Tips för färdiglästa böcker

Ska färdiglästa böcker sparas som en intellektuell trofé i bokhyllan eller bör du göra dig av med dem så fort de är utlästa? Och om du ska spara vissa böcker, hur avgör du i så fall vilka? Och de böcker som verkligen var jättedåliga, vad gör du egentligen med dem?

Jag har försökt finna svar på frågorna ovan genom att identifiera tre olika typfall du behöver välja mellan när du läst färdigt en fysisk bok:

  1. Boken var bra och du tror dig vilja läsa om den igen i framtiden.
  2. Boken var bra men du tror dig inte vilja läsa om den igen i framtiden.
  3. Boken var dålig och du vill så klart varken läsa den igen eller ens läsa klart den.

Om du dessutom delar upp böcker i två huvudgrupper det vill säga skönlitterära böcker samt fakta- eller läroböcker så får du totalt sex olika scenarion. Dessa har jag listat i tabellen nedan samt markerat med grön, orange respektive röd färg enligt de fyra s:en. Jag har dock skippat alternativet sälja eftersom de flesta böcker helt saknar andrahandsvärde idag, förutom viss kurslitteratur eller motsvarande.

Tips för färdiglästa böcker

Grön = spara. Orange = skänka. Röd = skänka eller slänga.

Enligt mig är den bästa lösningen att skänka bort riktigt bra böcker till en vän alternativt en välgörenhetsorganisation eller motsvarande. På så sätt får en annan personen chansen att uppleva samma fantastiska äventyr eller ta del av samma kunskap som du. Om det är en vän som är villig att ta emot och läsa boken så får ni dessutom något intressant att prata om vid ett senare tillfälle.

De böcker du inte gillade eller ens läste klart bör du göra dig av med. Det kanske inte är en kanonide att lura på en vän dessa, däremot möjligen en välgörenhetsorganisation eller motsvarande som har större möjligheter att hitta en lämplig mottagare. Var boken riktigt usel kan du till och med överväga att slänga denna, för mänsklighetens bästa.

De enda böcker värda att spara är, enligt mig, dem som är mer av typen fakta- eller lärobok och som du vet att du kommer läsa igen.

Hur jag resonerar ovan låter kanske självklart för många eller i alla fall vissa, men trots det fastnar merparten av de redan lästa böckerna hemma i bokhyllan när vi klara med dem. Varför är det egentligen så och vad kan vi göra åt det?

  • Du tror att du kommer läsa om dina böcker. En vanlig anledning är att du tror dig vilja läsa om boken någon gång framöver. I realiteten finns det nästan oändligt många precis lika bra eller bättre böcker i världen. Därför är det synd att läsa om samma bok igen om den inte var makalöst magiskt exceptionellt bra. Oftast är det mer givande att skaffa nya intryck, perspektiv och erfarenheter genom att läsa en ny bok. Och hur ofta har du i praktiken läst om samma bok en andra eller tredje gång, speciellt en skönlitterär sådan?
  • Du ser dina böcker som intellektuella troféer. En annan vanlig anledning till att böckerna blir kvar i bokhyllan är stoltheten över att ha läst dessa, vilket man vill påminna sig själv och andra om. Dock är kunskap i bokhyllan inte i närheten lika användbart och imponerande som kunskap i huvudet. Att spara, förvara och frakta runt böcker du redan läst resten av livet är dessutom inte bara jobbigt utan kommer även med en del dolda kostnader. Och hur ofta har du i praktiken stått framför bokhyllan hemma tillsammans med en imponerad gäst och gått igenom dina troféböcker?
  • Du saknar en avvecklingsplan. En tredje anledning är att många varken har någon konkret model för vilka böcker de bör göra sig av med eller en plan för var och hur du kan göra detta. Det är helt enkelt lättast att låta dem stå kvar i bokhyllan. Hur har du historiskt sett gjort dig av med böcker du redan läst?

För att råda bot på utmaningarna ovan har jag satt ihop några tips och tricks:

  • Gå igenom bokhyllan enligt modellen ovan och de fyra s:en.
  • Hitta ett forum där du kan hitta inspiration till ny läsning, till exempel Goodreads. Då blir det tydligare hur otroligt mycket bra böcker det faktiskt finns och hur onödigt det är att läsa om en skönlitterär bok. Oavsett hur bra den var.
  • Hitta ett digitalt forum där du kan lista upp, diskutera och imponera andra med de böcker du redan läst eller planerar att läsa, till exempel Goodreads.
  • Gör givandet av böcker lite roligare genom att skriva namn, datum och betyg i boken och övertyga mottagaren att göra samma sak innan hen skänker den vidare.
  • Bestäm dig för att aldrig mer köpa en fysisk bok till förmån för en bra E-bookläsare. Då slipper du för ”all framtid” problemet med skrymmande böcker samt vad du ska göra av dessa innan, under och efter att du läst klart dem.

Hur gör du med redan lästa böcker? Får de vara kvar i bokhyllan och i så fall varför?

Vågar du göra dig av med en julklapp?

Nu är julafton nästan över, Kalle Ankas uthärdad, julmaten avdukad och uppäten, släkten på väg hem och klapparna öppnade. Allt är förhoppningsvis frid och fröjd om det inte vore för ett litet litet undantag. Några av de julklappar som nyss låg under granen med ditt namn på visade sig innehålla prylar som du egentligen inte behöver eller ens vill behålla. Vad gör man egentligen med dem?

Det är lätt att tro att det gamla talesättet ”man ska inte skåda given häst i mun” betyder att man oavsett gåvans träffsäkerhet dels måste hålla god min mot givaren och dels måste behålla gåvan i all evighet. Det håller vi dock inte med om. Självklart ska man vara artig och tacksam men att behålla något man inte behöver på grund av dåligt samvete eller rädslan att givaren kommer att följa upp hur, när och var presenten används är bara knasigt. Vi har därför i sedvanlig ordning listat några alternativa förslag.

Det bästa är förstås om du kan fråga efter kvittot och därmed få möjlighet att byta till något du verkligen vill ha och behöver. Även om det kan kännas jobbigt så är förmodligen tomtens avsikt att julklappen ska komma till användning och då är det mycket bättre att byta till något som inte bara tar upp plats i ett skåp, källaren eller på vinden.

Ett annat alternativ är att sälja gåvan, till exempel Blocket eller Tradera, och gärna så snart som möjligt för att prylen inte ska tappa allt för mycket i värde.

En sista alternativ utväg är att packa in gåvan i nytt omslagspapper och skänka den vidare, förslagsvis till någon som du tror kommer uppskatta gåvan mer än du, när det ges tillfälle.

Kanske låter det lite egoistiskt eller kallhjärtat men det är trots allt ditt hem och dina saker så du får ju faktiskt göra vad du vill med dessa. Det är viktigt att skilja på person och sak, det vill säga man varken ogillar eller förkastar en person bara för att man gör sig av med en gåva från denna.

Har du gamla julklappar sedan tidigare som du inte har hjärta att göra dig av med? Eller fick du något i julklapp i år som du känner att du skulle vilja byta eller sälja? God jul förresten! :)

Att packa rätt är lätt

Inför vår safariresa funderade vi en del kring det här med packning och hur vi skulle kunna ta med oss så lite som möjligt utan att känna oss ofräscha och/eller sunkiga. Vi kom fram till att allt börjar med en packlista.

Om du inte redan har en packlista är det bara att googla så hittar du förslag på lämpliga packlistor för just din typ av resa. Sedan kan du optimera och justera denna inför kommande resor utifrån dina behov och lärdomar.

  • När du har din packningslista klar plockar du fram allt som står på den och lägger på sängen eller golvet. Eliminera nu allt som är ”just in case”, ta även bort dessa saker från packningslistan. Regnjacka eller paraply kan naturligtvis vara befogat om väderprognosen på resmålet ser dyster ut men andra typer av ”just in case”-saker elimineras.
  • Om du ska bo på hotell kan du förmodligen utesluta duschtvål, schampo, balsam etc från necessären. Ska du inte bo på hotell är tipset att bara ta med små flaskor som rymmer 50-100 ml. För ansiktsrengöring och dylikt fyller jag gamla linsetuier vilka tar minimalt med plats. Packa ner lämpligt antal små tandkrämstuber som kan slängas allt eftersom de tar slut.
  • Ta endast med plagg som du kan kombinera kors och tvärs med varandra. Detta gör att du minimerar antalet plagg men ändå kan ha en väldigt varierad klädsel. Detta underlättar mycket om du redan har en garderob som stödjer detta.
  • Minimera antalet skor då dessa tar stor plats i väskan. Inför vår safariresa, som efterföljs av en vecka sol och bad, har jag endast två par skor med mig, ett par slitna joggingskor som jag kommer göra mig av med direkt när jag kommer hem och ett par flipflops.
  • Se över tvättmöjligheterna på plats. Reser du till någon du känner kan du säkert få tvätta där. På längre semesterresor har vi alltid med oss en galltvål som vi använder för att skölja upp linnen, strumpor och underkläder. På så vis kan packa färre plagg.
  • Böcker är både tunga och tar stor plats. Ta med pocketböcker som du kan lämna när du läst ut dem, på många boenden kan du byta ut sin begagnade bok så slipper du släpa flera. Alternativt använd en Kindle eller läsplatta så kan du ha med dig hundratals böcker till storleken av en halv bok.
  • Många saker går att låna, hyra eller i värsta fall köpa på plats om behovet uppstår. Vanliga exempel på saker du kan låta bli att släpa själv är; snorkelutrustning, simfötter, badhandduk, skidutrustning, böcker, solkräm med mera.

Har du något bra packtips att dela med dig av?

Värdet av visitkort

Vad är egentligen syftet med visitkort? Den frågan ställde jag mig här om veckan efter att ha rensat ut min privata och urgamla suddgummissamling och ganska kort därefter fick syn på min smockfulla visitkortspärm på jobbet.

Historiskt sett har jag samvetsgrant satt in alla visitkort jag fått av kunder och partners i en pärm så fort jag är tillbaka på kontoret, lite som en maskin utan insikt och eftertanke. Mest på grund av att jag vet att det är något man ”bör” göra och något som ”alla andra” gör. Vad jag dock aldrig reflekterat över är att jag enbart vid en handfull tillfällen under min yrkesverksamma del av livet faktiskt öppnat pärmen för att hitta ett redan insorterat visitkort.

Jag funderade därför över den optimala livscykeln för att visitkort och kom fram till följande.

  1. Ett visitkort är ett väldigt bra sätt att på ett snabbt, smärtfritt och effektivt sätt förmedla sina egna eller få någon annans kontaktuppgifter.
  2. Ett visitkort är även bra eftersom det går att snabbt skriva ned en liten anteckning på visitkortet kring vem personen är och varför hen är intressant att hålla kontakten med.
  3. De visitkort du mest av artighet tar emot kan slängas direkt. Antingen lite diskret på plats eller så fort du är tillbaka på kontoret eller hotellrummet.
  4. Så fort du är tillbaka vid datorn eller på kontoret är det effektivast att lägga in de personer du vet dig vilja hålla kontakten med i ett digitalt kontaktregister.
  5. Finns det en anteckning eller uppgift på kortet så går även den in i det digitala kontaktregistret alternativt att-göra-listan. Därefter slängs de fysiska visitkorten.

Som jag ser det finns det inget som helst värde i att behålla fysiska visitkort om du genomför punkt (4) och (5) ovan, annat än prestigen med att ha en eller flera smockfulla visitkortspärmar.

Därför slängde jag alla mina visitkort och ställde tillbaka plastfickor samt visitkortspärm i kontorsförrådet med en lättare och friare känsla i sinnet. Det kändes otroligt skönt att rensa bort ännu en onödigt samling och dessutom en ofta förbisedd att-göra-lista från mitt medvetande.

Får du visitkort av de personer du möter i ditt arbete och hur hanterar du dessa? Kanske har du lite lugnare på jobbet så här inför jul alternativt i mellandagarna och kan passa på att rensa bland dina visitkort?

Sälj inaktuella saker direkt

Vad gör du med saker som börjar bli inaktuella eller för vilka du funnit en ersättare, men som fortfarande har ett andrahandsvärde? 

För några veckor sedan köpte vi en MacBook Pro. Köpet eliminerade inte bara behovet av att ta med oss jobbdatorerna hem på kvällar och helger utan även behovet av vår iPod Touch 4G 32GB. iPoden har vi tidigare haft inkopplad till vårt ljudsystem för att spela musik från Spotify och min favoritwebbradiostation www.di.fm. Men så fort MacBooken var på plats var det betydligt smidigare att använda denna för samma ändamål.

För några år sedan hade jag garanterat tänkt att man vet aldrig när jag kan tänkas behöva iPoden igen och troligen låtit den stå kvar på TV-bänken alternativt lagt den i en låta för säkerhets skull. Med följden att denna inte längre haft något andrahandsvärde när jag ett par år senare får tummen ur och bestämmer mig för att sälja den. Några bra historiska exempel för min del är min snordyra gamla Sony MD-spelare, Apple iPod Mini, GameBoy Color, två fristående datorskärmar som alla donerats till välgörenhetsorganisationer eller slängts för att jag väntat för länge med att sälja.

Någorlunda vis av erfarenhet agerade jag helt annorlunda idag och la i samma stund vi fått hem MacBooken upp iPoden på Blocket. Inom ett dygn hade jag sålt den för 1000 kr. Riktigt bra med tanke på att jag köpte den i USA år 2010 för drygt 2 000 kr. Hade jag väntat något år hade jag troligen inte fått mer än ett fåtal hundralappar för samma iPod eftersom värdet på teknik numera har ett halveringstid i stil med grundämnet Radon.

Beslutet att sälja snabbt resulterade i en riktig win-win för mig, nya ägaren och naturen:

  • Jag fick tillbaka en del av inköpskostnaden och eliminerade något onödigt ur mitt liv
  • Den nya ägaren fick en bra pryl till ett bra pris som förhoppningsvis fyllde ett behov
  • En sopstation (och naturen) slapp ytterligare en giftig sak att ta hand om (tills vidare)

Har du något (inte bara teknik) liggandes i någon låda som du inte längre använder men som fortfarande har ett bra andrahandsvärde som du egentligen borde sälja? Vad hindrar dig från att ta action redan idag?

Lejon och antilop istället för tomte och ren

En av året mest hektiska helger står för dörren där julklapparna ska inhandlas, bostaden städas och dekoreras inför eventuella besök från släkt och vänner, julmusiken spelas på repeat och glöggminglen står som spön i backen.

Detta år har vi dock valt att göra något helt annorlunda och kommer istället spendera två veckor långt bort från allt vad traditionellt julfirande heter, närmare bestämt i Afrika. Planen är en veckas safari i Tanzania följt av en veckas sol och bad på en liten mysig ö i närheten.

Att resa är ett av våra stora intressen och genom att eliminera onödig konsumtion och diverse onödiga mindre utgifter sparar vi rätt mycket pengar som vi istället gärna lägger på just resande. I våras gjorde vi till exempel en nästan sju veckor lång resa i Nya Zealand, Borneo, Filippinerna och Hong Kong. Tidigt i somras reste vi till Berlin och mot slutet av sommaren spenderade vi nästan två veckor i svenska fjällen längs med Kungsleden.

Som tidigare när vi är ute och reser har vi laddat bloggen med förhoppningsvis intressanta inlägg, allt från packningstips vid resor, tips för färdiglästa böcker till uppföljningen på sommarens inlägg om kemikalierna i våra badrum.

Svar på eventuella kommentarer får vi dock vänta med till mellandagarna då vi är åter på kallare breddgrader eftersom vi förmodligen, på gott och ont, inte har tillgång till internet under semestern.

Vilka av årets inköp skulle du i efterhand kunna tänka dig att skippa och istället byta mot rolig och spännande semester på valfri ort om du hade chansen? 

Tanzania

Ge glasögonen en andra chans

I samma stund som jag gjorde min ögonlaseroperation för tre-fyra år bestämde jag mig för att skänka alla mina gamla glasögon till en lämplig välgörenhetsorganisation men jag kom mig aldrig för och ganska snart föll tanken i glömska. Nu när jag häromdagen hittade glasögonen i min junklåda flera år senare bestämde jag mig för äntligen att ta tag i saken, men var skulle jag vända mig?

En snabb googling visade att det numera går att lämna in gamla glasögon hos Synoptik, som lämpligt nog har en butik på någon minuts promenadavstånd från vår bostad, väldigt smidigt.

Synoptik är nämligen samarbetspartner till den ideella organisationen Vision For All, optikernas svar på Läkare utan gränser. Ytterligare samarbetspartners till Vision For All är Lions, Memira och Essilor. Organisationen samlar sedan år 1995 in begagnade glasögon och ser till att de kommer till användning och förbättrar livskvalitén för människor i fattiga länder. I exempelvis Peru har nästan 50 % av alla som skulle behöva glasögon inte möjlighet eller råd att skaffa några.

Specsavers samlar in glasögon till förmån för behövande barn och vuxna i och runt SOS Barnbyar i Dar es Salaam i Tanzania som är ett av världens fattigaste länder.

Jag och troligen alla andra som har eller har haft synfel kan nog sätta sig in i hur utmanande det måste vara att klara av vardagen utan glasögon eller motsvarande. Därför kändes det extra roligt att donera just glasögonen till bättre behövande nu när jag inte längre behöver dem.

Har du några gamla glasögon som ligger och skräpar där hemma? I så fall rekommenderar jag verkligen att skänka dem vidare, både för ditt och dina glasögons bästa! Nu när du vet hur enkelt det är finns det inte längre några ursäkter! :)