I våras läste jag boken ”Fyra tusen veckor” av Oliver Burkman, en otroligt läsvärd bok på så många sätt. Ett av många tänkvärda ämnen som boken berör är vad friheten och mer ledig tid, som så otroligt många strävar efter, egentligen är värd?
Tid är inte en resurs som blir mer värd ju mer du har av den. Tiden får sitt värde av hur många andra människor i din omgivning som också har tillgång till den och hur väl deras andelar är samordnade med din.
Det kan liknas vid konton på sociala medier – det spelar igen roll hur många sociala medier-konton du skapar, om inte andra också har det och de på något sätt är sammanlänkade med ditt. På samma sätt med telefoner – det spelar ingen roll om du har jättemånga – det blir värdefullt först när andra också har en telefon och de på något sätt kan sammanlänkas med din.
Att ha oändligt mycket ledig tid är inte särskilt värdefullt om du måste uppleva den på egen hand. För att friheten och den lediga tiden ska bli värdefull, behöver den vara synkroniserad med andras frihet och lediga tid.
En forskningsstudie i Sverige från 2013 av Terry Hartig, påvisade att människor blev lyckligare när de gick på semester. Och att livsglädjen ökade i tak med att allt fler svenskar gick på semester, det vill säga i takt med att tidssamordningen ökade. Kanske för att det var enklare att vårda relationer när fler var lediga, samt att många kunde koppla av mer när hela eller större delen av kollegorna också var lediga.
Om man strävar efter med ledig tid och större frihet. Är det samtidigt viktigt att reflektera över vad man vill göra med den här lediga tiden och friheten. Tiden måste på ett eller annat sätt vara meningsfull för att kännas värdefull.
Men brukar säga att ökad lön bara gör en lycklig upp till en viss summa omkring 50 000 kr / månad, efter det planar kurvan ut rejält. Det vill säga efter den summan blir man inte lyckligare av att få ändå mer pengar. Kanske är det likadant med ökad frihet och mer tid. Att man blir lyckligare upp till en viss nivå med mer ledig tid. En hel extra semestervecka eller jobba 75 % osv. Men när lediga tiden blir allt för stor så blir den kanske inte lika meningsfull och därmed inte lika mycket värd…?
Vad tror du? Dela gärna med dig av dina tankar om det här. :)
Hur kommer det sig att man betalar dyra pengar för att leva spartanskt, trångt och lite omständigt? Det ska jag försöka förklara i det här blogginlägget. :)
För sommarens första stora semesteräventyr och vår dyraste semestervecka är nu till ända. Det jag pratar om är vår husbilssemester. För precis som förra sommaren valde vi att denna sommar hyra husbil en vecka och åka runt i södra Sverige. Du kan läsa om förra årets husbilssemester i blogginlägget här.
Det är verkligen en svårslagen känsla att packa in hela familjen och allt man behöver för kommande vecka i en husbil, och bara ge sig ut på äventyr. Frihetskänsla deluxe! Som på bilden nedan – somna och vakna granne med en nationalpark.
Getnö Gård vid Åsnens Nationalpark
Finaste campingplatsen vi stått på
Det är mysigt och enkelt, men också trångt och lite omständigt. Allt tar liiite längre tid; att komma iväg på utflykt, att laga mat, diska och ta reda på efter maten osv. Samtidigt som det är okej att det får ta sin tid, det är semester och det är lite av charmen med att campa. Hela grejen är en upplevelse för sig och långt ifrån vad jag och sambon är uppväxta med och långt ifrån vår vardag hemmavid. Den här semesterveckan får både våra och barnens perspektiv att vidgas på flera plan.
Som jag skrev i inledningen är det vår dyraste semestervecka. Samtidigt som husbilsveckan är vår mest spartanska semestervecka och den med sämst standard :) Men också den vi minns mest ifrån och som känns mest äventyrlig!
Dessutom upplever vi att barnen nu är i en bra ålder för att testa husbilslivet. De har bilbarnstolar som är kompatibla med de husbilar vi hyr (i år hade vår husbil till och med isofix för två bilbarnstolar) och de är okej med att klämma ihop sig i en husbil en vecka. Vem vet om de är lika okej med det när de är tonåringar?
Träning med vän, Dragsö Camping
Leta fiskar vid Getnö Gård
Budgeten för vår husbilsvecka för 4 personer blir ungefär så här: Hyra husbil: 17 000 kr Campingar: 3 000 kr (300-500 kr per natt) Bensin: 1000 kr (man brukar hämta ut den fulltankad och lämna den fulltankad) Mat: 1500 kr (vi äter mycket lagad mat, men såklart några restaurangbesök och glass). Summa: 22 500 kr (dyrt jovars – värt det? I nuvarande livsfas – helt klart!)
Jag fick frågan på Instagram om vi funderat på att köpa husbil när det är så dyrt att hyra. Och visst har tanken slagit oss, men det är alldeles för dyrt för den standard på husbil vi vill ha (ca 700 tkr i inköp) i kombination med att vi fortfarande bara skulle nyttja den 1-3 veckor per år och dessutom behöva betala för vinterförvaring (dyrt!), försäkring, besiktning, skatt (just nu hög på nyare husbilar). Plötsligt känns alternativet hyra någon vecka under några år väldigt prisvärt. :)
Men däremot när vi blir pensionärer en dag, då tänker vi att vi skulle vilja åka runt betydligt fler veckor per år och inte bara under högsäsong (kanske snarare inte just de veckorna :) ). Då känns det mer aktuellt att köpa för att öka flexibiliteten och för att nyttjandet skulle bli betydligt högre än idag.
Snäckstrand vid Ugglarp
Bad vid Ugglarps camping
Förra årets resrutt såg ut så här: Start i Linköping där vi hyrde husbilen – Isaberg Mountain Resort – Ugglarp Camping (mellan Falkenberg och Halmstad) – Hjo camping (med utflykt till Tivedens nationalpark) – Herge Bad och camping utanför Askersund (mest för att korta ner sista körsträckan) – tillbaka till Linköping.
I år såg den ut så här, först några dagars stugboende i Västervik för att besöka Astrid Lindgrens Värld. Sen start i Kalmar där vi hyrde husbilen – Karlskrona och Dragsö Camping & Stugby – Ugglarp Camping (mellan Falkenberg och Halmstad) – Getnö Gård vid Åsnens Nationalpark – tillbaka till Kalmar.
Ugglarp är en favorit som ni förstår eftersom vi återvände :) Att vi sommartid har både min storasyster i närheten och vänner i Falkenberg, som vi kan sammanstråla med lockar också. På Dragsö hade vi vänner vi mötte upp på campingen. Men sett till själva campingen var Getnö Gård den bästa, inte så många svenskar (mest frilufsiga tyskar, holländare och danskar) med bra läge mitt i Småländska skogarna och granne med nationalparken Åsnen. Fler sådana ”icke-klassiska” campingar vill vi hitta, har du tips? :)
Mysiga Brändaholm vid Karlskrona
Trädgårdsinspo på Brändaholm
Jag upplever att det tar ett tag att landa i vilken typ av campingar man gillar. Förra året bodde vi på fyra olika campingar och i år lika många (fast i stuga på den första) så nu har vi en del att jämföra. Vi känner mer och mer att vi inte känner oss särskilt hemma på klassiska campingar och inte på stora campingar. Samtidigt som vi märkt att kunna möta upp vänner på en camping väger upp även på en mindre bra camping.
Jag fick även i år väldigt många frågor på Instagram om att hyra och åka runt med husbil, dessa frågor och svar har jag sparat under Höjdpunkter på Instagram.
Vad är dina relation till och tankar kring campingliv och husbil- eller husvagnsliv? :)
Vardagsfrihet för mig är att skapa sig små delar av frihet i sin vardag. Och även om de var för sig kan te sig små, så skapar de tillsammans en känsla av stor frihet i vardagen.
Vardagsfrihet för mig är att ha tiden att äta frukost tillsammans hela familjen, kunna lämna på förskolan och ta en omväg hem för att sedan påbörja arbetsdagen med en kopp te i lugn och ro.
Att ha möjlighet att sköta jobbet hemifrån vissa dagar och kunna cykla eller ta bilen till jobbet vid behov. Att kunna ta en lunchpromenad med en vän och/eller kollega, eller promenera i skogen en stund för att rensa tankarna.
Att kunna hämta barnen utan andan i halsen, äta middag tillsammans hela familjen och ha energi kvar i slutet av dagen till barnen, träning eller andra intressen.
Och att bara allmänt ha mer luft i kalendern.
Vardagsfrihet är att kunna ta en lunchpromenad bland höstlöven med en vän.
Att ha det så här skapar en känsla av vardagsfrihet för mig. En vardagsfrihet som kan te sig helt annorlunda för någon annan gällande vilka parametrar man prioriterar, har möjlighet till eller kopplar ihop med frihet, men ändå skapa en lika uppskattad frihetskänsla.
Ekonomisk frihet må vara något jag/vi inte kommer nå i närtid, om ens någonsin, men frihet i det lilla och i vardagen, skulle jag säga att vi ändå haft en stor dos av det senaste halvåret. Som allt i livet går det upp och ner, faser kommer och går och inget är bestående, men just nu njuter vi lite extra av all den ovanstående vardagsfriheten.
Har du stor andel frihet i din vardag? Och vad konkret i din vardag kopplar du ihop med vardagsfrihet? :)
I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.
Nedan hittar du en inspirerande berättelse om en barnfamilj som valde att ta drygt 4 månader ledig för att resa runt i Norden i en minimalistisk husbil innan familjen skulle börja påverkas av skolplikt och få större begränsningar kring långledighet tillsammans.
Hösten 2019 skulle skolplikten inträda i vår familj. Storasyster skulle börja förskoleklass medan lillebror, född 2015, gå kvar på förskola ett tag till. I början av augusti kom vi hem till Varberg från vår tusen mil och hundra nätter långa resa i husbil. Våra arbetsgivare godkände föräldraledighet samt semester från sista helgen i mars fram tills 5 augusti (!) då vi återgick till vardag med jobb, förskola och nu även fritids. Det har varit fantastiskt lyxigt att få vara lediga tillsammans hela familjen i flera månader, men det är minst lika lyxigt att ha trygga och givande jobb och skolor att gå tillbaka till! Jag älskar husbilslivet, men i vardagen är det ändå skönt med större ytor i huset och egen trädgård där barnen kan leka fritt med sina kompisar.
Vart vi åkte under långledigheten Hur långt kom ni? är en vanlig fråga om vår långresa, men vårt syfte med långresan var inte att komma långt, utan att vara ute under lång tid. Vi bor i Varberg och har njutit av närliggande resmål som Ängelholm och Isaberg i flera dagar, även om vi hade möjlighet att åka till mer exotiska platser.
Vi började med längdskidåkning i Norge och i Sjusjøen var det precis så som vi hade hoppats: blå himmel, perfekta skidspår och varmt i solen. Vi är båda engagerade i klimatet och miljön, så en nackdel med denna resa var att vi förbrukade mer än 500 liter fossildiesel. I Sverige tankar vi alltid diesel som delvis är gjord av förnybara råvaror men vi hittade inte lika bra diesel i Norge. Vi har valt att ”klimatkompensera” för detta genom GoClimateNeutral och strävar efter lägre och lägre negativ påverkan på vår planet genom att till exempel inte flyga, äta mestadels vegetariskt och handla begagnat. En fördel med denna resa är att vi förhoppningsvis kan inspirera fler till att skippa flygresor till Medelhavet eller Thailand för att istället upptäcka Sverige och våra grannländer!
När snön började smälta bort i slutet av april styrde vi hemåt från Norge till Varberg för att lasta av skidorna och lasta in cyklar, sommarkläder och uppblåsbara båtar. Väl hemma var det helt ljuvligt i trädgården; alla körsbärsträd, syréner och plommonträdet stod i blom så vi stannade hemma en hel vecka och njöt av våren. Så härligt att kunna åka direkt från skidparadis till vårparadis på några timmar. Vi blev sugna på mer vår så nästa anhalt blev en vecka i norra Skåne.
Vad vi har för husbil Ända sedan vi köpte vår första husbil sommaren 2013 när storasyster var nyfödd har vi pratat om att göra en långresa i husbil. Efter fyra säsonger och 130 nätter i vår alkovbil av märket Bürstner ville vi ha en säkrare husbil med bättre lastutrymme. Hösten 2016 importerade vi en begagnad Hymer Exsis I 644 från Tyskland som just nu är en optimal kompromiss för oss.
Totalt har familjen sovit 340 nätter i husbil och skulle inte vilja vara utan denna fantastiska familjebil. Samtidigt har vi gjort oss av med personbilen så i vardagen är det främst cykel som gäller men även tåg och buss.
Så parkerade vi Under hela resan har vi mestadels stått på grusparkeringar i natursköna områden, till exempel vid naturreservat. I genomsnitt har vi stått på camping var femte natt, för att duscha, tvätta och tömma och fylla tankar. Det senare kan man göra på andra ställen också, speciellt i Norge finns det mycket bra service för husbilsåkare. Duscha och handtvätta kan vi göra i bilen men det går åt ganska mycket vatten då så vi brukar snåla för att kunna fricampa längre. :) Tre dygn brukar vi klara oss utan att tömma eller fylla något. Ungefär lika ofta som vi har campat har vi parkerat hemma hos någon släkting eller kompis. Smidigt att ha med sig eget boende när man hälsar på!
Automatisk minimalism i husbil I några år har jag sneglat på den minimalistiska livsstilen och märker att i husbilen blir det mesta automatiskt mer minimalistiskt. Man får mer tid att umgås och att vara utomhus! Vi har inte med oss mer än vi behöver, vi har inte mycket att städa och det går inte att köpa så mycket saker under resan. Varje gång vi ska åka iväg med bilen behöver allt vara ihopplockat i sina lådor och skåp för att inte komma farande framåt vid en eventuellt krock. Att åka runt i husbil är lyx och överflöd jämfört med att cykla och tälta som jag gjort mycket förr, men det är underbart att ha mer bekvämligheter när man har småbarn, samtidigt som man har möjlighet att ta sig lite längre sträckor än med cykel.
En fördel med huset hemma är att vi har fast anslutning till både vatten- och avloppsnätet men i övrigt är det så mycket mer underhåll på alla prylar, huset och trädgården, att det ändå är ett enklare liv i husbilen. I husbilen har vi till exempel inte mer husgeråd än vi behöver (fyra djupa tallrikar, fyra muggar och så vidare) så det blir inga berg med disk som ska hanteras.
Två månader norröver Vi hade några datum som vi ville vara på vissa platser, till exempel introduktionen till förskoleklass i slutet av maj. Nästa punkt på listan var spelmansstämman i Ransäter i början av juni men efter det gav vi oss av på vår längsta tur: norrut genom Sverige, över till Norge och sedan hem igen genom Norge. Temat för vår resa har hela tiden varit friluftsliv och utomhusträning, och på sommaren har vi i första hand vandrat, sprungit eller cyklat mountainbike på stigar eller paddlat med våra två uppblåsbara båtar.
Vi åkte runt i Bergslagen och sedan upp längs Höga kusten via pärlan Högbo Bruk. Sedan svängde vi västerut till Arvidsjaur men tyckte inte att det var så spännande med raka vägar, skogsodlingar och mygg i inre Norrland, så vi valde att fortsätta Silvervägen till Arjeplog och vidare till Bodø på norska kusten. Fantastiskt fint!
Från Bodø tog vi färjan över till Lofoten som är ett riktigt fint paradis med höga toppiga berg, pittoreska byar, smala vägar och vita sandstränder. Allt omgärdat av klart, grönt, kallt vatten. Vi åkte Kongeveien E10 ända från Å längst i söder till Bjerkvik på fastlandet, strax norr om Narvik. Vi lät denna relativt korta sträcka ta en dryg vecka för det var så mycket att upptäcka.
Vi funderade på att åka till Abisko i Sverige men valde istället att åka upp till Senja vilket var väl värt några extra mil norrut. Därifrån vände vi sedan hemåt, för vi kände att vi behövde gott om tid på oss för nerfärden. E6:an var vår följeslagare i nästan 200 mil tills det var dags att svänga av vid Varberg Norra. Kul att veta hur vår närmsta motorväg ser ut de 200 första milen norrut :)
De allra flesta ställen vi har varit på hade vi kunnat stanna på minst en vecka, men vi har också varit sugna på att upptäcka mer och åka vidare, så vi har oftast bara stannat en natt på varje ställe. Innan vi kom upp till midnattssolen körde vi ofta på kvällarna när barnen hade somnat, och då brukade de fråga på morgonen var vi är nu :) Vi har som sagt inte haft fokus på att komma långt bort utan snarare att uppleva resan. Vi har snittat på knappt 10 mil per dag och då har det förstås varierat från att vi har stått stilla till ungefär trettio mil som mest.
Vi har haft en underbar långresa tillsammans hela familjen. Vi har haft enorm frihet och vi har varit utomhus många timmar varje dag. Barnen har lekt med varandra otroligt mycket och jag är stolt över att de är så kreativa att gräs, stenar och pinnar i många fall är nog för flera timmars lek!
Vill du läsa mer detaljer kring resan och de olika etapper som familjen gjorde, så har de under tiden bloggat på Småbarnsresan och har haft ett intstagramkonto med samma namn. Själv tycker jag den här typen av resor är otroligt inspirerande att läsa om och har själv fantiserat om långresor med familjen. Har någon av er läsare också tänkt i de banorna eller kanske rent av genomfört en liknande långledighet tillsammans? Vad är era erfarenheter? :)
Och vill du själv vara med som gästminimalist hos oss och berätta om din minimalistiska resa eller en specifik minimalistisk händelse ur ditt liv, så kontakta oss gärna via mejl.
Ekonomiskt fri. Sug på orden. Vem vill inte vara ekonomisk fri? Det kan nog de flesta hålla med om att de vill. Men trots att det skulle vara möjligt för väldigt många svenskar, så är det få som tycks göra förändringar som skulle kunna leda dem dit. Kanske beror det på bristen på svenska böcker och därmed vägledning i ämnet?
Men nu finns boken ”Ut ur ekorrhjulet – Så blir du också ekonomiskt fri”! Boken är skriven av Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg. Författarna som kanske mer är kända som ”Farbror Fri” (fd Frivid42) och instagramkontot Enkelboning (och numera deras gemensamma blogg med samma namn).
Ska man väldigt kort sammanfatta boken så handlar den helt enkelt om FIRE som är en amerikansk förkortning för Financial Independence Retired Early. På svenska ekonomiskt fri, och helt enkelt om hur du kan äga mer av din tid för att i större utsträckning själv välja hur och vad du spenderar den på.
Det är ingen investeringsbok, utan mer en bok om hur du kan tänka och göra för att nå större ekonomisk frihet i livet, hur du kan effektivisera och få ner kostnader. Både i stort och smått. Alla som har ett intresse av att frigöra mer tid och pengar, kan hitta något av värde i boken. Den innehåller konkreta tips som de flesta kan känna igen sig i och applicera.
Det finns ett citat som Farbror Fri tagit upp även tidigare i intervjuer och bloggar etc, som finns med i boken och som jag upplever är väldigt talande för vår tid. Liksom exempel på hur icke effektiv hantering av pengar kan se ut, och tvärtom mot hur Oskar och Maribel valt att leva:
”Vi köper oss sommarställe, fjällstuga och båt. Sen när semestern kommer flyger vi utomlands för att komma bort lite”.
För visst är det många som lever lite åt det hållet utan att ens ifrågasätta det. När flocken rör sig åt samma håll så ifrågasätter vi inte utan lever på i tron att det är ett normalt beteende. Och ju mer vi jobbar för att ha råd med livsstilen vi skapat oss, desto mindre tid och energi har vi till att öppna upp, börja agera annorlunda och ta in en annan verklighet. Enklast är att springa vidare i ekorrhjulet, för det gör ju alla andra så det verkar vara rätt väg.
Om det är något jag saknar i en i övrigt bra bok, så är det dels en tydligare röd tråd, men också mer om vilka motgångar de har stött på och hur har de hanterat dem? Hur har omgivningen reagerat på omställningen och vissa kanske kontroversiella val de gjort? Inte minst för att den som blir nyfiken på att göra en liknande resa och livsomställning ska få en kanske mer realistisk bild av vad som finns att vänta och hur man kan hantera det.
Vi träffade Oskar och Maribel för drygt 1,5 år sedan hemma hos dem i Leksand. Vi promenerade ner till Siljan och fikade och badade med barnen. Jag minns att de pratade om att det vore roligt att skriva en bok då vi ett par månader tidigare skrivit klart vår egen bok Prylbanta. Och nu har även deras bok alltså blivit verklighet! :) Det är så inspirerande att följa personer som siktar högt och når sina mål. Och det sammanfattar boken ganska väl, att den är inspirerande och att det är intressant att läsa om hur paret målmedvetet gjort både stora och små förändringar i sin resa mot mer frihet och att äga sin tid. Samtidigt som du får tips om hur du själv kan agera och tänka annorlunda och inte göra ”som alla andra”.
Har du läst boken? Hur tänker du kring det här med att skapa dig ekonomisk frihet så att du kan äga din tid i större utsträckning?
Vad är egentligen rikedom för dig? En stor trygg hög med pengar på banken? Tid med vänner som ger dig energi? Att vara frisk och ha hälsan? Tillräckligt med pengar för att kunna göra det du och din familj drömmer om?
För många handlar nog rikedom om frihet. Frihet att välja vad du vill lägga större delen av din tid, energi och dina pengar på. Tid, energi och pengar är tre resurser som vi alla har en begränsad mängd av. Det förstnämnda, tiden, borde vara det som är mest värdefullt eftersom vi aldrig får tillbaka den tid som passerar, den är oviss och kan plötsligt ta slut när vi minst anar det. Energi och pengar däremot kommer och går under livets olika faser.
Trots det ser vi många i vår omgivning som lägger större delen av sin tid och energi på jobbet i förhoppning om att se pengahögen öka. Men vad ska de egentligen göra när den blivit tillräckligt stor? Oftast är de inte pengarna vi vill åt, utan det som pengar kan hjälpa oss med. En risk är att hälsan, vänner, barn och partner får lida innan den där pengahögen är tillräckligt stor. Kanske finns inte längre orken eller hälsan, vännerna har hittat nya vänner, barnen hunnit flytta hemifrån och partnern funderar på att skiljas, när du väl är redo att byta tid och fokus från jobb och slit. Livet här och nu är det enda vi vet att vi har, och mycket av det som forskningen visar att vi blir mest lyckliga av, behöver inte kosta pengar.
Programledaren Alexandra Pascalidou beskrev det bra i en resetidning:
Rikedom handlar om kärlek och skratt och vänner och minnen och upplevelser, och allt det där underbara som man inte kan köpa för pengar.
Ta dig tid att fundera på vad som är viktigt för just dig. Inom vilka områden i livet känner du dig rik och inom vilka vill du skapa förutsättningar för att känna dig rikare? Vart är du på väg och var du befinner dig idag? Om du inte vet vart du ska, och inte vet var du är idag, så är det väldigt liten chans att du kommer dit du vill framöver. :)
Det finns flertalet bloggar på ämnet frihet och strävan efter att bli ekonomiskt oberoende. Något sådant slutmål har inte vi. Däremot skulle vi gärna ha större frihet, frihet att ägna oss åt det vi vill, när vi vill och hur mycket vi vill. Kunna jobba deltid och ha mer fritid över för det som betyder mest i livet för oss.
Vad är rikedom för dig? Känner du dig rik idag och/eller inom vilka områden vill du bli rikare? :)
Vi avslutar inlägget med ett lämpligt citat från skådespelaren Jim Carrey:
“I hope everybody could get rich and famous and will have everything they ever dreamed of, so they will know that it’s not the answer.”
Varför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?
Vår erfarenhet är att det finns mängder med inkörsportar till minimalism men att det finns ett par större återkommande teman där vissa kan anses ge positiv respektive negativ motivation till förändring. Om du redan påbörjat din minimalistiska resa känner du troligen igen dig i en eller ett par av beskrivningarna nedan.
Ökad tid, fokus och energi. Ett överflöd av prylar, valmöjligheter och åtaganden tar mycket tid, fokus och energi i anspråk vilket gör att livet kan kännas fattigt även om du har det bra ställt rent materiellt och ekonomiskt. Minimalism frigör ovan nämnda värden till förmån för skapande, studerande, hobbies, familjen, vänner, hälsan eller träning men även för att bara sköta vanliga åtaganden i vardagen med större vitalitet och glädje. En annan intressant sak som ofta händer då du eliminerar allt onödigt är att du hittar dina egna prioriteringar.
Ekonomisk frihet. Att vara bunden till ett inte alltid uppskattat 9-5-jobb för att klara vardagens utgifter får många att känna sig allmänt låsta och ofta missnöjda. Minimalism möjliggör ett större sparutrymme genom att minimera onödiga utgifter samt frigör kapital bundet i onödiga prylar, vilket i sin tur kan investeras och förhoppningsvis växa över tiden. Med lite tur och skicklighet ger det en dag möjligheten att välja friare kring när, var samt vad du ska arbeta med. Om du väljer att arbeta över huvud taget.
Ren estetik. Ett maximalistiskt hem är i vår mening sällan varken speciellt vackert att vila ögonen på eller vilsamt att spendera tid i. Minimalism gör det enklare att åstadkomma ett vilsamt hem med obelamrade ytor, väggar och förvaringsutrymmen som tillsammans med enkla och rena färg- och designval skapar ett inre lugn hos många.
Utmaningen. Att enbart äga ett bestämt antal mycket noggrant utvalda saker är en utmaning som kittlar en viss typ av människor. Denna typ av minimalister uppskattar ofta att leva med en optimerad och bestämd totalsumma ägodelar alternativt ett bestämt antal saker inom olika specifika områden som exempelvis garderoben.
Minimerad miljöpåverkan. Att leva innebär oundvikligen ett visst mått av konsumtion men den omfattning och tempo vi i västvärlden konsumerar med är fullständigt ohållbart. Minimalism gör det möjligt att minska hur mycket du direkt och indirekt förbrukar av naturresurser och belastar miljön genom att välja att enbart äga och förbruka det du verkligen använder och behöver.
Medmänsklig solidaritet. Majoriteten av världens människor lever i fattigdom samtidigt som en relativt liten del överkonsumerar jordens resurser. Minimalism frigör kapital som kan doneras till diverse organisationer vilka fokuserar på rättvisa, bättre ekonomi och hälsa i fattiga delar av världen. Minskad konsumtion ökar även chanserna för att våra barn och barnbarn och deras barn också har möjlighet att leva på planeten jorden.
Förändring av bostadssituation. En flytt oavsett om det är från mindre till större, större till mindre, in i samboskap eller ut ur skilsmässa leder ofta till att det blir uppenbart hur mycket onödigt du äger samt hur mycket tid och energi det tar att hantera alla prylar inte bara under själva flytten utan även i vardagen. Minimalism gör att du praktiskt klarar att bo på mindre yta samt gör en eventuell nästa flytt betydligt enklare.
Ansträngd privatekonomi. En ansträngd privatekonomi är inget du gärna talar om i Sverige men att leva med stora lån alternativt på ”gränsen” under en längre tid utan möjlighet att bygga upp ett sparande och en trygg buffert leder ofta till en insikt kring att mycket av det du köper, men även äger, är onödigt och faktiskt kan inbringa pengar vid en försäljning. Minimalism gör det mer motiverande att genomföra de förändring i beteendemönster som leder till en framtida bättre ekonomi.
Hantering av dödsbo. En bouppdelning eller rensning av dödsbo efter en nära anhörigs bortgång leder ofta till en insikt kring att det är relationer och inte prylar som är det viktiga. Det kan också ge insikt kring att det du själv av nostalgiska skäl absolut inte kan skiljas från ofta inte har något som helst värde för någon annan, vilket i sig kan vara transformerande. En mer minimalistisk livsstil blir ofta ett naturligt val efter att sorgen har lagt sig. Ibland räcker det att besöka mor- och farföräldrar som fortfarande är i livet för att känna den snudd på kvävande känslan av ett hem fyllt av ett livs materiellt sparande.
Stress och utbrändhet. Stor stress under en längre tid och dess ofrånkomliga slutprodukt utbrändhet skapar ofta en motreaktion mot överstimulans och ständigt stressande och en vilja att förenkla livet i allmänhet och skapa utrymme för daglig återhämtning och hälsa. Den mentala biten av minimalism där du ser över dina prioriteringar och åtaganden, samt enbart behåller det som verkligen är ett måste alternativt ger glädje, blir ofta en naturlig reaktion.
Känner du igen dig i några av anledningarna ovan eller saknar du något eller några teman som kan vara eller var just din inkörsport till minimalism?
Varför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?