Etikettarkiv: hållbarhet

Den farliga plasten

Turkisk yoghurt, granola, bröd, smör, ost, kalkon, kaviar, salt, te, grädde. En uppräkning av min frukost idag, minus ägg. Men också en uppräkning av varor som har hela eller delar av förpackningarna gjorda av plast. Även ägg kan du köpa i plastförpackning numera, även om vi inte brukar göra det.

Partiklar från plasten vi använder i vår vardag är ett av de nya hoten mot havets ekosystem. Farliga mikroplaster tas upp av havens djur och förs via fiskar vi äter tillbaka till oss människor. Även fåglarna får i sig plast i tron om att det är mat. Vi vet att flera olika plaster är farliga för oss människor, men inte hur farliga eller vad de gör med oss och vår miljö på lång sikt. Idag återvinns eller deponeras ungefär hälften av den globala plastproduktionen. Resten används fortfarande eller återfinns i vår natur som nedskräpning. Plast är något som aldrig kommer försvinna från jorden då stora delar av den aldrig kan brytas ner.

För vår egen och naturens skull behöver vi minska plastkonsumtionen. Men hur lätt är det när tillverkarna envisas med att plasta in många av våra vardagliga matvaror? Och när plast blivit så vanligt förekommande i så många olika varianter att vi inte längre tänker på att det är just plast?

Plaststol

Det sägs att det tillverkas en sådan här plaststol var 40:e sekund, samt att det finns lika många sådana plaststolar som det finns människor på jorden. Galet!

Sakta men säkert försöker jag och Herr Minimalist byta bort våra plastvaror i hemmet, och vid nyinköp tänka på att köpa varor av alternativa material som är bättre, exempelvis trä, stål, plåt, glas, porslin, papper och tyg. Här är några konkreta exempel på vad vi gör och har gjort för att minska på plasten, stort som smått:

  • Bytt ut alla vattenflaskor i plast mot dito i rostfritt stål från Klean Kanteen.
  • Köper inte vatten på flaska.
  • Införskaffat nappflaskor från Klean Kanteen.
  • Tar med tygkassar till mataffären.
  • Tackar nej till plastpåsar i klädbutiker och dylikt när det är lämpligt.
  • Undviker att köpa kläder som innehåller polyester.
  • Bytt ut majoriteten av köksredskapen i plast mot liknande varianter i trä eller stål.
  • Bytt ut majoriteten av plastmatlådorna mot matlådor i glas.
  • Bytt ut förvaringslådor för matrester mot motsvarande i glas.
  • Undviker engångsmuggar, glas, bestick etc.
  • Använder fåtal rengöringsprodukter vid städning i hemmet.
  • Köper möbler i trä.
  • Ratat skumgummimadrass i spjälsängen till förmån för bovetemadrass från Bovete.
  • Införskaffat PVC-fri skötbädd.
  • Har för avsikt att använda tygblöjor i viss utsträckning till bebis minimalist.
  • Använder fast tvål istället för flytande tvål i plastförpackning.
  • Inte tagit emot leksaker i plast.
  • Köper underhållning digitalt. CD-skivorna är sedan länge utrensade och vi äger inte en enda dvd-film. 

Vad har du gjort för att minska plasten i hemmet eller i din vardag?

Framtiden är enkel

I måndags var vi på magasinet Caminos stora hållbarhetsdag – Framtiden är enkel. En oerhört välfylld och inspirerande dag, om minimalism som trend och huruvida vi blir lyckligare av att äga mindre. Men också om minimalism och enkelhet ur ett bredare perspektiv, hur en sådan utveckling påverkar samhället, företagen och oss individer.

Höjdpunkten för oss minimalister var naturligtvis att höra minimalistgurun och bloggaren Joshua Becker. Vi har följt hans blogg Becoming minimalist länge samt läst några av hans böcker. Förutom historien om hur han upptäckte minimalism, berättade han även om hur fokus flyttats från att rensa ut saker, till minimalism på flera plan, att eliminera onödiga distraktioner och på det stora hela leva ett enklare liv. Det han tar upp på föreläsningen är inte nytt för oss som följt honom länge och själva försöker leva minimalistiskt, men ändå sitter vi där och lyssnar hängivet och blir otroligt inspirerade att fortsätta vår minimalistiska resa. Och att gå hem och rensa ytterligare såväl fysiskt som psykiskt, med Joshuas manifest ekandes i huvudet:

Minimalism is the intentional promotion of the things we most value and the removal of everything that distracts us from it.

Efter respektive föreläsning fick publiken via sina mobiltelefoner göra sin röst hörd genom att rösta och kommentera kring olika frågor baserade på innehållet i föreläsningarna. En av frågorna berörde vilket av fem tecken på den minimalistiska utvecklingen och vårt ökade behov av förenkling, som vi tror har störst möjlighet att leda till ett hållbart samhälle. Alternativet delningsekonomi fick överlägset flest röster, det vill säga att ha tillgång till saker utan att själv behöva äga dem. Ägandet av saker innebär också skötsel, förvaring och underhåll som tar såväl energi som tid i anspråk, detta är något som gjort att själva ägandet har tappat status. Vill du läsa mer om delningsekonomi har vi tidigare skrivit om det här.

Dagens stora antal utställare och deltagare tyder på att minimalism ligger i tiden och har framtiden för sig på många plan. Vi blev positivt överraskade av det gedigna och genomtänkta innehållet och upplägget, och kommer garanterat besöka dagen även nästa år!

UR Samtiden var på plats och filmade eventet så hade du inte möjlighet att närvara men är nyfiken så kommer största delen av dagen gå att se på nätet om någon månad. Vi försöker hojta till när programmet finns tillgängligt!

Besökte du Caminos stora hållbarhetsdag och vad tyckte du i så fall?

Camino magasin

Enkelhet och hållbarhet på agendan

Allt fler är i behov av förenklingar i sina liv. Grogrunden för minimalism, downshifting eller enkelhet har kanske aldrig varit starkare. Vad innebär denna trend för företag och organisationer? Hur ser affärsmodellerna och tjänsterna ut som underlättar våra val? Och hur kan utvecklingen leda oss mot en hållbar framtid?

Detta och mycket mer kommer det pratas kring under tidningen Caminos stora hållbarhetsdag – Framtiden är enkel, måndag den 9 mars på Clarion Hotel på söder i Stockholm.

Det kommer flera intressanta personligheter till dagen, inte minst den amerikanska minimalistgurun Joshua Becker som förutom att skriva böcker driver den populära bloggen Becoming Minimalist. Även komikern Karin Adelsköld och psykologen och författaren Jenny Jägerfeldt deltar i varsitt pass, samt flertalet andra intressanta personer.

Två av passen som jag mest ser fram emot att lyssna på under dagen är:

  • Minimalism: The Life-Giving Pursuit of Less. Även om minimalism handlar mycket om att minska antalet prylar så handlar det också mycket om vad man lägger sin tid på. Med Joshua Becker.
  • Enkelhetens psykologi: Mår människan bättre av färre val och hur gör vi det enklare för människor att leva hållbart? Med Jenny Jägerfeldt, Niklas Laninge och Caroline Petersson.

Programmet i sin helhet för dagen hittar du här där du också kan anmäla dig. Sista anmälningsdag är 23 februari 2015.

Jag och Herr Minimalist kommer till dagen, kommer du?! :)

Den onda badankan

Vi försöker äta ekologiskt, leva allmänt hälsosamt och vi bor inte bland innerstans avgaser. Trots detta kommer vår bebis ha omkring 200 främmande ämnen i sin späda lilla kropp när hon föds. Om vi sedan använder en skumgummimadrass i barnsängen, kör runt henne i en ny barnvagn, rengör rumpan med våtservetter och låter henne leka med ärvda leksaker av plast, så vågar jag inte ens tänka på hur många främmande ämnen den lilla kroppen skulle innehålla efter bara ett par månader i livet. Trots att många av nämnda saker är helt normala för många nyblivna föräldrar.

Detta kan jag konstatera efter att ha läst boken ”Den onda badankan – Ditt barn och de osynliga gifterna” av Katarina Johansson. Samma författare som skrivit boken ”Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, vilken jag recenserat i ett tidigare blogginlägg.

”Den onda badankan” handlar till stor del om leksaker, barnmat och barnkläder, men lika mycket om vardagens kemikaliestinna möbler, byggnadsmaterial, elektronik och rengöringsprodukter. Det är många som vill förringa problemen med kemikalier i vår vardag, som tittar snett på mammor som försöker få gehör för att byta ut plastprodukterna i förskolan, eller som har barn med märkliga nappar i munnen och nappflaskor av glas. Jag märker att kollegor blir upprörda och provocerade när jag börjar prata om att vi kommer försöka undvika plastleksaker till vårt barn, köpa ekologiska mjukisdjur och textilier. Kommentarer som ”det är överdrivet” och ”vi har ju överlevt” yttras. Samtidigt känner i princip alla någon som drabbats av cancer, inte sällan i unga år, par som har svårt att få barn eller personer som plötsligt drabbats av märkliga sjukdomar eller allergier.

Jag har redan tidigare läst diverse bloggar och tidningsartiklar kring hormonstörande ämnen och kemikalier i hemmet. Denna bok känns dock mer heltäckande och allt är samlat på ett strukturerat sätt, rum för rum, leksak för leksak, ämne för ämne. Som blivande småbarnsföräldrar har vi nu redan från början möjlighet att göra medvetna val vad gäller allt från nappflaska och kläder, till leksaker och blöjprodukter. Självklart får man sortera och välja vilken nivå man lägger sig på för att inte bli galen, för gifterna finns trots allt överallt: På golv och madrasser, i kläder och leksaker, i elektronik och konservburkar. Hela hemmet och förskolan är två stora krigszoner av olika kemikalier.

Man kan välja att se boken som en bok med pekpinnar som skapar ångest och en tyngd på redan skuldtyngda småbarnsföräldrars axlar. Eller så kan man läsa den med nyfikenhet, en vilja att bli en mer påläst och medveten förälder och konsument. Själv vill jag ha så mycket information som möjligt för att kunna göra medvetna val, skydda mitt barn mot ämnen som är hormonstörande, minskar fertiliteten och skadar nervsystemet. I likhet med många miljörelaterade frågor handlar det i stort om att bli medveten, minska konsumtionen och göra bra materialval.

Jag kan verkligen rekommendera boken för att bli en mer medveten och upplyst konsument, oavsett om du har barn eller inte. Vi har sedan tidigare rensat ut en del plast i köket, liksom teflonpannan. Badrummet har fått sig en rejäl kemikaliedetox, men i samband med att vi snart får en ny liten familjemedlem kommer vi vidta ytterligare åtgärder främst gentemot bebisen, vissa som vi hade koll på innan och vissa som jag tagit till mig från boken:

  • Tvätta alla textilier med parfymfritt tvättmedel ett par gånger innan användning.
  • Undvika kläder med plasttryck.
  • Köp inte begagnade leksaker som luktar plast eller är tillverkade i Kina.
  • Undvika all mat i konservburkar av metall.
  • Försöka undvika våtservetter.
  • Bli noggrannare med att städa bort dammråttor där stor andel kemikalier samlas.

Flera av punkterna togs även upp av Kemikaliepappan på hans föreläsning här om veckan. Nu har jag fått mycket fakta, inspiration och handfasta råd gällande förändringar för att minska kemikalierna i hemmet!

Vad gör du för att minska kemikalierna i ditt hem?

Vägen till en giftminimerad vardag

Ikväll var jag och en vän på en föreläsning med Magnus Kähler som driver bloggen Kemikaliepappan. Jag fick tipset genom Ekomorsan som var på föreläsningen i Borås för en dryg vecka sedan.

Det var två timmar med mycket information kring de skadliga kemikalierna i vår vardag och framför allt i barns vardag. För mig som är nyfiken och påläst på ämnet var det en hel del repetition, men trots det fick jag stor inspiration att fortsätta plastbantningen av hemmet, och se till att göra medvetna och bra val vid våra inköp till den kommande bebisen.

Kemikalieindustrin är den mest lönsamma industribranschen enligt OECD. Företagen tar ständigt fram nya produkter som vi inte visste att vi behövde, som teflonpannor istället för järnpannor, flytande tvål istället för fast sådan. De skapar ett behov hos oss konsumenter som ofta tror att produkterna är testade och godkända vilket tyvärr inte är hela sanningen berättar Magnus. Det finns i dagsläget inget oberoende organ som avgör detta trots att Europa förmodligen har bland den tuffaste kemikalielagstiftningen i världen. Oroväckande och läskigt, eller hur?

Var tredje sekund tas ett nytt ämne fram runt om i världen, det är inte konstigt att myndigheterna inte hinner testa alla nya ämnen som används i produkter och hur dessa sedan påverkas genom den så kallade coctaileffekten. När ett ämne väl förbjuds skapas det små förändringar av ämnet och användningen fortsätter. Ett typiskt exempel som Magnus tar upp under sin föreläsning är alla produkter som numera marknadsförs som BPA-fria och utan ftalater. Tyvärr behöver det inte betyda att produkten är säker. En BPA-fri vattenflaska eller nappflaska kan istället innehålla BPS, som kanske inte är så mycket bättre eftersom ämnet i likhet med BPA kommer från Bisfenolfamiljen, men däremot ännu inte är förbjudet eftersom sådant kan ta flera år.

Vill du veta hur giftiga kemikalier kan påverka foster och barn på kort och lång sikt? Vill du på ett enkelt och pedagogiskt sätt lära dig hur du kan verka för en giftminimerade vardag för dig och dina nära och kära? Bor du dessutom i närheten av Falun så tycker jag du ska ta dig och en vän till den sista föreläsningen som går av stapeln nu på torsdag den 23 oktober.

Missade du turnén för denna gång så finns det en hel del information på samma ämne på Kemikalispappans blogg att ta del av. Vi behöver sprida kunskap om konsekvenserna av för mycket skadliga kemikalier i vår vardag, men även framhäva de fina alternativ som faktiskt finns, något som Magnus var noga med att påpeka. För alternativ saknas inte, men ibland behöver du söka lite djupare för att hitta dem eller betala lite mer.

Hur ser du på kemikalier i vår vardag, är faran överdriven eller snarare bagatelliserad?

Mer eller bättre – vilken väg väljer du?

I skolan fick vi lära oss att en ökning av BNP är entydigt positivt och ett självklart mål hos politiker och samhället i övrigt. När vi några år senare kommer ut i arbetslivet används mantrat tillväxt det vill säga företaget ska växa och ha tillväxtmål som alla medarbetare ska känna delaktighet i och arbeta mot.

Mer pengar, konsumtion, vägar, byggnader, prylar etc finns med i majoritetens målbild av ett framtida bra samhälle. Inställningen är att den dag jag dör ska det finnas mer av ”allt” som produceras av människan jämfört med den dag jag föddes.

Men kommer detta synsätt verkligen att hålla år efter år, sekel efter sekel, generation efter generation? Under tiden som BNP ökar, företag växer och människor ökar sin konsumtion, så händer det negativa saker med vårt natur, omgivning och atmosfär. Vi glömmer ofta bort att tänka på och ta hänsyn till hur vårt beteende påverkar miljön i ett större och längre perspektiv.

Vilket slutmål vill du ha och i vilket skick vill du lämna över planeten till dina barn och barnbarn? Filmen The Story of Solutions kanske kan hjälpa dig med svaret.