra eller kanske till och med bättre än de nya. De handskar jag redan äger är visserligen slitna men duger gott till denna fjällvandring då vädret är relativt snällt den här tiden på året. Och en vandring på stigarna kring Kungsleden kräver knappast en kompass om man har en bra karta, vilket vi sedan tidigare har.

Det här är ett klassiskt beteende som jag gång på gång sett hos mig själv och många andra. Det vill säga att inför någon typ av utmaning, såväl fysisk och psykisk, konsumera för att känna sig säkrare, tryggare eller mer förberedd.

Det kan vara att köpa en ny skjorta inför ett viktigt kundbesök med jobbet, en ny väska, penna och miniräknare inför terminsstart, en ny klänning och skor inför en stor fest, nya badkläder och solglasögon inför en solresa, ny ryggsäck och annan utrusning inför ett äventyr eller varför inte det kanske vanligaste exemplet, diverse sportutrustning efter nyårslöftet om att äntligen komma igång med träningen.

Vad jag sett hos mig själv är att jag blir både relativt prisokänslig och alltför ”skjutglad” vid liknande tillfällen. Det känns motiverat att köpa det första jag hittar som fyller behovet till det pris som erbjuds av just den butiken utan att först undersöka priser hos alternativa butiker och inköpsställen via till exempel www.prisjakt.se eller liknande. Eftersom det ofta är eller känns brådskande så gör jag ofta inte heller tillräckligt bra research kring alternativa produkter och lösningar.

Min egen analys av beteendet är att jag precis som de flesta andra använder liknande konsumtion som en mental krycka att luta mig mot. Jag inbillar mig att jag efter inköp ökat sannolikheten att lyckas med utmaningen som ligger framför mig trots att jag ofta redan har tillräcklig utrustning och den kunskap jag behöver. Allt bottnar i osäkerhet eller stress och efter inköp känner jag mig lite lugnare och bättre förberedd.

Min erfarenhet är att det ofta går precis lika bra att låta bli konsumtionen vid tillfällen likt dem beskriva ovan. Ofta duger den utrustning och de kläder jag redan har. Om behov verkligen skulle uppstå går det ofta att köpa eller ändå bättre hyra utrustning på plats. Att hyra är speciellt bra om det handlar om prylar som används sällan. Då slipper du frakta, förvara, vårda och på annat sätt spendera tid, pengar och mentalt fokus på dem framöver. Dessutom visar det sig ofta att du inte behöver allt du trodde dig behöva, det vill säga det kan vara en bra idé att vänta med inköp tills behovet verkligen är bekräftat.

Sammanfattningsvis är mitt råd att stoppa dig själv nästa gång du känner för lite impulsshoppning i sista sekunden inför nya utmaningar. Försök se igenom dina egna ursäkter och artificiella argument och inse att det ofta handlar om rädsla eller otrygghet i grund och botten. Ett knep för att komma runt beteendet är att försöka identifiera konkreta behov genom att använda kontrollfrågor och i mesta möjliga mån undvika proaktiv konsumtion.

Nu ska jag åka in till stan och och lämna tillbaka de onödiga och oanvända iläggssulorna! :)

Fem steg mot en lättare garderob

Jag har tidigare skrivit om min väg mot en minimalistiskt garderob där jag beskriver specifika egenskaper på innehåll i garderoben som jag strävar efter. Jag har även skrivit om det galgsystem jag använder mig av för att identifiera vilka kläder jag inte använder frekvent och därför bör överväga att göra mig av med. Mitt mål är att minska mängden kläder i garderoben tills jag bara har kläder jag verkligen tycker om och använder frekvent. Naturligtvis kommer det finnas kvar ett par klänningar som bara används vid finare tillställningar, men i stort ska det vara färre plagg, mer enhetligt och allt ska vara av god kvalitet.

Nu till min fråga; om du ägde färre kläder, på vilket sätt skulle ditt liv då se annorlunda ut?

  • Skulle det vara lättare att välja kläder på morgonen?
  • Skulle det ta mindre tid i anspråk varje gång du ska välja kläder som du kan lägga på roligare saker?
  • Skulle din garderob vara mer organiserad?
  • Skulle det vara enklare att packa inför resor och semestrar?
  • Skulle du ha mer pengar kvar i slutet av månaden?

Många har en tendens att köpa mer kläder än vad som rensas ut, vilket av naturliga skäl gör att det blir trängre och ofta rörigare i garderoben. Tillslut kommer vi på lösningen med säsongslådor där vi kan lägga kläder vi endast använder på sommaren/vintern, eller också köper vi ytterligare en garderob eller byrå för förvaring. Dessa lösningar kommer tyvärr oftast före en rejäl utrensning av kläder eller ett ändrat köpbeteende.

Här är fem steg och åtgärder till en mer hållbar och minimalistisk garderob, för du vet väl att hållbarhet är det nya svarta? ;)

1. Acceptera att du äger för mycket kläder och att du behöver göra något åt det.

2. Spara, sälja, skänka eller slänga. Du har de fyra s:en som vi skrivit om här till din hjälp för att få struktur. Rensa ut kläder du inte använder, kläder som är för små, eller som du inte längre tycker om. Det är okej att växa ur kläder såväl psykiskt som fysiskt. Om du inte vet vart du ska börja kan du läsa vårt tips om galgsystem vilket gör att du efter någon månad märker vilka kläder du inte använder. Sälj kläder på Tradera, Blocket, loppis etc eller donera till exempelvis Stadsmissionen, Myrorna eller någon annan välgörenhetsorganisation. Om plagget är trasigt eller väldigt slitet slänger du det. Att rensa ut kläder du inte längre använder är lätt, att rensa ut kläder du inte behöver är svårare, men försök.

3. Använd färre färger. De flesta människor har favoritfärger som vi redan använder lite mer än andra, vanligtvis är detta färger vi passar bra i. Genom att fatta ett strategiskt beslut att klä sig i färre färger, kommer du per automatik behöva färre accessoarer som bälten, skor, smycken, handväskor och sjalar för att matcha kläderna.

4. Köp kvalitet före kvantitet. Köp bara kläder som du verkligen tycker om och vet med dig att du kommer att använda, även om de kostar lite mer. Om du enbart har en garderob med kläder du älskar kommer det vara lättare att välja kläder varje dag eftersom allt känns mer eller mindre ”rätt”. En redan perfekt garderob behöver dessutom inte påfyllning av nya plagg i samma utsträckning.

5. Undvik reor. Visst kan reor i sällsynta fall vara tillfället då du gör ”klippet” och får det där plagget du gått och suktat efter en längre tid, lite billigare. Allt som oftast har dock reor en förmåga att övertyga oss om att köpa kläder vi inte behöver bara för att ”det är ju så billigt”. Mitt motto är att skulle du inte köpt plagget till ordinariepris så är det inte tillräckligt bra för att köpa på rea.

Det svåra valet av välgörenhetsorganisation

Välgörenhetsorganisation eller biståndsorganisation klingar fint och förtroendeingivande, men hur välgörande är dessa organisationer egentligen, vad är deras fokusområde och till vad ger organisationerna egentligen bistånd?

Vi har tidigare skrivit om huruvida man kan skänka bort saker till vem som helst, och liknande fråga ställer vi oss nu, kan vi skänka bort saker till vilken organisation som helst? Vid närmare efterforskning går det att hitta konstigheter hos de flesta större organisationer men inom detta specifika område har det de senaste åren främst riktats kritik mot Röda Korset och Myrorna.

Röda Korsets före detta kommunikationschef dömdes till fem års fängelse för grovt bedrägeri och förskingring år 2010 och organisationen har även fått kritik för att ha högst arvode bland biståndsorganisationer där styrelseordförande och generalsekreterare tjänar omkring en miljon vardera per år. Så sent som i slutet av 2012 fick organisationen kritik för att slänga och bränna fullt funktionella kläder som inte sålts i butikerna, istället för att skänka dem vidare till bättre behövande.

Myrorna har hamnat i blåsväder genom att ta emot ett par hundra långtidsarbetslösa som arbetar utan lön i det så kallade fas 3, där arbetsgivaren får ett bidrag för varje person de tar emot. Myrorna påstås även utnyttja arbetstränande personer som ordinarie arbetskraft, vilket strider mot arbetsförmedlingens riktlinjer. Det ryktas även om att fas 3-personal inte får använda samma toaletter eller fikarum som det fåtaliga antalet fast anställda.

Det stora utbud av välgörenhets- och biståndsorganisationer i kombination med nyheter och rykten som ovan, kan göra valet av gåvomottagare nog så svårt för oss som bara vill att våra inaktuella kläder och saker ska komma till användning alternativt säljas till förmån för dem som behöver hjälp. Därför har vi försökt sammanställa lite kort information om de organisationer vi kommit i kontakt med de senaste året. Vad har de för inriktning, fokus och tanke med sitt insamlingsarbete?

Stadsmissionen. Stockholms Stadsmission är en ideell förening som arbetar för att göra Stockholm till en mänskligare stad för alla, står det på deras hemsida. Stadsmissionen står på tre ben där det ena är social verksamhet som består av ett tjugotal självständiga enheter med verksamhet för barn och unga, familjer, vuxna och äldre i utsatthet. Det andra är sociala företag, där bland annat second hand butikerna ingår samt de café och restauranger som på vissa ställen finns i anslutning till butikerna. Saker och kläder som lämnas in till Stadsmissionen används till de sociala verksamheterna eller säljs i second hand butikerna där behållningen går till Stadsmissionens sociala verksamheter. Stadsmissionens tredje ben är skolverksamhet bestående av folkhögskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och yrkeshögskola.

Myrorna. Myrorna finns etablerade på ett tjugotal orter runt om i landet och är Sveriges äldsta butikskedja för second hand försäljning. Överskottet från Myrornas second hand butiker går till den kristna organisationen Frälsningsarméns sociala verksamhet. Totalt bedrivs omkring 170 olika verksamheter runt om i landet för att stötta människor som har det svårt, bland annat dagcenter för hemlösa, missbrukare och andra grupper som behöver stöd, samt ett flertal boenden för vård, stöd och behandling.

Röda Korset. Röda korset arbetar till största del med frivilliga som är på plats med hjälpinsatser när en katastrof har skett, men arbetar också förebyggande med katastrofer. Organisationen har stor lokal närvaro vilket gör att de även kan ta hand om, det ofta långa, efterarbetet av katastrofens konsekvenser. Röda Korset har som enda organisation i världen som uppdrag i den internationella humanitära rätten att hjälpa människor som drabbats av krig och konflikt vilket ger hjälporganisationen möjlighet att komma fram där inga andra kan verka. I Sverige hjälper Röda Korset bland annat till med läxläsning och språkträning, anordnar sociala mötesplatser, hjälper papperslösa personer med vård, ger krisstöd samt kurser i första hjälpen.

Erikshjälpen. Erikshjälpen drivs i samarbete med lokala församlingar och föreningar på ett femtiotal orter runt om i landet. Flera av butikerna har egna biståndsprojekt och det kan därför vara intressant att kolla upp vad överskottet från Erikshjälpens verksamhet går till på just din ort. Transporter av kläder och saker till Baltikum är vanligt förekommande. Andra projekt är verksamheten Solrosen som stöttar barn och vuxna där en förälder eller familjemedlem sitter i fängelse. Eller Lilla Erstagården som är ett barnhospice för barn i livets slutskede dit leksaker och andra saker skänks. I utlandet bedrivs bland annat ett skolprojekt med gratis intensivskola för barn i Mali men organisationen delar även ut mat och vatten vid torkkatastrofer samt arbetar förberedande för att göra invånarna bättre rustade att klara nästa torka på egen hand.

Emmaus. Emmaus är en världsomspännande hjälporganisation med nio Emmausgrupper i Sverige som alla drivs som ideella föreningar som är politiskt och religiöst obundna. Emmaus är med och driver eller stödjer flera projekt och har fokus på solidaritetsarbete i kombination med idén om återvinning. Utöver second hand butikerna runt om i landet, som syftar till en hållbar utveckling och återvinning av kläder och prylar, så har Emmaus stort fokus på Afrika. Med hjälp av medel från SIDA skickas kläder och konserver till flyktingläger i Västsahara som är Afrikas sista koloni. I Angola stöds ett demokratiprojekt för att stärka landsbygdens lokala samhälle liksom ett projekt som uppmuntrar ekologisk odling och småböndernas möjligheter till försörjning.

Gemensamt för de flesta organisationerna ovan är att du antingen själv kan lämna in saker och kläder i butikerna, eller om det rör sig om flera kartonger och möbler så kan organisationen i vissa fall åka och hämta gåvorna. En del av organisationerna har även insamlingsbehållare utsatta i större städer eller på återvinningscentraler.

När det handlar om att lämna iväg kläder och saker kan även bekvämlighetsskäl styra vilken organisation som väljs. Alla organisationer finns inte på alla orter och vissa ligger för långt bort för att motivera valet.

Numera väljer vi allt som oftast att ge våra saker och kläder till Stadsmissionen då vi gärna stödjer deras verksamhet samt att de ligger 15 minuter med buss från vår bostad. Även Myrorna får en del då de tar emot ”allt” medan Stadsmissionen enligt vår erfarenhet är mer kräsna. Fru Minimalist har även fått möbler och saker hämtade av Erikshjälpen vid en flytt för ett par år sedan och Herr Minimalist lämnade tidigare en del till Myrorna av bekvämlighetsskäl då de låg närmast hans dåvarande bostad.

Vilka organisationer brukar ni skänka era prylar till och varför? Har vi missat någon grundläggande organisation som ni kan tipsa oss om och finns det ytterligare anledningar att undvika någon av organisationerna ovan?

Glädjen av att avstå från köp

Det är allmänt känt att nästan alla för stunden blir glada av att shoppa och det stämmer självklart in även på oss. Det är en härlig känsla att se något snyggt plagg eller en flashig sak och strax efteråt ha möjligheten att ta fram plånboken och några minuter senare vara stolt ägare till prylen, möbeln eller klädesplagget. Känslan efteråt går nästan att jämföra med den känsla du kan få av ett fantastiskt träningspass med bra musik i hörlurarna. Lite likt en mildare eufori.

Nu riskerar jag att låta lite galen men jag kan numera känna precis samma känsla av att avstå från köp. Jag ser något flashigt i en butik eller på nätet och blir omedelbart riktigt sugen på att slå till men istället för att i mitt inre starta processen med att rättfärdiga köpet så börjar jag istället rättfärdiga beslutet att avstå från köp. Mitt knep är att alltid ställa mig någon eller några av följande frågor:

  • Fyller saken ett konkret behov eller riskerar jag proaktiv konsumtion?
  • Hur ofta och när kommer jag i realiteten att använda den?
  • Äger jag redan en motsvarande sak och vad är det i så fall för fel på den?
  • Var ska den förvaras?
  • Vad kan jag lägga motsvarande summa pengar på som är av större värde för mig?

Oftast slutar det med att jag inser att jag inte behöver den nya prylen och låter bli att konsumera. I samma veva blir jag upprymd över pengarna jag just ”sparat” och över att jag lyckades överlista reptilhjärnans krav på snabba kickar och bekräftelse.

Om jag efter att ha ställt mig frågorna ovan fortfarande tror att det är ett vettigt köp så sover jag på saken ett par dagar innan jag slår till. Oftast hinner suget lugna ner sig och det är sällan det dyker upp ett så unikt erbjudande att jag måste slå till direkt även om till exempel butiker med rea eller specialerbjudanden naturligtvis vill få dig att tro och känna det.

Spretig garderob kräver förändring

Efter två weekendresor på kort tid har jag insett att det är något i min garderob som gör det svårt att packa en liten resväska eller ryggsäck. Vid dessa tillfällen vill jag ofta att ett plagg ska passa med flera andra och ha mer än ett användningsområde. Kjolen ska passa till både linnet, koftan och den långärmade tröjan. Byxorna sa passa såväl på dagsaktiviteter som vid kvällens middag.

Jag har konstaterat att min garderob är för spretig. Det vill säga innehåller allt för många plagg i olika färger, mönster och material som är svåra att matcha med varandra. Detta får till följd att jag vid resor måste packa väldigt många olika klädesplagg. Koftan passar bara med det linnet och byxorna passar inte med den koftan eller med de skorna. Det hela kan sluta med att jag packar ner tre par skor (två plus de obligatoriska joggingskorna), två par byxor, en kjol och fem olika plagg till överkroppen, för två-tre dagar på annan ort. Det känns inte minimalistiskt på något sätt.

Steg för steg vill jag nu rensa ur garderoben och skapa en mer enhetlig stil där klädesplaggen passar med varandra kors och tvärs i större utsträckning än idag. Jag ska låta processen få ta tid och inte förhasta mig och slänga ut halva garderoben för att sedan fylla på med lika många nya plagg som inte är genomtänkta. Det är så lätt att vilja förändra allt på en gång och få projektet klart, men vissa saker måste få ta sin tid för att bli riktigt bra. Det kanske tar ett halvår, ett år eller flera år. Oavsett tidsaspekt ser jag fram emot att förändra min garderob och hitta plagg i god kvalitet och med flera kombinationsmöjligheter. En sak är säker, om ett år kommer min garderob att bestå av färre plagg. Om skjortorna är i majoritet idag så tror jag tröjor och koftor kommer dominera då. Den som följer bloggen får se.